I korthet kan trauma förklaras med trubbigt eller penetrerande våld, det kan även handla om brännskada, misshandel eller fall från hög höjd. Med en växande befolkning som blir allt äldre kan det vara en utmaning för larmoperatörerna att alltid kunna ha en ledig ambulans vid prio-1 larm som innebär att det föreligger ett livshot. En avgörande faktor i många fall är tiden. Vid tidskänsliga tillstånd ökar risken för dödsfall med längre responstid. Vilken betydelse har tiden från larm till ambulansens ankomst vid mer eller mindre svåra trauman? Olika faktorer påverkar responstiden i olika grad- det kan handla om att åtgärder satts in i regionen för att förkorta tiden, men kan lika gärna vara miljörelaterat som vägarbeten. Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan ambulansens responstid och mortaliteten inom 30 dagar vid allvarligt trauma i Sverige samt huruvida det föreligger regionala variationer i ambulansens responstid vid trauma. En retrospektiv registerstudie valdes därför och data från två Svenska register har analyserats. Data är insamlad från år 2019 och 10 regioner är inkluderade. Inget signifikant samband mellan responstid mot död kunde påvisas vid prio-1 larm. Däremot sågs en signifikant skillnad mellan regionerna vid prio-1 larm där den längsta medelresponstiden var 27,5 minuter och den kortaste var 12,8 minuter.

Bakgrund: Patienter som genomgår kirurgiska operationer i ett vaket tillstånd kan uppleva känslor såsom oro och ångest. Operationssjuksköterskan ansvarar för att skapa en trygg miljö för patienter och ansvarar även för att förebygga eventuella vårdskador under ingreppet. För att främja operationssjuksköterskans kunskap och därmed förbättra patientens vård behövs mer forskning som beskriver patienters upplevelser av att vara vaken under operation. Syfte: Syftet var att granska och sammanställa forskningsresultat som beskriver den vakna patientens upplevelse av den intraoperativa vården i samband med elektiv kirurgi. Metod: En systematisk litteraturstudie med tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Innehållsanalysen användes för att analysera studiernas resultat. Resultat: Det framträdde fyra teman utifrån analysen av tio vetenskapliga artiklar. De fyra teman var; upplevelse av kontrollförlust och att känna sig objektifierad, upplevelse av trygghet och tillit till teamet, upplevelse av operationsmiljö samt upplevelse av information. Slutsats: Examensarbetet visar att patienter som är vakna under operation upplever olika känslor. Dessa känslor är beroende på operationssjuksköterskan och operationsteamets arbetssätt. För att kunna skapa en trygghet hos patienten behöver operationssjuksköterskan ta hänsyn till patientens integritet genom att låta patienten känna sig delaktig under operation. Operationssjuksköterskan behöver även ha god kommunikationsteknik med patienten.

Bakgrund: Hjärtsvikt är vanligt förekommande, ca 26 miljoner i världen och 250 000 i Sverige lever med diagnosen. Hjärtsvikt är ett komplext tillstånd med påverkan på många olika delar av livet. Behandlingen för hjärtsvikt är även detta komplext och att se individens situation är viktigt för framgångsrik behandling. Syfte: Att beskriva patienters upplevelse av att leva med kronisk hjärtsvikt i vardagen. Metod: En litteraturöversikt med 13 kvalitativa artiklar inkluderade de har analyserats med Fribergs femstegsmodell. Resultat: Resultatet visar på hur patienter med hjärtsvikt upplever att deras vardagliga liv har blivit förändrat av hjärtsvikt. Hur de upplever de nödvändiga förändringar de gör för att hantera en vardag med hjärtsvikt. Resultatet presenteras i kategorierna; stöd och kraft från omgivningen, mötet med sjukvården, rädsla samt förändringar i vardagen. Slutsats: Att leva med kronisk hjärtsvikt innebär en påverkan på patientens vardag. Social isolering, trötthet, andnöd, fysiska begränsningar och rädsla inför framtiden är några av de upplevelser som framkommer vid hjärtsvikt. Sjuksköterskan har här möjligheter att stötta och informera patienten att skapa förutsättningar att hantera vardagen med hjärtsvikt. / Background: Heart failure is a common condition, about 26 million in the world and 250 000 in Sweden are living with the diagnosis. Heart failure is a complex condition and have effects on many parts of life. Treatment for heart failure is also complex and to see the individual’s situation is important for a successful treatment.  Aim: To describe patients’ experience of living with heart failure in everyday life. Methods: A literature review with 13 studies included they have been analyzed with the Friberg Five Step-model. Results: The result shows that patients with heart failure experiences that their everyday life has changed because of heart failure. How they experience necessary changes they do to manage everyday life with heart failure. The results is presented in these categories; support and power from the surrounding, meeting the healthcare, fear and changes in everyday life.  Conclusion: Living with chronic heart failure has an impact on the patient's daily life. Social isolation, fatigue, shortness of breath, physical limitations and fear of the future are some of the experiences that emerge in heart failure. The nurse has opportunities to support and inform the patient to create the conditions for managing everyday life with heart failure.

