No description available.

Abstrakt   Bakgrund: Autism är en neurologisk dysfunktion som ingår i gruppen autismspektrum disorder (ASD). Dysfunktion ger en skörhet som ofta leder till ohälsa. Som sjuksköterskor kan vi möta dessa patienter inom alla vårdområden och då skulle autismspecifik kompetens behövas.   Syfte: Syftet med denna uppsats var att beskriva behovet av autismspecifik kompetens i mötet mellan sjuksköterska och person med ASD vid deras kontakt med sjukvården.   Metod: En kvalitativ litteraturstudie i form av en artikelöversikt av sex originalartiklar. Relevanta databaser för vårdvetenskap har använts och en kvalitativ innehållsanalys är gjord enligt Lundman och Hällgren-Graneheim (2012).   Resultat: Resultatet visar att det finns ett behov av autismkompetens i mötet mellan sjuksköterskan och en person med ASD. Sjuksköterskan kan möta både vuxna och barn med en diagnos under spektrumet ASD oberoende vart hon arbetar. Autismspecifik kompetens hos sjuksköterskor ger ett bättre möte mötet och trygghet för patient med ASD.   Slutsats: Sjuksköterskan som är involverad i omvårdanden av personer med ASD behöver en autismspecifik kompetens. Både den teoretiska och den erfarenhetsmässiga kompetensen är viktig för att mötet med person med ASD ska bli så optimalt som möjligt för personen med ASD men också viktig för sjuksköterskans möjligheter till omvårdnad och tillfredställelse i sitt jobb.

Social Web of Things (SWoT) is a user centric framework which facilitates interaction between software agents deployed on smart things and in the cloud. Software agents deployed on smart things are remotely accessible, host sensitive resources, and often represent high value targets. SWoT currently does not feature adequate security mechanisms which could protect software agents from unauthorized access. In this thesis, we aim to rectify this deficiency by introducing platform independent, exible, and user centric authorization mechanism inSWoT. We derive requirements and design of abstract authorization architecture from the preceding seminal work performed in SENSEI project. SENSEI and SWoT share same problem domain, but while SENSEI addresses enterprise use cases SWoT focusses on consumer use cases. This single but fundamental difference motivates adaptations of SENSEI contributions for application in SWoT. To realize concrete authorization architecture we perform extensive study of various authorization solutions. Results of our study indicate that novel User Managed Access (UMA) protocol represents promising solution for SWoT. We present the Authorization as a Service solution for SWoT framework, based on UMA protocol. This solution enables users to manage and control communication between software agents deployed on smart things and in the cloud from single centralized location. It also features runtime association of software agents, management, evaluation, and enforcement of access permissions for resources provided by software agents. / "Social Web of Things" (SWOT) är en användarcentrerad ram som underlättar samverkan mellan agenter som körs på smarta saker och i molnet. Agenter som körs på smarta saker är fjärråtkomst, värd känsliga resurser, och ofta utgör högt värde mål. För närvarande SWOT ramverket omfattar inte lämpliga säkerhetsmekanismer som skulle kunna skydda dessa agenter från obehörig åtkomst. I denna uppsats vill vi rätta till detta brist genom att införa plattformsoberoende, flexibel och användarvänlig centrerad auktorisation mekanism i SWOT ramen. Vi härleda krav och design av abstrakt tillstånd arkitektur från föregående sädes-arbete som utförs i ett SENSEI projektet. SENSEI och SWOT delar samma problem domän, men samtidigt SENSEI behandlar ärenden företagsbruk SWOT fokuserar på konsumenten användningsfall. Denna singel men grundläggande skillnaden motiverar anpassningar av SENSEI avgifter för ansökan i SWOT. Till realisera konkreta tillstånd arkitektur vi utför ett omfattande studie av olika lösningar för tillstånd. Resultat av vår studie tyder på att en ny användarhanterad tillgång (UMA) Protokollet utgör lovande lösning för SWOT. Vi presenterar tillståndet som en service lösning för SWOT ramverk, baserat på UMA-protokollet. Denna lösning gör det möjligt för användare att hantera och kontrollera kommunikationen mellan agenter utplacerade på smarta saker och i molnet från enstaka centraliserad plats. Dessutom gör vår lösning dynamisk sammanslutning av agenter, ledning, utvärdering och tillsyn av tillträde behörigheter för resurser som tillhandahålls av agenter.

