Denna studie har haft som syfte att belysa ledarskapet i grundskolan avseende den studie- och yrkesorienterande verksamheten samt förhållandet mellan ledarskap, personalens engagemang och verksamhetens resultat. Avsikten har bland annat varit att synliggöra om skolorna har ett reellt ledarskap avseende verksamheten eller inte. Bedömningsgrunderna för ett reellt ledarskap har inspirerats av den transformativa ledarskapsteorin. Studien baseras på enkätsvar från 107 yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare i Stockholms, Skånes och Västerbottens län. Resultatet visar att den stora majoriteten skolor saknar ett reellt ledarskap avseende verksamhetsområdet samtidigt som flera studie- och yrkesvägledare säger sig vilja inta en ledande funktion för detta. Därtill visar resultatet att majoriteten av de tillfrågade studie- och yrkesvägledarna anser att både verksamhetens standard och resultat är tillfredsställande, störst tillfredsställelse har respondenterna i skolor med ett reellt ledarskap uttryckt. Två slutsatser som har dragits utifrån resultatet är att ett reellt ledarskap inte bidragit till att lärarna huvudsakligen bedriver studie- och yrkesorientering, samt att studie- och yrkesvägledare utgör en outnyttjad resurs med avseende på det ledningsansvar som saknas för den studie- och yrkesorienterande verksamheten. The purpose of following studie has been to look at leadership in compulsory school in respect to career education activities, as well as relationships between leadership, work force engagement and results of these activities. The purpose have, in part, been to reveal if the schools represented practise a real leadership in respect to theese activities. The reasons of estimation for a real leadership has been inspired by the theory of transformational leadership. The studie is based upon the answers of a questionnaire regarding 107 working career counselors in the county of Stockholm, Skåne and Västerbotten. The result shows that the majority of the schools are in lack of a real leadership in respect to career education while, simutaneously, several career counsellors express they want to take direction of theese activities. Furthermore there is stated that the majority of the asked career counselors in some degree consider the activities standards and results to be at satisfactory, and the most satisfied respondents are found in schools with real leadership. Two of the conclusions drawn from the result are that a real leadership has not contributed to teachers mainly managing career education, and, that career counselors constitutes an unexploited resource in regard to the lack of leadership concerning activities of career education in compulsory school.

Denna studie tar sitt avstamp i arbetslivets globalisering med dess nya förutsättningar för ledarskapet. I globaliseringens fotspår följer en trend av ”platta” organisationer som har produktionen skild från försäljningsavdelningen, vilken istället hålls nära marknaden. Detta leder till en spridning av de personella resurserna inom organisationen, vilket med stor sannolikhet innebär ett betydande avstånd mellan ledarna och deras medarbetare. Konsekvensen av detta blir då att begreppet indirekt ledarskap kommer att öka i betydelse och användning.   Tanken är att med en kvalitativ studie med abduktion som huvudmetod öka förståelsen för konsekvenserna av ett indirekt ledarskap ur ett medarbetarperspektiv.

Syftet med studien är att se hur det kreativa arbetsklimatet ser ut på två avdelningar inom en offentlig sektor och jämföra dessa samt se om det finns något samband med ett utvecklande ledarskap. Vi använde oss av en metodkombination för vår undersökning och inledde med att genomföra en kvantitativ datainsamling med hjälp av en enkät och därefter genomföra en kvalitativ datainsamling i form av fyra intervjuer där vi intervjuade både chefer och medarbetare för att se frågan från båda perspektiven. Vi kan utifrån resultaten av vår studie se att det kreativa klimatet är bättre på den avdelningen där det finns ett utvecklande ledarskap men att det också finns andra organisatoriska faktorer som påverkar detta.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka sambandet mellan emotionell intelligens (EI )och ledarskapsstilar i Sverige. Tidigare studier har funnit ett samband mellan emotionell intelligens och transformativt ledarskap. Studien syftade även till att undersöka ifall tidigare forsknings resultat mellan emotionell intelligens och ledarskapsstilar skiljer sig i förhållande till ett svenskt urval. Ledarna (N=61) besvarade på frågor angående emotionell intelligens (SEIS) samt på frågor angående ledarskapsstil (MLQ5X). Resultatet visade ett signifikant positivt samband mellan emotionell intelligens och alla fyra komponenter i transformativt ledarskap. Inga signifikanta resultat fanns mellan emotionell intelligens och ett transaktionellt ledarskap. Ett signifikant negativt samband fanns mellan emotionell intelligens och ett laissez-fairledarskap. Resultatet visade att föreliggande studie låg i linje med tidigare forskningsresultat. / The purpose of this study was to examining the relationship between emotional intelligence (EI) and leadership styles in Sweden. Previous studies have found a link between emotional intelligence and transformational leadership. The study also aimed to investigate whether previous research results between emotional intelligence and leadership styles differ in relation to a Swedish sample. The leaders (N=61) answered questions about emotional intelligence (SEIS) and questions regarding leadershipstyle (MLQ5X). The results showed a significant positive correlation between emotional intelligence and all four components of transformational leadership. No significant results were found between emotional intelligence and transactional leadership. A significant negativ ecorrelation was found between emotional intelligence and al aissez-fair leadership. The results showed that the present study was consistent with previous research.

