Uppsatsen syftar till att visa hur normer kring kön och sexualitet upphävs och utmanas under lajv (levande rollspel). Materialet som används är fältanteckningar från en deltagande observation under ett lajv och fem intervjuer med lajvare. Resultatet visar att heteronormativiteten och den heterosexuella matrisen bryts under lajv, det vill säga det finns en queer dimension under lajv. Denna brytning är möjlig eftersom lajv blir ett liminalt tillstånd genom leken och därmed inverteras samhällets normer. Under lajv kan deltagarna spela med sin könsidentitet och sin sexuella identitet vilket tydligt visar att dessa identiteter inte är några fasta kategorier utan föränderliga och flytande. Jag diskuterar även kring huruvida de inverterade normerna har en transformerande kraft eller om de snarare upprätthåller samhällets normer. Diskussionen resulterar i att det finns utrymme för både och.

<p>Syftet med uppsatsen var att fördjupa min kunskap om suggestopedi för att se om den möjlihen har goda förslag på vad som skapar bra förutsättningar för lärande. Vidare vill jag undersöka om dessa tankar om suggestopedi som pedgogiskt förhållningssätt finns på skolor idag, och i så fall i vilken form, medveten, omedveten, som helhet eller i delar. Uppsatsen tar även upp elevernas verkliga upplevelse ställt mot lärarens förhållningssätt i klassrummet. </p><p>I studiens inledning presenteras tidigare pedagogiska strömningar och dessa ställs i diskussionedelen brevid suggestopedin för att se vad som eventuellt är överfört mellan dem och för att se vad som kan vara unikt för suggestopedin. </p><p>Studien är uppdelad med en teoretisk del och en empisrisk del. Den teoretiska delen innefattas av en litteraturgenomgång och den empiriska delen består av observatioenr och intervjuer med tre stycken lärare och sex elever.</p>

I detta arbete undersöks effektiviteten hos Androids medföljande metoder för att uppnå beständigt tillstånd. Undersökningen baseras på ett egenutvecklat verktyg för att mäta de olika metodernas effektivitet, med avseende på tid för att spara ner och läsa in tillståndet samt hur mycket utrymme det sparade tillståndet tar upp i sekundärminnet. Resultaten från undersökningen visar att de olika metoderna presterar olika bra beroende på tillståndets storlek samt om tillståndet mestadels består av text eller av nummer. Den metod som generellt är mest effektiv är Javas Serializable. Framtida undersökningar skulle kunna komplettera den genomförda undersökning genom att också utvärdera effektiviteten hos metoder som tillhandhålls via externa bibliotek.

Fler personer överlever idag en svår hjärnskada, vilket har medfört att rehabiliteringen har ställts inför en utmaning avseende dessa personer. Då det gäller arbetsterapeutens behandlingsmetoder finns det liten vetenskapligt dokumenterad kunskap och ett behov av fortsatt forskning inom området. Studiens syfte var att undersöka vilka behandlingsmetoder, sett ur ett arbetsterapeutiskt perspektiv, som beskrivs i vetenskaplig litteratur samt dess effekter för vuxna personer med en traumatisk hjärnskada i ett vegetativt eller minimalt responsivt tillstånd. En systematisk litteraturstudie genomfördes. Artikelsökning utfördes i databaserna Medline, AMED, Cinahl och PsycInfo och resulterade i 10 inkluderade artiklar. Studierna kvalitetsbedömdes och bevisvärdet graderades för respektive studie. Resultatet kategoriserades enligt Occupational Performance Model (OPM). Resultatet indikerade att sinnesstimulering och att patienterna själva kunde påverka omgivningen med hjälp av assisterande teknik, var de vanligaste arbetsterapeutiska behandlingarna för patienter i ett vegetativt eller minimalt responsivt tillstånd. En studie påvisade också behandling över tid från sinnesstimulering, träning av specifika motoriska funktioner till att kunna använda assisterande teknik. Två artiklar bedömdes ha en hög kvalitet, sex medel kvalitet och två låg kvalitet. Bevisvärdet för nio studier bedömdes vara lågt och för en studie måttligt vilket resulterade i otillräckligt vetenskapligt underlag för att kunna dra några slutsatser om behandlingsmetodernas effekt. Behov finns därför av fortsatt forskning inom området. Resultatet av studien kan däremot bidra med en ökad kunskap och ge en vägledning för arbetsterapeuten i klinisk verksamhet vid behandlingen av patienter i ett vegetativt eller minimalt responsivt tillstånd.

