Syfte och frågeställningar Syftet med arbetet var att undersöka om fotbollsspelare kan utveckla proprioception där visuell återkoppling systematiskt tas bort vid kontroll av bollen med fötterna. Frågeställningar: – Går det att utveckla förmågan att kontrollera bollen utan visuell återkoppling under en träningsperiod om fyra veckor och 12 träningspass?  – Hur förändras en fotbollsspelares prestation (kontroll av bollen) med avseende på en förbättrad proprioception med hänsyn tagen till: tid (sekunder), hastighet (varv/minut) samt antal tillfällen spelaren tittar respektive tappar boll? Metod Totalt 20 deltagare från ett pojkelitlag valdes ut och matchades inför träningsperioden in i en interventions- och en kontrollgrupp för att säkerhetsställa att båda grupperna var likvärdiga. Interventionsgruppen bestod av 12 deltagare, medelålder ± standardavvikelse (± SD) var 12,2 (± 0,2) år. Kontrollgruppen bestod av 8 deltagare, medelålder 12,0 (± 0,7) år. Interventionsgruppen har under fyra veckor genomfört fyra specifikt framtagna träningsövningar innehållandes uppvärmning inkluderat dribblingar och passningar, slalom, bollkontroll i lådram och smålagsspel. För att reducera testinlärningseffekten genomförde deltagarna ett introduktionspass innan förtestet. Under träningsperioden utfördes ett test-retest samt en träningseffektivitetsmätning. Efter avslutad träningsperiod genomfördes ett eftertest. Både under träningsperioden och vid testgenomförandet utrustades interventionsgruppen med specialdesignade glasögon för att på så sätt ta bort den visuella återkopplingen. Under förtestet fick alla deltagare bära ett gyro som mätte huvudvinkeln i sagittalplanet. ResultatFör interventionsgruppen i testövningen Lådan non-visuell uppgick resultatet till en förbättring med 50,9 % (p=0,001) och effect size (ES) =1,59 från för- till eftertest. Totalt antal bolltapp var 2 respektive 5 stycken. Kontrollgruppen presterade en förbättring om 4,7 % från för- till eftertest (p=0,306, ES=0,19). Totalt antal bolltapp var 2 respektive 4 stycken. Interventionsgruppen tillskrevs i testövningen Slalom non-visuell en förbättring om 24,9 % (p=0,004, ES=1,09). Kontrollgruppen försämrades med 12,6 % (p=0,105, ES=0,55). Interventiongruppens antal bolltapp vid för- och eftertest var 15 respektive 8 stycken. Kontrollgruppens antal bolltapp vid för- och eftertest var 5 respektive 3 stycken. Interventionsgruppens antal bolltitt var 18 respektive 9 stycken. Kontrollgruppens antal bolltitt var 10 respektive 3 stycken. Slutsats Det går att utveckla proprioceptionen genom att systematiskt ta bort visuell återkoppling vid kontroll av bollen med fötterna vid isolerade och fotbollsspecifika övningar. En förändring av den proprioceptiva förmågan yttrar sig genom att fotbollsspelare vid en given hastighet under isolerade fotbollsspecifika övningar minskar behovet av att se på bollen. / Aim The aim of the study was to investigate whether soccer players can develop proprioception where visual feedback systematically is eliminated in the control of the ball with their feet. Following questions have been used in the study: – Is it possible to develop the ability to control the ball without visual feedback during a training period of four weeks and 12 training sessions? – How does a soccer player’s performance (control of the ball) change with respect to improved proprioception taking into account: time (seconds), velocity (laps/minutes) and the number of times the player looks at and loses the ball respectively? Method In total 20 participants from an elite boys’ team were chosenand matched into an intervention- and a control group before the training period to ensure each group’s representation should be equal. The intervention group consisted of 12 players, average age ± standard deviation (± SD) were12.2 (± 0.2) years. The control group consisted of 8 players, average age 12.0 (± 0.7) years. The intervention group has during a four week period performed four different specificexercises consisting of warm up including dribbling and passing, slalom, ball control in a box frame and small-sided games. In order to reduce the test learning effect, the participants performed an introduction session before the pre-test. A test and retest as well as a training efficiency measurement were performed during the training period. After completed training period a post-test was carried out. The intervention group was equipped with specially designed glasses during the training period, to reduce their visual feedback. All participants were equipped with a gyro to measure head angles within the sagittal plane in the pre-test. Results The result for the exercise The Box non visual was given an improvement of 50.9 % for the intervention group from pre- to post tests (p=0.001) and effect size (ES) =1.59. The total number of ball losses was 2 and 5 times, respectively. The control group performed an improvement of 4.7 % from pre- to post