Byggbranschen anses vara en konservativ bransch som är trög att implementera nya innovationer i sina olika faser. Det kan bero på att ingen vågar ta steget och det inväntas resultat ifrån den som faktiskt vågade. Därför går det sakta framåt med utvecklingen av tjänster och programvaror. Ordet BIM, byggnadsinformationsmodellering, har länge funnits i luften i branschen och flera aktörer har fått förståelse för dess utvecklingsmöjlighet. Det effektiviserar i projekteringen och samlar stora mängder information i en samlad modell. Undersökningar har gjorts på BIMs påverkan i projektering men inte lika mycket har gjorts i förvaltningsfasen. Förvaltningen är trots allt den fasen som är majoritet av livslängden på en byggnad. Nyfikenheten växer i byggbranschen och insikt i vilka möjligheter som kan erbjudas har diskuterats, men i praktiken är användningen i sitt första skede. Den här studiens syfte är att undersöka huruvida BIM kan påverka förvaltningen, specifikt underhållsarbete, och dess utvecklingsmöjlighet. Studien utgår från teoretiska begrepp som lägger grunden till undersökning om hur underhåll påverkas av BIM. Studien har genomförts genom en litteraturstudie som har jämförts med fem semistrukturerade intervjuer med personer berörda av ämnet. De intervjuades roller är fastighetsägare, förvaltare, projektledare och BIM specialister. Studien har identifierat en vision hur BIM kan fungera i förvaltningsskedet, men som inte är helt möjligt idag på grund av det hinder som finns vid implementeringen. Trots det använder företag liknande programvaror och nyttor som BIM. Företagen har olika syn på hur BIM kan hjälpa till vid implementering inom underhåll. Studien redovisar de fördelar och de hinder som finns vid implementeringen vid förvaltning och underhåll med en koppling till hållbarhet. Det tas upp hur viktigt informationshanteringen är vid underhållsplanering samt problem som uppstår. Resultatet visar på att en utveckling på marknaden måste göras samt hur viktigt samarbete i en organisation är. / The construction industry is considered a conservative industry that is slow to implement new innovations in its various phases. This may be because no one dares to take the step and results are expected from those who actually dared. Therefore, the development of services and software is progressing slowly. The word BIM, building information modeling, has long been in the air in the industry and several players have gained an understanding of its development potential. It streamlines planning execution and gathers large amounts of information in a single model. Investigations have been made of BIM's impact in planning, but not as much has been done in the management phase. After all, management is the phase that is the majority of the lifespan of a building. Curiosity is growing in the construction industry and insight into what opportunities can be offered has been discussed, but in practice the use is in its first stages. The purpose of this study is to investigate whether BIM can affect management, specific maintenance work, and its development potential. The study is based on theoretical concepts that lay the foundation for research on how maintenance is affected by BIM. The study was conducted through a literature study that was compared with five semi-structured interviews with people affected by the subject. The roles of the interviewees are property owners, managers, project managers and BIM specialists. The study has identified a vision of how BIM can function in the management phase, but is not entirely possible today due to the obstacles that exist in the implementation. Nevertheless, companies use similar software and benefits as BIM. The companies have different views on how BIM can help with implementation in maintenance. The study reports the advantages and obstacles that exist in the implementation of management and maintenance with a connection to sustainability. It addresses the importance of information management in maintenance planning and problems that arise. The results show that a development in the market must be made and how important cooperation in an organization is.

