Syfte: Syftet med denna uppsats är att ta reda på om det var rätt eller fel av Adidas att genomföra sina M&A:s med hjälp av Tobins q och de bakomliggande strategiska motiven. Metod: Metodansatsen för den studien är en fallstudie. Data har samlats in via både kvantitativa och kvalitativa metoder. Vi har valt att undersöka fyra av Adidas nio olika M&A:s sedan mitten av 1990-talet. Datan har samlats in genom ett deduktivt angreppssätt. Den kvantitativa datan har samlats in via årsredovisningar och affärsdatabaser. Den kvalitativa datan genom semistrukturerade intervjuer och officiella pressmeddelanden. Resultat och slutsatser: I denna fallstudie av Adidas har vi kommit fram till att två av de fyra företagen som undersöktes var övervärderade och de två andra var undervärderade i samband med uppköpen enligt Tobins q modellen. I detta avseende borde Adidas inte ha köpt de övervärderade företagen. Vi har kommit fram till att det var fel av Adidas att köpa Salomon, medan de övriga tre förvärven var berättigade. Det mest centrala motivet som genomsyrade alla affärerna var tillväxt, skillnaden var på vilket sätt detta skulle uppnås.  Bland annat sökte de kompetensen, stärka sin befintliga verksamhet och diversifiera sig. Vi har i våra slutsatser kommit fram till att det var berättigat av Adidas att genomföra dessa affärer eftersom det har hjälpt dem att ta sig till den position som de befinner sig på idag – nämligen en av de mest dominerande aktörerna inom branschen. / Aim: The purpose of this essay is to examine whether it was right or wrong of Adidas to complete their M&A:s using Tobin’s q and the underlying strategic motives. Method: The method for this is essay is a case study. Data has been collected through both a quantitative a qualitative method. We have chosen to examine four of Adidas nine M&A:s since the mid-1990s. The data has been collected through a deductive approach. The quantitative data has been gathered via annual reports and business databases and the qualitative data through semi structured interviews and official press releases. Results and conclusions: We have in this case study concluded that two of the four companies, which we examined, were overvalued and the other two were undervalued in connection with the acquisitions according to Tobin’s q. Regarding to this Adidas shouldn’t have bought the overvalued companies. We concluded that it was wrong of Adidas to buy Salomon, while the other three M&A:s where entitled.  The most central aspect of the motives behind the acquisition was growth. The difference between the affairs was the way to achieve this. Among others were to search for competence, enhance its current business and to diversify themselves. However we have concluded that Adidas were entitled to go through with the affairs since it has helped them to get where they are today – as one of few dominant companies in the industry.

På senare tid har styrelsearbetet blivit mer komplext och tidskrävande. Detta till trots förekommer det att styrelseledamöter innehar flera parallella styrelseuppdrag. Enligt vissa kan parallella uppdrag medföra fördelar för bolaget i form av erfarenhets- och kunskapsutbyte. Samtidigt menar andra att det istället leder till att ledamöterna tar på sig för många uppdrag för att kunna fullgöra sina åtaganden. Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns något samband mellan antalet parallella styrelseuppdrag i en bolagsstyrelse och bolagets värde för bolag noterade på Stockholmsbörsen. Mot bakgrund av tidigare forskning formuleras hypotesen att antal parallella styrelseuppdrag påverkar företagets värde. För att genomföra undersökningen används en kvantitativ metod genom att studera bolag noterade på Stockholmsbörsen under perioden 2001-2013. Den huvudsakliga statistiska metoden består av en multipel regressionsanalys som görs på ett urval bestående av 2333 företagsår. Resultatet visar att det finns ett statistiskt signifikant negativt samband mellan antal parallella styrelseuppdrag och bolagets värde. Det går även att urskilja ett signifikant negativt samband mellan en högre andel styrelsemedlemmar som bedöms vara upptagna och värderingen av bolaget. Således accepteras hypotesen.