tests (p=0.306, ES=0.19). The total number of ball losses was 2 and 4 times respectively. The result for the exercise Slalom non-visual for the intervention group was given an improvement of 24.9 % (p=0.004, ES=1.09). The control group was decreased with 12.6 % (p=0.105, ES=0.55). The total number of ball losses for the intervention group was 15 and 8 times, respectively. The total number of ball losses for the control group was 5 and 3 times, respectively. The total number of ball gazes for the intervention group was 18 and 9 times, respectively. The total number of ball gazes for the control group was 10 and 3 times, respectively. Conclusions It is possible to develop the proprioception by systematically limit the visual feedback through control of the ball with your feet at isolated and football specific exercises. A change in the proprioceptive ability is expressed by soccer players having reduced needs of looking at the ball during isolated soccer specific exercises at a given velocity.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka motivationsklimat inom ungdomsakademier i elitfotbollen i Stockholm med hjä̈lp av följande frågeställningar: - Vad innebär ett prestations- och resultatorienterat motivationsklimat för chefer och tränare inom akademin? - Vilket motivationsklimat prioriteras i akademiverksamheten? - Upplever tränarna att motivationsklimatet ger effekter i termer av inre motivation och långsiktig idrottslig framgång? - Vilka metoder används i praktiken för att skapa önskvärt motivationsklimat? Metod Studien är en kvalitativ sådan. Arbetet har använt sig av en triangulering i två elitföreningar i fotboll, inkluderat två intervjuer med akademichefer, fyra intervjuer med akademitränare, samt en observation. För att besvara arbetets syfte och frågeställningar har en egen intervju- och observationsguide arbetats fram med achievement goal theory, och self-determination theory som grund. Intervjuerna har varit av semistrukturerad karaktär och behandlat fyra övergripande områden gällande motivationsklimat. Utifrån ett hermeneutiskt perspektiv har insamlad data transkriberats för vidare analys utifrån en deduktiv ansats vilket ligger till grund för arbetets resultat. Resultat En gemensam åsikt bland respondenterna är att ett resultatorienterat motivationsklimat innebär att lagets resultat är överordnat individens utveckling. Det innebär också att tränarna tillhandahåller sig rätten att matcha laget så som ansvarig ledare önskar. För spelaren innebär det att dennes speltid kan komma att påverkas. Respondenterna menar att ett prestationsorienterat motivationsklimat innebär att individens utveckling är överordnad lagets resultat. Tränaren kan i ett sådant klimat matcha spelare i en position där denne utvecklas mest. Det innebär att resultatet kan komma att påverkas negativt kortsiktigt men är till fördel ur ett långsiktigt perspektiv. Respondenterna är överens om att både resultat och prestation behöver finnas med, dock skiljer det sig när akademierna introducerar resultatet. Gemensamt är att spelarens individuella utveckling är av högsta prioritet. Resultatet visar att tränarna involverar spelarna med hjälp av frågor vilket författarna anser bidra till autonomi eftersom att spelarna involveras i deras utvecklingsprocess. Vidare utdelades positiv feedback som torde bidra till att öka spelarnas upplevda kompetens. Med hjälp av resultatet kan ansvariga ledare höja spelarnas arbetsinsats, det beskrivs dock som viktigt att fokusera på uppgiften för att enklare kunna utvärdera ens egen prestation. Slutsats Resultatet visar att akademiernas bild över vad ett resultat- och prestationsorienterat motivationsklimat innebär, överensstämmer med vad forskningen visar. Gemensamt för akademierna är att individens utveckling är av högsta prioritet och därmed överordnad lagets kortsiktiga resultat. Forskningen beskriver flera fördelar med ett prestationsorienterat motivationsklimat kontra ett resultatorienterat sådant. Det är dock ingen självklarhet att detta avspeglas bland Stockholms ungdomsakademier i fotboll.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur föräldrars beteende upplevs av tränare inom barn och ungdomsfotboll, på vilka sätt tränare upplever att det påverkar dem och hur tränare tycker att idrottsrörelsen ska arbeta med att skapa bättre föräldrabeteenden. Nedan är frågorna som vi vill ha besvarade i denna uppsats. <ul type="disc">Hur påverkar föräldrarna tränarnas arbetssituation? Vilka strategier använder sig tränarna av för att bygga relationer med föräldrarna? Hur vill tränare att föräldrar ska bete sig? Metod Studiens ansats är kvalitativ med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Med hjälp av en tematisk analys undersöktes fotbollstränarnas upplevelser av föräldrarnas beteenden. Målsättningen var att få svar på ovanstående frågeställningar och djupare förståelse för hur fotbollstränare upplever föräldrarnas beteenden varför vi