Utifrån ett arbetslivspedagogisk perspektiv, är syftet med den här studien att bidra med kunskap om hälsofrämjande ledarskap i arbetslivet. Detta genom att intervjua chefer med minst 10 års erfarenhet av att leda olika typer av verksamheter. Syftet preciseras genom tre frågeställningar som berör hälsofrämjande insatser, utmaningar och organisationskultur. Vi utgår från Burns (1970) teori om transformativt ledarskap. Tre av teorins fyra komponenter operationaliseras och appliceras på empirin. Dessa komponenter är intellektuell stimulans, individuellt hänsynstagande och inspiration och motivation. Den empiriska datan samlades in genom djupintervjuer med tre chefer med lång erfarenhet, tillhörande olika verksamheter. Materialet transkriberades och framställdes med hjälp av narrativ metod utifrån informanternas berättande erfarenheter. Resultatet av studien visade att cheferna arbetat aktivt med att förbättra medarbetarnas hälsa genom olika hälsofrämjande insatser. Vi har även funnit att de utmaningar cheferna står inför är specifika för de verksamheter de arbetar inom. Avslutningsvis visade resultaten att organisationskulturen och värdegrunden är specifik för de olika verksamheterna, samt att de är av stor betydelse då den fungerar som ett verktyg för cheferna i det hälsofrämjande arbetet.

This degree project is examined through an analysis and a research overview of how internal motivation and transformational leadership can affect generation Z on the labor market. Different backgrounds and theories are also analyzed. In addition, through qualitative interviews, how the interviewers experience the feeling of competence, autonomy and relatedness. The theories used are about self-determination theory and the four “i´s” linked to intern motivation among generation Z. The purpose of this study is to investigate the role of transformative leadership for the internal motivation of generation Z by interviewing and illustrating how the interviews experience the feeling of competence, autonomy and relatedness. The answer of the respondent is varied because the work role and retail companies are different and everyone has different views on the questions, all see the questions from different perspectives. Discourse that seems interesting here is about how competence, autonomy and relatedness interact and affect each other, and then linked it to internal motivation. The result shows that competence is the most important need to promote Generation z´s internal motivation. In addition, the results show that intellectual stimulation increases the feeling of autonomy which has a big impact on inspirational motivation in the retail industry. / Titel: Generation Z – En unik generation:  En studie om vad som stimulerar generationens interna motivation och hur transformativt ledarskap kan främja det? Ämne: Kandidatuppsats i företagsekonomi inriktning ledarskap, 15 hp Författare: Andreja Tomic och Nazih Hazime Nyckelord: Generation Z, intern motivation, transformativt ledarskap Problemformulering: Hur stimuleras generation Z:s interna motivation av transformativt ledarskap? Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva det transformativa ledarskapets roll för den interna motivationen hos generation Z. Till följd av detta ska studien bidra till forskningen beträffande generation Z, motivation och ledarskap. Detta genom att förklara rollen de tre behoven autonomi, kompetens och samhörighet har för att främja den intern motivationen genom transformativt ledarskap. Därmed ska studien skapa förståelse för detta och utveckla begrepp för organisationer kring hur generation Z anställda motiveras effektivt. Metod: Forskningsansatsen i denna studie är abduktiv. Studien genomfördes som en kvalitativ studie där 8 intervjupersoner tillhörande generation Z från 8 olika företag intervjuades. Alla företag var butiker som tillhörde handelsbranschen. Utöver den empiriska datainsamlingen utfördes en litteraturstudie genom insamling av teorier från befintliga forskningsstudier och böcker.  Slutsats: Resultatet av studien visar att behovet kompetens är det som har störst betydelse. Behoven autonomi och samhörighet uppfyller en funktion i att stimulera den interna motivationen genom att de ökar känslan av kompetens hos generation Z medarbetare. Studien visar att de de fyra dimensionerna i transformativt ledarskap spelar en viktig roll i främjandet av de tre behoven och därmed att stimulera den interna motivationen hos generation Z medarbetare inom handeln.

