Det transformativa ledarskapet anses vara ett idealt ledarskap i dagens samhälle där egenskaper såsom lyhördhet och individuell motivering hos medarbetarna uppskattas hos många. Studier har tidigare gjorts avseende vilken personlighet ledare med olika ledarskapsattribut besitter, men färre studier har fokuserat på det önskade ledarskapet ur medarbetarnas perspektiv. Därför var syftet med denna studie att undersöka om det fanns ett samband mellan personlighetsegenskapen extraversion och önskat transformativt ledarskap hos medarbetarna på teminalanläggningarna inom ett medelstort svenskt rederi inom färjetrafiken. Datat samlades in genom en digital undersökningsenkät. Undersökningen sträckte sig över samtliga tre hamnterminaler där totalt 72 personer deltog. Resultatet visade att det inte fanns något signifikant samband mellan önskat transformativt ledarskap och extraversion inom de aktuella anläggningarna. Slutsatsen drogs att andra personlighetsdimensioner inte kan uteslutas som betydelse för att forma ett önskat ledarskapsbeteende, och att variablernas resultat separat trots avsaknaden av samband kan vara värdefullt för företagets verksamheter.

Dagens arbetsliv kännetecknas av att arbete sker tillsammans med andra människor. Attarbeta i team med olika människor är idag vanligt och det ställer höga krav på förmågan attkunna hantera mellanmänskliga relationer. Ledarskap har stor påverkan på arbetsgruppersarbete och effektivitet och det krävs därför ett aktivt arbete från gruppernas ledare.Vi har gjort en kvalitativ studie där vi undersökt hur ledare leder effektiva team. Vi harundersökt vilken ledarskapsstil ledarna har, hur ledarna utövar sitt ledarskap i vardagligasituationer samt hur teammedlemmar upplever ledarstilen i effektiva team. Studien har gjorts ien nationell säljorganisation där vi har fokuserat på de tre mest effektiva teamen och derasledare, med fokus på ledaren. Vi valde semistrukturerade intervjuer som metod.Resultatet visar att samtliga ledare till största del använder sig av ett transformativt ledarskapmen även har inslag av andra typer av ledarskapsstilar. Ledarna utövar sitt ledarskap genomstöd, konsultation, kommunikation och uppmuntran. Mål- och resultatstyrning är också enstor del av ledarskapets utövande då organisationen kräver att teammedlemmarna har tydligamål för dagen, veckan och månaden. / The working life of today has become more team focused. It is common to work in differentgroups which puts high demands on managing inter human relations. The leadership has a biginfluence on the workgroups productivity and efficiency hence it requires an active role fromthe group leader.By using a qualitative method, this study examines how leaders lead effective teams. Wefocused on what leadership style the leaders had, how the leaders exercise their leadership ondaily bases and how the leadership style is perceived in the effective teams. The study wasperformed at a national sales organization in Sweden and we used semi-structured interviewsas method. We interviewed the three most effective teams and their leaders in theorganization, with focus on the leadership.The result shows that all leaders mostly use a transformative leadership but also haveinfluences from other leadership styles. The leaders exercise their leadership by support,consultation, communication and encouragement. Results-Based Management is also a bigpart of the leadership exercise since the organization requires the team members to haveindividually daily, weekly and monthly goals to reach.