The use of fluorescent proteins as fluorescent markers has exploded over the last decades. In particular due to the development of advanced microscopy for live cell measurements, dynamic molecular studies down to single molecule levels and for superresolution microscopy. Many variants of fluorescent proteins exist with varying properties, such as emission color, photostability and brightness. These properties enable advanced applications, like timeresolved imaging or imaging below the diffraction limit. However, the photophysics of fluorescent proteins are complex and in many aspects quite unexplored. The triplet state in particular, is a central photophysical state because it is an entrance gate to an ensamble of deleterious photochemical processes that compromise the photostability of fluorescent proteins.The Pixel team at Institute de Biologie Structurale in France, is mainly focused on developing fluorescent proteins for advanced fluorescence imaging. One of the goals is to understand the influence of photochemistry on the properties of fluorescent proteins.In this project, a method to indirectly observe the triplet state in the prototypical EGFP fluorescent protein was developed. The introduction of new hardware and software, coupled to biophysical experiments, required an interdisciplinary strategy to tackle the obstacles during the route. Experiments under different environmental conditions to test the influence on the population of the triplet state of viscosity, pH, UV and infrared light, triplet state quenchers and temperature were performed.The results show that temperature and laser power greatly influence the triplet state kinetics in EGFP. Notably, it was found that the triplet state lifetime strongly increases at cryotemperature in comparison to roomtemperature. Overall, the newly developed setup and our preliminary results on EGFP open the door to novel studies on the photophysical properties of fluorescent proteins. / Nyttjandet av fluorescerande proteiner som markörer har exploderat de senaste årtionden. Speciellt till följd av utvecklingen av avancerad mikroskopi för levande cellmätningar, dynamiska molekylära studier ned till enstaka molekylnivåer och för superupplösnings mikroskopi. Många varianter av fluorescerande proteiner förekommer med varierande egenskaper så som färg, fotostabilitet och ljusstyrka. Dessa proteiner möjliggör avancerade applikationer, som tidsupplöst bildgivning eller bildgivning med upplösning under diffraktionsgränsen. Fotofysiken bakom fluorescerande proteiner är komplex och i många aspekter ganska outforskad. Triplettillståndet är ett centralt fotofysiskt tillstånd eftersom det är en ingångsport till en rad skadliga fotokemiska processer som äventyrar fotostabiliteten hos fluorescerance proteiner.Pixelteamet på Institute de Biologie Structurale i Frankrike, fokuserar huvudsakligen på utveckling av fluorescerande proteiner för avancerad fluorescerande bildgivning. Ett av målen är att förstå hur fotokemi påverkar egenskaperna hos fluorescerande proteiner.I det här projektet har en metod för att indirekt observera triplettillståndet i det prototypiska fluorescerande proteinet EGFP utvecklats. Introduktionen av ny hårdvara och mjukvara, i kombination med biofysikaliska experiment, krävde en interdisiplinär strategi för att tackla utmaningarna under vägens gång. Experiment under olika miljömässiga förhållanden gjordes för att testa hur populationen av triplettillståndet påverkas till följd av viskositet, pH, UV och infrarött ljus, triplettillståndshämmare och temperatur.Resultaten visar att temperatur och lasereffekt har en stor påverkan på triplettillståndet och dess kinetik hos EGFP. Noterbart är att triplettillståndets livstid ökar kraftigt i kryotemperatur i jämförelse med rumstemperatur. Sammanfattningsvis så utvecklades en ny experimentel uppställning och de tidiga resultaten från EGFP har öppnat dörren för nya studier rörande de fotofysiska egenskaperna hos fluorescerande proteiner.