anser att semistrukturerade intervjuer var det bäst lämpade tillvägagångssättet. Urvalsgruppen bestod av sju aktiva fotbollstränare i Stockholmsområdet med minst två års tränarerfarenhet i barn- och ungdomsfotboll. Resultat Resultatet visar att tränarna upplever att de flesta föräldrar hade tillit och förståelse för deras arbete och att de engagerade sig och hjälpte till mycket med sådant som underlättar och stödjer tränarnas arbete i form av skjuts, material och cuper. Vidare visar studien att det endast var några enstaka föräldrar som var oengagerade. Tränarna var eniga om att med tydlighet, längre framförhållning och god kommunikation så kunde man bygga bra relationer med föräldrarna. Slutsats Engagemanget varierade bland föräldrarna men i det stora hela var det av positiva uppslag. Resultatet visar att fotbollstränarna och föräldrarna kunde hamna i diskussioner om speltid, laguttagning och spelverksamhet och det upplevde tränarna som mindre önskvärt. Framgångsfaktorn för att upprätthålla bra relation med föräldrarna var genom att ha fler föräldramöten och träffar under säsongens gång. Det som tränarna önskade sig var pålitliga och stöttande föräldrar i både medgång och motgång.

Syfte Syftet med studien var att undersöka upplevelser hos pojkar som inte blivit uttagna till distriktslaget. Frågeställningar Vilka upplevelser beskriver pojkar som särskilt viktiga när de först blev uttagna till ett läger och sedan bortvalda inför nästa läger men sedan uttagna igen till ett ytterligare läger? Vilka konsekvenser för motivation får uttagningsprocessen för ungdomarnas fortsatta idrottande?  Metod  Genom semistrukturerade intervjuer har sex pojkar i 15–16 årsåldern intervjuats. Respondenterna är aktiva inom olika föreningar förutom två av respondenterna som spelade i samma förening. En tematisk analys har skett genom att transkribera och tolka i förhållande till Self determination theory. Resultat Spelarna ansåg att tränarna var ytterst viktiga för dem i deras utveckling. De kan både motivera spelarna genom att uppmuntra dem samt utveckla deras färdigheter. De kan även försämra känslan av tillhörighet genom att göra stora förändringar inom laget. Respondenterna upplevde en ökad motivation av att bli bortvalda. Det fick dem att börja träna hårdare för att uppnå sina mål. Motivation och viljan att fortsätta uppnå sitt mål kan alltså förstärkas även när man blir bortvald under en selekteringsprocess. En indikation på revanschism uppstår hos spelarna då de, genom hård träning, vill bevisa att de kan uppnå kraven som distriktslagen ställer. Slutsatser Att vilja ta revansch ökar motivationen till att vilja träna hårdare efter att inte ha blivit uttagen. Tränarna är ytterst viktiga för spelarnas fortsatta idrottande. De kan både motivera spelarna men även försämra känslan av tillhörighet genom att göra stora förändringar inom laget. / <p>Ämneslärarprogrammet, Specialidrott</p>

Syfte &amp; frågeställningar Syftet med vår studie är att undersöka hur motivationsklimatet i Stockholmska fotbollsakademier bedrivs både i teorin och i praktiken. Frågeställningarna lyder enligt följande: I vilket motivationsklimat formar Stockholmska fotbollsakademier sina spelare? Har föreningarna ett utformat strategiarbete för hur de ska bedriva sin akademiverksamhet med fokus på motivationsklimat? Omsätts föreningens strategi för motivationsklimat in i akademins praktiska vardag? Metod För att besvara studiens syfte och frågeställningar har en blandmetodik tillämpats. Achievement Goal Theory (AGT) har använts som teoretiskt ramverk. En semi-strukturerad intervju har genomförts med fyra akademichefer, tillhörande föreningar som återfinns i Svensk elitfotbolls (SEF) akademicertifiering. En induktiv tematisk resultatanalys har använts för att transkribera, koda och kategorisera resultatinnehåll. Enkäten Perceived Motivational Climate in Sport Questionnaire-2 (PMCSQ-2) har använts. Enkäten besvarades av spelare tillhörande någon av de fyra föreningar som akademicheferna representerade. Enkätsvaren har sammanställts och beräknats i programmet Excel. Resultat Motivationsklimatet är huvudsakligen uppgiftsorienterat i kombination med en viss ego-orientering. En kombinerad målorientering anser föreningarna vara den främsta elitförberedande utbildningen. Enligt akademicheferna ökade ett ego-orienterat motivationsklimat ju närmre seniorfotbollen man kommer. Det uppfattas inte av spelarna utifrån deras enkätsvar. Spelarna upplevde i hög grad ett uppgiftsorienterat motivationsklimat. Slutsats Stockholmska fotbollsakademier arbetar främst utifrån ett uppgiftsorienterat motivationsklimat, med ett stort fokus på individuell utveckling. Föreningar och spelare har inte samma uppfattning av ett kombinerat motivationsklimat. Samtliga föreningar saknade enskilda styrdokument för utformningen av akademins motivationsklimat. / <p>Uppsatsen tilldelades stipendiemedel ur Överste och Fru Adolf Johnssons fond 2022.</p>