Buksmärtor är ett av de vanligaste sjukdomssymtomen som ambulanssjukvården i Halland ställs inför. Orsakerna till buksmärtan kan vara många av både kirurgisk och medicinsk karaktär. Detta gör smärtan ofta komplex för ambulanssjuksköterskans anamnestagning samt även komplex för patienten själv. Vissa av de bakomliggande orsakerna till buksmärtor är mer brådskande och behöver sjukhusvård inom en snar framtid för ett bättre utfall. Dessa patienter har så kallade tidskänsliga tillstånd och här blir det extra viktigt för ambulanssjuksköterskan att kunna misstänka att det handlar om ett tidskänsligt tillstånd redan prehospitalt. Detta är även viktigt för att kunna skapa ett bra vårdmöte och optimal vårdkedja som främjar god omvårdnad. Att i triageringen kunna finna prediktorer som tyder på tidskänsligt tillstånd vore gynnsamt i både vården av patienten och för organisationen utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Ambulanssjuksköterskan får då möjlighet att lättare bedöma vårdtempo samt vårdnivå och vilka resurser som bör användas vid nästa steg i vårdkedjan för patienten. Studiens syfte var att identifiera prediktorer för tidskänsliga tillstånd bland patienter med buksmärta i det prehospitala vårdmötet. En retrospektiv journalgranskning med kvantitativ ansats användes och urvalet skedde genom ett stickprov på 75 fall per månad under 2019 där totalt 807 journaler inkluderades. Resultat visar att tidskänsliga tillstånd förekommer i 34 % hos män och i 19 % hos kvinnor. De tre vanligaste tidskänsliga slutdiagnoserna var njursten/uretärsten, ileus och pankreatit. Patienter som uttryckte stark smärta vid anamnestagning eller var bleka och/eller kallsvettiga löpte större risk att ha ett tidskänsligt tillstånd. Patienter med sjukdomshistorik av cancer och/eller hypertoni föreföll också att ha en ökad risk, medan patienter med en psykiatrisk sjukdomshistorik hade en minskad risk. Forskning kring stark smärta eller manligt kön styrker att risken är större för tidskänsligt tillstånd. Patienter med cancer har ett något annorlunda sökmönster och kan ha större risk för komplikationer från tidigare bukkirurgi vilket skulle kunna vara en delförklaring men detta behöver studeras mer. Däremot var risken för ett tidskänsligt tillstånd oberoende av ålder. Tidigare forskning kring tidskänsligt tillstånd relaterat till buksjukdom är knapphändigt studerat.

Ångest och depression är stora folkhälsoproblem, symtomöverlappen är betydande och samsjukligheten hög. Efterfrågan på verksamma behandlingar är stor och behandlingsresurserna är begränsade. Transdiagnostiska behandlingsmetoder, såsom Unified protocol (UP), har utvecklats för sådana emotionella tillstånd med syfte att angripa underliggande gemensamma vidmakthållande mekanismer. Syftet med denna studie var att undersöka effekten av UP i gruppformat på en allmänpsykiatrisk mottagning för ett relativt oselekterat patientunderlag. Studien är av inomgruppsdesign där det primära utfallet mäts i symtomskattning avseende depression och ångest, samt sekundära utfallsmått i form av självskattad funktionsnivå och livskvalitet. Mätning har skett före och efter avslutad behandling. Samtliga deltagarna (N=29) hade antingen en ångest- och/eller en depressionsdiagnos. Majoriteten (45%) av deltagarna hade två samtidiga psykiatriska diagnoser. Deltagarna hade en medelålder på 28.3 år och majoriteten var kvinnor (83%), 16 av deltagarna fullföljde behandlingen och genomgick före- och eftermätning och därav inkluderades i analysen. Ett parat t-test mellan primära utfall för självskattad depression och ångest visade inga signifikanta skillnader och endast små effektstorlekar på symptomskattningen. Däremot kunde en statistiskt signifikant minskning av upplevd funktionsnedsättning med stor effektstorlek påvisas efter behandling. Även en trend för ökad livskvalitet med medelstor effektstorlek kan visas. För samtliga utfallsmått minskade tydligt andelen deltagare som skattade svår allvarlighetsgrad på respektive mätinstrument utifrån symtombörda, upplevd funktionsnedsättning respektive nedsatt livskvalitet. Resultaten talar för användandet av UP i gruppformat som behandling inom specialistpsykiatrin. / Anxiety and Depressive disorders are commonly occurring in the population. There is a high symtom overlap and a high rate of comorbidity between these conditions. There is a great demand for effective treatments and treatment resources are limited. Transdiagnostic psychological treatment like Unified protocol (UP), are designed to address these kinds of emotional disorders by targeting shared mechanism maintaining symptoms. The aim of the present study is to investigate the effectiveness of UP applied in group format delivered for a heterogeneous group of patients in mental health service. The study is a within subject design where primary outcome is measured in depressive and anxiety symptoms and secondary outcome is measured in self-rated functional impairment and quality of life. Self-reported symptoms were measured before and after treatment. All participants (N=29) had either a depressive and/or an anxiety disorder, the majority of the participants (45%) had one additional clinical diagnosis. The participants had an average age of 28.3 years and were primarily female (83%), 16 of the participants completed the treatment and had pre- and post-treatment measure and were therefore included in the analyses. A paired t-test between primary outcome in self-reported depressive and anxiety symptoms, could not detect any significant differences and only small effect size on measured symptoms. However self-rated functional impairment decreased significantly with a large effect size. A trend for improved quality of life with moderate effect size was detected. The proportion of participants who rated high levels of depression- and anxiety symptoms, high degree of functional impairment and low quality of life decreased clearly. These findings support the use of UP applied in group as a treatment in mental health service.