This degree project aims to investigate whether it is possible to establish photovoltaic (PV) systems inexisting Swedish wind farms from a production and permit perspective. The degree project examinesthe conditions for the establishment of PV systems in three wind farms owned by Eolus Vind AB. The results show the importance of investigating the prerequisites of the location to find the rightproject site for PV power plants. In addition, the results show that Swedish laws do not oppose PVpower plants being built in wind farms. The production calculations also show that a more evenelectricity power production is achieved when PV systems are installed on open areas in the windfarms, but that the proportion of installed power will be limited by the connection points within eachwind farm. The conclusion is that wind farms are suitable with a combination of solar and wind power, but theconnection point will be a major factor in the amount of installed solar power that can be added to theproject areas.

Sveriges regering har tagit fram en nationell planeringsram för vindkraft som inkluderar 30 TWh installerad effekt år 2020. Negativa attityder mot vindkraft kan dock bromsa upp och hindra specifika vindkraftsprojekt, vilket skapar en utmaning för att uppnå målen. En problematik för vindkrafts­projektörer i Sverige är att även om majoriteten av lokalbefolkningen är positivt inställda till en etablering, kan det vara tillräckligt att en person agerar rättsligt för att ett projekt ska fördröjas eller hindras. Motstånd mot vindkraft baseras ofta på subjektiva uppfattningar, vilket innebär att det är svårt att hitta en generell lösning för att öka acceptansen bland lokalbefolkningen. Ibland baseras motståndet på den lokala påverkan en vindkraftsanläggning förväntas medföra medan det i andra fall snarare är ett motstånd mot de som driver ett projekt eller det sätt projektet genomförs på. Denna studie syftar till att kvalitativt undersöka hur lokalbefolkningens acceptans till vindkraftsprojekt påverkas av kommunikationen i planerings- och prövningsprocessen, samt identifiera åtgärder som kan öka acceptansen för nyetableringar av vindkraft. Detta har utförts med hjälp av intervjuer med projektörer, myndigheter och konsulter som delgivit sina tidigare erfarenheter från olika vindkrafts­projekt. Informationen har sammanställts och kopplats till teorier kring attityder och kommunikation för att sedan resultera i en rekommendation för projektörers framtida arbete. Studien har resulterat i bland annat ett antal faktorer som kan påverka acceptansnivån och attityderna hos lokalbefolkningen, som därmed är viktiga för projektören att ta hänsyn till i kommunikationen med de närboende. En vindkraftsetablering innebär för många en förändring av närområdet och kan skapa en känsla av oro för hur etableringen ska påverka människor och miljö. En etablering kan även skapa en känsla hos de närboende av att de inte har kontroll och bestämmanderätt över sin närmaste omgivning och livssituation. Oro samt känslan av att sakna kontroll kan skapa negativa attityder och bör därför fokuseras på under projektet. Ett sätt att erbjuda lokalbefolkningen kontroll är att involvera dem i projektet samt förklara samråds- och tillståndsprocessen. Ett sätt att stilla oro är att delge de närboende saklig och korrekt information kontinuerligt under hela projektet. Det är viktigt att involvera lokalbefolkningen för att de inte ska känna sig åsidosatta, men om lokalbefolkningen involveras är det viktigt att deras åsikter har en reell effekt på etableringen. Människor litar på information de får från en tillitsfull person. Därför är det viktigt att projektören inger förtroende och vinner tillit från lokalbefolkningen. Detta kan fås genom att ha en ärlig, öppen och respektfull kommunikation. Det är även viktigt att projektörer visar att de tar hänsyn till och lyssnar på lokalbefolkningens åsikter och oro, oavsett om dessa är relevanta för tillståndsprövningen eller inte. Det är viktigt med en tidig och proaktiv kommunikation då studiens resultat påvisat att det är svårt att förändra negativa attityder. Om människor bygger en negativ attityd på felaktig information, rykten eller spekulationer är det svårt att ändra dessa attityder i efterhand. Därför är det viktigt att aktivt informera människor tidigt i processen. Projektören bör tidigt i processen kartlägga intressenter och deras eventuella oro i syfte att sammanställa en kommunikationsplan. Resultaten visar tydligt att ett utställningssamråd har större förutsättningar att skapa en lokal förankring för ett projekt än ett presentationssamråd. Vid ett