Bakgrund: Den digitala utvecklingen inom primärvården ökar. Hög ålder är relaterad till minskad användning av digitala tjänster och verktyg. Äldre personer löper risk att drabbas av digitalt utanförskap. Syfte: Syftet med studien är att beskriva äldre personer över 80 års hantering och upplevelser av digitala verktyg och tjänster på primärvårdsmottagning. Metod: En kvalitativ design med induktiv ansats användes. Datainsamlingen utgjordes av intervjuer med tio personer över 80 år. En semistrukturerad intervju med öppna frågor utifrån en intervjuguide användes. Datamaterialet analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Datamaterialet kodades och bildade tre huvudkategorier med respektive två underkategorier. Resultat: Äldre personers upplevelse av delaktighet och kontroll påverkas av om de självständigt hanterar primärvårdens digitala tjänster och verktyg eller överlåter hanteringen till anhöriga. Tillgång till digitala hjälpmedel, fysiska förmågor och begränsningar påverkar upplevelsen. Begriplig information är viktig när det gäller att förstå digitala tjänster och verktyg. Mänsklig kontakt skapar trygghet medan avsaknad av det leder till oro och rädsla. Slutsats: Tillgång till digitala hjälpmedel, möjlighet till hjälp från utomstående, rätt anpassad information och tillgång till mänskligt bemötande är viktigt och ger äldre personer en känsla av trygghet och delaktighet. När dessa områden brister skapar det kontrollförlust och leder till känslor av oro och minskad delaktighet. / Background: Digital development in primary care is increasing. Old age is related to reduced use of digital services and tools. Older people are at risk of digital exclusion. Aim: The aim of the study was to describe older people over 80 years of age handlings and experiences of digital tools and services at primary care clinics. Method: A qualitative method with an inductive approach was used. The data collection consisted interviews with ten people over 80 years of age. A semi-structured interview with open questions based on an interview guide was used. The data was analyzed through qualitative content analysis. The data was coded and formed three main categories with two subcategories, respectively. Results: Older people's experience of participation and control is affected by whether they independently manage primary care's digital services and tools or leave the management to relatives. Access to digital aids, physical abilities, and limitations affect the experience. Information that is comprehensible is important when it comes to understanding digital information. Access to human contact creates security, while the lack of human contact leads to anxiety and fear. Conclusions: Access to digital tool the possibility of help from outsiders, correctly adapted information and access to human interaction are important and give older people a sense of security and participation. When these areas fail, it creates a loss of control and leads to feelings of anxiety and reduced participation.

This thesis has been carried out on behalf of the department of Digital Services - SDI at Ericsson. Ericsson Software Defined Infrastructure (SDI) is a telco grade hardware management solution for cloud infrastructure. In datacenter deployments, the extra management equipment needed by the solution becomes insignificant due to the amount of equipment it manages. But the closer to the cloudedge you get, the smaller in size the deployments become, thus making the management equipment an ever-increasing share of the total deployment seize leading to inefficient resource utilization, so called overhead. Especially with Distributed Radio Access Networks (RAN) many small deployments, often only consisting of a single compute-server used to process radio, will be deployed at radio sites and/or in buildings around cities to deliver cell service. In this type of usage, the overhead of equipment management builds up cumulatively due to the numerous amounts of deployments. This overhead leads to excessive maintenance, power usage, space needs for equipment, costs, and electronic waste. The goal of this thesis was to evaluate how to reduce the overhead of equipment management in a scenario involving numerous small-capacity widely-distributed sites which are common in the 5G telco cloud. The idea was to determine if the overhead could be reduced by exploiting Baseboard Management Controllers (BMC), this was tested by designing a low-footprint and lightweight proof of concept equipment management solution and implementing a prototype of it. By testing, verifying, and analyzing the proof-of-concept solution, it was concluded that by exploiting the BMC to run a custom software service that phoned home to a centralized management server it was