Pedagogers syn på pojkar och flickor, i enlighet mot de traditionella könsmönstren, har förändrats över tid. I dagens fritidshem ska flickor och pojkar ha samma möjligheter och lika rättigheter. Studiens syfte är att öka kunskapen kring fritidspedagogers syn på de traditionella könsmönstren samt hur de bemöter flickor och pojkar utifrån dessa. Frågeställningen som är framtagen vill belysa om de traditionella könsmönstren påverkar fritidspedagogers syn på flickor och pojkar samt om de arbetar för jämställdhet mellan pojkar och flickor. I studien skildras även tidigare forskning som bland annat belyser pedagogers syn på pojkar och flickor. Under analysen skapar det en helhetsbild för studiens syfte. Genom att använda intervju som metod får läsaren en fördjupad insyn kring pedagogers åsikter om traditionella könsmönster samt jämställdhet på fritidshemmet. Resultatet är uppdelat i kategorier efter hur frågeställningen är formulerad. Resultatet visar att pedagogerna har en övergripande uppfattning kring de traditionella könsmönstren, däremot skiljer den sig från pedagog till pedagog. Det visar även på hur pedagogerna dagligen arbetar för ett jämställt fritidshem där flickor och pojkar bemöts utifrån samma villkor.

This study analyses three children’s books, selected from a list of bestsellers during 2016. The selected books are intended for children aged 6–9 and are categorized as easy reading. The aim of the study is to analyse how girls and boys are portrayed in children’s literature from a gender perspective. With this study we want to bring greater awareness and understanding of gender in children’s literature. When children read, they create new experiences and ideas about the world around them. As a teacher it is therefore important to have gender awareness when choosing books in the classroom. The analyses showed that the books contained not only reproductions of traditional gender patterns but also characters who went against the norms. This result agreed in part with previous research and the prevailing discourses in society.

Idrott och hälsa är det skolämne som har förknippats med en tydlig särbehandling av flickor och pojkar i både styrdokument och praktisk undervisning.  Trots ambitioner att öka jämställdheten mellan könen i ämnet visar forskningen att denna förändring går mycket långsamt. Syftet med denna studien var att undersöka hur högstadielärare inom ämnet idrott och hälsa förhåller sig till begreppet traditionella könsmönster samt hur dessa lärare anser att de arbetar för att utmana/motverka traditionella könsmönster. Detta för att få en insikt i hur den enskilde läraren i idrott och hälsa arbetar kring traditionella könsmönster. Studien tar sin teoretiska utgångspunkt i Lindes läroplansteori samt Connells genusperspektiv och Hirdmans genussystem. Forskningsmetoden består av en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer används för att samla in empiri. Totalt genomfördes sex intervjuer med sex högstadielärare. Resultaten visar att det finns en variation i hur lärarna tolkar begreppet traditionella könsmönster. Arbetet skiljer sig också åt mellan lärarna, där vissa har uttänkta strategier för att motverka traditionella könsmönster, medan de andra inte har någon genomtänkt strategi. Ett annat resultat som framkommer är att lärarna inte förmedlar till eleverna att de arbetar med att motverka traditionella könsmönster i sin undervisning. Det här gör att lärarnas arbete kring traditionella könsmönster kan ses som kontraproduktivt.

Syftet med studien Leisure-time teachers work with equality and gender roles är att utifrån en genusmodell synliggöra fritidslärares såväl medvetna som omedvetna arbete med jämställdhet. Frågeställningarna utgår från tre nivåer i genusmodellen, den strukturella, den symboliska och den individuella. Den strukturella nivån önskar synliggöra hur verksamheten organiseras, den symboliska om hur verksamheten arbetar för att motverka de traditionella könsmönstren. Till sist synliggörs genom den individuella nivån lärares egna uppfattningar om jämställdhet och hur pojkar och flickor bemöts. Studien har genomförts genom intervjuer med fyra fritidslärare och pedagoger.  Resultatet av hur fritidshemmets organiseras utifrån ett jämställdhetsperspektiv visar att det inte är ett prioriterat arbetsområde. Lärarna för omedvetet vidare en traditionell syn på kön genom hur de arbetar med varandra, exempelvis med arbetsuppgiftsfördelning. Aktiviteter med eleverna uppdelas efter scheman och personliga intressen. Fritidshemmets arbete med att motverka de traditionella könsmönstren visar att de omedvetet för dem vidare till eleverna. Det finns förväntningar på att pojkar ska vara högljudda och inte lyssna medan flickor anses vara lugna och hjälpsamma. Medvetenhet kring jämställdhetsarbetet med att motverka traditionella könsmönster och vad det kan innebära i den pedagogiska praktiken saknades.  Lärares egna värderingar och förhållningssätt visar att de tycker det är viktigt att vara förebilder för eleverna. Men genom sitt förhållningssätt förmedlar de omedvetet en traditionell syn på kön och uppfattningen att manligt är mera värt än kvinnligt.