presentationssamråd är det svårt för alla människor att komma till tals och ställa sina frågor eller lämna synpunkter. Vid en utställning sker en dialog mellan projektörer och närboende, vilket innebär att samtalet kan fokusera på den enskilde individens oro. Risken för feltolkningar och missförstånd minskar då projektören kan anpassa dialogen till den närboende. Övriga åtgärder som kan öka acceptansen för vindkraftsprojekt är bland annat ekonomisk ersättning och fältbesök. Ekonomisk ersättning kan ge en individuell tillfredställelse. Fältbesök och liknande åtgärder kan ge de närboende nya erfarenheter av vindkraft, vilka kan stilla lokalbefolkningens oro och därmed påverka attityden mot specifika vindkraftsetableringar positivt. / The Swedish government has established a national planning framework for wind power, including a goal of 30 TWh of installed capacity by 2020. It has however been proven difficult to reach these goals since negative attitudes towards wind power projects can hinder the development. One main issue is that even though the majority of the local community is positive to a wind power establishment, it can be enough that one person take legal action against it for the project to be interrupted. Resistance towards wind power is often subjective which means that it is difficult to find a general solution to increase the acceptance among the local community. People often resist the local impact wind turbines might cause, but the resistance could also be towards those who carry out the project or how the project is conducted. This study aims to qualitatively investigate how communication throughout the planning- and permission process affect the level of acceptance among the local community, as well as to identify measures which can raise the acceptance for wind power projects. Interviews have been conducted with project planners, authorities and consultants in order to gather their experiences from previous projects. This information has been related to theories regarding attitudes and communication and has resulted in a recommendation of how future projects should be conducted in order to raise the local acceptance. The study results in several factors that affect the level of acceptance and the attitudes among the local community. These factors are important for the project planner to take into account when communicating with the public. A wind power establishment is for many people a huge change in the surroundings, and can create a feeling of worry and anxiety related to how the establishment will affect humans and the environment. A project might also cause a feeling of not being in control. These two feelings can create negative attitudes towards a project. One way to create a feeling of control is to involve the local community in the project and to explain for them the process of planning a project and applying for permission. In order to ease worries, the project planner should share objective and accurate information. People tend to trust the information they receive from a person they consider trustworthy. Therefore it is important for the project planner to act in a trustworthy manner, for example by being honest and to use a transparent and respectful communication. It is also important that the project planner listen to the public’s opinions and worries, even though they are not relevant for the permission process. The study proves the difficulty of changing already negative attitudes, which emphasise the importance of an early and proactive communication. If people create a negative attitude based on false information, rumours or speculations, it is hard to change their attitudes afterwards. Therefore it is important to map actors in the community and their potential worries, with the purpose to construct a communication plan. The results clearly indicate that a consultation meeting in the shape of an exhibition instead of a presentation has a higher potential for creating a local acceptance towards a project. With only a presentation not everyone will have their saying. An exhibition enables a dialogue between the project planner and individual inhabitants where opinions and questions can be more easily communicated between the parties. The project planner can also easily adapt the dialogue to decrease the risk of misperceptions and confusions. Other measures that can increase the level of acceptance are economical compensation as well as field trips, where the inhabitants can create their own opinion of the impact from wind turbines. It can ease worries and thereby create positive attitudes towards wind power projects.