Titel: Koldioxidutsläpp och Finansiell Prestanda inom Energisektorn   Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi    Författare: Jesper Nilsson & David Wahlqvist   Handledare:  Jan Svanberg   Datum: 2024 - Maj    Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur förändringen i koldioxidutsläpp från företag inom energisektorn påverkar deras finansiella prestationer. Genom att fokusera på koldioxidutsläpp som en indikator på miljöprestationer belyses dess effekter på marknadsvärde och företagens ekonomiska prestation.   Metod: Kvantitativ data hämtades för 50 publika energiföretag i Europa för åren 2020–2022 från databasen Refinitiv Eikon. Datamaterialet analyserades sedan med hjälp av Pearsons korrelationstest, VIF-test samt multipla regressionsanalyser genom statistikprogrammet IBM SPSS.    Resultat och slutsats: Resultaten från multipel regressionsanalys visar att ökningar i koldioxidutsläpp (ΔCO2) korrelerar svagt positivt med ROA och ROE, vilket indikerar en förbättring i dessa finansiella nyckeltal. Detta resultat är motsatt till den ursprungliga hypotesen, som förväntade en negativ korrelation. Koefficienten för ΔCO2 var 0,091 för ROA och 0,254 för ROE, båda statistiskt signifikanta. För Tobins Q var sambandet mellan ΔCO2 och finansiell prestation inte signifikant. Dessa oväntade fynd kan delvis förklaras av de ekonomiska effekterna av miljöinvesteringar, som på kort sikt kan öka kostnaderna utan att omedelbart öka finansiella vinster.   Studiens bidrag: Studien ifrågasätter rådande antaganden genom att identifiera en svag positiv korrelation mellan ökade CO2-utsläpp och ekonomisk prestanda. Den understryker vikten av sektorspecifik forskning och ger nya insikter som kan hjälpa beslutsfattare, företagsledare och investerare att bättre bedöma risker och möjligheter inom energisektorn.    Förslag till framtida forskning: Framtida forskning bör utföra mer omfattande longitudinella studier för att förstå de långsiktiga effekterna av förändringar i CO2-utsläpp på finansiell prestanda inom energisektorn. Det vore också intressant att jämföra detta samband med andra sektorer för att se om liknande mönster uppträder. Genom att inkludera fler ekonomiska och miljömässiga faktorer kan forskare få en mer detaljerad bild av hur dessa faktorer samspelar och påverkar företagens prestanda.    Nyckelord: Koldioxidutsläpp, finansiell prestation, energisektorn, ESG-score, ROA, ROE, Tobins Q / Title: Carbon dioxide Emissions and Financial Performance in the Energy sector   Level: Student thesis, final assignment for bachelor’s degree in business administration    Author:  Jesper Nilsson & David Wahlqvist   Supervisor:  Jan Svanberg   Date: 2024 - May    Aim: The purpose of the study is to investigate how changes in carbon emissions from companies in the energy sector affect their financial performance. By focusing on carbon emissions as an indicator of environmental performance, the effects on market value and the companies' economic performance can be highlighted.   Method: Quantitative data was obtained for 50 public energy companies in Europe for the years 2020-2022 from the Refinitiv Eikon database. The data was then analyzed using Pearson’s correlation test, VIF-test, and multiple regression analyses through the statistical program IBM SPSS.    Result and conclusion: The results from the multiple regression analysis show that increases in carbon emissions (ΔCO2) correlates weakly positively with ROA and ROE, indicating an improvement in these financial key figures. This result is contrary to the initial hypothesis, which expected a negative correlation. The coefficient for ΔCO2 was 0.091 for ROA and 0.254 for ROE, both statistically significant. For Tobin’s Q, the relationship between ΔCO2 and financial performance was not significant. These unexpected findings can partly be explained by the economic effects of environmental investments, which in the short term can increase costs without immediately translating into financial gains.   Contribution of the thesis: The study questions prevailing assumptions by identifying a weak positive correlation between increased CO2 emissions and economic performance. It underscores the importance of sector-specific research and provides new insights that can help policymakers, business leaders, and investors better assess risks and opportunities within the energy sector.    Suggestions for future research: Future research should conduct more comprehensive longitudinal studies to understand the long-term effects of changes in CO2 emissions on financial performance within the energy sector. It would also be interesting to compare this relationship with other sectors to see if similar patterns emerge. By including a broader set of economic and environmental factors, researchers can gain a more nuanced and detailed understanding of how these factors interact and impact companies' performance.    Keywords: Carbon emissions, financial performance, energy sector, ESG-score, ROA, ROE, Tobin’s Q