Bakgrund: Kommunikation är en avancerad process som innefattar utbyte av information och kan ske genom tal, skrift och tecken. En stor del av sjuksköterskans arbete består av att förmedla information, ofta i form av överrapporteringar. Brister i kommunikationen leder lätt till missförstånd och att delar av informationen faller bort, vilket innebär en stor risk för patientsäkerheten. Kommunikationsverktyg är ett samlingsbegrepp för olika mallar som är framtagna för att underlätta och strukturera upp kommunikation. Ett sådant verktyg är SBAR. Syfte: Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva följderna av sjuksköterskors användning av SBAR vid informationsöverföring inom sjukvården, samt att beskriva de valda artiklarnas tillvägagångssätt för datainsamling. Metod: Litteraturstudien hade en deskriptiv design och baserades på 11 sökta artiklar. Databaserna Cinahl och Medline via PubMed användes för artikelsökning. Huvudresultat: Resultatet visade att SBAR förbättrade kommunikationen och gjorde den mer lättförståelig och effektiv. Sjuksköterskor blev tryggare i sin yrkesroll och uppfattades vara kunnigare, mer fokuserade och bättre förberedda. Det blev en större medvetenhet bland sjuksköterskor gällande patientsäkerheten och färre incidenter rapporterades. Slutsats: SBAR tycks vara ett lämpligt och effektivt kommunikationsverktyg att använda inom sjukvården, sett både ur ett patient- och personalperspektiv, samt att vårdinstanser bör införa och utbilda sin personal i att använda SBAR. / Background: Communication is an advanced process which includes an exchange of information and can be performed through speech, writing or signs. A big part of the nursing profession is to transfer information, commonly in forms of handovers. Errors in communication can easily lead to misunderstandings and that parts of the information is lost, which can be a grave risk for the patient security. Communication tools are a generic term for templates made to help and structure communication. One of those templates is SBAR. Purpose: The purpose of the following literature study was to describe the progressions of that nurses use SBAR at information transfers within the healthcare industry, and to describe the chosen articles method for gathering data. Method: The literature study had a descriptive design and was based on 11 found articles. The databases Cinahl and Medline through PubMed were used for the search for articles. Main result: The result showed that SBAR improved the communication and made it easier to understand and more efficient. Nurses became more secure in their working role and were perceived as to have more knowledge, more focused and better prepared.There was an improved consciousness among nurses concerning patient security and fewer incidents were reported. Conclusion: SBAR seems to be a suitable and efficient communication tool to be used within the healthcare industry, from both a patient perspective and a staff perspective, and that healthcare agencies should introduce and train their staff in using SBAR.

Denna studie undersökte huruvida nyfikenhet som generell egenskap eller personlighetsdrag uttrycker sig i nyfiket beteende i specifika områden. Med nyfiket beteende i specifika områden menas i denna studie att man uppoffrar tid eller pengar för mer information om svaret eller utfallet i en specifik uppgift, utan att svaret eller utfallet har något annat direkt värde än som information. Ett exempel är att uppoffra pengar mot att få information om vilka svarsalternativ som är felaktiga i ett logikproblem som man försöker lösa. De data som användes i denna studie härrör från tre tidigare studier som har utfört experiment med inslag av de avvägningar som nämnts. Samtliga 90 deltagare var rekryterade i anknytning till Umeå Universitet. Deltagarna har efter experimenten besvarat instrumentet Big Five Inventory (BFI-44) som mäter generella personlighetsdrag, samt instrumentet Curiosity and Exploration Inventory II (CEI-II) som mäter nyfikenhet som egenskap. Resultatet replikerade tidigare samband mellan personlighetsdrag och nyfikenhet som egenskap. Däremot predicerade varken nyfikenhet som generell egenskap eller personlighetsdrag nyfiket beteende i specifika områden. En tolkning gällande det icke-existerande sambandet är att människor har specifika intressen, huruvida de blir och upprätthåller nyfikenhet har inte med grundläggande drag att göra utan med andra orsaker. Möjligen bör konstruktvaliditeten för nyfikenhet som generell egenskap ifrågasättas. / This study examined whether curiosity as a general trait or personality trait expresses itself in curious behavior in specific areas. With curious behavior in specific areas, this study means that you sacrifice time or money for more information about the answer or outcome of a specific task, without the answer or outcome having any other direct value than as information. One example is to sacrifice money to get information about which answer alternatives are incorrect in a logic problem that one tries to solve. The data used in this study derives from three previous studies that performed experiments with elements of the trade-offs mentioned. The 90 participants were recruited in connection with Umeå University. After the experiments the participants answered the instrument Big Five Inventory (BFI-44) that measures general personality traits, and the instrument Curiosity and Exploration Inventory II (CEI-II) that measures trait curiosity. The result replicated previous relationships between personality traits and trait curiosity. However, neither curiosity as a general trait or personality traits predicted curious behavior in specific areas. An interpretation of this non-existing relationship is that people have specific interests, whether they become and maintain curiosity does not have to do with fundamental traits but with other reasons. Possibly the construct validity of curiosity as a general trait should be questioned.