possible to drastically reduce the overhead in such scenarios. It also became clear that BMCs could have even more usage areas and provide even greater value if support to run third partyapplications existed among them. / Detta examensarbete har utförts på uppdrag av avdelningen Digital Services - SDI på Ericsson. Ericsson Software Defined Infrastructure (SDI) är en hårdvaruhanteringslösning av telekomkvalitetför molnifrastruktur. I datacenterinstallationer blir den extra hanteringsutrustning som behövs av lösningen obetydlig på grund av mängden utrustning den hanterar. Men ju längre ut till molnkanten du kommer, desto mindre blir storleken på installationerna, vilket gör att hanteringsutrustning blir en ständigt ökande andel av den totala installationsstorleken som leder till ineffektivt resursutnyttjande, så kallat overhead. Speciellt med Distribuerade Radio Access Nätverk (RAN) så kommer många små installationer, ofta endast bestående av en enda server som utför radiolänksberäkningar, att vara fysiskt utplacerade vidbasstationer och/eller i byggnader runt städer för att leverera och tillhandage mobiltjänster. Vid denna typ av användning ökar overheadet för utrustningshanteringen kumulativt på grund av antalet installationer. Detta overhead leder till mer underhåll och elektroniskt avfall, större utrymmesbehov för utrustning samt högre strömförbrukning och kostnader. Målet med detta examensarbete var att utvärdera hur man kan minska overheadet hosutrustningshantering när det tillämpas på ett stort antal, små decentraliserade distribuerade installationer, vilket är förekommande i telekommoln. Idén var att undersöka om overheadet kunde minskas genom att utnyttja Baseboard Management Controllers (BMC), detta testades genom att designa en liten och lättviktigt konceptlösning för utrustningshantering samt implementera en prototyp av den. Genom att testa, verifiera och analysera konceptlösningen drogs slutsatsen att det var möjligt att drastiskt minska overheaden i sådana scenarion genom att utnyttja BMC att köra en egen mjukvarutjänst, som automatiskt anslöt till en central hanteringsserver. Genom arbetet blev det också tydligt att BMC:er skulle kunna ha ännu fler användningsområden och ge ännu större värde om stödet för att köra tredjepartsapplikationer på dem var mer utbrett

A telecom industry is constantly looking for new ways to generate revenues by offering new and innovative services. Segmentation of customers by offering premium services to premium customers is a one way which has immense potential of revenue generation. Also, network and service providers are keen to provide specialized services with high quality and faster speed, with more emphasis on Quality of Experience (QoE), in order to enhance business revenue. The QoE concept offers several benefits to telecom operators as well as end-users, as it constantly monitors customer feedback and modifies services in order to delight customers. However, Net Neutrality is a current issue all over world and defined/re-defined in many ways, but many definitions overlooks practical difficulties and market realities. This demands in-depth analysis of Net Neutrality concept from regulatory and business point of view. Current business models for specialized services like Machine to Machine (M2M) communication and video streaming are not adequately designed to tackle regulatory issues such as Net Neutrality. Also the QoE concept needs to be tested on the level of Net Neutrality principles. This thesis discusses the business models incorporating QoE concept, along with analysing implications of Net Neutrality principles. The rules and regulations regarding Net Neutrality in Sweden are studied thoroughly in comparison with same principles in other countries like USA, India and countries from EU. The business models of M2M communication and video streaming services are presented and discussed considering effect of Net Neutrality regulations. Implications of Net Neutrality rules on specialize services, customized services, and zero-rating is presented. In order to have practical knowledge of telecom market and business strategies, several activities including brainstorming sessions with industrial experts and market surveys are carried out to generate meaningful conclusions. According to EU Net Neutrality rules specialized services, customized services and zero-rating services are allowed in Sweden with incorporating QoE. / Telekomindustrin letar ständigt efter nya sätt att generera intäkter genom att erbjuda nya och innovativa tjänster. Segmentering av kunder genom att erbjuda tilläggstjänster till premiumkunder är ett sätt som har enorm potential för intäktsgenerering. Även nätverk och tjänsteleverantörer är angelägna om att ge specialiserade tjänster med hög