Today it is common for shares to be listed in alphabetical order in newspapers, indexes, databases, watch lists and statements. Investors often face a search problem because of the thousands of available shares. It causes investors to make use of a ready-made stock list to make a financial decision. In this study, we have investigated whether there is alphabetical bias on the Swedish stock exchange and whether it has any impact on the investment decision. Previous research shows evidence that alphabetical bias occurs in the selection of shares based on alphabetically arranged lists on the US stock exchange. In this study, a quantitative method was used for data collection, later data were processed using univariate analysis, bivariate analysis, and multivariate analysis. Using the data collected, the different variables could be calculated, Tobin's Q, Market value, Name flow, Stock turnover rate, Stock price, and Age. The result cannot ensure whether alphabetical bias occurs in the Swedish stock market, however, we can with 99% certainty determine that early placed shares receive higher Tobin's Q than late placed. / Idag är det vanligt att aktier noteras i alfabetisk ordning i tidningar, index, databaser, bevakningslistor och uttalanden. Investerare möter ofta ett sök problem på grund av de tusentals tillgängliga aktierna. Det får investerarna att ta hjälp av en färdig ordnad aktielista för att fatta ett finansiellt beslut. I den här studien har vi undersökt ifall det råder alfabetisk bias på Nasdaq Stockholmsbörsen och om det har någon inverkan på investeringsbeslutet. Tidigare forskning visar belägg för att alfabetisk bias förekommer vid val av aktier utifrån alfabetisk ordnade listor på den amerikanska börsen. I denna studie tillämpades en kvantitativ metod för datainsamlingen, senare bearbetades data med hjälp av univariat analys, bivariat analys och multivariat analys. Med hjälp av den insamlade data kunde de olika variablerna räknas fram, Tobins Q, Marknadsvärde, Namnflyt, Aktieomsättningshastighet, Aktiekurs (pris) och Ålder. Resultatet kan inte säkerställa om alfabetisk bias förekommer på den svenska aktiemarknaden, dock kan vi med 99% säkerhet fastslå att tidigt placerade aktier erhåller högre Tobins Q än sent placerade.

Syfte: Corporate Social Responsibility (CSR) är idag ett  globalt allmänt känt begrepp och Svenska företag anses ligga i framkant med sitt ansvarastagande. Huvudsyftet med uppsatsen är att analysera huruvida ett stort engagemang inom CSR-frågor ger Svenska företag en förändring i företagsvärde och om det påverkar deras lönsamhet. Ett approximativt Tobins Q används som mått på företagsvärde och Return On Assets (ROA) används som mått på lönsamhet.   Metod: En kvantitativ deduktiv metod där undersökning av sekundärdata ska mynna ut i en prövning om huruvida det går att påvisa ett samband mellan CSR och företagsvärde och/eller lönsamhet. Sekundärdata inhämtas ifrån Folksams Index för ansvarsfullt företagande 2009 samt företagens årsredovisningar från 2011. Historiska aktiepriser har hämtats ifrån Nasdaq OMX Nordics hemsida. Sedan inhämtade data har undersökts väljs en passande analysmetod, vilket i detta fall blev multipel tvärsnittsregression.   Resultat och slutsats: Studien visar att det finns en statistiskt signifikant korrelation mellan ett högt CSR och approximativt Tobins Q där ett ökat CSR-arbete ger minskat företagsvärde. Vidare visar studien även en statistiskt signifikant positiv korrelation mellan CSR och ROA, där modellen dock uppvisar brister. En generell förklaring till detta är att det inte finns någon global begreppsbenämning av CSR, vilket försvårar mättningar.  Utöver detta upptäcktes svårigheter i att bestämma ett svenskt bolags marknadsvärde eftersom företag generellt inte har alla sina aktier på börsen och A-aktier är svårvärderade då de sällan omsätts.   Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag är en tvärsnittsregression, liknande denna studie där olika sätt att definiera ROA och storlek jämförs. Det vore även intressant att genom en tidsserieanalys undersöka när i tiden CSR-arbetet ger utslag på Tobins Q samt ROA.   Uppsatsens bidrag: Identifiera påverkande faktorer för att bidra till en framtida benchmark av ekonometriska modeller vid mätningar av CSR. / Aim: Corporate Social Responsibility (CSR) is a widely known global concept and Swedish enterprises are considered to be cutting edge when it comes to taking responsibility. The main objective is to analyze if a large involvement in CSR gives Swedish companies a change in company value, and if it affects their profitability. An approximate Tobin’s Q is used to measure firm value and Return On Assets (ROA) is used to measure profitability.   Method: A quantitative deductive method where investigation of secondary data will lead to an examination whether it is possible to demonstrate a relationship between CSR and firm value and/or profitability. Our secondary data is retrieved from Folksam Index for corporate responsibility 2009 and the corporate annual reports from 2011. Historical stock prices were collected from Nasdaq OMX Nordic webpage. After examination of the data a suitable analysis method will be chosen, which in this case resulted in multiple regression analysis.   Result and Conclusions: The study shows that there is a statistically significant correlation between a high CSR and the approximate Tobin’s Q where increased CSR returns a reduced value of the firm. The study also shows a statistically significant positive correlation between CSR and ROA, where the model, however, have shortcomings. A general explanation for this is that there is no global concept for CSR and thus it is difficult to measure. In addition, difficulties were discovered regarding determining market value of Swedish firms as companies generally do not have all of their shares on the stock market and that there are different classes of shares.   Suggestions for future research: One suggestion is a cross-sectional regression, similar to this study that compares different ways to define ROA and size. It would also be interesting to through a time series analysis be able to examine when, time wise, CSR activities makes an impact on Tobin’s Q and ROA.   Contribution of the thesis: Identify influencing factors to contribute for a future benchmark of econometric models when measuring CSR.