Grundläggande behov är idag i högre grad tillgodosedda vilket resulterat i att kraven hos konsumenter förändrats till att behöva mer för att bli nöjda, detta kopplat till översta trappsteget i Maslows behovstrappa- självförverkligande. Som en följd av det förändrade behovet har vi stött påbegreppet upplevelseekonomi, vilket först myntades i slutet av 1900-talet, och ses som ett ytterligare värdeerbjudande till konsumenten utöver produkt, tjänst och service. Genom användning av Pine och Gilmores modell av dimensioner av upplevelser i samband med Mossbergs utvecklade modell Upplevelserummet är studiens syfte att se vilka faktorer som är bidragande för att skapa en stark upplevelse, om beståndsdelarna i dessa modeller används av hotellen och om ledarskapet har en betydande del i samspel med dessa aspekter.Denna studie undersöker tidigare forskning av upplevelseekonomin och medföljande komponenter, ledarskapsstilarna transaktionellt, - och transformativt ledarskap och data från utvalda hotell. Hotellen som studien utgår från är uppdelade i två kategorier, hotell med upplevelsebaserat koncept vilket vi genomgående kallar upplevelsehotell och hotell som ingår i en större kedja och där upplevelser inte är uttalat en del av konceptet vilket vi genomgående kallar ordinära hotell. Studien är kvalitativ då forskningsfrågorna och syftet är av kvalitativ karaktär. Data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Utifrån datainsamlingen visar resultatet att de hotell som i hög grad kan kopplas till modellerna 4E, upplevelserummet och sinnespåverkan fokuserar på både påhotellets fysiska utformning, sociala faktorer, stimulering av sinnen i samband med aktiviteter. Dessa aktiviteter är kopplade till utbildning, underhållning, estetik och/eller eskapism och skapar upplevelsevärde för gästerna och till följd även värde för företaget. Resultatet presenterar även att de hotell som inte aktivt arbetar med aktiviteter kopplade till de framtagna teorierna inte presenterar ett upplevelsevärde utan värde för företaget genom andra aspekter. Fortsatt visar resultat även på ledarskapets samspel med dessa tillvägagångssätt är av betydelse för hur hotellen arbetar, vad deras värderingar är och hur tillvägagångssätten går till för att skapa upplevelsevärde. Detta genom medarbetarna som anses vara den viktigaste resursen i skapandet av upplevelser för hotellen. Slutsatsen visar på att ytterligare indelningar av upplevelsehotellen bör finnas beroende på vilken strategi som används.

Denna studie undersöker hur ledarskapet ser ut i svensk offentlig förvaltning vid distansarbete. Digitaliseringen har påverkat offentlig förvaltning vilket har lett till att allt fler kommunalt anställda arbetar delvis hemifrån. Det offentliga ledarskapet är dessutom otillräckligt utforskat. Dessa faktorer ligger till grund för denna uppsats som ämnar förklara hur ledarskapet hos enhetschefer i Stockholms stad ser ut vid distansarbete. Det teoretiska ramverket fokuserar på det transformativa ledarskapet och dess fyra attribut. Datainsamlingen består av fem semistrukturerade intervjuer med enhetschefer på fackförvaltningar i Stockholms stad. Materialet har sedan analyserats medelst analys av meningsinnehåll. Undersökningen resulterade i att teorins fyra attribut identifierades bland enhetschefernas ledarskap på distans. Detta ledde till slutsatsen att det är svårare att leda på distans och att ledarskapet blir lidande, samtidigt som det även finns fördelar såsom att kompetensutveckling blivit mer lättillgängligt.

The focus and overall purpose of the study is to examine, from the perspective of employees, how supervisor leadership affects a work group. Furthermore, employees' experiences of leadership in the workplace and what they consider to be good leadership and what experiences they have of leadership in the workplace are examined. To obtain the empirical data for our study, we have used a qualitative method based on eight different informants in different occupational sectors. The theoretical perspective that the study is based on is Sveningsson and Alvesson's view of leadership (2010). It is complemented by two main concepts, transformational and transactional leadership (Northouse, 2013). To summarize, it can be noted how based on the empirical data, there are characteristics and leadership styles for supervisors that are beneficial in the workplace. Furthermore, trust, inclusion, security, dialogue, consideration and respect should characterize the workplace for leadership to be perceived as good.