Det svenska samhället rör sig mot en mer elektrifierad framtid med mål att elen ska vara fossilfri. En möjlig faktor i framtidens elproduktion är vindkraften. Vindkraften är idag ca 16% av den totala elproduktionen men regeringen vill påskynda utbyggandet och öka vindkraftens andel. Ett verktyg för att påskyndandet är att anlägga fler och större havsbaserade vindkraftsparker. Syftet med uppsatsen var att beskriva och utreda de rättsliga förutsättningarna för vindkraft på land och till havs. Dessa förutsättningar användes sedan för att analysera och jämföra tillvägagångsätten för båda typerna av vindkraft. Utan att behandla tekniska eller ekonomiska villkor för vindkraftsetablering har uppsatsen undersökt varför inte fler vindkraftsparker finns i de svenska haven och om det beror på svensk lagstiftning eller andra faktorer. Uppsatsen redogör för miljöbalkens grundläggande bestämmelser relevanta till vindkraftsprövningen och övergår sedan in i en beskrivning av tillståndsprocesserna. För att få en full förståelse hur det svenska havet regleras har även en genomgång gjorts av de lagar som gäller utanför svenskt sjöterritorium. Den svenska lagstiftningen för prövningen av havsbaserad vindkraft är i dagsläget splittrad mellan många olika lagar. Beroende på vindkraftverkens distans till kusten så ändras reglerna för prövningen och vem som prövar. För de vindkraftverk som placeras längst bort i den svenska ekonomiska zonen så sker prövningen av flertalet myndigheter och staten. Statens prövning går inte att överklaga i sak, och det är svårt att få insyn i ansökningsprocesserna. Det finns tecken på att de flertaliga prövningsmomenten och komplexiteten i vad som ska prövas leder till att handläggningstiderna blir väldigt långa. Otydligt lagstöd och långa handläggningstider skapar dåliga förutsättningar för havsbaserad vindkraft vilket utreds med förslag på ny lagstiftning. / Swedish society is moving towards a more electrified future with the goal that electricity should be fossil-free. A possible factor in future electricity production is wind power. Wind power is currently about 16% of Sweden's total electricity production, but the government wants to accelerate the development and increase the share of wind power. One tool of acceleration is to build more and larger offshore wind farms. The purpose of the thesis was to describe and investigate the legal conditions for wind power on land and at sea. These conditions were then used to analyze and compare the approaches for both types of wind power. Without addressing technical or economic circumstances for the establishment of wind power, the thesis has investigated why there are fewer wind farms in the Swedish seas and whether this is due to Swedish legislation or other factors. The essay describes the introductory provisions of the Swedish Environmental Code relevant to the permit for wind power and a description of the permit processes. To understand how the water areas of Sweden are regulated, an assessment was made of the laws that apply outside Swedish territorial waters. The Swedish legislation for permitting offshore wind power is divided into many different regulations. Depending on the wind farms' distance to the coast, the permit laws and government bodies change. For the wind turbines located furthest coast, the permit goes through different regulations and many government bodies and, ultimately, the state. The state's decision cannot be appealed on the merits, and it is not easy to gain insight into the application processes. There are signs that the numerous steps of assessment and the complexity of the offshore wind power permits make the extends de processing times. Ambiguous laws and long processing times create poor conditions for offshore wind power, which are currently being investigated with new legislative proposals.

