Detta är en kvalitativ studie med syfte att bidra med kunskap om hur pedagoger uppfattar mobbning och genus samt hur hantering av mobbning utifrån ett genusperspektiv sker i förskolan. Det har gjorts sex semistrukturerade intervjuer med pedagoger som har olika förutsättningar, bakgrund och utbildning för att låta de formulera sina åsikter och uppfattningar kring mobbning och genus i förskolan. Det har sedan gjorts en diskursanalys för att hitta samband och avvikelser. Analysen har gjorts utifrån Bernsteins teoretiska klassifikations- och inramningsbegrepp, Bondestams könsmedvetna pedagogiska perspektiv och Olweus synsätt på mobbning. Studiens resultat visar på en viss avsaknad av kunskap och ett behov av detta. Den visar även att både mobbning och genus är två komplexa ämnen och förskolan är ett gränsland för definitionen av dessa. Studien visar även att det krävs ett genomsyrat preventivt arbete mot mobbning och normativa könsroller men att det saknas verktyg i viss mån så som kunskap och material. Det finns även ett paradoxalt arbetssätt mot genus då ett bekräftande och ignorerande av normativa könsroller kan förstärka dessa vid felhantering.

Syftet med denna studie är att jämföra hur nyexaminerade förskollärare och förskollärare som arbetat inom förskolan under en längre tid resonerar kring genus samt hur dessa uppfattar läroplanens direktiv kring genus. Studien baseras på semistrukturerade intervjuer med fyra nyexaminerade förskollärare och fyra förskollärare som arbetat inom förskolan under en längre tid. Teorin som användes var Hirdmans begrepp dikotomi och hierarki. Vår empiri visar på att förskollärare resonerar lika kring genus alla menar på att barn ska ses utifrån deras personligheter och inte utifrån deras kön. Förskollärarna menar att de oavsett barnets kön bemöts barnet på lika villkor. Det framkommer också i vår empiri att förskollärarna aktivt arbetar med styrdokumenten i förskolan men att de inte alltid arbetar med det som de önskar på grund av arbetslaget. De skillnader som vi kunnat i hitta i vår empiri kring de olika gruppernas resonemang kring genus är att de nyexaminerade förskollärarna inte har lika bred kunskap kring genus än vad förskollärare som arbetat inom förskolan under en längre tid har, detta genom att de nyexaminerade förskollärarna antingen inte haft genus i sin utbildning eller att det endast varit i en kurs. De förskollärare som arbetat inom förskolan under en längre tid har allt mer kunskap kring genus detta för att de haft kompetensutbildning genom sin arbetsplats. Ämnesord: genus, traditionella könsroller, medvetenhet, förskola

Den här uppsatsen syftar till att öka förståelsen för de tankar och erfarenheter som finns hos pedagoger som genomfört en genusutbildning. Genom fem kvalitativa intervjuer med pedagoger verksamma i fritidshemmet, som alla har genomfört en genusutbildning, har material samlats in för att sammanställas och analyseras. Resultatet visar på att pedagogerna genom genusutbildningen fått med sig såväl praktiska kunskaper för vidare arbete med genusfrågor i sin verksamhet samt en ökad medvetenhet kring sitt agerande och förhållningssätt. Denna kompetens hjälper pedagogerna att ha en öppnare inställning gentemot barnen i bemötande och planering av aktiviteter. Dock upplever pedagogerna hinder i sin verksamhet. Främst handlar det om personalbrist och för lite tid i verksamheten för vidare reflektion och diskussion. / The purpose of this paper is to increase a better understanding about the knowledge and experience that a education in gender leads to. By five qualitative interviews with pedagogues I have collected their view and experience. This research has revealed that the pedagogues by education in gender gets practical knowledge about how they can continue to work with issues concerning gender. The pedagogues have also increased their awareness about their action and attitudes. This knowledge and awareness leads to a more open mind concerning how they treat the children and plan the activities. The problems that the pedagogue meets in their work are lack of colleagues and time for reflection and discussion.

