<p>In September of year 2006, a young boy was brutally killed by a girl, age sixteen, in Örebro, Sweden. Girlgangs became a frequent subject in media. Professionals’ working with adolescents claims that girlgangs notis an existing phenomena in Sweden as it is in for example in the United States. The aim of this thesis was to investigate if teenage girls in Sweden have a tendency to join gangs as they do in the United States. This was qualitative study with four focus groups with teenage girls in three different areas in Stockholm. Areas with different social economic standards were chosen for the study to compare the girls’ answers. The result was analysed by a social psychological perspective and theoretic background. The result of this study showed that the group is important to the girls in their socialisation process and in order to create identity. There were similarities between the answers between the result of this study and research in The United States considering the girls choosing friends as they look for similarities between each other and the need of having fun. A tendency in the girls’ answers could not be seen in the matter of creating girlgangs as they do in the United States.</p>

<p>Detta är en kvalitativ studie med intervjuer med fem anställda inom skolverksamhet för att stötta elever med socio-emotionell problematik. Fyra verksamheter har undersökts - två inom grundskolan och två inom gymnasieskolan. Syftet med studien är att undersöka vilka insatser som finns för flickor med allvarliga skolsvårigheter som beror på socioemotionella problem. Insatsernas innehåll, arbetssätt och målsättning studeras ur ett personalperpektiv. </p><p>Reslutatet presenteras i åtta kategorier som relateras till varandra i en modell. Undersökningen visar att verksamheternas innehåll i huvudsak är arbete med flickornas självbild, studier och social träning. Goda relationer mellan elever och personal, positiv förstärkning och social träning i vardagssituationer är viktiga inslag i verksamheterna. </p><p>Målsättningen är på lång sikt behörighet att söka ett nationellt gymnasieprogram. Den akuta målsättningen är dock elevernas regelbundna deltagande och att stärka elevernas självförtroende. </p><p>Diskussionsdelens första del svarar på och diskuterar resultaten i förhållande till inledningens frågeställningar. I den andra delen relateras undersökningens resultat till anknytande forskning. I slutordet sammanfattas de viktigaste resultaten och här kommer även mina egna reflektioner in.</p>

<p> </p><p>Den ökade psykiska ohälsan bland tonårstjejer ses som ett problem och tanken om denna utveckling kunde förebyggas med fysisk aktivitet uppstod. Detta eftersom den fysiska aktiviteten har visat sig ha positiva effekter på den psykiska hälsan. Den minskade fysiska aktiviteten hos unga tjejer väckte intresset för hur tjejernas uppfattningar påverkar deras fysiska aktivitet. Hypotesen om att uppfattningar påverkar handlandet formades och tre teman som tros påverka tjejernas uppfattningar om fysisk aktivitet, genus, kultur och media inkluderades. <strong>Syftet </strong>med studien var att undersöka vilka uppfattningar 15-åriga tjejer har om fysisk aktivitet och hur dessa skiljer sig utifrån deras grad av fysisk aktivitet. Som <strong>metod </strong>användes fokusgruppintervjuer där deltagarna delades in i tre grupper utifrån deras fysiska aktivitet. Två till fem tjejer ingick i varje grupp. I <strong>resultatet </strong>framkom att uppfattningarna skiljde sig mellan grupperna. Tjejerna med högst fysisk aktivitet, grupp 1, uppfattade den fysiska aktiviteten som självklar med fokus på prestation. Grupp 2, medelaktiva tjejer, uppfattade också den fysiska aktiviteten som självklar men med fokus på hälsa. De minst aktiva tjejerna, grupp 3, uppfattade inte den fysiska aktiviteten som självklar och uttryckte inte heller något intresse för den fysiska aktiviteten. <strong>Slutsatsen </strong>blev att tjejernas uppfattningar skiljer sig utifrån deras fysiska aktivitet. För att öka tjejernas fysiska aktivitet bör arbetet därför inriktas på tjejernas uppfattningar om fysisk aktivitet. Genom att förändra tjejernas uppfattningar skulle således den fysiska aktiviteten kunna öka och den psykiska ohälsan troligtvis minska.</p><p><p> </p></p>