kvalitet och snabbare hastighet, med mer betoning på kvalitet på erfarenhet (QoE) begreppet, i syfte att öka företagens intäkter. Konceptet med QoE erbjuder flera fördelar för teleoperatörer samt slutanvändare, eftersom det ständigt övervakar kunder och modifierar tjänster för att glädja kunderna. Dock är nätneutralitet en aktuell fråga över hela världen och definierade/åter definieras på många sätt, men många definitioner saknar praktiska svårigheter och realiteter. Detta kräver en djupgående analys av nätneutralitet koncept från reglerings- och kommersiell synvinkel. Nuvarande affärsmodeller för specialiserade tjänster som maskin till maskin (M2M) kommunikation och video är inte lämpligt utformade för att hantera regleringsfrågor som nätneutralitet. Även QoE konceptet behöver testas på graden av nätneutralitet principer. Denna avhandling diskuterar affärsmodeller som innehåller QoE koncept, tillsammans med analys av konsekvenserna av nätneutralitet principer. De regler och föreskrifter om nätneutralitet som finns i Sverige studeras noggrant i jämförelse med samma principer i andra länder som USA, Indien och länder från EU. Affärsmodellerna för maskin till maskin (M2M) kommunikation och videostreamingtjänster presenteras och diskuteras. Inblandning av nätneutralitet regler på specialiserade tjänster, kundanpassade tjänster och noll presenteras. För att få praktisk kunskap om telekommarknaden och affärsstrategier, utfördes flera aktiviteter inklusive brainstorming med industri experter och marknadsundersökningar genomförs för att generera meningsfulla slutsatser. Enligt Eus regler gällande nätneutralitet är specialiserade tjänster, kundanpassade tjänster och zero-rating tjänster är tillåtna i Sverige med integration av QoE.

Med den teknologiska utvecklingen samt näringslivets behov av kompetensutveckling har den professionella utbildningsbranschen sett en radikal ökning av digitala utbildningar. Traditionell klassrumsutbildning sätts nu på sin spets där aktörer som tidigare varit framgångsrika inom detta nu ställs inför behovet av att digitalisera dess utbildningserbjudanden. När digitala teknologier används för att förändra värdeskapande aktiviteter kan det förorsaka omvälvande förändringar för dessa aktörer. I arbetet med att anpassa organisationen utefter förändringen uppkommer flera organisatoriska utmaningar som behöver hanteras. Däremot lyser studier som behandlar chefs- samt medarbetarperspektiv med sin frånvaro vilket är av vikt för att förstå organisationens anpassning. Utifrån åtta intervjuer med chefer och medarbetare på ett fallföretag ämnar studien förstå hanteringen av de upplevda organisatoriska utmaningarna. Ergo, utmaningar som kommer med att anpassa organisationen utefter en digital transformation som förorsakats av digitaliseringen av ett huvudsakligt tjänsteerbjudande. Detta analyseras i huvudsak utifrån organisatoriskt lärande för att förklara fallföretagets anpassning. Resultatet visar på flera gemensamt upplevda utmaningar till anpassning som exempelvis: struktur, kompetens, samt kunskapsdelning. Vidare hur hanteringen av utmaningarna kan antydas främja en anpassning utefter digitaliseringen av ett tjänsteerbjudande. Däremot urskiljs att viss hantering kvarstår då det finns utmaningar som inte hanterats eller hanterats på ett sätt som inte främjar anpassning. / With technological development and the B2Bs need for skills development, the professional education industry has seen a radical increase in digital education. Traditional classroom education is now at the forefront, where actors who have previously been successful in this area now face the need to digitize their educational offerings. When technology changes value-creating activities, it causes revolutionary changes for these actors. When adapting the organization to the change several organizational challenges that need to be addressed, arise. Studies that deal with managerial and employee perspectives shine with their absence, which is important for understanding the organization's adaptation. Based on eight interviews with managers and employees, this study intends to understand the handling of perceived organizational challenges. Ergo, challenges that arise with adapting the organization to a digital transformation caused by the digitalization of a service-offering. This is analyzed mainly through organizational learning to explain the company's adaptation. Results show commonly perceived challenges to adaptation, such as: structure, competence, and knowledge-sharing. Furthermore, how the handling can suggest an adaptation according to the digitalization of a service-offer. Moreover, that handling remains as there are challenges that have not been handled or has been handled in a way that does not promote adaptation.