Sammanfattning Syfte och frågeställningar: Syftet med undersökningen var att ta ett första steg mot att skapa ett testbatteri, som objektivt kan mäta fotbollspelares tekniska prestationsförmåga med boll, samt konstruera en rad övningar som innefattar viktiga fotbolls-specifika tekniker och testa dessa övningars reliabilitet genom ”test-retest”. Syftet med studien var också att göra en jämförelse i prestation mellan varje spelares dominanta och icke-dominanta fot, från tillslagsövningar där båda fötterna används.   Metod: Tolv herrjuniorer (16-19 år) och sju damjuniorer (15-17 år) på elitnivå genomförde ett testbatteri bestående av totalt 21 övningar för mätning av de fotbollsspecifika teknikerna nick, mottagning, driva med boll samt tillslag. Åtta av männen (16-19 år) återgenomförde testbatteriet för utvärdering av testbatteriets reliabilitet. Korrelationen mellan vardera övningens testresultat från den första testomgången (test) och den andra testomgången (retest) bestämdes genom användandet av Pearsons korrelationskoefficienter (r). Skillnader i kvantifierad prestation mellan dominant och icke-dominant fot beräknades med hjälp av ett beroende t-test. Resultat: Fem av övningarna genererade signifikanta korrelationer mellan resultaten från de båda testomgångarna. Dessa övningar var: precisionsskott på stillaliggande boll med dominant fot (r=0,949), skotthastighet med dominant fot (r=0,734), mottagning med bröstkorgen av boll levererad i luften (r=0,743), samt övningarna rak sprint utan boll och rak sprint med boll där kvoten mellan de två sistnämnda övningarna visade på signifikant korrelation (r=0,805). I båda grupperna förelåg en signifikant skillnad i prestation mellan dominant och icke-dominant fot i övningarna; skotthastighet, långpass på marken samt upprepade tillslag. Herrjuniorerna uppvisade dessutom en signifikant skillnad i prestation i övningen skottprecision på studsande boll. Slutsats: Det ringa deltagareantalet gör att resultaten i studien bör tolkas med försiktighet. Studien visa dock att en objektiv utvärdering av flera fotbollsspecifika tekniker är möjlig och några av övningarna visade hög korrelation mellan test och retest. Då resultaten i vissa avseenden pekar på signifikanta skillnader i prestation mellan dominant och icke-dominant fot anser författarna att båda fötterna bör testas i utvärderingar av en spelares tekniska förmåga. / Abstract Aim: The aim of the study was to create and evaluate a test battery, which in an objective way could measure a group of soccer players’ technical performance, and further, to create a series of exercises, which incorporate important soccer-specific techniques, and test the exercises for reliability through “test-retest”. The aim of the study was also to make a comparison between dominant leg and non-dominant leg in exercises where both feet were being used. Method: Twelve male elite junior players (age 16-19) and seven women junior players (age 15-17) underwent a test battery consisting of a total of 21 exercises to measure the soccer-specific techniques of heading, controlling, running with the ball, and touch of the ball. Eight of the men (age 16-19) underwent the test battery again in order to evaluate the reliability of the test battery (”retest”). The correlation between each exercise’s test result from the first test session (”test”) and the second test session (“retest”) was determined by the use of Pearson’s correlation coefficients (r). The differences in quantified performance between dominant leg and second best foot non-dominant leg were calculated by the use of a paired t-test. Results: Five of the exercises showed significant correlation between the results from the two test sessions. These exercises were: dead ball precisionshot using best foot (r=0,949), shotspeed using best foot (r=0,734), controlling airborne ball with chest (r=0,743) and the exercises straight forward sprint without the ball and straight forward sprint with the ball from which the ratio between the two last mentioned exercises showed significant correlation (r=0,805). In both groups there were a significant difference in performance between best and second-best foot in the exercises of; shooting speed, ground long passing, and repeated touches. In addition, the male juniors showed a significant difference in performance in the exercise of shooting precision on bouncing ball. Conclusions: The low number of participants leads to the notion that the results of the study should be interpreted with precaution. The study however shows that an objective evaluation of several soccer-specific techniques is possible and that a couple of the exercises showed high correlation between ”test” and ”retest”. Since the results in some aspects point towards significant differences in performance between second-best foot and best foot, the authors’ opinion is that both feet should be tested in an evaluation of a soccer player’s technical ability.