Den situerade ansatsen inom artificiell intelligens har i tidigare experiment visat på stora möjligheter vid utvecklingen av enkla beteenden. Ansatsens framgångar är dock inte lika tydliga när det kommer till utvecklingen av mer komplexa beteenden som i högre grad påminner om de experiment som gjorts inom traditionell artificiell intelligens. I studien utvecklas en agent med ett ”Extended Sequential Cascaded Network” som kontrollarkitektur för att lösa en uppgift som kräver ett ”räkneliknande beteende”. Utvecklingen av nätverket grundas på en situerad syn på kognition, däribland att designern i så liten grad som möjligt skall styra utvecklingen. Experimentets resultat visar på en agent som inte ens löser den enklaste versionen av uppgiften. I diskussionen härleds misslyckandet till svårigheterna med en designeroberoende utveckling.

Föräldrar pratar olika med sina barn och ett sätt att prata på är med mental-state-talk vilket har visats främja barns utveckling på olika sätt. Föreliggande studie syftade till att beskriva föräldrars mental-state-talk och analysera sambandet med barns språkutveckling samt mängden tid ägnad åt läsning för barnet i hemmet. För att undersöka detta transkriberades inspelade filmer där föräldrar (N=78) narrativt berättade en saga från en bilderbok för sina barn i tvåårsåldern. Utifrån transkriptionerna räknades totalt antal ord och föräldrarnas mental-state-talk kodades och analyserades. Det korrelerades sedan med barnens språkutveckling utifrån ordförråd, pragmatik och grammatik mätt med The Swedish Early Communicative Development Inventory - Words and Sentences (SECDI-w&s). Resultatet visade att föräldrarna pratade mest om kognitiva mentala tillstånd och riktade flest ord om mentala tillstånd till karaktärer i boken. Inga signifikanta skillnader hittades mellan mammor och pappor. Resultaten visade positiva signifikanta samband mellan föräldrarnas mental-state-talk och barnens ordförråd och grammatik, men ingen signifikant korrelation med barnens pragmatik. Föräldrarnas totala mängd ord hade endast ett positivt samband med barnens grammatik. Föräldrarnas mental-state-talk korrelerade inte signifikant med mängden tid som ägnades åt läsning för barnet i hemmet. Resultaten tyder på att det är sättet som föräldrar pratar på, om de pratar mycket om mentala tillstånd, snarare än hur mycket de pratarsom har samband med barns språkutveckling.

To meet the demands of 5G and what comes after, telecommunications companies will need to replace their old embedded systems with new technology. One such solution could be to develop cloud-native applications that offer many benefits but are less reliable than embedded systems. Having the different units in the 5G system store their state, or their operational context, in cloud-based databases could reduce downtime in case of failing processes, but various database systems have their advantages and disadvantages. Thus, the choice of implementation must be carefully considered.   This study primarily aims to create a simulator that can measure latency, or the time it takes to write or read dummy data to or from one of two different kinds of databases. Its secondary aim is to produce use cases that mimic situations that a database for state data would need to handle and to collect measurements from them with the help of the simulator.   The simulator was implemented using C++17 and contains a simulator object and separate database clients. The actors representing the units interacting with a 5G network were created by the clients and their state data was stored in either Redis or PostgreSQL databases. Various use cases were designed with the instruction from Ericsson to simulate real-life scenarios and to measure latencies. Quantitative data analysis was performed on the collected data to compare the performances of Redis and PostgreSQL databases in the different use cases.   The study found that Redis on average worked the fastest and that its latency was largely the same regardless of data sizes, while PostgreSQL's latencies, and thus the differences between the databases, varied more depending on the scenario.   The results of the study show that Redis is the one of the two databases that operates more consistently and predictably, which may partly be explained by the fact it is mainly based in the RAM, while PostgreSQL is mainly disk-based.   Future work could involve testing the databases under higher workloads, exploring what would be the impact of running simulations in environments with reduced RAM and not letting Redis use it to its full advantage, and maybe analyzing more latency figures by creating new use cases and running them. Future work can also include an investigation of the effect of Redis database crashes. Moreover, the simulator implementation allows for changing to other types of databases.