Detta är en kvalitativ studie med intervjuer med fem anställda inom skolverksamhet för att stötta elever med socio-emotionell problematik. Fyra verksamheter har undersökts - två inom grundskolan och två inom gymnasieskolan. Syftet med studien är att undersöka vilka insatser som finns för flickor med allvarliga skolsvårigheter som beror på socioemotionella problem. Insatsernas innehåll, arbetssätt och målsättning studeras ur ett personalperpektiv. Reslutatet presenteras i åtta kategorier som relateras till varandra i en modell. Undersökningen visar att verksamheternas innehåll i huvudsak är arbete med flickornas självbild, studier och social träning. Goda relationer mellan elever och personal, positiv förstärkning och social träning i vardagssituationer är viktiga inslag i verksamheterna. Målsättningen är på lång sikt behörighet att söka ett nationellt gymnasieprogram. Den akuta målsättningen är dock elevernas regelbundna deltagande och att stärka elevernas självförtroende. Diskussionsdelens första del svarar på och diskuterar resultaten i förhållande till inledningens frågeställningar. I den andra delen relateras undersökningens resultat till anknytande forskning. I slutordet sammanfattas de viktigaste resultaten och här kommer även mina egna reflektioner in.

Den ökade psykiska ohälsan bland tonårstjejer ses som ett problem och tanken om denna utveckling kunde förebyggas med fysisk aktivitet uppstod. Detta eftersom den fysiska aktiviteten har visat sig ha positiva effekter på den psykiska hälsan. Den minskade fysiska aktiviteten hos unga tjejer väckte intresset för hur tjejernas uppfattningar påverkar deras fysiska aktivitet. Hypotesen om att uppfattningar påverkar handlandet formades och tre teman som tros påverka tjejernas uppfattningar om fysisk aktivitet, genus, kultur och media inkluderades. Syftet med studien var att undersöka vilka uppfattningar 15-åriga tjejer har om fysisk aktivitet och hur dessa skiljer sig utifrån deras grad av fysisk aktivitet. Som metod användes fokusgruppintervjuer där deltagarna delades in i tre grupper utifrån deras fysiska aktivitet. Två till fem tjejer ingick i varje grupp. I resultatet framkom att uppfattningarna skiljde sig mellan grupperna. Tjejerna med högst fysisk aktivitet, grupp 1, uppfattade den fysiska aktiviteten som självklar med fokus på prestation. Grupp 2, medelaktiva tjejer, uppfattade också den fysiska aktiviteten som självklar men med fokus på hälsa. De minst aktiva tjejerna, grupp 3, uppfattade inte den fysiska aktiviteten som självklar och uttryckte inte heller något intresse för den fysiska aktiviteten. Slutsatsen blev att tjejernas uppfattningar skiljer sig utifrån deras fysiska aktivitet. För att öka tjejernas fysiska aktivitet bör arbetet därför inriktas på tjejernas uppfattningar om fysisk aktivitet. Genom att förändra tjejernas uppfattningar skulle således den fysiska aktiviteten kunna öka och den psykiska ohälsan troligtvis minska.

Studiens syfte har varit att undersöka tonårstjejers syn på och konstruktion av genus och sexualitet och huruvida de anser att det finns samband mellan genus, sexualitet, jämställdhet och feminism. Fokus har legat på sexuellt handlingsutrymmer, förhållandet mellan kärlek och sexuella handlingar, på vilket sätt utseende och klädstil kopplas till kön och sexualitet, syn på hetero-, homo-, och bisexualitet samt tonårstjejernas grad av feministisk medvetenhet. Studien har byggts på kvalitativa samtalsintervjuer med sammanlagt sju tonårstjejer mellan 15-20 år. Studien gör en postmodernistisk feministisk ansats och utgår i sin analys ifrån Yvonne Hirdmans och Judith Butlers teoribildning om genus, kön och sexualitet. Det blir genom studien tydligt hur de studerade tonårstjejerna förhåller sig till olika genusnormer kring hur en normal tjej bör vara, se ut och uttrycka sin sexualitet.