Digitaliseringen inom industrin medför ett antal utmaningar där manuella tillståndskontroller övergår till digitaliserade mätningar. Utmaningarna som uppstår med det nya arbetssättet är vilken data som ska samlas in samt hur den genererade data ska analyseras. Syftet med detta examensarbete är att förslå åtgärder för att effektivisera och implementera Industri 4.0 (Smart Maintenance) genom prediktivt underhåll på Scania. Således uppnås en mer kostnadseffektiv verksamhet samtidigt som det bidrar till att skapa ett hållbarare företag. Detta genom att utnyttja komponenters fulla livslängd och inte utföra onödigt underhåll. Det prediktiva underhållet kommer medföra en högre tillgänglighet och tillförlitlighet inom maskinparken på Scanias cylinderhuvudlinje. För att implementera underhållsstrategin i examensarbetet så används en mjukvara som skapats av styrsystems leverantör FANUC. Mjukvaran är ett mätverktyg som heter Servo Viewer och kan mäta maskinens status genom att avläsa procentsatsen utav den totala mängden vridmoment som bildas samt positionsfel under maskinens körning. Ett arbetssätt för att automatisera analysering av data som hämtas ifrån Servo Viewer är att mätningarna samlas i databasen MT-LINKi för att sedan kunna analyseras av ett program FANUC AI Servo Monitor. Den slutsats som kan dras av arbetet är att det går att använda FANUC Servo Viewer till att avläsa maskinens kondition och därmed prediktera när underhåll behöver utföras eftersom det går att avläsa avvikande faktorer under mätningarna. Vid dessa faktorer går det att sätta triggers som kommer larma i systemet när maskinen överstiger dem. De komponenter som mjukvaran kommer varna systemet för är alla komponenter som har en påverkande faktor på fleroperationsmaskinen. Dessa komponenter kan vara allt från kulskruvar, linjärstyrning, pulsgivare, remmar, servomotorer och servokort. Men arbetet är inte ett färdigt koncept i sig, det behövs fler mätningar över tid för att kunna skapa ett tydligare normalläge samt identifiera felutvecklingskurvor för att ställa in triggers i mjukvaran. Eftersom analys och insamling av mätdata blev mer tidkrävande än planerat så har ej utvärderingen av MT-LINKi samt AI Servo Monitor utförts och en vidare beskrivning av arbetet har lämnats. / Digitalization in the manufacturing industry involves many challenges due to moving from manual controls towards digitalized condition monitoring. The challenges that occur with the new way of working is what data should be collected and how it should be analyzed. This thesis aims to streamline the industry and implement Industry 4.0 and Smart Maintenance through predictive maintenance in Scania. In this way a more cost-effective business is achieved at the same time as it contributes to creating a more sustainable company. The predictive maintenance will lead to a higher availability and reliability within the machine park at Scania´s cylinder head line. To be able to implement the maintenance strategy a software created by FANUC, the system supplier, is used. The software is a measuring tool called Servo Viewer and it can analyze the status of the machine by measuring the percentage of the total amount of torque that is available and the position error while the machine is running. The thesis also aims to investigate how to automatize the measurements within a database called MT-LINKi and later be analyzed by a software called AI Servo Monitor. The conclusion that can be drawn from the thesis is that it is possible to use FANUC Servo Viewer to measure the condition of the machine and therefore being able to predict when the maintenance needs to be performed as it is possible to read deviating factors during the measurements. With these factors it is possible to set triggers that will alarm the system when the machine exceeds them. Some of the components that will be possible to monitor condition for, are ball screws, linear control, encoders, belts, servomotors and servo cards. However the work isn’t not a complete concept in itself, more measurements are needed to be performed over time to create a normal situation and identify error development graphs to set the triggers in the software. As analysis and collection of measurement data became more time consuming than planned, the evaluation of MT-LINKi and AI Servo Monitor has not been performed and a further description of the work has been provided.