Finance, economic and management literature document the reduced agency problems, increased productivity, and greater financial benefits that accrue to firms that adopt Employee Stock Ownership Plans, (ESOPs). The literature also documents the increased agency problems, decreased employee productivity, and poor operating performance that usually accompany corporate downsizing activity. To date, none of the studies have examined the effect that downsizing decisions have on companies with existing ESOP plans; this dissertation fills that empirical void. In this study, two essays are presented that examine the effect of corporate downsizing on ESOP versus non-ESOP firms. In the first essay, I investigate the short-term wealth effects of the downsizing announcement using event study methodology. I find that there is no significant change in the wealth effects for ESOP firms (they are positive, yet small), whereas non-ESOP firms have significantly negative abnormal returns. There is, however, a significant difference in the abnormal returns of ESOP versus non-ESOP firms, where ESOPs have significantly higher abnormal returns. Finally, with respect to wealth effects, I find that downsizing interacts negatively with managerial ownership and with employee ownership, but there is a positive interaction between the ownership of managers and employees.In the second essay, I examine the long-term employee productivity and financial performance of the downsized firms, as measured by Total Factor Productivity (TFP) and Tobins Q, respectively. I find that neither the percentage of employee ownership nor the level of downsizing has an impact on the productivity of the downsizing ESOP firm. However, the level of downsizing exerts a significantly positive impact on the productivity of non-ESOP firms. With respect to financial performance, the existence of an ESOP plan has a significantly negative influence on the Tobins Q of the downsizing firm. Furthermore, the level of downsizing has a significantly negative impact on non-ESOP firms, whereas the financial performance of ESOP firms appear to be unaffected by the level of downsizing. For Tobins Q, there is evidence of interaction between employee and managerial ownership for ESOP firms. There is also interaction between managerial ownership and downsizing for the TFP and Tobins Q of non-ESOP firms.

Sverige räknas till blandekonomierna. Blandekonomin har sin utgångspunkt i marknadsekonomin men staten reglerar marknaden till viss del. Detta gäller också för bostadsmarknaden. Så utgångspunkten är således att marknaden ska styra priset på småhus genom tillgång och efterfrågan. Det är ena sidan. Den andra sidan är regleringarna. När det kommer till bostäder är det till exempel bolånetaket och amorteringskravet. Bolånetaket utgår från bedömt marknadsvärde. Är det ett begagnat hus räknas som regel försäljningspriset som marknadsvärde medan det i de fall det är ett helt nytt hus görs en förhandsvärdering inför byggnationen. Maximalt kan 85 procent av marknadsvärdet belånas, med fastigheten som säkerhet, för att finansiera ett husköp eller en nybyggnation. På attraktiva marknader är detta sällan något problem eftersom marknadsvärdet på nybyggnationerna oftast är högre än kostnaderna för att bygga huset. Men hur är det då i områden där det inte är så, utan där produktionskostnaderna istället ofta är högre än det förväntade marknadsvärdet? Rent teoretiskt borde det inte kunna byggas småhus i dessa områden med annat än att de som bygger satsar eget kapital och/eller lägger ner mycket eget arbete. Är det så verkligheten ser ut eller lånar bankerna trots allt ut pengar? Och byggs det några småhus överhuvudtaget i dessa områden? Med breda penseldrag har detta undersökts. Urvalet för studien är de femton