The performance of paperboard materials in packaging application has been investigated and evaluated for a long time. This is because it plays a decisive role for product protection and decoration in packaging applications. Potential damages during transportation sometimes affect the consistency of the performance. Therefore, the capability of the material to resist these external disturbances was of interest. A multiply paperboard was chosen as the experimental material. The analysis conducted in this thesis aimed to reveal the tensile behavior in the cross-machine direction (CD) of the material against various kinds of local or global changes. The changes included global and local climate variations, cutouts, and regional weakening and strengthening, which were applied during the intervals between preloading and reloading. The digital image correlation (DIC) analysis computed the time-varying strain fields from the gray level information contained in the recorded videos of loading processes.  The generated strain fields were imported to post analysis. Comparison between comparable stages (two stages with the same average strain value from different loading sections) was considered as the scheme of isolating the influences of the changes and investigating them individually. The cosine image similarity method and the eigenface algorithm were used to validate this scheme, while the directional average calculation and the strain field compensation method were introduced to realize the isolation. The differences between the front and back outer plies of the paperboard sheets were detected as individual. Moreover, both global and local climate changes were affecting the strain distributions of the specimens proportionally on account of the moisture ratio within the material. In addition, the invisible mechanical weakening and strengthening were captured evidently with the analysis, which caused strain concentrations due to the uneven distribution of expansion capability. The relaxation and bending in unloading processes were two of the primary disturbing factors within all the deformed specimens, which were related to time and bending direction, correspondingly. / Egenskaperna hos kartongmaterial för förpackningstillämpningar har varit ett ämne att undersökning under lång tid. Detta för att dessa egenskaper spelar en avgörande roll som produktskydd och dekorativ utformning i mängde av tillämpningar. Potentiella skador under transport påverkar bland annat materialets tillförlitlighet och prestandard. Därför är det aktuellt att undersöka samt förstå materialets förmåga att motstå yttre störningar. Experimentmaterialet som användes bestod av en typ av flerskiktskartong. Analyser som utfördes i denna avhandling har syfte att identifiera de mekaniska förändringarna i materialets dragegenskaper i tvärsmaskin-riktningen (CD) på grund av olika lokala eller globala förändringar. Förändringarna innefattar både globala och lokala klimatvariationer, utskärningar, och lokala försvagningar samt förstärkningar. Dessa förändringar infördes vid intervallet mellan på- och avlastning. Den digital bildkorrelations analys (DIC) användes för att beräknade de tidsvarierande töjningsfälten från den grånivåinformationen i som registrerades med hjälp av inspelade videor under belastningen  Den genererade töjningsfälten importerades för vidare analys. Två tillstånd med liknande medelvärde av töjningsnivån från olika delar av belastningen jämfördes, detta för att isolera påverkan av förändringarna och undersöka dem individuellt. Två olika metoder för jämförelse av bilderna (cosine image similarity och eigenface algorithm) användes för att validera analysschemat, där riktning-medelvärdesberäkningar och töjningsfälts kompensations-metoden användes för att realisera dessa isoleringar. Enstaka skillnader upptäcktes mellan de främre och bakre ytskikten på kartongarken. Dessutom påverkades töjningsfördelningarna för proverna både av den globala och lokala klimatförändringar på grund av fukttillståndet i materialet. Vidare kan de osynliga mekaniska försvagningar och förstärkningar tydligt fångas med de utförda analyserna, vilket ledde till töjningskoncentrationers uppkomst på grund av det inhomogena expansions-förmåga hos arket. Relaxationen och böjningen vid avlastning relaterade till tid och böjningsförmåga var två av de primära faktorerna som påverkade analysens kvalité.

Background: Mental health can be divided into three groups: mental well-being, mental disorder, and mental illness, whereas the last one also includes neuropsychiatric illness. Nature has always been a central part for humanity, and it is well known that it’s a place that induces mental and physical health. Even though studies have shown that the city hustle is bad for brain activity and the mental health, humans mostly gather in the city. Being in the city leads to pondering and is not advantageous for the mental wellbeing. Aim: The aim is to study the experience of the impact of nature on the mental health. Method: A literature-based study was conducted on an analysis of qualitative research. Results: This study showed three main themes and six subthemes. The main themes were a strengthened self, changed feelings and to feel belonging. The subthemes were to handle life with nature as a resource, to be in the present, to feel freedom, to feel peaceful, to feel belonging to nature and to bring people together. Conclusion: Overall, nature has a positive impact on mental health, and it is a place where acceptance is central and gives a positive feeling.