Bakgrund: Gränsdragningen kring vad som ska klassas som en underhåll- en investeringsåtgärdavseende fastigheter har ändrats under åren. Införandet av IFRS ändrade regelverket från att baseraspå regler till att baseras på principer. Principbaserade regelverk har ett naturligt tolkningsutrymme.Ideella organisationer rekommenderar ytterligare information för att komplettera den regelverketkravställer. En branschförening har tagit fram Best Practise Recommendations som ettkompletterande tillvägagångssätt för fastighetsbolagen att öka sin transparens mot investeraren.Specifikt rörande investeringar i det befintliga beståndet. Syfte: Detta examensarbete syftar till att undersöka hur ett antal noterade fastighetsbolag definieraroch presenterar sina underhålls- och investeringskostnader i sina årsredovisningar. Undersökningengörs för att kunna jämföras med definitioner av begreppen underhåll och investeringar, IFRSbestämmelser och rekommendationer givna av branschorganisationer. Metod: Empirin inhämtades genom att undersöka urvalets årsredovisningar. Årsredovisningarnagranskades i sin helhet men undersökningen omfattade främst den finansiella informationen som finnsatt tillgå i resultaträkningen, balansräkningen och de tillhörande noterna. I övrigt har relevantbakgrundsfakta och teorier samlats in från adekvata studier och artiklar och sammanställts somreferensram. Slutsatser: Trots att företagen bedriver liknande verksamheter i samma bransch och följer sammaregelverk skiljer sig definitionen av underhållskostnader och hur de redovisas. Alla fastighetsbolagenhar följt IFRS regelverk men ej tillämpat de presenterade rekommendationer vad gällertilläggsupplysningar om investeringar. / Background: What is to be classified as a maintenance or investment measure regarding real estatehas changed over the years. Due to the implementation of IFRS the regulations shifted to be basedupon principles and therefore it has a natural scope for interpretation. One association has developedBest Practice Recommendations as a complementary approach for real estate companies to increasetheir transparency towards the investor. Specifically concerning investments in the existing stock. Objective: This paper aims to investigate how a few listed real estate companies define and presenttheir maintenance and investment costs in their annual reports. The study is conducted to be able tocompare with the definitions, the IFRS provision and recommendations. Method: The information was obtained by examining the samples annual reports. The annual reportswere examined in their entirety, but the examination mainly included the financial informationavailable in the income statement, balance sheet and the accompanying notes. In other respects,relevant background facts and theories have been collected from adequate studies and articles andcompiled as a frame of reference. As the purpose of this study was to examine and review theinformation that is available to all investors, we exclusively used the real estate companies' annualreports. The information in these financial reports is the same as that provided by an investor based onthe demarcation of the study. Conclusions: This essay shows that of the studied real estate companies, the additional informationabout maintenance costs was variable or non-existent. Even though companies conduct similaractivities in the same industry and follow the same regulations, the definition of maintenance costsand how they are reported differs. All real estate companies have complied with IFRS regulations buthave not applied the presented recommendations regarding additional information on investments.

Underhåll har vanligtvis ansetts öka stopptiden och kostnaderna för industriföretag. Ett effektivt utformat underhåll kan dock minska företagens kostnader samtidigt som produktiviteten ökar. Ett sätt att effektivisera underhållet är att införa operatörsunderhåll där underhållsåtgärder delas mellan operatörer och underhållstekniker. En sådan uppdelning ökar driftsäkerheten genom att underhållstekniker kan fokusera mer på förbättrande underhåll samtidigt som operatörer kan upptäcka och åtgärda fel vilket minskar antalet haverier. I det här examensarbetet har en undersökning av att dela upp underhållsåtgärder mellan operatörer och underhållstekniker gjorts på Scania Oskarshamn. Intervjuer har genomförts på två olika avdelningar, Täcklack och Montering, och svaren har jämförts med varandra. Syftet med att välja två olika avdelningar är att undersöka om det finns några väsentliga skillnader internt i hur processen och slöserier ser ut när underhållsåtgärder delas mellan operatörer och underhållstekniker. Intervjuerna syftar även till att kartlägga nuläget i jämförelse med hur det var innan uppdelningen. Examensarbetet presenterar förbättringsförslag vad gäller arbetssätt och nödvändiga kunskaper för att erhålla ett effektivare operatörsunderhåll. Förbättringsförslagen kan bidra till en ökad driftsäkerhet och eliminering av slöserier i enlighet med Lean. Några förbättringsförslag är till exempel att utbilda operatörer i underhållssystemet för enklare avrapportering, utforma en lista på var maskinerna oftast brukar vara smutsiga och var det är besvärligt att rengöra, utbilda operatörer i självständiga inspektioner och inrätta tvärfunktionella grupper för att tillsammans dra nytta av varandras kompetenser och lösa problem.