Studien genomfördes på Hydroware Technology AB med syftet att få ökad förståelse för monteringsprocessen i ett industriellt tillverkande företag, för att kunna visualisera helheten av processen samt kunna synliggöra icke värdeskapande aktiviteter. För att kunna uppnå syftet och besvara studiens undersökningsfråga gjordes en nulägesanalys för hela produktionen samt en fokuserad analys av den valda delprocessen. Vidare utfördes ett antal experiment för att undersöka hur olika variabler kunde påverka förbättringsarbetet. Resultatet av studien diskuterades och mynnade ut i ett antal rekommendationer, som fallföretaget kunde ha användning av i sitt effektiviseringsarbete. I de sista kapitlen redogjordes förslag för hur företaget skulle kunna förbättra sitt arbetssätt och bidra till en hållbar utveckling. Det finns fler förbättringsmöjligheter på fallföretaget och forskarna rekommenderar vidare studier för att effektivisera fler delprocesser och uppnå det önskade framtida tillståndet.

För att utöva en vattenverksamhet krävs i princip alltid ett tillstånd. Dessa tillstånd har beroende på prövningsmyndighet och gällande lagstiftning haft olika benämningar, bland annat utlåtande, tillståndsbeslut och vattendom. Syftet med studien är att beskriva hur vattendomar arkiveras och är tillgängliga för att kunna hanteras vid fastighetsbildning. Detta då det i dag inte finns någon liknande sammanställning.  Metoderna som tillämpats i studien avser en kvalitativ undersökning som har utförts i form av intervjuer med myndigheter som håller arkiv med tillstånd för vattenverksamheter samt sakkunniga från andra aktörer, en enkät riktad till förrättningslantmätare med erfarenhet av vattendomar och juridisk metod. Den juridiska metoden syftade till att ge en bild av rättsläget och dess förändring avseende vattenverksamhet samt erhålla en djupare förståelse för vilka typer av tillstånd som meddelats historiskt. Avsikten med intervjuundersökningen var att klargöra vilka myndigheter som är arkivmyndigheter i dag samt vad de förvarar i sina arkiv och hur handlingarna är sökbara. Detta kompletterades med en enkät riktad till förrättningslantmätare för att erhålla en bild av hur vattendomar hanteras i fastighetsbildning.  Resultaten av studien visar att vattenrätten har reglerats i ett flertal lagstiftningar genom åren, de första redan under medeltiden och senaste förändringen var när miljöbalken inrättades. Vidare visar resultaten hur komplex situationen är på grund av antalet arkivmyndigheter och historiska förändringar vad gäller tillståndsprövningen och de myndigheter som utfört den. Tillstånd till vattenverksamhet har historiskt sett meddelats genom förrättningar, domstolsdomar eller andra myndighetsbeslut och dessa finns förvarade i olika arkiv beroende på när i tiden tillstånden utfärdades och vilken typ av verksamhet de gäller. Slutsatserna utifrån resultaten är att det i dag inte finns något tydligt tillvägagångssätt för att söka information om vattendomar. Tillgängligheten varierar beroende på var tillståndet är arkiverat samt vilket typ av tillstånd det gäller. Inga tillstånd är per definition otillgängliga, däremot kan det vara väldigt svårt att spåra somliga. / To exert a water enterprise, an official permission almost always is required. Depending on the authority which issued the permit and the legislation under which it was announced, these permits had different names. For instance, verdict, permit order and water rights court ruling. The purpose of the study is to describe how water rights court rulings are archived and how they are available to be handled in connection with property formation.  The methods applied in the study concerns a qualitative research carried out in the form of interviews with authorities keeping archives of water rights as well as experts from other organizations, a survey directed to cadastral surveyors and a legal method. The legal method was to provide a picture of the legal situation and its change related to water enterprise and obtains a deeper understanding of the types of permits issued historically. The purpose of the interview study was to clarify which authorities keep archives, what they keep in their archives and how documents are searchable. This was supplemented with the survey to obtain picture of how water rights are handled in property formation. No such compilation has previously been made.  The results of the study shows that water rights have been regulated in several laws over the years, initially in the Middle Ages and the latest change took place when the Swedish Environmental Code was established. Furthermore, the result indicates how complex the situation is due to the number of archive authorities and historical changes of the examining authorities. Permissions for water enterprise have historically been noticed via cadastral procedures, judgements or other official permissions, and the permissions are stored in various archives depending on when the permits were issued and what type of water enterprise they concern. The conclusions from the results are that today there is no clear approach how to search for documents regarding water rights court rulings. Availability varies depending on where the permits are archived and which type of permit it is. No permit is by definition inaccessible, however, it can be very difficult to locate some.