Bakgrund: Psykosocial hälsa har en stor roll i bestämmandet av hälsa på arbetsplatser, svag psykosocial hälsa kan kopplas till försämrad allmän hälsa samt förhöjd sjukfrånvaro. Samtidigt visar forskning på hur transformativt ledarskap kan påverka arbetsmiljön och anställda vilket resulterade studiens syfte. Syfte: Syftet var att undersöka transformativt ledarskaps påverkan på anställdas psykosociala hälsa och arbetsmiljö.Metod: Studiedesign som antogs var en systematisk litteraturstudie där sju databaser genomsöktes och totalt 19 vetenskapliga artiklar som svarade på syftet användes. Alla artiklar genomgick granskning av vetenskaplig kvalité och en kvalitativ innehållsanalys som resulterade i tre kategorier. Resultat: Tre kategorier hittades och de benämns som medför positiva effekter på psykosocial hälsa, betydelse för den psykosociala arbetsmiljön samt hälsovinster i ett större perspektiv. Resultatet indikerar att transformativt ledarskap kan användas som ett kraftfullt salutogent verktyg för hälsopromotion på arbetsplatsen och att ledarskapet kan skapa bättre förutsättningar för förbättrad psykosocial hälsa. Implikation: Ytterligare forskning krävs för att kartlägga transformativt ledarskap i skilda kulturella, geografiska och praktiska kontexter samt att kvalitativa studier kan ge en mer nyanserad bild av effekterna och på så vis kan ge en tydligare indikation på hur integreringen av transformativt ledarskap kan ske i organisationer och verksamheter.

Syftet med denna studie är att undersöka vilken uppfattning chefer inom offentlig verksamhet har om kvalitetsarbete och hur chefer inom offentlig verksamhet anser att de gör sina medarbetare delaktiga i verksamhetens kvalitetsarbete. Kvalitetsarbete ses idag som en väl integrerad del i de flesta verksamheter, offentliga som privata. Utgångspunkter i studien är Total quality managment (TQM) och transformativt ledarskap. TQM är ett arbetssätt för kvalitetsarbete vilket är omfattande och bygger på en helhet med fokus på kvalitet från hela organisationen. Flera forskare förespråkar delaktighet som en viktig del i kvalitetsarbete. Vägen till kvalitet och medarbetarnas delaktighet i kvalitetsarbetets kantas av utmaningar. Förutsättningarna i en organisation, specifikt inom offentlig verksamhet är varierande och begränsande. Studien är en kvalitativ studie. Som kvalitativ metod har författarna genomfört semistrukturerade intervjuer med enhetschefer inom offentlig sektor som respondenter. Författarna har använt sig av ett målstyrt urval. Resultatet visar att kvalitetsarbetet anses viktigt men också svårt då en hel del av de aktiviteter som ingår resulterar i administrativa uppgifter istället för kvalitetsutveckling. Ett närvarande ledarskap är en framgångsfaktor gällande skapandet av medarbetarnas delaktighet i kvalitetsarbetet.

No description available.

Syftet med detta arbete och undersökningen som gjorts är att försöka beskriva ledarskapets betydelse för förmågan att ta in, förvalta och använda prestationsinformation och prestationsdata. Arbetet har undersökt vilka typer av ledarskapsegenskaper och aspekter som främjar användandet av denna information och data på bästa sätt för att gynna sin organisation eller företag.

Denna enkätstudie undersökte anställdas skattning av sin ledares transformativa egenskaper. Frågeställningarna behandlade samband mellan skattade transformativa egenskaper hos ledaren och respondentens samt ledarens kön, ålder och utbildning. Även förekomsten av skilda skattningar inom privat samt offentlig sektor studerades. Transformativt ledarskap mättes med MLQ X5, utvecklat av Avolio och Bass 2002, översatt till svenska. Reliabilitet och validitet hos MLQ X5 kontrollerades. Signifikanta samband erhölls mellan ledarens utbildning i ledarskap, respondentens högsta utbildningsnivå och respondentens skattning av ledarens transformativa beteende. Inga samband erhölls mellan ålder, kön, privat eller offentlig sektor och skattning av ledarens transformativa beteende. En slutsats är att respondentens utbildningsnivå och ledarens kunskap om ledarskap påverkar anställdas uppfattning om ledarens transformativa beteende. / This survey examined employees’ estimates of their leader's transformative behavior. The research questions addressed the relationship between estimated transformative characteristics of the leader and the respondent's and leader's gender, age and education. The existence of separate estimates in the private and public sectors was also studied. Transformative leadership was measured with MLQ X5, developed by Avolio and Bass 2002, translated into Swedish. Reliability and validity of MLQ X5 was checked. Significant association was obtained between the leader’s education in leadership, the respondent's highest level of education and the respondent's rating of the leader's transformative behavior. No relationship was obtained between age, sex, private or public sector and rating of the leader's transformative behavior. One conclusion is that the respondent's education level and the leader's knowledge of leadership affect employee perceptions of the leader's transformative behavior.

Syftet med studien var att svara på vilka motivationsfaktorer som motiverar medarbetare att nå organisationens mål, vilka som rankas högst av respondenterna och om de kan relateras till det transformativa ledarskapet. Metoden var kvantitativ och empirin togs in via en enkätundersökning. Urvalet var 60 medarbetare på en högstadieskola i södra Skåne, 35 svarade. Resultatet av analysen visar att de högst rankade faktorerna som påverkar medarbetarnas motivation att nå organisationens mål är: att medarbetarnas och organisationens värdegrund stämmer överens att man trivs med kollegorna att arbetet är stimulerande, utvecklande och meningsfullt att man känner förtroende för sin chef att man får uppskattning för de mål man har nått I resultatet analyserades relationen mellan Herzbergs tvåfaktorsteori och det transformativa ledarskapet. Detta bidrog till att studiens hypotes bekräftades, att de högst rankade motivationsfaktorerna kan relateras till det transformativa ledarskapet.