Skolinspektionen har anmärkt på att förskolorna i vår kommun arbetar för lite med att medvetet motverka traditionella könsmönster. Sedan den första läroplanen (Lpfö 98) för förskolan gavs ut 1998 har det varit inskrivet att de vuxna i förskolan ska ge barnen samma möjligheter utan begränsningar utifrån stereotypa könsmönster och könsroller. Det här ämnet har alltid intresserat oss, så Skolinspektionens anmärkning såg vi som intressant och gav oss ett uppslag att undersöka hur det står till. Syftet med detta arbete var att undersöka hur man i ljuset av likabehandlingsplaner arbetar på ett par förskolor med att motverka traditionella könsmönster. Våra frågeställningar var hur arbetslag förhåller sig till barn vid lämningssituationer och utvalda leksituationer ur ett köns- och genusperspektiv, hur det kan skilja sig åt samt hur personalen tänker och beskriver hur de arbetar med ämnet. Som metod har vi både observerat i verksamheten och intervjuat två arbetslag. Vårt resultat visar på att arbetslagen anser sig arbeta likabehandlande med alla barn. Med det menar de att barnen själva får välja aktivitet vilket också våra observationer bekräftar. Vår slutsats är dock att likabehandling, enligt arbetslagens sätt att se på likabehandling, kan stärka stereotypa könsroller och könsmönster och att arbetet med att motverka dessa sker i mycket ringa omfattning. Kompetensen om hur man kan arbeta, enligt läroplanens intentioner i ämnet, behöver utvecklas för att arbetslagen ska få en ökad kunskap om hur man kan arbeta med dessa frågor.

Skolinspektionen har anmärkt på att förskolorna i vår kommun arbetar för lite med att medvetet motverka traditionella könsmönster. Sedan den första läroplanen (Lpfö 98) för förskolan gavs ut 1998 har det varit inskrivet att de vuxna i förskolan ska ge barnen samma möjligheter utan begränsningar utifrån stereotypa könsmönster och könsroller. Det här ämnet har alltid intresserat oss, så Skolinspektionens anmärkning såg vi som intressant och gav oss ett uppslag att undersöka hur det står till. Syftet med detta arbete var att undersöka hur man i ljuset av likabehandlingsplaner arbetar på ett par förskolor med att motverka traditionella könsmönster. Våra frågeställningar var hur arbetslag förhåller sig till barn vid lämningssituationer och utvalda leksituationer ur ett köns- och genusperspektiv, hur det kan skilja sig åt samt hur personalen tänker och beskriver hur de arbetar med ämnet. Som metod har vi både observerat i verksamheten och intervjuat två arbetslag. Vårt resultat visar på att arbetslagen anser sig arbeta likabehandlande med alla barn. Med det menar de att barnen själva får välja aktivitet vilket också våra observationer bekräftar. Vår slutsats är dock att likabehandling, enligt arbetslagens sätt att se på likabehandling, kan stärka stereotypa könsroller och könsmönster och att arbetet med att motverka dessa sker i mycket ringa omfattning. Kompetensen om hur man kan arbeta, enligt läroplanens intentioner i ämnet, behöver utvecklas för att arbetslagen ska få en ökad kunskap om hur man kan arbeta med dessa frågor.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar: Forskning visar på att det fortfarande finns tydliga traditionella könsmönster i idrott och hälsa och lärare har svårt att se och bryta dem. Syftet med studien är därför att undersöka hur lärare kan arbeta med att bryta traditionella könsmönster i ämnet idrott och hälsa. Frågeställningarna lyder därför: Hur uppfattar lärare i idrott och hälsa att traditionella könsmönster kommer till uttryck i undervisningen? Vilka svårigheter, ur lärarnas synvinkel, finns det med att bryta traditionella könsmönster i undervisningen? Vilka verktyg använder sig lärare av för att bryta könsmönster i ämnet idrott och hälsa? Metod: Tre lärare i idrott och hälsa har deltagit i vår studie. Vi valde att göra en kvalitativ studie där tre lärare intervjuades och två av dem observerades. Vi observerade de två lärarna under tre lektioner vardera. Resultat: Lärarna anser att traditionella könsmönster uttrycks till exempel genom språk, grupperingar och erfarenheter av idrott och hälsa. Lärarna uttrycker också svårigheter med att bryta traditionella könsmönster i undervisningen som till exempel att tiden inte räcker till och för lite kunskap hos lärarna vad gäller genusrelaterade frågor. Lärarna anser att det är viktigt att diskutera genusrelaterade frågor. De menar att lärare endast ska utgå från vad som faktiskt står i läroplanen vilket innebär att lärare borde frångå de traditionella idrotterna till stor del och att våga utmana de traditionella könsmönster som finns. Slutsats: Lärare bör arbeta på ett sätt så att undervisningen neutraliseras vilket betyder att lärare bör frångå de traditionella idrotterna, fokusera mer på hälsa och skapa ett bra arbets- och dialogklimat där eleverna känner trygghet och vågar vara sig själva. / Abstract Aim and research questions: Research shows that there are still clear traditional gender patterns in physical education and teachers find it difficult to perceive and break them. The aim with the study is therefor to examine how teachers can work with breaking traditional gender patterns in physical education. The research questions are: How do teachers in physical education perceive that traditional gender patterns are expressed during teaching? What difficulties, from the teachers’ point of view, are there with breaking traditional gender patterns? What tools do teachers use for breaking traditional gender patterns in physical education? Method: Three teachers have taken part in our study. We chose to do a qualitative study where three teachers were interviewed and two of them were observed. We observed the two teachers during three lessons each. Results: The teachers think that traditional gender patterns are being expressed for example through language, groupings and experiences from physical education. The teachers also expressed difficulties with breaking traditional gender patterns while teaching, e.g. that the time is not enough and that teachers don't have enough knowledge in terms of gender-related issues. The teachers consider that it is important to discuss gender-related issues. They believe that teachers should base the education on what the curriculum actually says. This means that teachers largely should abandon the traditional sports, and dare to challenge the traditional gender patterns that exist.   Conclusions: Teachers should work in a way that neutralizes the education, which means that teachers should abandon the traditional sports, focus more on health and create a good work- and dialogue climate where the students feel safe and dare to be themselves.

