<p>För mig är veckotidningen en avkoppling, en flykt från vardagen. Här kan jag läsa om sådantsom inte är djupt eller kräver alltför mycket eftertanke. Min föreställning om veckotidningarär dock lite mer komplex än så. Trots att de ger mig diverse skönhetstips och råd samt ger migen stunds avkoppling så anser jag att många veckotidningar kan ge unga tjejer sämresjälvförtroende. Fokus på det ytliga kan ibland bli alltför stort och innehållet talar ofta emotderas försök till att ge tjejer bättre självförtroende.</p><p>Miriam Nordfors skriver i juli 2006 en artikel i Expressen vid namn "Utseendehets". Hon nämner i artikeln att veckotidningar som Cosmopolitan och Veckorevyn lägger alltför stor vikt vid kvinnors kroppar, medan de samtidigt vill få det att verka som att "det är för att ge tjejer bättre självförtroende". Hon skriver också att tidningarna oftast utgår ifrån att kvinnor är missnöjda med sina kroppar, och bygger tidningen därefter. De kvinnor som faktiskt är nöjda riskerar att efter ett tag ändå börja ifrågasätta sin kropp, de blir påverkade och mer kritiska mot sig själva.</p><p>Jag har i min studie valt veckotidningar som forskningsproblem eftersom jag anser att det är ett vanligt medium där skönhet och hälsa presenteras för våra kvinnor. Veckotidningen har också en makt som inte många andra har, de når ut till en stor publik och kan ge känslan av att ”deras ord är lag” för kvinnor som är mer eller mindre påverkbara gällande deras utseenden.</p>

Unga vuxna tenderar att spendera mer tid på sociala medier än på någon annan daglig aktivitet, där det populäraste sättet att kommunicera är genom att dela bilder. Samtidigt har intresset för hälsa och fitness hos allmänheten ökat de senaste åren. Tidigare studier påvisar att ett ständigt fokus på hälsa och fitness kan leda till låg självkänsla och missnöje över sin kropp. Majotiteten av de tidigare studierna har fokuserat på de negativa hälsoutfallen med sociala medier och påverkan på människors hälsa. Syftet med studien var att ur en neutral synvinkel, beskriva unga kvinnors upplevelser samt påverkan av sociala mediers exponering av kost och träning. En kvalitativ metod tillämpades med två fokusgrupper där deltagarna rekryterades via ett strategiskt urval med kriterierna: kvinna, mellan 18-30 år samt använder sig av minst två sociala medier. Vid analys av data tillämpades en manifest innehållsanalys med induktiv ansats. Resultatet visar att sociala medier används mellan sex till tio timmar om dagen och de vanligaste sociala medierna är Facebook och Instagram. Det framkom både positiva och negativa hälsoutfall med exponeringen, som motivation och inspiration samt upplevd press och ångest, men trots de negativa effekterna upplevde respondenterna exponeringen som övervägande positiv. / Young adults tend to spend more time on social media than on any other daily activity, where the most popular way to communicate is by sharing pictures. At the same time, interest in health and fitness among the public has increased in recent years. Previous studies indicate that a constant focus on health and fitness can lead to low self-esteem and dissatisfaction with one´s body.  The majority of the previous studies have focused on the negative aspects of social media and the impact on people's health. The aim of the study was to describe young women´s experiences, and the impact of social media exposure of diet and exercise, from a neutral point of view. A qualitative method was applied with two focus groups where participants were recruited through a purposive sample with the criteria: woman between 18-30 years and the use of at least two social media. A manifest content analysis with an inductive approach was applied in the analysis of the data. The result shows that social media is used between six and ten hours a day and the most common social medias are Facebook and Instagram. Both positive and negative aspects of exposure were revealed, such as motivation and inspiration, and perceived pressure and anxiety, but despite the negative effects, respondents experienced exposure predominantly positive.