The purpose of this study is to evaluate the use of OEE as a key performance indicator in the sawmill industry to achieve a reliable plant that is cost effective and resource efficient. By examining how OEE is used in sawmills, and what underlying factors affect OEE, an understanding is given of how the use of OEE can be improved. The overall question in this work is thus the following: How has the sawmill, in this case Moelven Valåsen, implemented OEE? What are the shortcomings and how can these be remedied? The study has shown that the maintenance function should utilize leading and lagging key performance indicators and with these key performance indicators as a basis, overall equipment effectiveness (OEE) can be evaluated and used as a driver for continuous improvement. It is emphasized that when measuring OEE it is important to measure all its input parameters correctly to get maximum value out of OEE. Furthermore, it is stated that low values of OEE need not necessarily be negative, instead the key performance indicator should be used as a benchmark. However, a stable value of OEE is a prerequisite for work with continuous improvements. Thus, the maintenance function must strive to minimize sporadic OEE values to provide a good basis for improvement activities. The use of the key performance indicators that measure maintenance efficiency and production efficiency are deemed to be relevant in the sawmill industry and are a prerequisite for a reliable plant. This in turn is a starting point for the future implementation of Industry 4.0 in the sawmill industry. / Syftet med detta arbete är att utvärdera användningen av OEE som nyckeltal i sågverksindustrin för att uppnå en pålitlig och driftsäker anläggning som är kostnads- och resurseffektiv. Genom att undersöka hur OEE används i sågverk, samt vilka underliggande faktorer som påverkar OEE, ges förståelse om hur användning kan förbättras. Den övergripande frågeställningen i detta arbete är således följande: Hur har sågverk, i detta fall Moelven Valåsen, implementerat OEE? Vilka brister finns och hur kan dessa åtgärdas? Arbetet har visat att underhållsfunktionen bör förhålla sig till ledande och släpande nyckeltal och med dessa nyckeltal som grund kan overall equipment effectiveness (OEE) utvärderas och användas som drivare till ständiga förbättringar. Det understryks att vid mätning av OEE är det viktigt att mäta alla dess ingående parametrar på ett korrekt vis för att få ut maximalt värde ur OEE. Vidare konstateras det att låga värden på OEE inte nödvändigtvis behöver vara negativt, istället bör nyckeltalet användas som ett referensvärde. Dock är ett stabilt värde på OEE en förutsättning för arbete med ständiga förbättringar. Således behöver underhållsfunktionen sträva efter att minimera sporadiska OEE-värden för att ge god grund till förbättringsaktiviteter. Användning av nyckeltal som mäter underhållseffektivitet och produktionseffektivitet är relevanta i sågverksindustrin och en förutsättning för en pålitlig och driftsäker anläggning, vilket i sin tur är en utgångspunkt för framtidens implementering av industri 4.0 i sågverksindustrin.

Switches, which are critical components of the Swedish railway, have a neglected maintenance cost that is three times as high as their current annual maintenance cost. Between 2017 and 2018, switches’ reported faults increased by 38 % and about one-third of them caused delays on the regular railway traffic. The purpose of this master thesis is to present recommendations of how condition-based maintenance could reduce the occurrence of faults in railway switches that affects the regular railway traffic. Condition-based maintenance is a cost-effective strategy designed to monitor and plan maintenance according to the condition of a device and is suitable for remote-controlled monitoring. To fulfill the purpose the thesis was divided into three milestones that were accomplished by applying the problem-solving method DMAIC (Define, Measure, Analyse, Improve and Control). The first milestone included the Define and Measure steps and aimed to investigate which fault caused the largest number of delay minutes per fault. Different categories of causes that affects the railway traffic were analysed. Among them, Material-weakening/Aging and Broken component resulted in many faults and delay minutes. The faults were sorted into groups at component level. Faults caused by Gearbox were identified as those causing the largest delays in the railway traffic. The result from the first milestone with the Define and Measure steps were then used for the second milestone. The second milestone included the Analyse step where it was investigated if the identified faults in Gearbox could be foreseen. This investigation was first conducted through the analysis of alarms recorded in one of Trafikverket’s databases. A