Syfte Syftet med uppsatsen är att försöka få reda på ny kunskap om vad som kan vara den optimala miljön för en fotbollsspelare på pojksidan. Tanken med studien är också att jämföra hur kulturen i Stockholm och Halmstad ser ut gällande prestige, högsta serie, selektering, specialisering, föräldrar, värdering av att vinna i ung ålder, tränarens roll, faciliteter och vad har föreningarna för möjlighet gällande träningstimmar (bilaga 4). Dessa faktorer kan vara avgörande i varje individs utveckling. Frågeställningar Vad är en optimal miljö för en pojkfotbollsspelare att utvecklas i? Vad är skillnaderna och likheterna mellan miljön i Stockholm och Halmstad? Metod Detta är en kvalitativ studie bestående av intervjuer med en semistrukturell intervjuguide. Tre spelare från Stockholm och tre spelare från Halmstad har intervjuats och de svar som framkommit har analyserats och diskuterats med hjälp av tidigare forskning inom ämnena: faciliteter, familj, tränare, filosofi &amp; kultur, skador, status i skola och nyckeln till framgång. Resultat Resultaten visade på att alla individer är olika, och att det som hjälper en person att slå igenom och ta sig till landslaget kanske inte fungerar för en annan. Flertalet intervjupersoner har lyft familjen som den viktigaste faktorn för att de ska ha lyckats, medan andra har lyft fram deras inre motivation som den avgörande faktorn för deras fotbollsspelande. Gällande plantider så fanns det betydligt fler i Halmstad än i Stockholm sommartid, men under vintern så var det Stockholm som hade flest tider och detta berodde på tillgängligheten till konstgräsplaner. Slutsats I studien så har svaren från intervjupersonerna analyserats och mikrosystemet var den delen som ansågs vara viktigast av stegen ur utvecklingsekologin. Då genom att du måste känna en trygghet i den närmiljö du har. Att hela tiden känna att du kan lita på någon och få feedback från dessa personer. Detta kan både fälla eller stärka en spelare. Vissa spelare passar bättre in med mer regler medan andra passar in med fria tyglar. Här gäller det för spelarna att hitta sin egna väg att gå. De andra nivåerna påverkar givetvis också människan, men i den här studien fann vi mikronivån den viktigaste nivån.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar: Syftet med uppsatsen är att undersöka om individer med bakgrund av upprepade fotledsstukningar har sämre balans och styrka jämfört med individer som har friska fotleder, samt om det skiljer sig i balans och styrka mellan dominant och icke-dominant fot. Författarnas hypotes är att kronisk instabilitet i fotleden är vanligt förekommande bland kvinnliga fotbolls- och basketspelare som lidit av upprepade fotledsstukningar under sin karriär. Följande tre frågeställningar undersöktes: (1) Har en individ med bakgrund av upprepade stukningar sämre resultat i balanstestet SEBT, jämfört med en individ utan tidigare fotledsproblem? (2) Har en individ med bakgrund av upprepade stukningar lägre styrka, jämfört med en individ utan tidigare fotledsproblem, i ett plantarflexionstest? (3) Skiljer sig resultaten i balans- och styrketestet mellan den dominanta- och den icke-dominanta foten? Metod: Balansförmågan testades genom att mäta räckvidden i en modifierad version av Star Excursion Balance Test. Styrkan uppskattades i ett kvalitativt plantarflexionstest där antal repetitioner räknades. Statistisk analys i STATISTICA genomfördes med ANOVA och students oberoende t-test. Testgruppen (n=10) bestod av individer som tidigare drabbats av upprepade stukningar och kontrollgruppen (n=5) bestod av individer med friska fotleder. Resultat: BI balanstestet visade ingefanns en signifikant skillnad mellan testgrupp och kontrollgrupp för dominant fot respektive icke dominant fot i riktningarna anterior,  och posteromedial och posterolateral (p&lt;&gt;0,05) samt för icke-dominant fot i riktningen posteromedial. Dock