Bakgrund: Hysterektomi på grund av benigna tillstånd är ett vanligt förkommande ingrepp hos kvinnor som kan medföra psykiska och fysiska utfall samt reducera lidande postoperativt. Syfte: Att belysa kvinnors upplevda hälsa efter hysterektomi på grund av benigna tillstånd, samt deras omvårdnadsbehov. Metod: En litteraturstudie utformad efter Axelsson (2008). Studien är baserad på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ design och granskade efter Willmans m fl (2006) granskningsprotokoll. Resultat: Kvinnor upplever både positiva och negativa utfall i varierande grad efter hysterektomi. Det finns även ett ökat behov av information och stöd till kvinnorna och deras anhöriga från sjukvården. Analysen ledde till fyra teman; fysiska upplevelser, sexuell hälsa, upplevelser av hälsa samt behov av information och stöd. Slutsatser: Kvinnor som genomgått hysterektomi erfar både positiva och negativa erfarenheter gällande fysiska, psykiska och sexuella aspekter. En viktig och betydande del i deras återhämtning är information och stöd från sjukvårdspersonalen. / Background: Hysterectomy, caused by benign conditions, is a common operation for women, which can result in mental and physical outcomes and also reduce post-operational suffering. Aim: To elucidate women’s experienced health after hysterectomy because of benign conditions and their need for care. Method: A literature-study formed after Axelsson’s (2008). The study was based on ten scientific articles with quantitative and qualitative design which are audited after Willman’s et al (2006) audited protocols. Results: Women do experience both positive and negative results in varied degrees after hysterectomy. There is furthermore an increased need for information and support for the women and their relatives from the medical service. The analysis resulted in four themes including; physical experience, sexual health, experience of health and need for information and support. Conclusions: Women who have undergone hysterectomy learn both positive and negative experiences from physical, mental and sexual aspects. One important and significant part of their experience is that the medical services provide information and support.

Bakgrund  Fysisk aktivitet har positiva effekter på hälsan och kan minska symtomen vid depressiva tillstånd som påverkar människors dagliga liv negativt. Fysisk aktivitet som behandlingsmetod går att likställa med antidepressiva läkemedel vid mild och måttlig depression. För att sjuksköterskor ska ha möjlighet att stödja personer med depressiva tillstånd till fysisk aktivitet behövs en sammanställning av befintlig forskning kring hindrande och främjande faktorer som påverkar utövandet.  Syfte  Syftet var att belysa hindrande och främjande faktorer till fysisk aktivitet hos personer med depressiva tillstånd.  Metod  Litteraturöversikten baserades på 16 vetenskapliga originalartiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats utifrån en icke-systematisk design. Datainsamlingen utfördes med sökningar i databaserna PubMed, CINAHL och Psycinfo med hjälp av kombinerade sökord. Utvalda artiklar har genomgått kvalitetsgranskning utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet. En integrerad dataanalys användes för sammanställning och analys av samtliga 16 artiklar och resultatet diskuterades gentemot Prochaskas och DiClementes transteoretiska förändringsmodell.  Resultat  I resultatet identifierades två huvudkategorier: Begränsande faktorer och Framgångsfaktorer. De faktorer som ansågs begränsa utövandet av fysisk aktivitet var depressionens påverkan som involverade symtom och dess svårighetsgrad, brist på motivation och förmågan att omsätta intention till handling. De faktorer som främjande utövandet av fysisk aktivitet var kontinuerligt, professionellt och socialt stöd i form av schemalagda träningspass, uppmuntran och ett förväntat deltagande.  Slutsats  Depressionens symtom och svårighetsgrad påverkade utövandet av fysisk aktivitet i hög utsträckning och genom ett kontinuerligt, professionellt och socialt stöd kan strategier identifieras för att överkomma de hindrande faktorerna. Utövandet av fysisk aktivitet ökade om aktiviteten kändes överkomlig, utfördes för nöjes skull och tillsammans med en personlig tränare. Sjuksköterskan har förmågan att genom ett personcentrerat förhållningssätt skapa tillitsfulla partnerskap och genom utforskande samtal med kontinuerlig uppföljning stödja personer med depressiva tillstånd till symtomlindring genom att bli mer fysiskt aktiva. / Background  Physical activity has positive effects on health and can reduce symptoms in depressive conditions that negatively impact people's daily lives. Using physical activity as a treatment method can be equated with antidepressant medication for mild and moderate depression. To enable nurses to support individuals with depressive conditions in engaging in physical activity, a compilation of existing research on inhibiting and facilitating factors affecting participation is needed.  Aim  The aim was to illustrate inhibiting and facilitating factors for physical activity in individuals with depressive conditions.  Method  The literature review was based on 16 scientific original articles employing both qualitative and quantitative approaches within a non-systematic design. Data collection was conducted through searches in the PubMed, CINAHL, and PsycINFO databases using combined search terms. Selected articles underwent quality assessment based on Sophiahemmet University College's criteria for scientific classification and quality. An integrated data analysis was employed for the compilation and analysis of all 16 articles, and the results were discussed in relation to Prochaska and DiClemente's transtheoretical model of change.  Results  In the results, two main categories were identified: Inhibiting factors and Successful factors. The factors considered to limit the engagement in physical activity included the impact of depression, encompassing symptoms and their severity, lack of motivation, and the ability to translate intention into action. Factors promoting engagement in physical activity included continuous, professional, and social support in the form of scheduled exercise sessions, encouragement, and expected participation.  Conclusions  The symptoms of depression and the severity of the condition significantly impacted the engagement in physical activity. Through continuous, professional, and social support, strategies can be identified to overcome inhibiting factors. Physical activity increased when it felt manageable, was done for enjoyment, and involved a personal trainer. Nurses have the ability to establish trusting partnerships through a person-centered approach. Through exploratory conversations and persistent follow-up, they can support individuals with depressive conditions in symptom relief by encouraging increased physical activity.