graphical analysis of the data showed that no relationship could be identified between the faults in Gearbox and the recorded alarms of the database. Then, it was investigated if faults in Gearbox could be foreseen using statistical process control charts based on switching time. Statistical process control monitors a process using real time data. However, in this thesis we used historical data from 2018 to perform our analysis. The available data had deficiencies in quality due to truncation of the switching time. The truncation meant that the decimals were removed. The control charts issued out-of-control situations where the existing database did not record any alarm. Moreover, data on the switching time of several switches showed significant autocorrelation that affects the calculation of the control limits. However, the results appeared complex to interpret most likely because of the truncation and the autocorrelation of the data. A further graphical analysis of the switching time and the mean of the switching time indicated that 69 % of the switches had a probable relationship between faults in Gearbox and switching time. The third milestone included the Improve and Control steps and provided recommendations of how to reduce the occurrence of faults in switches. The analysis conducted in the previous milestones led to the following recommendations: Increase measurement accuracy when measuring switching time, Establish control charts for the switching time based on statistical process control and explain potential causes of the observed autocorrelation, and Improve reporting procedures of faults in the database. / Spårväxlar, som är en kritisk komponent på den svenska järnvägen, har ett eftersatt underhållsbehov som motsvarar en kostnad som är tre gånger större än den årliga underhållskostnaden. Från 2017 till 2018 ökade rapporteringen av funktionsfel i spårväxlar med 38 % och ungefär en tredjedel av funktionsfelen var tågstörande fel som orsakar merförseningar i tågtrafiken. Syftet med examensarbetet är att presentera rekommendationer för hur uppkomsten av tågstörande fel i spårväxlar kan reduceras genom tillståndsbaserat underhåll. Tillståndsbaserat underhåll är en kostnadseffektiv strategi som ämnar att övervaka och planera underhållsåtgärder efter tillståndet i enheten och är lämplig vid fjärrstyrd övervakning. För att uppfylla examensarbetets syfte delades projektet upp i tre delmål som besvarades genom tillämpning av problemlösningsmetoden DMAIC (Define, Measure, Analyse, Improve och Control). Det första delmålet innefattade stegen Define och Measure och ämnade undersöka vilket funktionsfel som orsakat flest antal merförseningsminuter per fel. Orsakskategorier till tågstörande fel analyserades där Materialutmattning/Åldrande samt Komponent trasig hade ett stort antal tågstörande fel och merförseningsminuter. Orsakskategorierna bröts ner till komponentnivå varav funktionsfel i Växellåda identifierades att orsaka flest antal merförseningsminuter per fel. Resultatet från Delmål 1 samt de två stegen Define och Measure användes därefter till Delmål 2. Det andra delmålet innefattade steget Analyse och ämnade att undersöka om det identifierade funktionsfelet i Växellåda kunde förutspås. Detta undersöktes genom larm från en av Trafikverkets befintliga databaser. Utifrån en grafisk analys av larmen kunde inget samband identifieras mellan funktionsfelet i Växellåda och larm från databasen. Därför undersöktes istället om funktionsfel i Växellåda kunde förutspås genom styrdiagram baserat på omläggningstid. Statistisk processtyrning är lämpligt vid övervakning av processer i realtid, men i detta examensarbetes analys användes historisk data från 2018. Den tillgängliga data hade brister i kvalitet till följd av trunkering av omläggningstiden. Trunkeringen innebar att decimalerna har avlägsnats. I styrdiagrammen påvisades larm där den befintliga databasen inte innehöll larm. Dessutom påvisade data på omläggningstiden från flera spårväxlar signifikant autokorrelation vilket påverkar beräkning av styrgränserna. Resultatet var således svårt att tolka på grund av trunkering och autokorrelerade data. Grafisk analys av omläggningstider och medelvärdet av omläggningstiderna indikerade att 69 % av spårväxlarna hade ett troligt samband mellan funktionsfel i Växellåda och omläggningstiden. Det tredje delmålet innefattade stegen Improve och Control och ämnade att upprätta rekommendationer för hur uppkomsten av funktionsfel i spårväxlar kan reduceras. Analysen i föregående delmål resulterade i följande rekommendationer:       • Öka mätnoggrannheten vid mätning av omläggningstid,       • Upprätta styrdiagram för omläggningstiden utifrån statistisk processtyrning och identifiera orsaken till autokorrelerade data, och       • Förbättra inrapportering av funktionsfel.

No description available.