In recent years, companies have increasingly built their businesses around network effects. Furthermore, ingredient branding has become a frequent occurrence in which companies develop their business model by incorporating their product into other products. During contact with the Swedish company Twiceme Technology and after investigating these phenomenon deeper, it appeared to be unique to have both network effects and ingredient branding in the company’s offering. That's where it was discovered a gap in the existing literature and the decision to learn more about how they're related by empirically studying companies that use network effects or ingredient branding in their business models. The overarching aim of the study is to look at characteristics among these phenomenon and analyze how network effects affect ingredient brands, and how they can be connected together. There were several phases in the empirical analysis method. A case sample group of four companies was analyzed in order to obtain a better understanding of the topic in practice. Following that, based on the previous results, the company Twiceme was evaluated as an ingredient brand with network effects. In order to address the research questions, the data extracted from the case sample group and Twiceme were analyzed and compared to theory.  From the study, it was found that achieving a strong market position for network effect companies is highly dependent on reaching the certain network size where the value of the network starts having an exponential increase. High brand equity in terms of brand awareness and reputation is needed to achieve a strong market position accelerated by network effects. Ingredient brands with network effects can generate synergy effects, allowing the network value to potentially grow even faster as a result of the increased brand equity from ingredient branding.  Based on the conclusions of the study and the proposed evaluation framework, this thesis aims to be useful for managerial decision-making and understanding of network effects and ingredient branding, and when they should explore new market opportunities. It also contributes to academia by presenting a novel research perspective in this field and provides material for future research to continue to investigate this subject. / Under de senaste åren har företag i allt högre grad byggt sina företag kring nätverkseffekter. Dessutom har ingrediensvarumärken blivit en vanlig förekomst där företag bygger sin affärsmodell på att integrera sin produkt i andra företags produkter. Under kontakten med det svenska företaget Twiceme Technology och efter att ha undersökt dessa fenomen, påvisades det vara unikt att både vara ett ingrediensvarumärke och ha nätverkseffekter i företagets erbjudande. Där upptäcktes ett gap i den befintliga litteraturen och beslutet att lära sig mer om hur de kan relateras till varandra genom att empiriskt studera företag som använder nätverkseffekter eller ingrediensvarumärkning i sina affärsmodeller. Studiens övergripande mål var att titta på egenskaper hos de bägge och analysera hur nätverkseffekter påverkar ingrediensvarumärken samt hur de kan sammankopplas. Det fanns flera faser i den empiriska analysmetoden. En fallgrupp med fyra företag analyserades för att få en bättre förståelse för ämnet i praktiken. Efter det, baserat på de tidigare resultaten, utvärderades företaget Twiceme som ett ingrediensvarumärke med nätverkseffekter. För att besvara forskningsfrågorna, analyserades data från fallprovgruppen och Twiceme och jämfördes med teorin. Från studien kan det konstateras att uppnå en stark marknadsposition för nätverkseffektföretag är mycket beroende av att uppnå en viss nätverkstorlek där företagets värdeerbjudande börjar öka exponentiellt. För att uppnå en stark marknadsposition som accelereras av nätverkseffekter behövs högt varumärkesmedvetenhet och anseende. Ingrediensvarumärken med nätverkseffekter kan generera synergieffekter, vilket gör att värdeerbjudandet potentiellt kan växa ännu snabbare till följd av det ökade varumärkeskapitalet från ingrediensvarumärken. Baserat på slutsatserna från studien och det föreslagna ramverket, syftar denna uppsats till att vara användbar för ledningsbeslut och förståelsen för nätverkseffekter och ingrediensvarumärkning, samt när de bör utforska nya marknadsmöjligheter. Det ämnar också till att bidra till akademin genom att presentera ett nytt forskningsperspektiv inom detta område och ge material för framtida forskning att fortsätta att undersöka detta ämne vidare.