In September of year 2006, a young boy was brutally killed by a girl, age sixteen, in Örebro, Sweden. Girlgangs became a frequent subject in media. Professionals’ working with adolescents claims that girlgangs notis an existing phenomena in Sweden as it is in for example in the United States. The aim of this thesis was to investigate if teenage girls in Sweden have a tendency to join gangs as they do in the United States. This was qualitative study with four focus groups with teenage girls in three different areas in Stockholm. Areas with different social economic standards were chosen for the study to compare the girls’ answers. The result was analysed by a social psychological perspective and theoretic background. The result of this study showed that the group is important to the girls in their socialisation process and in order to create identity. There were similarities between the answers between the result of this study and research in The United States considering the girls choosing friends as they look for similarities between each other and the need of having fun. A tendency in the girls’ answers could not be seen in the matter of creating girlgangs as they do in the United States.

Ett använt begrepp när det gäller tonårstjejer och sexualitet är sexuell agens, att handla efter egna beslut. Avsikten med denna studie är att nå en ökad förståelse av vad som påverkar utvecklingen av sexuell agens hos tonårstjejer, utifrån berättelser av två professioner vid ungdomsmottagningar. Syftet är också att göra en kritisk analys och en sociologisk teoretisering av upplevelsen av sexuell agens samt utifrån ett maktperspektiv utreda dess disciplinerande och frigörande potential. Tidigare forskning visar främst att det finns en avsaknad av lust och kunskap hos tonårstjejer samt att deras förmåga att ta självständiga beslut i relation till sexualitet är avhängt deras agens. I denna studie genomfördes kvalitativa intervjuer med barnmorskor och kuratorer vid ungdomsmottagningar. Tematisk analysmetod användes vid tolkningsförfarandet. Det empiriska materialet visade bland annat att tonårstjejers agens är influerat av yttre påverkan, gränssättning, skam, självförtroende och kunskap. För att nå en sociologisk förståelse av det empiriska materialet har sociologiska perspektiv på sexualitet, makt samt Foucaults teori om kroppens disciplinering använts. Baserat på professionerna vid ungdomsmottagningarna visade analysen att utvecklingen av sexuell agens gynnas av kunskap och självförtroende, hämmas av påverkan och skam samt både gynnas och hämmas av gränssättning. Den fördjupade analysen visade att sexuell agens kan skapa autonoma beslut, vilket minskar sårbarheten för maktens disciplin och därmed verkar frigörande inom disciplinens egendefinierade gränser. En avslutande slutsats var att upplevelsen av sexuell agens bör förstås som främst disciplinerande. / A concept that has been used in relation to teenage girls and sexuality is sexual agency, to act upon independent decision. The purpose of this study is to reach a better understanding of what influences the development of sexual agency in teenage girls, based on narratives of two professions at youth clinics. It also aims to make a critical analysis and a sociological theorization of the perception of sexual agency and from a power perspective investigate its disciplining and liberating potential. Previous research’s primary conclusion is that there is a lack of desire and knowledge among teenage girls. Their ability to take independent decisions in relation to sexuality depends on their agency. In this study qualitative interviews were conducted with midwives and counselors at youth clinics. Thematic analysis was used in the interpretation process. The empirical material showed that teenage girls’ agency is influenced by external influences, limit-setting, shame, self-confidence and knowledge. To reach a sociological understanding of the empirical material sociological perspectives on sexuality, power and Foucault's theory of disciplining the body have been used. Based on professions at youth clinics, the analysis showed that the development of sexual agency benefit from knowledge and confidence is hampered by influence and shame, and both benefits and hampers by boundaries. The enhanced analysis showed that sexual agency may create more autonomous decisions, reducing vulnerability to disciplining forces and thereby has liberating effects within the self-defined boundaries of the discipline. One final conclusion was that the perception of sexual agency should be understood as primarily disciplining.