Hållbar utveckling är ett begrepp som genom Brundtlandkommissionens rapport “Vår gemensamma framtid” och EU Kommissionens definition av Corporate Social Responsibility (CSR) har fått en större påverkan på näringslivet. Denna studie hade som syfte att undersöka hur ledare på företag som enligt svenska konsumenter anses vara “hållbara” driver sitt interna förändringsarbete med hållbar utveckling. Hållbarhetsansvariga från sex företag har deltagit i en kvalitativ intervjustudie med målet att ge mer kunskap om hur samtliga leder förändringsarbetet i sin verksamhet, samt vilken strategi som finns i förändringsledningsarbetet i organisationen. Resultatet anger att styrgrupper, visioner samt kortsiktiga och långsiktiga mål är bra insatser och verktyg i ett framgångsrikt förändringsarbete. Internutbildning och kommunikation är viktigt för att öka kunskap och engagemang hos medarbetare i organisationen. Utmaningar med att driva förändring kan vara att få med sig medarbetare och leverantörer i arbetet. Tidsbrist, bevis på ekonomisk vinst och svårigheter att kvantifiera fördelar med hållbarhetsarbetet är aspekter som kan påverka hur väl förändringsarbetet prioriteras i verksamheten. / Sustainable Development is a concept that has developed and gained interest in business production through the report ”Our common future” written by the Brundtland Commission and the definition of Corporate Social Responsibility (CSR) by the EU Commission. The aim of this study was to investigate how companies who are considered ”sustainable” by consumers are managing there internal changes to participate in the development of a more sustainable society. Leaders from six companies have participated in a qualitative research with the goal to achieve information about how the change is managed in their businesses. The result shows that a steering committee, visions, short- and long term goals are actions stated to be useful to create a successful change management. Internal education and communication is important to improve the knowledge and engage the co-workers in the organisation. Challenges in the change management can be to increase interest for sustainable development among co-workers and suppliers. Short term pressure, difficulties to quantify intangible outcomes of action and evidence for economic benefits are aspects that can affect how well a change management is prioritized in the organisations.

Privatisering av utbildning och hur friskolor faktiskt drivs har länge varit ett debatterat ämne i Sverige. Det är därför angeläget att undersöka hur rektorer och lärare vid gymnasieskolor uppfattar friskolereformen och hur den påverkar deras arbete. Uppsatsens syfte är att undersöka hur lärare och rektorer upplever att friskolereformen, det vill säga marknadsorientering- en, påverkar styrning och organisering av utbildning. Uppsatsens fokus är inriktat på hur rektorer och lärare upplever att marknadsorienteringen påverkar utbildningsorganisationen och hur den påverkar ledarskapet. Uppsatsens teoretiska ram ligger på två nivåer. Vi använder dels teorier på organisationsnivå såsom New Public Management och Freidsons (2001) tre logiker om marknad, byråkrati och profession. Vi använder också Linds (2011) teori om transformativt ledarskap samt Malténs (2000) teori om det pedagogiska ledarskapet. Vi har med hjälp av en kvalitativ metod genomfört semistrukturerade intervjuer på tre fristående gymnasieskolor i Västsverige där vi intervjuat en rektor respektive en lärare på vardera skola. Intervjuguiden är baserad på fyra olika huvudteman; friskolereformen, konkurrens & marknad, ekonomi och ledarskap. Samtliga respondenter anser att friskolereformen till stor del har inneburit en positiv förändring för gymnasieskolorna i Sverige, men flera av dem är också kritiska till den och dess effekter. Det som ansågs vara bra med reformen var exempelvis möjligheten till ett fritt skolval. En annan aspekt som majoriteten av respondenterna såg som positiv och nyttig var att möjligheterna till förändring förbättrades. Samtliga rektorer var också överens om att sättet en fristående skola styrs på rent organisatoriskt är fördelaktigt. Det här är en effekt av privatise- ringen och tolkas tydligt genom NPM där gymnasieskolan styrs mer som ett företag än som en offentligt styrd gymnasieskola. Det som ansågs vara en mindre bra effekt av friskolerefor- men var exempelvis det faktum att en del av de fristående skolorna drivs av börsnoterade koncerner. Flera av lärarna var kritiska mot detta och de menade att det ibland flyttade bort fokus från utbildningen.