fanns ingen signifikant skillnad för den dominanta foten i riktningen posterolateral (p&gt;0,5) samt för den icke-dominanta foten i riktningarna anterior och posterolateral. Resultatet för styrketestet visade inge på en signifikant skillnad mellan testgrupp och kontrollgrupp för både den dominanta och den icke-dominanta foten (p&lt;&gt;0,05). Det förekom ingen signifikant skillnad (p&gt;0,5) i styrketestet eller i någon av riktningarna i balanstestet mellan den dominanta och den icke-dominanta foten för varken testgruppen eller kontrollgruppen. Resultatet visar på att SEBT i riktningen posteromedial, samt styrketestet på den dominanta foten är de mest relevanta testerna för framtida försök. Slutsats: (1) Fler testdeltagare i testgrupp och kontrollgrupp hade möjligtvis kunnat visa ettmer representativt resultat. En individ med bakgrund av upprepade stukningar har signifikant sämre resultat i balanstestet SEBT jämfört med en frisk fot i riktningarna anterior och posteromedial. (2) En individ med bakgrund av upprepade stukningar havisarrinte på ett signifikant sämre resultat i balanstestet SEBT ochett plantarflexionstest, jämfört med en individ med en frisk fot.i riktningarna anterior och posteromedial. En individ med bakgrund av upprepade stukningar har signifikant sämre resultat än en individ utan tidigare problem i ett plantarflexionstest. (3) Det är ingen signifikant skillnad mellan den dominanta foten och den icke-dominanta i resultaten för balans- eller styrketestet.

Sammanfattning Syfte och frågeställning - Studien undersöker hur tränare inom barn- och ungdomsfotbollen i Stockholm leder sina adepter i träning. Forskningsfrågorna lyder: Vilka ledarskapsbeteenden tillämpar tränare inom barn- och ungdomsfotbollen under pågående träning? Vilka typer av frågor använder tränarna och på vilka sätt utövas feedback/återkoppling? Vilka praktiska ledarskapsbeteenden kan identifieras i olika teorier om ledarskap?  Metod - I detta arbete genomfördes en etnografisk observation av tio fotbollstränare i åtta olika pojklag mellan tio och 19 år. Både träningen och tränarens röst spelades in. Tränarnas beteenden summerades i en tematisk analys för att ta reda på mönster i ledarskapet.   Resultat - Resultaten visar fyra tematiska områden av tränarnas tillämpade ledarskap, nämligen tillämpning av frågor, tillämpning av feedback, gruppsamlingar och atmosfär. Frågor används i ledande syfte eller som öppna frågor medan feedback ges specifikt eller icke-specifikt. De tillämpade ledarbeteendena kan kategoriseras in i dem olika ledarskapsstilar i Full Range of Leadership modellen. Slutsats - Beroende på ledarbeteendenas kontext skiftar tränarna framför allt mellan transaktionellt och transformationellt ledarskap.  Abstract Aim – The study researches how coaches in child- and youth soccer in Stockholm lead their followers in practice. The research questions are:  Which coaching behaviors do coaches apply in child and youth soccer practices? Which types of questions do coaches use and how is feedback applied?  Which practical leadership behaviors can be identified in leadership theory?  Method - The applied method is an ethnographic observation of ten coaches in their practices in eight boys’ football teams between ten and 19 years of age. Both practice and voice were recorded and subjected to a thematic analysis of behavioral patterns.  Results - The results show four themes of coaches’ applied leadership. These are application of questions, application of feedback, group gatherings and atmosphere. Questions are used in a leading fashion or as open questions, while the type of feedback is specific or non-specific. The applied leadership behaviors can be categorized in the Model of the Full Range of Leadership. Conclusion - Depending on the context of the behavior coaches vary especially between transactional and transformational leadership.