Preventivmedel för kvinnor innefattar en betydande andel biverkningar. Hittills har män inte upplevt några allvarliga biverkningar av de testade preventivmedlen för män, trots detta är det biverkningarna som stoppat preventivmedel för män från att lanseras på marknaden. I denna studie argumenteras för att en möjlig förklaring till detta ligger i skilda riskuppfattningar om preventivmedel för män och kvinnor. Studien undersöker riskuppfattningar om preventivmedel samt hur individers egenskaper kan påverka denna riskuppfattning. Studien analyserar hur altruism, riskbenägenhet, föreställningar om könsroller och kön påverkar riskuppfattningar om preventivmedel för män respektive för kvinnor. För att undersöka detta utfördes en enkätundersökning bland 413 studenter vid Linköpings universitet. Respondenterna fick uppge sina uppfattningar om risker kring preventivmedel för antingen män eller kvinnor, samt förhålla sig till påståenden och besvara frågor om altruism, riskbenägenhet och könsroller. Vilka preventivmedel (för män eller kvinnor) en respondent tillfrågades att beakta bestämdes slumpmässigt. Datamaterialet analyserades sedan med hjälp av linjär regressionsanalys. Resultaten visar att respondenterna uppfattar biverkningarna från preventivmedel som värre för kvinnor än för män, där riskbenägenheten hos respondenterna spelade störst roll i deras riskuppfattning. Risksökande och mer altruistiska individer upplever riskerna som större medan den föreställningar om könsroller hade en liten påverkan på resultatet. Avslutningsvis visar resultaten en viss könsbias och den största skillnaden mellan könen är att män som är mindre altruistiska ser mindre risker med preventivmedel medan kvinnor som är mer altruistiska ser mer risker med preventivmedel. / Contraception for women entail a considerable amount of side effects. Even though men so far have not experience serious side effects from the tested contraceptive for men. These side effects have proven to inhibit the availability of male contraception on the market. In this study argumentation is made that one possible explanation for this dwells in a difference in risk perception between contraception for men versus for women, were side effects for contraception for men is preceded as more severe. The aim of this study is to evaluate four traits in individuals which arguably is affecting this risk perception, these are traditional views of gender roles, altruism, risk attitude and a difference in perceptions between genders. To test this, a survey with 413 respondents was conducted at Linköping University. The respondents had to report their perceptions about risks regarding contraception for either men or women, as well as respond to statements about altruism, risk attitudes and traditional gender roles. It was randomized what kind of contraception (for men or for women) the respondents answered. The data material was analyzed through linear regressions. The results show that the respondents, both the women and the men, perceive side effects for contraceptive for women as more severe were their risk attitude have the biggest effect on their risk perception. Furthermore, individuals who are more altruistic and risk seeking perceive larger risks with contraception while the individuals view on traditional gender roles have negligible effect on the respondent’s risk perception. A gender bias dwells in the respondents answer and the biggest difference between the genders is that men who are less altruistic see less risks with contraception while women who are more altruistic see more risks with contraception.

Studiens syfte är att utifrån ett genusperspektiv undersöka den fysiska miljöns påverkan på barn. Detta undersöker vi genom att observera barnen under den fria leken för att få syn på hur miljön men även materialet bidrar till olika förutsättningar och begränsningar. Vi undersöker även pedagogernas föreställningar kring detta genom kvalitativa intervjuer. Vi vill ta reda på hur pedagogerna har tänkt och resonerat när de konstruerat miljön och valt material. Vi har tagit hjälp av Butlers genusteori men även Göranssons teoretiska angreppssätt på materialiteter.I vårt resultat kom vi fram till fyra analytiska poänger. Det första är att barn är medskapare i att göra genus. Det andra är att pedagogerna reflekterar kring material och leksaker men mindre kring utformningen av miljön och avdelningens rum. Det tredje är att samhället har en stor påverkan på barns föreställningar om genus och det fjärde är att pedagogerna är genusmedvetna i deras bemötande med barnen.