Information technology has become increasingly important to individuals and organizations alike. Not only does IT allow us to do what we always did faster and more effectively, but it also allows us to do new things, organize ourselves differently, and work in ways previously unimaginable. However, these advantages come at a cost: as we become increasingly dependent upon IT services, we also demand that they are continuously and uninterruptedly available for use. Despite advances in reliability engineering, the complexity of today's increasingly integrated systems offers a non-trivial challenge in this respect. How can high availability of enterprise IT services be maintained in the face of constant additions and upgrades, decade-long life-cycles, dependencies upon third-parties and the ever-present business-imposed requirement of flexible and agile IT services? The contribution of this thesis includes (i) an enterprise architecture framework that offers a unique and action-guiding way to analyze service availability, (ii) identification of causal factors that affect the availability of enterprise IT services, (iii) a study of the use of fault trees for enterprise architecture availability analysis, and (iv) principles for how to think about availability management. This thesis is a composite thesis of five papers. Paper 1 offers a framework for thinking about enterprise IT service availability management, highlighting the importance of variance of outage costs. Paper 2 shows how enterprise architecture (EA) frameworks for dependency analysis can be extended with Fault Tree Analysis (FTA) and Bayesian networks (BN) techniques. FTA and BN are proven formal methods for reliability and availability modeling. Paper 3 describes a Bayesian prediction model for systems availability, based on expert elicitation from 50 experts. Paper 4 combines FTA and constructs from the ArchiMate EA language into a method for availability analysis on the enterprise level. The method is validated by five case studies, where annual downtime estimates were always within eight hours from the actual values. Paper 5 extends the Bayesian prediction model from paper 3 and the modeling method from paper 4 into a full-blown enterprise architecture framework, expressed in a probabilistic version of the Object Constraint Language. The resulting modeling framework is tested in nine case studies of enterprise information systems. / Informationsteknik blir allt viktigare för både enskilda individer och för organisationer. IT låter oss inte bara arbeta snabbare och effektivare med det vi redan gör, utan låter oss också göra helt nya saker, organisera oss annorlunda och arbeta på nya sätt. Tyvärr har dessa fördelar ett pris: i takt med att vi blir alltmer beroende av IT-tjänster ökar också våra krav på att de är ständigt tillgängliga för oss, utan avbrott. Trots att tillförlitlighetstekniken går framåt utgör dagens alltmer sammankopplade system en svår utmaning i detta avseende. Hur kan man säkerställa hög tillgänglighet hos IT-tjänster som ständigt byggs ut och uppgraderas, som har livscykler på tiotals år, som är beroende av tredjepartsleverantörer och som dessutom måste leva upp till verksamhetskrav på att vara flexibla och agila? Den här avhandlingen innehåller (i) ett arkitekturramverk som på ett unikt sätt kan analysera IT-tjänsters tillgänglighet och ta fram rekommenderade åtgärder, (ii) ett antal identifierade kausalfaktorer som påverkar IT-tjänsters tillgänglighet, (iii) en studie av hur felträd kan användas för arkitekturanalys av tillgänglighet samt (iv) en uppsättning principer för beslutsfattande kring tillgänglighet. Avhandlingen är en sammanläggningsavhandling med fem artiklar. Artikel 1 innehåller ett konceptuellt ramverk för beslutsfattande kring IT-tjänsters tillgänglighet som understryker vikten av variansen hos nertidskostnaderna. Artikel 2 visar hur ramverk för organisationsövergripande arkitektur (s.k. enterprise architecture -- EA) kan utvidgas med felträdsanalys (FTA) och bayesianska nätverk (BN) för analys av beroenden mellan komponenter. FTA och BN är bägge etablerade metoder för tillförlitlighets- och tillgänglighetsmodellering. Artikel 3 beskriver en bayesiansk prediktionsmodell för systemtillgänglighet, baserad på utlåtanden från 50 experter. Artikel 4 kombinerar FTA med modelleringselement från EA-ramverket ArchiMate till en metod för tillgänglighetsanalys på verksamhetsnivå. Metoden har validerats i fem fallstudier, där de estimerade årliga nertiderna alltid låg inom åtta timmar från de faktiska värdena. Artikel 5 utvidgar den bayesianska prediktionsmodellen från artikel 3 och modelleringsmetoden från artikel 4 till ett fullständigt EA-ramverk som uttrycks i en probabilistisk version av Object Constraint Language (OCL). Det resulterande modelleringsramverket har testats i nio fallstudier på verksamhetsstödjande IT-system. / <p>QC 20120912</p>