Sedan pandemin har distansarbetets omfattning ökat. Forskning visar att det krävs större ansträngningar för att upprätthålla kollegial kommunikation på distans, samtidigt som företag med hög autonomi redan tenderar att ha en sämre intern samordning. Denna studie fokuserade på hur chefer inom autonoma företag kan anpassa sitt ledarskap för att främja medarbetarnas arbetstillfredsställelse vid både distans- och kontorsarbete. Genom att tillämpa teorin om transformativt ledarskap samt contingency theory analyserades ledarskapet. Herzbergs tvåfaktorsteori samt Singh och Jains kompletterande faktorer har använts för att utvärdera arbetstillfredsställelse. Med en kvalitativ metod har data kunnat samlas in. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med två chefer och fem anställda. Studiens resultat visade på begränsade anpassningar i ledarskapet vid distansarbete. Arbetstillfredsställelsen var i huvudsak likvärdig vid båda arbetsformerna. Dock framkom brister i kommunikation vid distansarbete, då samhörigheten upplevdes som svagare och chefer upplevde svårigheter med att uppfatta behov av stöttning hos medarbetarna.

Organisationer behöver rätt kompetens för att de ska vara konkurrenskraftiga, vilket kan handla om att bibehålla eller utveckla befintlig kompetens. Ledarskapet spelar en betydande roll för medarbetares kompetensutveckling och är således en viktig del inom organisationer. Studiens syfte är att få en ökad förståelse för hur chefer utövar sitt ledarskap i syfte att främja kompetensutveckling samt vilka strategier som chefer använder för att motivera sina medarbetare till att delta i olika kompetensutvecklingsåtgärder. Detta har undersökts utifrån ett transformativt ledarskap och kompetensutveckling har undersökts utifrån formellt samt informellt lärande. Studiens empiri har samlats in via semistrukturerade intervjuer som genomförts digitalt med sex stycken chefer och har analyserats genom att olika teman har identifierats. Resultatet visar att chefer använder olika metoder för att främja kompetensutveckling där vikten av att agera som en förebild, skapa rätt förutsättningar samt överlåta ansvar och problemlösning till medarbetarna, beskrivs. Medarbetarsamtal eller uppföljningssamtal är forum som används i syfte att motivera medarbetare till att delta i kompetensutvecklingsåtgärder. Därutöver framkommer det att chefer främjar kompetensutveckling genom att medarbetare får nätverka mellan olika avdelningar inom organisationen samt genom att bilda projektgrupper där medarbetare arbetar mot uppsatta mål. Studiens resultat bekräftar tidigare forskning vad gäller att ledarskapet har betydelse för medarbetarnas kompetensutveckling. Förslag på fortsatta studier är bland annat huruvida ledarskapets betydelse för medarbetares kompetensutveckling har förändrats av pandemin, och i sådant fall på vilket sätt. Vidare skulle en longitudinell studie inom detta ämne vara intressant för att få en förståelse för ledarskapets betydelse på sikt samt vad kompetensutveckling leder till hos medarbetare. / Organizations need the right competence to be competitive, which may involve maintaining or developing existing competence. Leadership plays a decisive role for employee skill development and is thus an important part within organizations. The purpose of the study is to gain an increased understanding of how managers exercise their leadership to promote competence development and which strategies managers use to motivate their employees to participate in various competence development measures. This has been investigated based on transformational leadership and competence development has been investigated based on formal and informal learning processes. The study´s empirical data has been collected via semi-structured interviews conducted digitally with six managers and has been analyzed by identifying different themes. The results show that managers use different methods to promote competence development, where the importance of acting as a role model, creating the right conditions, and delegating responsibility and problem solving to employees is described. Employee interviews or follow-up interviews are forums used for the purpose of motivating employees to participate in competence development measures. In addition, it appears that managers promote competence development through networking between different departments in the company and by forming project groups where employees work towards set goals. The study's results confirm previous research regarding the importance of leadership for employees´ skill development. Suggestions for further studies are, for instance, whether the importance of leadership for employee skill development has changed because of the pandemic, and if so in what way. Furthermore, a longitudinal study within this study would be interesting to gain an understanding of the importance of leadership in the long term and what skill development leads to in the employee.