Bakgrund: Att leva som diagnostiserad med ett psykiatriskt tillstånd kan innebära flertalet utmaningar. Personer med psykiatriska tillstånd kan dagligen uppleva sig utsatta för fördomar, bevisligen inte enbart i sin vardag i samhället utan även inom vårdkontexten. Somatisk samsjuklighet är ett reellt problem som drabbar en stor del av de personer som diagnostiserats med psykiatriska tillstånd. Vårdpersonal beskrev upplevelser av rädsla och osäkerhet i möten med personer med psykiatriska tillstånd och de belyste bristande kunskaper kring hur de bör bemöta personer med psykiatriska tillstånd. Syfte: Syftet med studien var att belysa de erfarenheter personer med psykiatriska tillstånd beskrivit i kontakt med somatisk vård. Metod: Studien som utförts var en litteraturöversikt enligt Friberg. Genom sökningar med hjälp av databaser såsom Cinahl Complete och PubMed har författarna funnit studier som i litteraturöversikten analyserats och tematiserats. Resultat: Litteraturöversiktens resultat identifierade ett huvudtema: Psykiatriska patienters erfarenheter av somatisk vård och två underteman: Vårdpersonalens bemötande och Bemötandets betydelse för patienters upplevelser av delaktighet. Diskussion: Litteraturöversiktens resultat diskuterades i förhållande till utvalda budord från tidvattenmodellen. Resonemang fördes kring vikten av bemötande och delaktighet. / Background: Living with a psychiatric diagnosis may entail numerous challenges for the individual. People diagnosed with mental illness can daily experience a vulnerability to prejudice, not only in their everyday life in society but also within the healthcare context. Comorbidity is a substantial problem among a considerable part of the population with psychiatric diagnosis. Healthcare staff has described experiences of fear and uncertainty when dealing with people with psychiatric diagnosis, they enlightened a lack of knowledge when it comes to properly responding to the needs of people with a psychiatric diagnosis. Aim: The aim of this study was to investigate the experiences people with mental illness describe in contact with somatic healthcare. Method: The authors carried out a literature review. Through searches in databases such as Cinahl Complete and PubMed they have found articles that were analyzed and divided into themes. Result: The result of the literature review identified one main theme: Psychiatric patients’ experiences of somatic care and two subthemes: Healthcare staffs’ treatment and the treatments effect on patient participation. Discussion: The results found in the literature review were discussed in relation to chosen commitments from the tidal model. Reasoning arguments concerning treatment and ways to promote patient participation were held and discussed.

Introductions: The aim of the study is to investigate art therapists’ experiences of what is working in the treatment of patients with psychotic disorders.  Issues: What interventions art therapists use in clinical work with patients with psychotic disorders? How is the art therapeutic method significance for the psychotherapeutic treatment?  Method: The study is based on semistructured interviews with five art therapists with experience of treatment with patients in psychotic disorders. The interviews were recorded and then processed using thematic analysis. Result: The result describes five art therapists' experiences of what characterizes the treatment with patients in psychotic disorders. Two main themes emerged in the study with three respectively four subtopic. The interventions applied by the art therapist´s own involvement in the artcreations, it´s supportive interventions ant it´s proposed themes. The other theme is important factors in the treatment; such as visualizing and processing the patients inner experiences, it´s path to verbalization, it´s aid in reality orientation and reliefing effect from psychotic suffering. Discussion: The result is discussed based on the art therapists’ experiences of what is active in the work with patients in psychotic disorders. Interventions and important factors are discussed in relation to different theoretical frameworks of reference. Thoughts on the method are addressed, and that more research is required in the art therapeutic field to consolidate the importance of the method in treatment of patients in psychotic disorders, not least based on requirements for evidence.