Introduktion: Psykisk ohälsa har länge ökat i Sverige. Psykisk ohälsa kan delas upp i psykiska besvär och psykiatriska tillstånd. Psykiatriska tillstånd innefattar en psykiatrisk diagnos. Nästan en av åtta människor lever idag med något slags psykiatriskt tillstånd. Det är vanligt att personer med psykiatriska tillstånd också lever med någon somatisk sjukdom.  Syfte: Syftet var att undersöka hur personer med självrapporterat och/eller diagnostiserat psykiatriskt tillstånd upplever bemötandet från vårdpersonal inom somatisk hälso- och sjukvård. Metod: Litteraturöversikt baserad på tio kvalitativa originalartiklar. Artiklarna identifierades genom sökning i databaserna Pubmed, PsycInfo och CINAHL. Resultat: Sex kategorier identifierades som beskrev hur personer med psykiatriska tillstånd upplevde bemötandet i somatisk hälso- och sjukvård. Personer med psykiatriska tillstånd kände att de inte blev trodda när de sökte vård. De kände att de blev diskriminerade och stigmatiserade av vårdpersonalen vilket gjorde att personer drog sig från att söka vård. Det fanns även personal som respekterade och lyssnade på personer med psykiatriska tillstånd. Detta gjorde att personerna fick mer förtroende för vårdpersonalen.  Slutsats: Personer med psykiatriska tillstånd hade olika upplevelser av bemötandet inom somatisk hälso- och sjukvård. Många hade negativa upplevelser av bemötandet, vilket resulterade i att vissa drog sig för att söka vård. Det behövs mer kunskap och forskning inom detta område för att man ska få en ökad förståelse och för att ge personer med psykiatriska tillstånd ett så bra bemötande som möjligt. / Introduction: Mental illness has long increased in Sweden. Mental illness can be divided into mental disorders and psychiatric conditions. Psychiatric conditions include a psychiatric diagnosis. Almost one in eight people today lives with some psychiatric condition. It is common for people with psychiatric conditions to also live with some somatic illness.  Aim: The aim was to explore how people with self-reported and/or diagnosed psychiatric conditions experience the treatment from health care staff within the somatic care.  Method: Literature review based on ten qualitative original articles. The articles were searched for via the databases Pubmed, PsycInfo and CINAHL. Results: Six categories were identified that described how people with psychiatric conditions experienced the treatment in somatic healthcare. People with psychiatric conditions felt they were not believed when they sought care. They felt that they were discriminated against and stigmatized by the healthcare staff, which made people withdraw from seeking care. There were also staff who respected and listened to people with psychiatric conditions. This meant that the people gained more trust in the healthcare staff. Conclusion: People with psychiatric conditions had different experiences of the treatment within somatic healthcare. Many had negative experiences of the treatment, which made some withdraw from seeking care. More knowledge and research is needed in this area in order to gain an increased understanding and to give people with psychiatric conditions the best treatment possible.