Internet of Things blir allt mer vanligt och inkluderas redan på vissa ställen i till exempel stadsplaner förnybyggnationer men finns även i smarta kontor och infrastruktur. Det finns en uppsjö med privatägdaföretag som specialiserat sig på IoT-lösningar och tillämpningar av detta på olika delar i samhället. Det ärredan på tal att installera IoT sensorer i vattenledningar till exempel så att underhåll kan förutses och därmedminska avvikelser av tillförsel samt minska eventuella förlust.I den här kvalitativa undersökning har vi studerat hur IoT används i kommuner, vad de tror IoT har förframtid i Sveriges kommuner samt hur de ser att IoT kan användas för att skapa nytta i kommunalaverksamheter, men också vad som kan tänkas vara ett hinder som står i vägen för att realisera detta.Efter att ha intervjuat ett antal kommuner över hela Östergötlands län har vi funnit att det i nuläget intefinns så mycket IoT i kommunerna och att det beror på flera orsaker. En av dem är att det råder brist påregelverk som behandlar IoT men även standardisering av IoT och vad införande av IoT lösningar faktisktinnebär i kommun eller stadssammanhang. Vad ska man satsa på? Om detta råder det osäkerhet, däremotom det fanns konkreta exempel med direkt verksamhetsnytta skulle det nog vara skillnad. Detta kanDigitaliseringsmyndigheten som kommer till hösten eventuellt råda bot på, men det verkar som att derasroll inte är så väldefinierad, och det märktes när vi pratade med respondenterna. De hade olikaförhoppningar av vad myndigheten kan bistå med eller vad deras arbete kommer att mynna ut i.Vi har även upptäckt att det inte finns några krav på statens sida på att kommunerna tar fram en strategisom behandlar IoT men även digitaliseringsstrategi. Trots detta har ett par respondenter redan endigitaliseringsstrategi eller jobbade på det.En annan orsak är att de finansiella medel kommunerna har i nuläget inte räcker till för en digital satsning,medlen behövs för att underhålla verksamheten. En kommuns fokus är alltid verksamheten ochmedborgarna. Om begränsade medel tvingar till ett val mellan investering i tekniska möjligheter, även omde kan generera större vinst i längden, och verksamhetsutveckling av annan form eller underhåll, kommeralltid verksamheten först. Som en av respondenterna förklarade, att om valet står mellan att bygga en nyförskola eller att investera i ett nytt teknikprojekt är det ganska självklart vart pengarna slutligen går. / The Internet of Things is becoming more common and more common and is already included in someplaces such as city plans for new buildings, in smart offices and infrastructure. There is a wealth ofprivately-owned companies specializing in IoT solutions and application of this to different parts of society.A great example is installing IoT sensors in water pipes so that maintenance can be foreseen, thus reducingsupply deviations and reducing any losses.In this qualitative bachelor thesis, we have investigated how IoT is used in municipalities, what they thinkIoT has to offer the future of Sweden's municipalities and how they see IoT can be used to create utility inmunicipal activities, but also what may be an obstacle in the process of realizing this.After interviewing a few of the municipalities across Östergötland County we have found that currentlythere are few IoT solutions in the municipalities and that it is due to several reasons. One of them is thelack of regulations that deal with IoT, but also the lack of standardisation of IoT, and what the introductionof IoT solutions would entail in municipalities or towns. What to invest in? There is some uncertainty there.If there were concrete examples of direct municipial operation benefit that would probably be a difference.This might possibly be resolved by the Digitaliseringsmyndigheten which will be established in the autumnhowever it seems that their role is not so well-defined, which we noticed when we spoke to respondents.They had different hopes of what the government can assist with or what their work would result in.We have discovered that there is no requirement for the state to provide municipalities with a strategy thataddresses the IoT or a digitization strategy. Nevertheless, a couple of respondents already have a digitizationstrategy or were working on it.Another reason is that the funds the municipalities currently have is not enough for such a venture, thosefunds are necessary to maintain and keep the municipal operation running. A municipality's focus is alwaysthe business and the citizens. If limited funds force a choice between investment in technical capabilities,although they can generate greater profit in the long run, and operational development of other forms ormaintenance, the operation will always come first. As one of the respondents explained, if the choice isbetween building a new preschool or investing in a new technology project, it is obvious where the moneyends up.