In this essay, J.K. Rowling’s series about Harry Potter is analyzed by the use of feminist theories and gender studies. The main aim of the essay is to examine how Hermione Granger is portrayed. The analysis is based on three of the novels, Harry Potter and the Philosopher’sstone, Harry Potter and the Prisoner of Azkaban and Harry Potter and the Goblet of Fire. This essay argues that Hermione, in the first novel, is depicted as a stereotyped female character, but that she develops and grows over the course of time, which leads her character to deviate from the traditional gender stereotypes. The results are supported by different examples from the novels, which relate to the used theories and previous research. / I denna uppsats analyseras J.K. Rowlings serie om Harry Potter med hjälp av feministiska teorier och genusstudier. Huvudsyftet med uppsatsen är att undersöka hur Hermione Granger är porträtterad. Analysen är baserad på tre av romanerna Harry Potter and the Philosopher’sstone, Harry Potter and the Prisoner of Azkaban och Harry Potter and the Goblet of Fire. Uppsatsen argumenterar att Hermione, i första romanen, är skildrad som en stereotypisk kvinnlig karaktär, men att hon under tidens gång utvecklas och växer vilket leder till att hennes karaktär senare avviker från de traditionella könsstereotyperna. Resultaten stöds av olika exempel från texterna som relaterar till de använda teorierna och tidigare forskning.

Syftet med den här studien är att utföra en text- och bildanalys av Astrid Lindgrens böckerLotta på Bråkmakargatan (1961) och Alla vi barn i Bullerbyn (1947). I studien undersökshuvudkaraktärerna med inriktning på Lotta och Lisa ur ett genusperspektiv och jämför derasgenuskonstruktion, och hur de framställs i anknytning till de genusnormer som förekommer ibarnlitteratur. I studien undersöks även illustrationerna av karaktärerna ur ett genusperspektivoch avslutningsvis tillämpas begreppet critical literacy och läroplanens värdegrundsuppdrag ianknytning till undervisningen med syftet att uppmärksamma genus i barnlitteraturen.I studien tillämpas en kvalitativ textanalys och en kvantitativ analys, samt en komparativmetod då jag jämför huvudkaraktärerna. För att kunna undersöka huvudkaraktärerna Lottaoch Lisa ur ett genusperspektiv och jämföra deras genuskonstruktion, och hur de framställs isamband med de normer som förekommer i barnlitteratur uppmärksammas, bland annat,litteraturvetaren Maria Nikolajevas sammanställning av de genusnormer som förekommer ibarnlitteratur.Slutsatsen av studien är att Lotta framställs som både normbärande och normbrytande utifrånsin könstillhörighet, och Lisa framställs som normbärande och förmedlar ett traditionelltkönsmönster i anknytning till Nikolajevas sammanställning av genusnormer. Slutsatsen är attAstrid Lindgrens böcker med fördel kan användas i undervisningen för att belysa genus dåböckerna framhåller olika sidor av genuskonstruktioner och detta anser jag är bra för barn attmöta.

This essay examines how after-school center teachers talk about working with gender equalityat the after-school center. Furthermore, it is about how after-school center teachers talk abouttheir work to counteract traditional gender roles, and how they describe the strategies they useto counteract traditional gender roles. Previous research shows that a difference is madebetween girls and boys by educators, children are treated differently based on their gender.Research also shows that educators' attitudes and emotional expressions can help shape achild's gender identity. The thesis is based on several theoretical poin, these are socially orbiologically constructed gender, gender roles and gender contracts, with these concepts theresults are analyzed. In our study, we have started from the questions: How do after-schoolteachers talk about their work in counteracting traditional gender roles? Also: How do theafter-school center teachers describe in their speech their strategies for counteractingtraditional gender roles in the after-school center's activities? The method we used to getanswers to our questions was qualitative interviews. We have interviewed trained after-schoolteachers from three different schools. The results we have obtained show that educators saythat they do not actively see that they are working to counteract traditional gender roles, theeducators stated above all that they work on the basis of the curriculum. Furthermore, we seethat the traditional gender roles are extremely alive in the educators we interviewed, theresults show that the gender contract to some extent governs the planning of the leisurecenter's activities and environment. Finally, the after-school center teachers we interviewedfeel that they do not have the education that may be needed to work actively with gender andequality at the after-school center.