Följande avhandlingsarbete har utförts som en fallstudie på BillerudKorsnäs tillsammans med en litteraturstudie som har gett upphov till den teoretiska referensram som grundläggande lagt grunden för mätstrukturen Key Performance Indicators (KPI) utformad för underhållsorganisationen. Vidare har datainsamling i form av intern och extern benchmarking tillsammans med dokumentstudier, semistrukturerade intervjuer och strukturerade observationer genomförts för att få en fullständig redogörelse för den aktuella situationen i enlighet med riktlinjerna för examensarbete på högskolenivå. Examensarbetet täcker ämnet för underhållsteknik och syftar till att kartlägga underhållsstrategin för att kunna utforma en Key Performance Indikator (KPI: s) mätstruktur för BillerudKorsnäs. Examensarbetet ger därefter upphov till analysavsnittet som med stöd av den teoretiska referensramen redogör för det förbättringsförslag och framtida rekommendationer att belysa för ett underhåll och driftsäkerhet i världsklass. Studien framställer underhållsverksamheten med utgångspunkt från svensk standard och en ledande och eftersläpande mätetalsstruktur som vetenskapligt underlag. Detta har resulterat i en tydligt definierat underhållsstrategi med nyckeltalsprestationer för en underhållsorganisation där underhållstrategin är kopplad till företagets vision och strategi. Frågeställningen som är kopplad till problemformuleringen genomsyrar arbetet och handlar om att redogöra för hur man kan anknyta till underhållstrategin och redogöra för vilka KPI:er som skall redovisas, för att skapa en effektiv och produktiv underhållsverksamhet som arbetar i enlighet med de mål man satt upp på BillerudKorsnäs- Sulfatfabrik. Resultatet från det bedrivna arbetet visar att KPI-strukturen inte är i enlighet med den underhållstrategi BillerudKorsnäs på koncernnivå fastställt, vidare så påvisar nyckeltalen inte ett effektmätetal relevant för underhållsverksamheten och fabriksledningen. Genom förbättringsförslaget som föreslås tas en ny KPI-struktur fram som ger en mätbarhet till underhållsverksamheten och är kopplad till BillerudKorsnäs vision och strategi för ”Bästa arbetsätt” inom underhåll och driftsäkerhet i världsklass. / The following thesis work has been carried out as a case study at BillerudKorsnäs together with a literature study which has given rise to the theoretical frame of reference which fundamentally laid the foundation for the Key Performance Indicators (KPI’s) measurement structure designed for the company. Furthermore, data collection in the form of internal and external benchmarking together with document studies, semi-structured interviews and structured observations has been carried out in order to get a complete view of the current situation as possible in accordance with the guidelines for scientific research approach. The research covers the subject area of ​​maintenance technology and aims to map the maintenance strategy to be able to design a (KPI’s) measurement structure for BillerudKorsnäs maintenance organization. The thesis then gives rise to the analysis section which, with the support of the theoretical frame of reference, describes the improvement proposals and future recommendations to elucidate world-class maintenance and reliability. The study presents maintenance operations based on Swedish standards and “leading and lagging” measurement structure as a scientific basis. This has resulted in a defined metric structure with key performance measures for a maintenance organization where the maintenance strategy is connected to the company's vision and strategy. The question linked to the problem formulation permeates the research and is about explaining how to link to the maintenance strategy and describing which KPIs are to be reported, in order to create an efficient and productive maintenance organization that functions in accordance to the maintenance goals set on BillerudKorsnäs- Sulfatfabrik. The results of the conducted research show that the KPI- structure has not been established in accordance with BillerudKorsnäs' maintenance strategy at a cooperation level, furthermore, the key figures do not show an effect metric relevant to the maintenance operations and the factory management. The proposed improvement proposal proposes a new KPI- structure that provides measurability to the industrial maintenance operation and is symmetrical with BillerudKorsnäs vision and strategy for "Best working methods" in world-class maintenance and reliability.