Ledarskap har en stor roll för att skapa och leda organisationer framåt. Ett av dessa ledarskap är det transformativa ledarskapet som har en grund i öppenhet och delaktighet. Det som arbetet vilar på är hur det transformativa ledarskapet motiverar anställda på arbetsplatsen. Uppsatsen har en litteraturöversikt för att fånga kunskapsläget i dagsläget. Studien har som frågeställning hur det transformativa ledarskapet påverkar anställdas motivation och tillfredsställelse i en organisation som fokuserar på produktion. I arbetet går vi igenom hur den kvantitativa studien genomfördes samt hur det empiriska materialet samlas in. I metoden gör vi reflektioner om risker samt etiska förhållningssätt. Totalt skickades 150 enkäter ut och 101 svar samlades in. Den data som samlades in presenteras i resultatdelen för att sedan analyseras i följande kapitel. I analysdelen går vi igenom vad varje hypotes som ställs inom studien betyder och hur korrelationen mellan de svar som vi fick in ser ut. I analysen försöker vi förklara varför resultatet ser ut som det gör och varför eventuella korrelationer inte är så starka som de kanske borde vara. I sista kapitlet presenteras slutsatsen samt ett svar på frågeställningen som visar på att det transformativa ledarskapet används i organisationen med fokus på produktion men att det kanske finns andra egenskaper som påverkar ledarskapet som inte kunde identifieras i det här arbetet.

This study aims to explore the factors that contribute to, or hinder the level of work engagment among generation Z in the context of future elderly care. Additionally, it investegates the need to adapt leadership within elderly care to meet the preferences of generation z regarding work engagement. This is a qualitative study conducted by interviewing generation z, who currently work in elderly care. By understanding the unique factors that influence work engagement for this generation, from their own point of view, this study seeks to provide insights and recommendations for effectively engaging the future workforce in elderly care.

Under de senaste åren har teknikutvecklingen accelererat och skapat resultat som tidigare inte var möjliga. En avgörande faktor i denna utveckling är artificiell intelligens (AI); en teknik som påverkar dagens samhälle, inte minst företag och dess ledare. För att navigera genom denna teknologiska förändring på ett effektivt sätt måste ledare anpassa sitt ledarskap och arbete. Generellt sett anses transformativt ledarskap vara framgångsrikt vid teknikomställningar. Utifrån denna ledarskapsstil utforskar studien hur möjligheter och utmaningar vid implementering av AI omformar en ledares roll. Empirisk data samlades in från intervjuer med sju ledare och analyserades utifrån studiens analysmodell. Resultatet visar att samtliga transformativa ledaregenskaper är fördelaktiga vid implementering av AI. Särskilt viktigt blir det för ledare att visa engagemang och uppdatera sina kunskaper inom området, samt kommunicera och exemplifiera fördelarna med AI för att motivera och inspirera sina medarbetare att använda den nya tekniken. Att lämna frihet att experimentera med AI-verktygen kan öka kreativitet. Dessutom är det avgörande att ledare är medvetna om de risker som finns och att de utvecklar strategier för att adressera och hantera eventuell rädsla och misstro. En övergripande insikt är att mänsklig förmåga fortsatt är en central del av en ledares roll och något som AI inte kan ersätta. För att skapa en bredare förståelse för AI:s påverkan vore det intressant för framtida forskning att undersöka om resultatet skiljer sig åt inom olika delar av en organisation och inom olika branscher.