Aim and research questions The over-all aim of this study was to gain insight info how two male coaches of a specific soccer team behave in a practice environment with regards to educating the players. More specifically, the study sought to map the extent to which said behaviour matched two specific methods of learning; these being Teaching Games for Understanding (TgfU) and Enhanced Guided Discovery (EGD). Research questions: (1) Do the coaches employ the methods and guidelines, which are outlined in the educational plan provided by the soccer association? If so, what form does this application take in practice? (2) To what extent and in what ways do the coaches utilize feedback and questioning techniques in the education of players? (3) What similarities and differences in behaviour can be identified between the chosen soccer team’s two coaches? Method: The data for the study was collected through field observation. The subjects were two youth elite soccer coaches and observation of these coaches took place during five regular practice sessions on the soccer field. All data gathering and analysis were carried out using a modified version of the Coach Analysis and Intervention System (CAIS). Apart from the twenty-one original coaching behaviours of the CAIS, this specific modification also included two training forms with related training activities. These training forms are called training form and playing form. Results: The analysis showed that they utilized the teaching methods, specifically the TGfU and EGD, both when planning and executing practice sessions. The most common kinds of feedback that were used were specific positive and general positive feedback. The coaches frequently relied on questioning as an educational technique during practice, with open questions being the most commonly used type. The observations revealed several similarities and some differences in behaviour between the coaches. Conclusion: The methods that the two coaches employ when training their players correspond to the methods laid out in TGfU and EGD. Both coaches rely heavily on questioning and feedback as behavioural techniques, with open questions and specific positive feedback being among their most common teaching behaviours. The study shows that the practical behaviour of the coaches is firmly based in theories of learning and long-term athletic development. In this way, the coaches have managed to create a learning environment that is successful over time. / Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att, genom observationer av en manlig huvudtränare och en manlig assisterande tränare för ett specifikt fotbollslag, samla kunskap om hur tränarna beter sig i träningsmiljö i avseende att ut-veckla sina spelare. Syftet är även mer specifikt att undersöka om, och i så fall hur tränarnas beteenden är kopplade till inlärningsmetoderna Teaching Games for Understanding (TGfU) och Enhanced Guided Discovery (EGD). Studiens frågeställningar var: (1) Arbetar fotbollstränarna med de metoder och riktlinjer för inlärning som står skrivet i föreningens spelarutbildningsplan? Hur arbetar de i så fall? (2) Hur arbetar dessa två fotbollstränare med feedback och frågeteknik till sina spelare? (3) Finns det någon/några likheter och/eller skillnader i beteende för de två fotbollstränarna för samma lag? Metod Metoden för att samla in data till denna studie var genom observationer. Deltagarna i studien bestod av två fotbollstränare på ungdomselitnivå (U17). Observationerna av tränarna skedde i deras träningsmiljö, på fotbollsplan under fem träningstillfällen. Observationsinstrumentet som användes i studien var en modifierad version av Coach Analysis and Intervention System (CAIS). Studiens observations-instrument innehåller 21 ursprungliga tränarbeteenden. Denna modifiering av CAIS innehåller även två träningsformer med tillhörande träningsaktiviteter. Dessa träningsformer är training form och playing form. Resultat Observationerna visade att tränarna använde sig av de två inlärningsmetoderna TGfU och EGD när de strukturerade sina träningar, samt när de agerade under träningarna. Vanligast förekommande feedback som användes var specifik positiv- och generell positiv feedback. Tränarna använde sig ofta av frågeteknik under träning, den vanligaste typen av frågor var öppna frågor. Det fanns många likheter i beteende mellan tränarna, men även vissa skillnader. Slutsats Sammanfattningsvis är analysen att tränarna använder sig av metoderna för inlärning; TGfU och EGD i träningsmiljö med sina spelare. Frågeteknik i form av öppna frågor, samt specifik positiv feedback var bland de vanligast använda beteendena hos båda tränarna. Resultatet av observationerna påvisar en nära anknytning mellan tränarnas praktik och teorier kring inlärning och långsiktig idrottslig utveckling. Sålunda lyckas tränarna med tiden forma ett inlärningsklimat som är hållbart över tid.