Syftet med studien är att utifrån ramfaktorteorin synliggöra möjligheter och hinder i förskollärares arbete med förskolans jämställdhetsuppdrag, med specifikt fokus på attmotverka traditionella könsmönster. Frågeställningar som ska besvaras berör hur förskollärare beskriver sitt arbete med att motverka traditionella könsmönster men ocksåvilka ramfaktorer som möjliggör restpektive hindrar arbetet. Frågeställningarna har besvarats med hjälp av en kvalitativ metod som består avsemistrukturerade intervjuer med fyra förskollärare i olika verksamheter. Det teoretiska ramverket som ligger till grund för studien är ramfaktorteorin. Vidare har en ramfaktorlista gjorts där ramfaktorer som chefers engagemang, systematiskt kvalitetsarbete, förskollärares tid, förskollärares kunskap och kompetens, förskollärares förhållningssätt och förhållningssätt i barns övriga omgivning har varit i fokus. Resultatet visar att ramfaktorer som chefers engagemang och förskollärares kunskap och kompetens upplevs som möjligheter i förskollärares arbete med att motverka traditionella könsmönster. Resultatet visar även att förskollärares tid, förskollärares förhållningssätt och förhållningssätt i barns övriga omgivning upplevs som hinder i förskollärares arbete med att motverka traditionella könsmönster. Vidare visar resultatet att systematiskt kvalitetsarbete inte går att sätta i någon av kategorierna.

Detta examensarbete handlar om hur den pedagogiska miljön påverkar barns fria lek i två av förskolans klassiska lekrum; byggrummet samt hemvrån. Vidare handlar det om hur fyra pedagoger ser på den pedagogiska miljön och dess utformning.    Syftet med arbetet är att belysa den pedagogiska miljön i två av förskolans lekrum samt dess betydelse för barnens fria lek och pedagogerna förhållningssätt i rummen. Frågeställningarna till arbetet är följande: Hur ser den fria leken ut i två klassiska lekrum på förskolan idag samt vilka leker i respektive rum ur ett genusperspektiv? Hur förhåller sig pedagogerna i de två olika rummen? Hur ser pedagogerna på den pedagogiska miljön och utformningen av denna?   De metoder som jag har valt att använda i detta arbete är så kallade kvalitativa intervjuer samt observationer. Därefter har jag jämfört observationerna med intervjusvaren för att urskilja skillnader samt likheter och få svar på mina frågeställningar.   Resultatet tar upp det viktigaste från det empiriska materialet och den sammanfattande diskussionen säger bland annat att pojkarna mest leker i byggrummet och blir mer uppmärksammade av pedagogerna. Flickorna leker mest rollekar i hemvrån. Vidare är pedagogerna sällan medaktörer i barnens lek utan istället observatörer med ett dokumenterande syfte.

En studie som tar stöd av utvecklingspsykologiska teorier och är baserad på intervjuer på en F-5 skola. Syftet med undersökningen är att ta reda på hur pedagoger förhåller sig till traditionella könsmönster och hur de arbetar för att bryta dessa mönster. Lgr11 säger att skolan ska arbeta för att motverka traditionella könsmönster och detta är undersökningens bakgrund. Det empiriska materialet består av intervjuer med fem pedagoger som har olika utbildningar – förskollärare, grundskollärare och fritidspedagoger, men samtliga arbetar på samma skola. Vår slutsats är att arbete mot traditionella könsmönster sker varje dag och det är de små utmaningarna för barnens föreställningar som spelar stor roll i deras utveckling. Resultatet visar även att pedagoger som vi har intervjuat gärna skulle vilja bli observerade i sin yrkesroll för att kunna utveckla sina arbetsmetoder kring traditionella könsmönster.