Syfte: Syftet med studien är att ur anställdas perspektiv få en ökad förståelse för hur kvinnor och män som transformativa ledare använder inspirerande motivation, för att sedan kunna undersöka om könet på ledaren är av betydelse. Metod: Studien utgår från en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes på två större företag med sammanlagt 10 intervjupersoner. Det insamlade materialet har analyserats med hjälp av en tematisk analys. Resultat & slutsats: Resultatet av studien visar de egenskaper och karaktärsdrag som ledarna har vilka de anställda beskriver vara motivationshöjande. Respondenterna är överens om att ledarnas positivitet, deras optimistiska syn samt deras engagemang påverkar de anställdas motivation på arbetet. Studien visar att det inte finns någon betydande skillnad beroende på om ledaren är en kvinna eller en man i utövandet av delen inspirerande motivation. Förslag till fortsatt forskning: Då flertalet respondenter ansåg att ledarens erfarenhet var av betydelse och inte ledarens kön föreslår vi att fortsatta studier kan jämföra erfarna och oerfarna ledare. Det kan vara av intresse att undersöka om det finns olikheter i delen inspirerande motivation i det transformativa ledarskapet beroende på ledarens ålder och erfarenhet. Fortsatt forskning skulle även kunna innebära en mer omfattande studie för att få en bekräftelse på våra slutsatser. Studien genomfördes på två företag som arbetar med kundservice och det vore därför intressant att studera hur transformativa ledare använder sig av den inspirerande motivationen i andra branscher för att finna eventuella likheter eller olikheter. Uppsatsens bidrag: Studien har genomförts på två företag där de transformativa ledarna varit en kvinna och en man, vilket bidrar till den befintliga forskningen om könets betydelse i det transformativa ledarskapet. Vi menar också att studien bidrar till teorin då vi har uppmärksammat och studerat kvinnliga och manliga egenskaper och karaktärsdrag som påverkar de anställdas motivation. Att studien visar de ledarskapsbeteenden som de anställda önskar menar vi ger ett bidrag till att utveckla både befintliga och potentiella ledare i företag och organisationer. / Aim:The aim of the study is, from the employee’s perspective, to achieve a better understanding of how women and men as transformational leaders are using inspirational motivation, to discern whether the leader’s gender is of significance. Method:The study is based on a qualitative approach. In the study we have conducted semi-structured interviews at two major companies with a total of 10 interviewees. We analyzed our material using a thematic analysis. Result & Conclusions: The result of the study shows the characteristics and traits that leaders have which the employees are describing as motivational. The respondents agree that leaders positivity, their optimistic view, as well as their dedication affect employee motivation at work. The study shows that there is no significant difference depending on the gender of the leader in the performance of the area inspirational motivation. Suggestions for future research: As the majority of respondents felt that the manager's experience was of importance and not the leader's sex, we suggest that further studies compare the experienced and inexperienced leader. It may be of interest to investigate whether there are differences in the dimension inspirational motivation in transformationalleadership depending on the leader's age and experience. Further research couldalso lead to a more extensive study in order to receive a confirmation of our conclusions. The study was conducted in two companies working with customer service and it would be interesting to study how transformationalleaders use the inspirational motivation in other industries to find any similarities or differences. Contribution of the thesis: The study was conducted at two companies where the transformationalleaders was a woman and a man, which contributes to the existing research on the significance of gender in the transformationalleadership. We also believe that the study contributes to the theory, as we have noticed and studied male and female characteristics and traits that affect employee motivation. That the study shows the leadership behaviors that are of employees’ wishes is according to us a contribution to the development of both existing as well as potential leaders in companies and organizations.