An efficient, functioning IT environment is vital to many companies, even to those not calling themselves IT companies. How to assimilate the IT skills needed and get the IT department to share their knowledge with the rest of the organization can, however, be difficult. The aim of this thesis is to find differences between how a company’s IT department employees and other employees experience and use IT training and IT help functions. The aim is also to identify and make suggestions on what artifacts and help functions can be further developed in order to enhance learning and sharing of IT knowledge. A case study was conducted at the Swedish bank Handelsbanken. The employees’ experiences and use of IT related training, artifacts and help functions were studied through a survey that was complemented by interviews and observations. A Mann-Whitney U test was conducted on the survey answers. The result shows differences between the IT department employees and other employees in three areas: IT introduction, wish for more IT training and frequency in calling the IT help desk. Further, the result indicates that the new employee orientation, the internal handbook, e-support and IT help desk all have room for improvements. / En effektiv, fungerade it-miljö är nödvändig för i stort sett alla företag, även för dem som inte benämner sig själva som it-företag. Hur företagen kan ta till sig de it-kunskaper som behövs och få it-avdelningen att dela med sig av sin kunskap till resten av organisationen, kan dock vara svårt. Syftet med detta examensarbete är att hitta skillnader mellan hur ett företags medarbetare på it-avdelninen och andra medarbetare i organisationen upplever och använder it-utbildning och it-hjälpfunktioner. Syftet är också att identifiera och ge förslag på vilka tjänster och hjälpfunktioner som kan vidareutvecklas för att främja lärande och delning av it-kunskap. En fallstudie genomfördes på Svenska Handelsbanken. Medarbetarnas upplevelser och användning av it-relaterad utbildning, tjänster och hjälpfunktioner studerades genom en enkätundersökning, som kompletterades med intervjuer och observationer. Ett så kallat Mann-Whitney U-test genomfördes på enkätsvaren. Resultatet visar på skillnader mellan it-avdelningens medarbetare och andra medarbetare i organisationen inom tre områden:  it-introduktion, önskan att få mer it-utbildning samt frekvensen i hur ofta de ringer till it-supporten. Resultatet visar också att introduktionen för nyanställda, den interna handboken, e-supporten och it-supporten alla har förbättringsområden.

For a person who has been diagnosed with a disability at some point in their life, their ability to be an active democratic citizen in our information society changes. This thesis examines what kind of challenges the Swedish public libraries and librarians faces in their day-to-day work connected to the specific group of users with vision-related disabilities and discusses and analyze public librarians' perception of what digital skills means to them.  In the combination of people with visual impairments and their digital needs and competence development and on the actual conditions and challenges existing at the Swedish public libraries regarding digital services for people with visual impairments, the study identifies several challenges for both parties. The study results present an insecurity among librarians regarding the expectations to adjust and help with digital guidance, when they still are feeling insecure about what kind of digital competence expects of them.  During the qualitative interviews, a shared experience of anxiety, uncertainty, and an uneven level among the library staff regarding basic digital competences and where the "boundary" is revealed. The uneven level of digital competence is highlighted as problematic, as the patrons are assumed to be treated differently on repeated visits to the public library. The study identifies several challenges that would further encourage both the individual, the profession, the institution as well as society and research to study further. New knowledge in a library context has been identified and needs to be studied in a broader and more comprehensive research study.

This thesis examines and provides insight into the financial services industry and how the new payment services directive, PSD2, may come to change consumer behaviour and thereby the industry. The research is exploratory and relies on a quantitative consumer-facing survey as well as four semi-structured interviews with representatives from some of Sweden's largest banks and third party payment providers. The results show that it is likely that the increased competition will open up the market for new actors in the market acting as financial marketplaces thereby leading to minimising the tradeoff between simplicity and multiple providers. As such, in the future we will likely see less consumer loyalty and more focus on the individual products and services as opposed to who is providing them. / Detta examensarbete undersöker och ämnar att bidra med insikt i den svenska finanstjänstesektorn och hur det nya betaltjänstdirektivet, PSD2, kan komma att förändra konsumentbeteenden och därmed branschen. Arbetet är explorativt och utgår från en enkät riktad till konsumenter samt fyra stycken semi-strukturerade intervjuer med representanter från några av Sveriges största banker och tredjepartsaktörer. Resultaten visar att det är sannolikt att ökad konkurrens kommer att öppna upp marknaden för nya aktörer att verka som finansiella marknadsplatser vilket minimerar kompromissen av att välja mellan enkelhet och flertalet leverantörer. Följaktligen kommer vi sannolikt se mindre konsumentlojalitet och mer fokus på de individuella produkterna och tjänsterna snarare än leverantör.