kommuner i Götaland med lägst Tobins q-värde, det vill säga hade sämst relation i kvoten marknadspris på en befintlig bostad genom den totala produktionskostnaden för en likartad bostad ur Boverkets lista för år 2012. I studien har bygglovsstatistiken i undersökningskommunerna och jämförelsekommunerna studerats. Rapporten visar att det relativt sett byggs färre småhus i de undersökta kommunerna. I de femton undersökta kommunerna med svaga bostadsmarknader är medianvärdet 0,20 beviljade bygglov per tusen invånare. Motsvarande siffra för de tio mest folkrikaste kommunerna i Götaland är 0,69, nästan 3,5 gånger mer under samma år. Studien har också undersökt den teoretiska lönsamheten på de platser där bygglov utfärdats i de studerade kommunerna. En teoretisk produktionskostnad har antagits och en modell skapats för att kunna massvärdera samtliga bygglov med hjälp av taxeringsvärden. Resultatet med den här modellen ger att i 87 procent av fallen går det inte med säkerhet att säga att nybyggnationen är ekonomiskt lönsam vid färdigställandet. Slutligen har studien även undersökt hur nybyggnationerna finansieras genom att inteckningsbeloppen för varje nybyggt småhus har granskats. Av de nybyggnationer där interimistiskt slutbesked eller slutbesked har erhållits visar det sig att 20 procent av nybyggnationerna inte har några inteckningar alls och således har finansierats på annat sätt än genom lån med huset som säkerhet. Bedöms istället, utifrån datamaterialet, den teoretiska produktionskostnaden i förhållande till ett uppskattat marknadsvärde är knappt 50 procent av dessa nybyggnationer helt bankfinansierade. Således är cirka 30 procent av nybyggnationerna sannolikt delvis bankfinansierade. Även tecken på övervärdering av nya bostäder har uppmärksammats.

ESG och hållbarhet är begrepp som har fått betydande uppmärksamhet under de senaste åren och utgör en viktig faktor som företag behöver beakta. ESG, en förkortning för Environmental, Social och Governance, avser att mäta hur företag hanterar och rapporterar om hållbarhetsfrågor och dess påverkan på såväl samhället som miljön. Företag utvärderas utifrån dessa faktorer och tilldelas individuella betyg för deras arbete gällande de individuella komponenterna E, S och G. Betygen för dessa tre komponenter slås sedan samman till ett helhetsbetyg - ett så kallat ESG-betyg. Det har genomförts omfattande forskning och studier för att undersöka sambandet mellan ESG-betyget och företagens finansiella prestation - dock har dessa tidigare studier visat på varierande resultat. Teknologiindustrin är en snabbt växande sektor med företag som redan i dagsläget besitter enorma mängder data. Trots att industrins idé i mångt och mycket grundas i ett immateriellt tillvägagångssätt, har den även en märkbar påverkan på vår planets fysiska miljö. Denna studies första syfte är att undersöka hur sambandet ser ut mellan ESG-betyg och finansiell prestation, i form av både redovisningsbaserad och marknadsbaserad prestation, för dessa europeiska tech-bolag. Studiens andra syfte är att undersöka hur sambandet ser ut för de individuella E-, S-, och G-betygen och de europeiska tech-bolagens redovisnings- och marknadsbaserade prestationer.  Sammanfattningsvis visade studien att G-betyget har ett tydligt samband med både redovisad prestation och marknadsbaserad prestation, medan ESG-betyget i sig inte visade ett direkt samband med den finansiella prestationen. Detta understryker vikten av att inte bara fokusera på övergripande ESG-betyg, utan även att undersöka och analysera de specifika komponenterna i ESG-betyget för att få en mer detaljerad bild av deras påverkan på företagens prestation. Studien ämnar att bidra till en ökad förståelse för betydelsen av hållbara investeringar för både företag och investerare.