Denna uppsats är en kvalitativ studie om framgångsrikt ledarskap inom sjukvård. Syftet med studien är att undersöka vad ett framgångsrikt ledarskap innebär för chefer i en organisation som fått en prestigefylld utmärkelse. Tre frågeställningar utarbetades för att kunna besvara studiens övergripande syfte. Den första frågeställningen handlar om vilka framgångsfaktorer som finns i ledarskapet. Den andra frågeställningen berör hur chefer utvecklar organisationen. Den tredje frågeställningen behandlar vilka svårigheter som chefer möter i sitt ledarskap. I teorikapitlet redogörs för olika definitioner av ledarskap samt sex olika ledarskapsteorier. Teorierna är effektivt ledarskap, autentiskt ledarskap, situationsanpassat ledarskap, transformativt ledarskap, utvecklingsinriktat ledarskap och förändringsledarskap.  Vidare presenteras ett framgångsrikt och effektivt ledarskap sett utifrån tre olika kontexter; global, svensk och hälso- och sjukvård.  I studien har en kvalitativ metod använts i form av semistrukturrerade intervjuer som har genomförts med sex avdelningschefer. Datamaterialet har sedan analyserats i två steg. I första skedet genomfördes en grundad-teori-inspirerad öppen kodning i syfte att få fram begrepp och i det andra skedet en tematisk innehållsanalys i syfte att finna olika teman. Studiens intervjupersoner framhåller relationer, lärande och ett etiskt förhållningssätt som framgångsfaktorer i ledarskapet. Chefer utvecklar organisationen ständigt genom att arbeta med och uppmuntra medarbetarnas deltagande i förbättringsarbete. Utveckling sker även genom att formulera och skapa stöd för visionen och genom en kontinuerlig omvärldsbevakning. Svårigheter i ledarskapet är att härbärgera mycket negativa känslor, kunna hantera egna känslor av ensamhet och kunna släppa arbetet när man går hem. En svårighet är även att hinna med det egna arbetet på arbetstiden samtidigt som man har en ständig tillgänglighet för medarbetarna och deras behov.

Den här uppsatsen baseras på en enkätundersökning bland lärare i en kommun i Östergötland, där lärarnas uppfattning, om det fanns plats för passion i vardagspraktiken och om det uppmuntrades och stöttades av skolledningen, undersöktes. Frågeställningarna, om lärarnas uppfattning om de har någon passion, om de får möjlighet att utöva den i sin vardagsprakrik, om de stimuleras eller hindras av styrdokumenten, samt om de upplever att skolledningen tillför inspirerande motivation i en passionerad vardagspraktik, ledde till enkätfrågorna. Detta är en kvantitativ studie i enkätform, inom det empirisk-induktiva fältet, med en kvalitativt inriktad analys då svaren i enkäten är lärares uppfattningar av bl.a. relationer till skolledning och kollegor. Den har sin grund i positivismen, med så objektiva frågeformulering som möjligt samt lärarnas uppfattningar av fenomen och företeelser som svar (Bryman, 2002). Goda exempel av lärares uppfattningar analyserades och sammanfattades utifrån den förståelse som tidigare forskning gett. Aktuell forskning undersöktes och sammanlänkades med de undersökningsresultat som erhållits. Lärarna uppfattar att de får utrymme för sina passioner i vardagspraktiken, att de uppmuntras och stöttas av skolledningen och att deras arbete med passioner är lönemeriterande. Skolledarna möter lärarna i pedagogiska diskussioner, men är mindre benägna att ge tid schemamässigt. Vad gäller styrdokumenten anser lärarna att de inte är något hinder för en passionerad vardagspraktik. Kärnan i undersökningen var ändå om lärarna ansåg att de hade någon passion och det fanns en samstämmighet runt den elevcentrerade passionen: Elevernas lärande och elevernas välmående var i fokus när de skulle ange sin passion i vardagspraktiken. / This essay is based on a survey among teachers in a municipality in Östergötland, where the teachers' opinion, if there was room for passion in everyday practice and if it was encouraged and supported by the school management, was investigated. The issues of teachers' perception if they have passion, if they are given the opportunity to exercise it in the everyday practice, if they are stimulated or hindered by the policies, and whether they interpret the school management adding inspiring motivation in a passionate everyday practice, led to the survey questions.   This is a quantitative survey in the form of a questionnaire, in the empirical-inductive field, with a qualitatively oriented analysis where the answers in the questionnaire are teachers' experiences of, inter alia, relationships with school management and colleagues. It is rooted in positivism, with objective questionnaires, as well as teachers' perceptions of phenomena and phenomena responses (Bryman, 2002).   Good examples of teachers impressions were analyzed and summarized based on the understanding that was given by previous research. Current research was studied and linked with the findings obtained. The teachers perceive they get space for their passions in everyday practice, they are encouraged and supported by the school management and that their work passions are wage meritorious. School leaders meet teachers in educational discussions, but are less likely to give time schedule-wise. As for the policy documents the teachers consider them not to be an obstacle to a passionate everyday practice.   The core of the investigation was still if the teachers perceived that they had any passion, and there was a consensus around the student-centered passion: Students' learning and students' well-being was the focus when their passion in everyday practice was to be mentioned.