The aim is to investigate and map the relationship between self-perceived work stress and self-rated activity balance in everyday life among young female nurses. The quantitative survey is made on 30 young female nurses aged 22-35, working in hospitals in south- and central Sweden. The questionnaire consists of estimation questions about the activity balance in everyday life and the experience of stress at work. The questionnaire consists of Occupational Balance Questionnaire (OBQ) and the Karolinska Exhaustion Disorder Scale (KEDS) and seven demographic questions that are presented in tables and charts. The results show a positive correlation between OBQ and KEDS. As an occupational therapist has good knowledge about how to influence the activity balance in everyday life, preventive measures can be applied.

The aim of this study was to describe young women's experiences of midwives/ gynaecologists treatment in connection to gynaecological examination. A further aim was to achieve a better understanding of the factors that can form the basis of the experience of treatment. A qualitative study was performed in which the participants (N=10) was Swedish-speaking women aged 18-25 years, with experience of at least one gynaecological examination. Data were collected through semi-structured interviews, using an interview guide. The material was analyzed according to Graneheim and Lundman´s (2004) method for qualitative content analysis. The results were presented based on the two overarching themes that were found; The importance of a confirmatory communication and A respectful and empathic approach. The twelve underlying categories represented the factors that gave rise to the experience of treatment. Under the theme The importance of a confirmatory communication, the following categories were placed: Continuous dialogue, Information, Choice of words and comments, Tone of voice, Confirmation and Non-verbal communication. The theme A respectful and empathic approach contained the following categories: Respectful, No set of values, Empathic, Responsive/conformed, Inviting and Easy-going approach. Conclusion: Women's experiences of treatment in connection to gynaecological examination were in general described in positive terms, but with some negative elements. The results of this study indicate a need for an individualized treatment which most likely should be characterized by the attitudes mentioned above. / Studiens syfte var att beskriva unga kvinnors upplevelser av barnmorskors/gynekologers bemötande i samband med gynekologisk undersökning. Vidare var syftet att uppnå en ökad kunskap för de faktorer som kan ligga till grund för upplevelsen av bemötandet. Studien var av kvalitativ ansats där deltagarna (N=10) var svensktalande kvinnor i åldrarna 18-25 år, med erfarenhet av minst en gynekologisk undersökning. Den kvalitativa forskningsintervjun användes som datainsamlingsmetod, där semistrukturerade intervjuer genomfördes med hjälp av en intervjuguide. Materialet analyserades kvalitativt enligt Graneheim och Lundmans (2004) metod för innehållsanalys. Resultatet presenterades utifrån två funna övergripande teman; Betydelsen av en bekräftande kommunikation och Ett respektfullt och empatiskt förhållningssätt. De sammanlagt tolv underliggande kategorierna representerade de faktorer som låg till grund för upplevelsen av bemötandet. Under temat Betydelsen av en bekräftande kommunikation placerades följande kategorier: Kontinuerlig dialog, Information, Ordval och kommentarer, Tonfall, Bekräftelse samt Icke verbal kommunikation. Tema Ett respektfullt och empatiskt förhållningssätt utgjordes av kategorierna Respektfullt, Värderingsfritt, Empatiskt, Lyhört/anpassat, Inbjudande samt Lättsamt förhållningssätt. Slutsats: Kvinnornas upplevelser av bemötande i samband med gynekologisk undersökning beskrevs i övervägande positiva ordalag, dock med vissa negativa inslag. Studiens resultat indikerar ett behov av ett individanpassat bemötande vilket lämpligen karaktäriseras av ovan nämnda förhållningssätt.