Syftet med denna kandidatuppsats är att undersöka hur mångfald i styrelsen påverkar den finansiella prestationen för svenska tillväxtbolag listade på First North Growth Market. Tillväxtbolag står för hälften av hela arbetssysselsättningen och produktionen i höginkomstländer och utgör därmed en betydelsefull roll i samhället. Under de rådande omständigheterna med Covid-19 pandemin, drabbas företagens ekonomi och riskerar likvidation. En avgörande faktor för att tillväxtbolag ska fortsätta växa och överleva ekonomiska svårigheter, är styrelsens sammansättning. Därav studiens fokus på mångfald i styrelsen och dess påverkan på den finansiella prestationen i form av ROA och Tobins Q för svenska tillväxtbolag. Vidare har denna studie tillämpat agentteorin och The Upper Echelon Theory för att skapa förståelse kring kopplingen mellan styrelsens sammansättning, den finansiella prestationen och beslutsfattandeprocessen.Studien grundar sig i en kvantitativ forskningsansats tillsammans med ett positivistiskt synsätt, vilket gör det möjligt för resultatet att generaliseras. Studiens datainsamling består av 40 svenska tillväxtbolag listade på First North Growth Market. Resultatet i denna studie visar att mångfald inom kön i styrelsen påverkar den finansiella prestationen i form av ROA positivt. Vidare finner studien inget signifikant samband mellan ursprung, utbildning och den finansiella prestationen. / The purpose with this bachelor thesis is to explore how board of director diversity affects the firmfinancial performance for Swedish high growth firms listed in First North Growth Market. High growth firms stand for half of the work employment and production in high income countries and constitute therefore a significant role in society. During the current circumstances with the Covid-19 pandemic, the companies’ finances are affected and risk liquidation. A crucial factor for high growth firms to continue to grow and survive financial difficulties, is the composition of the board. Thereby this study’s focus is on diversity in the board and its effect on the firm financial performance in terms of ROA and Tobins Q for Swedish high growth firms. Furthermore, this study has implemented agent theory and The Upper Echelon Theory to create an understanding about the connection between the board’s composition, the firm financial performance and the decision-making process.The study is based on a quantitative research approach together with a positivist research philosophy, which makes it possible for the result to be generalized. The study’s data collection consists of 40 Swedish high growth firms listed in First North Growth Market. The result in this study shows that ROA was positively correlated with diversity in gender in the board. Further, the study’s results find no significant correlation between ethnicity, education and the firm financial performance.

Hållbarhetsarbete har erhållit ett ökat intresse de senaste åren och har blivit en allt mer viktig del i företagens arbete. För att mäta hur väl ett företag arbetar hållbart så har ESG-betyget utvecklats vilket konkretiserar och kvantifierar företagens hållbarhetsarbete utifrån tre faktorer, miljömässig hållbarhet, socialt ansvarstagande och bolagsstyrning. Genom den ökade exponeringen av hållbarhet har även investerare börjat ta ställning till hållbarhetsfrågor i sina investeringsbeslut. Denna studentuppsats ämnar undersöka sambandet mellan svenska företags ESG-betyg och dess marknadsvärdering för att kartlägga om investerare anser hållbarhetsarbete som något värdeskapande eller värdesänkande. Sekundärt kommer de tre delarna av ESG-betyget, nämligen miljö, socialt ansvarstagande och bolagsstyrning, att individuellt studeras för att finna ut om någon del av betyget har ett starkare samband med marknadsvärdering än de andra. Företagen som undersöks i studien  är svenska börsnoterade aktiebolag som kvalificerat sig in på Large Cap-listan på Nasdaq Stockholm. Vidare behöver bolagen även ha betygsatts genom ESG-betyg från Thomson Reuters Eikon. Tidsperioden som studeras är 2016-2020. För att studera det eventuella sambandet mellan företagens marknadsvärdering och dess ESG-betyg tar studien avstamp i tidigare studier inom området. Baserat på dessa formuleras en första regressionsmodell och statistiska hypoteser som kommer testas genom regressionsanalys. Resultatet som erhålls genom den slutgiltiga regressionsanalysen är att ESG-betyg och marknadsvärdering har ett svagt positivt samband samt att bolagsstyrning har ett starkt positivt samband med värderingen. Gällande betyg för miljö och socialt ansvarstagande kunde inte något signifikant samband till marknadsvärderingen påvisas. De redovisade resultaten kommer slutligen att diskuteras utifrån ett teoretiskt perspektiv där kopplingar görs till tidigare forskning inom ämnet. Vidare kommer aktieägarteorin, intressentmodellen och effektiva marknadshypotesen ligga till grund för analys av studiens resultat, såväl som diskussionen. För att kunna använda resultatet bortom teorin kommer även praktiska implikationer av uppsatsen att diskuteras.