Syftet med föreliggande studie var att inom idrottskontexten studera samband mellan idrottares upplevelser av de olika ledarskapsstilarna (1) transformativt, (2) konventionellt och (3) låt-gå med olika motivationsinriktningar inom Självbestämmandeteorin (SDT). I studien deltog 117 handbolls- och fotbollsspelare i åldrarna 16-33 år (M = 19.17, SD = 3.61). Deltagarna besvarade enkäter bestående av Sport Motivation Scale-II (SMS-II) för att mäta motivationsinriktning, Transformational Teaching Questionnaire (TTQ) för att mäta upplevt transformativt ledarskap samt delar av Developmental Leadership Questionnaire (DLQ) vilket avsåg att mäta upplevt konventionellt ledarskap och låt-gå ledarskap. Resultaten visade att det fanns statistiskt signifikant samband mellan upplevt transformativt ledarskap och inre motivation samt yttre självbestämmande motivation (identifierad reglering och integrerad reglering). Vidare visades att det fanns statistiskt signifikant samband mellan upplevt konventionellt ledarskap och ickesjälvbestämmande motivation (extern reglering och introjicerad reglering). Inget signifikant samband visades mellan upplevt låt-gå ledarskap och amotivation. Studieresultaten har diskuterats i förhållande till teorier och tidigare forskning där slutsatsen är att både transformativt och konventionellt ledarskap har samband med idrottares motivation vilket kan vara betydande kunskap för praktisk tillämpning inom idrottskontexten. Studiens resultat ligger i linje med den tidigare knapphändiga forskningen inom området men mer forskning behövs. / The purpose of the present study was to examine relationships between athletes' perceptions of different leadership styles and motivational orientations within the context of sports. Theoretical frameworks of transformational; conventional; and laissez-faire leadership - as well as the different motivational orientations within Self-Determination Theory (SDT) - were applied. Participants were 117 handball and soccer players aged between 16-33 years (M = 19.17, SD = 3.61). Participants completed questionnaires consisting of the Sport Motivation Scale-II (SMSII) to estimate motivational orientations; the Transformational Teaching Questionnaire (TTQ) to measure perceived transformational leadership; and parts of the Developmental Leadership Questionnaire (DLQ), which intended to measure perceived conventional leadership and perceived laissez-faire leadership. The results revealed significant correlations between both transformational leadership and intrinsic motivation as well as extrinsic self-determined motivation (identified regulation and integrated regulation). Furthermore, results showed significant correlations between conventional leadership and non-self-determined motivation (external regulation and introjected regulation). The correlation between perceived laissez-faire leadership and amotivation was not statistically significant. The results are discussed in relation to theories and previous research. Conclusions were that both transformational and conventional leadership correlate with athlete's motivation, hence the knowledge of said subjects may be meaningful for practical application. The results are in line with previous limited research however further research is needed.