Bakgrund: Stressrelaterade symtomen har ökat i samhället och framförallt bland yngre kvinnor. Grundstenarna i distriktssköterskans arbete är att främja hälsa och förebygga sjukdom. Ett preventivt arbetssätt har visats ha god effekt på stress. Syftet: Syftet med studien var att undersöka hur distriktssköterskan skattar förekomsten av unga kvinnor som söker med stressrelaterade symtom, samt synliggöra distriktssköterskans preventiva arbete. Metod: Studien utfördes som en kvantitativ enkätundersökning. 52 distriktssköterskor som arbetade på 12 vårdcentraler i Halmstad inkluderades i studien. Dataanalysen genomfördes med deskriptiv och analytisk statistik. Resultat: 90,0% av distriktssköterskorna mötte 1-4 unga kvinnor per vecka med oro och ångest. 80,6% mötte 1-4 kvinnor med trötthet och sömnproblem. Patienterna hänvisades främst till läkare, därefter kurator och psykolog. Endast två av de 32 deltagande skulle hänvisa kvinnorna till en distriktssköterska. Konklusion: Majoriteten av distriktssköterskorna mötte flera unga kvinnor med stressrelaterade symtom varje vecka. De preventiva åtgärderna skiljdes åt beroende på symtom. I studien framkommer distriktssköterskornas önskemål om riktlinjer och utbildning i ämnet unga kvinnor och stress, vilket kan leda till möjligheter att utveckla preventionsarbetet i primärvården. / Background: Stress-related symptoms have increased in the community, especially among young women. The basics in the district nurse’s profession are to promote health and prevent sickness. Preventive strategies have shown good effects on stress. Aim: The aim of the study was to examine how the district nurse estimates the occurrence of young women contacting them because of stress-related symptoms, and to visible the district nurse’s preventive work. Method: The study was conducted as a quantitative survey. 52 district nurses who worked in 12 medical-centers in Halmstad were included in the study. Data was analyzed with descriptive and analytic statistics. Results: 90,0% of the district nurses met 1-4 young women/week with anxiety. 80,6% met 1-4 young women/week with tiredness or sleeping disorder. The patients were primarily referred to physicians, counselors or psychologists. Only two of the 32 participating would refer women to a district nurse.Conclusion: The majority of the district nurse’s met many young women with stress-related symptoms every week. The preventive work differed depending on the symptoms. The study shows the district nurses requests of guidelines and education on young women and stress, which could contribute to possibilities to advance the work with prevention in medical-centers.

SYFTE                 Studien syftar till att undersöka hur unga kvinnor (15-19 år) upplever och resonerar kring mediernas bilder och gestaltning av kvinnokroppar och kvinnors välbefinnande. Vår studie ämnar även undersöka olika jämförelser mellan en gymnasieklass och en högstadieklass som utgör en central del i vår analys.   METOD &amp; MATERIAL     En kvalitativ studie om två fokusgrupper med hjälp av tematisk analys.                                                                            HUVUDRESULTAT           Resultatet av vår analys påvisar att unga kvinnor dagligen reflekterar över publiceringar i medierna. Det kan dock medföra olika konsekvenser för unga kvinnor beroende på vem man är, samt vad unga kvinnor själva väljer att ta del av.  På vilket sätt unga kvinnor reflekterar kring mediernas skildring av kroppsideal har således att göra med personlig mognad samt hur dess omgivning i form av vänner och familj betraktar sig själva och andra människor.

Bakgrund: Antalet utförda hjärttransplantationer i Sverige ökar och uppgår nu till omkring femtio transplantationer per år. Främsta orsaken till en hjärttransplantation är grav hjärtsvikt. Att drabbas av hjärtsvikt som ung är ovanligt och mycket påfrestande. Om hjärttransplantation blir aktuellt sätts patienten upp på väntelista där medianväntetiden är tre månader. Tidigare forskning visar att sjuksköterskan har en viktig roll i patientens upplevelse under denna tid. Syfte: Studiens syfte är att analysera och beskriva unga kvinnors upplevelser inför en hjärttransplantation. Metod: Kvalitativ innehållsanalys används som analysmetod. Data består av fem bloggar publicerade på internet. Resultat: Unga kvinnor som väntar på en hjärttransplantation upplever fysiska begränsningar i vardagen. Närstående, sjukvårdspersonal och omgivningen är viktiga för att ge stöd och fungera som drivkraft i situationen. Den ovissa väntan präglas av oro och rädsla för den egna döden. Väntan innebär att unga kvinnor får en ny syn på livet. Slutsats: Unga kvinnors livsvärld förändras drastiskt i väntan på hjärttransplantation och det är av stor vikt att sjuksköterskan uppmärksammar denna förändring och utformar omvårdnaden därefter. / Background: The number of performed heart transplants in Sweden is increasing and is now about fifty transplants per year. The primary reason for a heart transplant is severe heart failure. To suffer from heart failure as young is rare and trying. If heart transplantation becomes necessary the patient is placed on a waiting list where the median waiting time is three months. Previous research shows that nurses have an important role in the patient's experience during this time. Aim: The study aims to analyze and describe the experiences of young women facing a heart transplant.  Method: Qualitative content analysis is used as analytical method. Data consists of five blogs published on the Internet. Results: Young women waiting for a heart transplant experience physical limitations in daily life. Relatives, professionals and the environment are important to provide support and act as motivation in the situation. The uncertain waiting is incused by anxiety and fear of their own death. The waiting means that young women will have a new outlook on life. Conclusion: The lifeworld of young women drastically changed awaiting heart transplantation and it´s important for the nurse to recognize this change and frame the care thereafter.