Under litteraturstudierna fick författarna en uppfattning om att järnvägsbranschen är präglad av en hel del problematik som visat sig i ett flertal brister. Flera större omorganiseringar hade skapat en bransch med otydliga ansvarsgränser och otydliga roller med en mängd utdragna rättsliga tvister mellan beställare och entreprenörer som följd. Stämningen beskrevs som dyster och kompromisser mellan järnvägsaktörer förekom inte i den mån som behövdes, utan aktörerna tänkte mest på sin egen verksamhet. En ändring behövdes. Rapporten är begränsad till tre nyckelaktörer med koppling till järnvägsunderhåll: beställare, entreprenör och trafikutövare. Fokus har lagts på det alltför förekommande avhjälpande underhållet, som visar sig i form av trafikstörningar och trafikstopp. I samma veva uppstod en insikt om att behovet att föra in förebyggande underhåll i större omfattning var stort. Med tanke på de kunskaper författarna införskaffat sig under sin utbildning gällande förebyggande underhåll, var det lite av en chock att upptäcka hur underhållet på järnvägen sköts tidigare. Järnvägsaktörer med olika verksamheter på järnvägen, är formellt oberoende av varandra för att uppnå en fungerande järnväg och därmed en utökad samverkan. Dialog och samverkan var två nyckelord som ofta förekom och en idé om att införa rutiner för en utökad samverkan i form av dialog, antogs kunna vara början till en lösning på problematiken.  När arbetet med rapporten fortlöpte, upptäckte författarna att järnvägsbranschen är en bransch under en pågående förnyelse. Ett förbättringsarbete pågår i form av renodlade roller på riksdagens beslut nu i år och Forum för Framkomlighet (FFF) är ett forum som arbetar för just en utökad samverkan. I forumet träffas beställare, entreprenörer och trafikutövare för att genom dialog uppnå en utökad samverkan, där det första mötet inträffade i april nu i år.  En hel del har hänt under rapportens gång och författarna har utvecklat en samverkansstrategi i bästa mån utefter befintliga förutsättningar för att strategin ska vara applicerbar. Strategin är uppdelad i tre faser för att införas successivt, där Fas 3 innebär en samverkan över ett helt distrikt. Det om något, är en total samverkan. / During the writers literature study they received a clearer perception of the problematics that is embossed in the Railway industry. Several larger reorganisations had created an industry with unclear responsibilities and unclear roles resulting in several protracted litigations between the client and the contractor. The mood was described as bleak and compromises between the operators did not occur by the necessary means, the operators mostly considered only their own activities in the industry. A change had to be done. This report is limited to three key operators with connections to the maintenance on the railway. These key operators are: the client, the contractor and the transport operator. The report focuses on the all too reoccurring corrective maintenance those results in traffic-disturbances and traffic-stops. In the same time an insight occurred that a large need for implementing a preventive maintenance on a larger scale existed. Considering the knowledge the writers had acquired during their education about preventive maintenance, it slightly shocked them to see how the railway maintenance was carried out on the railway. Different operators in different organisations on the railway are dependant of each other to accomplish a functional railway, thus an increased interaction between the operators is achievable. Dialogue and interaction were two keywords that often reoccurred and the idea to, by an increased dialogue, introduce routines for an extended interaction was considered being a first step to solving the issues that exists on the railway. During the writers work on this report, they discovered that the railway industry is an industry under renewal. A process for improvement is currently going on, in the form of purer roles which was carried on after a decision was made by the Parliament of Sweden. The Forum for Accessibility (FFF) is a forum, which had their first meeting in April this year, they are currently working on increasing the interaction on the railway. In this forum the client, contractors and transport operators form a dialogue to achieve this increased interaction between one and another. A lot has happened during the writers work on this report and they have developed an interaction-strategy in the best way possible to make this strategy applicable considering the current conditions on the railway today.