Syfte: Studien ämnar att undersöka hur anställdas inre och yttre motivation påverkas av upplevd ledarskapsstil hos sin närmaste chef. Problematisering: Tidigare forskning visar på motsägelsefulla resultat och har inte tagit hänsyn till samtliga valda ledarskapsstilar och dess relation till inre och yttre motivation.   Teori: Studien undersöker transformativt ledarskap, transaktionellt ledarskap samt laissez-faire ledarskap. Motivation delas upp i inre och yttre motivation med grund i Self determination theory. Metod: För att undersöka sambandet har en kvantitativ studie gjorts. En enkätundersökning skickades ut till ett stort gruvföretag i Sverige. Chefer och medarbetare fick besvara hur de upplevde sin närmaste chef samt uppskatta vad de motiveras av. Frågorna utformades från tidigare motivations och ledarskapsforskning. Enkätsvaren analyserades med hjälp av explorativ faktoranalys innan Spearmans korrelationskoefficient användes för att mäta sambanden mellan de ställda hypoteserna. Resultat: Vid explorativ faktoranalys fick studien stöd för transaktionellt samt transformativt ledarskap men inte laissez-ledarskap. Motivation blev indelad i 7 olika faktorer, lön och status, karriärmedvetna inre motiverad, icke-pengastyrd inre motiverade, tävlingsinriktad och komplexa arbetsuppgifter, följa strömmen, karriärmedveten yttre motiverad samt osäker och orolig. Resultatet visade på ett positivt signifikant samband mellan både transformativt och transaktionellt ledarskap och inre motivation. Sambandet mellan transaktionellt ledarskap och yttre motivation visade på ett positivt signifikant samband. Utöver detta fann studien ett negativt signifikant samband mellan transaktionellt ledarskap och motivationsfaktorn följa strömmen. Vidare fann studien negativa samband mellan både transformativt och transaktionellt ledarskap och motivationsfaktorn tävlingsinriktad och vill ha komplexa arbetsuppgifter. / Purpose: The purpose of the study is to examine how employees intrinsic and extrinsic motivation are affected by their managers perceived leadership style.   Problematization: Previous research shows contradictory results. No previous study has examined transformative, transactional and laissez-faire leadership and its effect on intrinsic and extrinsic motivation. Theory: The study has its foundation in transformational, transactional and laissez-faire leadership theories. Furthermore, motivation is divided into intrinsic and extrinsic motivation with support from Self determination theory. Method: The study has a quantitative approach. A survey was sent to a large mining company in Sweden; their managers and employees got to answer it. They answered what type of leadership style their closest manager had and what motivated the respondent. The result was analysed using exploratory factor analysis and Spearman's correlation coefficient was used to determine the hypothesis.Result: When the result was analysed the study got support for transactional and transformational leadership but not laissez-faire leadership. Motivation got divided into 7 different factors, salary and status, career focused intrinsically motivated, not financially intrinsically motivated, competition and complex work tasks, follow the current, career focused extrinsically motivated and unsure and worried. The result showed a positive significant correlation between both transformational and transactional leadership to intrinsic motivation. Furthermore, a significant correlation was found between transactional leadership and extrinsic motivation. The study also found a negative significant result between transactional leadership and the motivational factor follow the current. Furthermore, the study found negative correlations between both transformational and transactional leadership and the motivational factor competition and complex work tasks.

En ledare som kan engagera en arbetsgrupp och att känna arbetsglädje inspirerar medarbetare att arbeta mot gemensamma mål. Syftet med studien är att undersöka om och hur ledarskapsstil och ledarens empatiska förmåga har betydelse för medarbetares arbetsengagemang inom vård och omsorg. Som metod valdes kvalitativ metod och innehållsanalys. För att komma medarbetare inom vård och omsorg nära intervjuades sju personer från korttidsboende, äldreboende och sjukhus i västra och södra Sverige. Resultatet presenterades i form av tre teman. De tre teman är ledarskapsstil, hållbart medarbetarskap och närvarande ledare. Informanterna lyfte fram den empatiska förmågan hos ledaren, att se alla som individer, lyssna och vara lyhörd som viktiga egenskaper. Resultatet visar att kompetensutveckling hos den enskilda medarbetaren bidrar till ett ökat engagemang. Närvarande ledarskap beskrivs av informanterna som betydelsefullt för engagemanget genom måltydlighet och gemensam värdegrund. Skillnader mellan medarbetare som arbetar inom de olika huvudmännen, kommun och landsting, är att möjligheten till kompetensutveckling och en god löneutveckling upplevs som av större betydelse för medarbetare inom landsting. Dessutom framfördes att de ekonomiska förutsättningarna för kompetensutveckling skiljer sig mellan kommunal vård i västra Sverige och landstingsvård i södra Sverige.