Industriellt underhåll har upplevt en utveckling från det ursprungliga akuta avhjälpande underhållet till dagens möjligheter till underhåll baserat på data, så kallat tillståndsbaserat underhåll (CBM). För CBM genomförs endast underhåll vid behov och detta bestäms av aktuell data från den studerade utrustningen. Onödigt underhåll minimeras och antalet plötsliga haverier minskar. Utvecklingen mot Internet of Things (IoT) ger upphov till en stor mängd data som potentiellt kan användas vid CBM-underhåll. En utmaning uppstår dock i att identifiera sådan data och hur denna data kan användas. Denna studie har syftat till att undersöka hur sådan data kan identifieras och hur den kan tänkas användas vid CBM-underhåll. Studien har utförts tillsammans med Quant i Karlskrona där Quant genomför alla underhållsrelaterade aktiviteter åt ABB High Voltage Cables, ett industriföretag som tillverkar högspänningskablar. Arbetet har utgått från tre frågeställningar som har syftat till att: Identifiera datavariabler som kan tänkas ha relevans för CBM-underhåll. Tolka de identifierade datavariablerna för att bedöma hur de kan användas i CBM. Bedöma lämpligheten av en potentiell CBM-implementation baserat på identifierad data jämfört med existerande underhållsmetod. Arbetet har avgränsats genom att fokusera på ett enskilt företag och en enskild fabrik. Utöver detta har en avgränsning gjorts där fokus lagts på några få enskilda maskiner och komponenter. Sekretess har även behövt beaktas vid hantering av känslig information. Studien har huvudsakligen utförts kvalitativt, genom att på djupet fokusera på ett fåtal maskiner och komponenter. Arbetet har genomförts i nära samarbete med några av Quants anställda. Processdata har samlats in direkt från maskinerna och analyserats genom att identifiera och studera avvikelser i data. Intervjuer av olika slag, kompletterade med dokument, har varit en viktig metod för att inhämta information från anställda på Quant, både kring hur data kan tolkas men även kring hur olika processer fungerar. Analytic hierarchy process (AHP) genomfördes i fokusgrupp med anställda för att bedöma lämplig underhållsstrategi. Ett potentiellt tillvägagångssätt har identifierats som tillåter användning av processdata för CBM hos en särskild komponenttyp på företaget. Metoden behöver implementeras och testas men potential finns att minska underhållskostnaderna. Intressanta avvikelser i processdata har identifierats hos en annan komponent som bör studeras vidare för att förstå om processdata och avvikelserna kan användas i en CBM-kontext eller inte. Förbättringsområden hos företaget har identifierats i tillämpningen av vibrationsmätning, vilket är en metod med god potential att användas för CBM-underhåll och därmed minska underhållskostnaderna. Oljeanalys tillämpas redan men en intressant fundering är hur företagets oljefiltrering påverkar möjligheterna att implementera ett prediktivt underhåll i framtiden. Detta är ett område som framtida studier behöver titta på och bedöma hur det ska tacklas. AHP har även bekräftats vara en användbar metod för att bedöma lämpligaste underhållspolicyn. / Industrial maintenance has experienced an evolution from the initial corrective maintenance to the possibility of using data based maintenance techniques, so called condition-based maintenance (CBM). Maintenance is only performed when needed under CBM and this is decided based on the data retrieved from the studied equipment. Unnecessary maintenance is minimized and the number of sudden breakdowns decreases. The trend towards Internet of Things (IoT) gives rise to a large amount of data that can potentially be used in CBM maintenance. 'A challenge arises in identifying and using such data. This study has aimed to investigate how such data can be identified and how it might be used in CBM maintenance. This study has been carried out together with Quant in Karlskrona, Sweden, where Quant performs all maintenance related activities for ABB High Voltage Cables, an industrial manufacturing company. The study has been based on three questions that have aimed to: Identify data variables that might be relevant for CBM maintenance. Interpret the identified data variables to assess how they can be used in CBM. Assess the suitability of a potential CBM implementation based on the identified data compared to the existing maintenance method. The study has been delimited by focusing on a single company and a single factory. In addition, a delimitation has been made to focus on a few individual machines and components. A nondisclosure agreement also had to be considered when dealing with sensitive information. This study has mainly been conducted qualitatively, by focusing in-depth on a few machines and components. The work has been done in close collaboration with Quant’s employees. Process data has been collected from the machines and analyzed by identifying and studying data anomalies. Interviews, complemented with documents, has been an important method in obtaining information from Quant employees, both regarding how data can be interpreted but also on how the various processes work. Analytic hierarchy process (AHP) was conducted in a focus group with employees to determine the most appropriate maintenance strategy. One potential approach has been identified that allows the use of process data for CBM on a particular type of component at the company. The method needs to be implemented and tested but the potential exists to reduce maintenance costs. Interesting anomalies in the process data have been identified in another component which should be studied further to understand if the process data and the anomalies can be used in a CBM context or not. Areas for improvement at the company have been identified in the application of vibration measurements, which is a method with good potential to be used in CBM maintenance, thereby reducing maintenance costs. Oil analysis is already used but an interesting question is how the company’s oil filtration affects its ability to implement a predictive maintenance scheme in the future. This is an area that future studies need to look at and assess how it should be tackled. AHP has also been confirmed to be a useful method to determine the most appropriate maintenance policy.