In this essay, I have interviewed six young women about their views on body image and how their views are affected by their surroundings, massmedia and social media. Also the relationship between body image and eating disorders is relevant in this context and has a part in the study. The purpose of this study is to build an understanding of how young women relate to the body ideal that exists around them. Theoretical auxiliary tools used are George Herbert Mead's theory of the generalized other, Erving Goffman's theory of dramaturgical perspective and impression management, and Du Bois's theory of double consciousness. I have also used two scientific articles to get a deeper understanding of the subject. I will discuss the theoretical concepts and previous research by pending between these and the empirical material. Using a qualitative approach, I have been able to show that all the respondents' views on the ideal body is affected by the massmedia, social media and the respondents’ surroundings. The respondents also re2port that they find it difficult to fit into society if they do not live up to the current body ideals. This puts a lot of pressure on the respondents and several of them report recurring eating disorder behaviour. There are also positive aspects of the current body ideals, for example when they affect the respondents to eat healthier food, exercise and live healthier lives in general. The ethnicity of the respondents affects their body ideals and it is common that the respondents seek certain traits in the opposite ethnicity, for example women with foreign origin seeking blond hair and blue eyes. The most prominent finding in my study is the enormous pressure that my respondents experience, when trying to live up to the body ideals, and how this pressure is enhanced by massmedia, social media and the respondents’ surroundings. / I denna uppsats har jag intervjuat sex unga kvinnor om deras syn på kroppsideal och hur dessa kvinnor påverkas av deras omgivning, massmedia och sociala medier. Även relationen mellan kroppsideal och ätstörningar är relevant i sammanhanget och ingår i studien. Syftet med undersökningen är att utifrån mina respondenters svar skapa en förståelse för hur unga kvinnor förhåller sig till det kroppsideal som finns i deras vardag. Teoretiska hjälpverktyg som använts är George Herbert Meads (2007) teori om den generaliserade andre, Erving Goffmans teori om dramaturgisk perspektiv- och intryckstyrning samt Du Bois teori om det dubbla medvetandet. Jag har också använt två vetenskapliga artiklar, Elefant i nylonstrumpor – om kvinnlighet, kropp och hunger (Johansson, 1999) samt Vacker och lycklig? – om identitet, konsumtion och risk (Larsson, 2012) för att skapa en djupare förståelse kring kroppsideal. Jag kommer att redovisa de teoretiska begreppen och tidigare forskning och använda dessa som hjälpverktyg i min analys av det empiriska materialet. Med hjälp av en kvalitativ undersökningsmetod har jag kunnat påvisa att alla respondenters syn på kroppsideal påverkas av massmedia, sociala medier och respondenternas omgivning. Respondenterna upplever också att det är svårt att passa in i samhället om de inte lever upp till de rådande kroppsidealen. Den press som detta skapar gör att flera av respondenterna uppvisar tendenser till ätstörningar och liknande beteenden. Det finns även positiva aspekter med de rådande kroppsidealen, till exempel att vissa av respondenterna har blivit påverkade till att äta nyttigare, träna sina kroppar och leva hälsosammare liv. Respondenternas etnicitet påverkar i viss mån deras kroppsideal och det är vanligt att respondenterna eftersträvar vissa drag hos den motsatta etniciteten, till exempel att kvinnor med utländsk bakgrund eftersträvar blont hår och blåa ögon. Det mest framträdande i studien är den stora press, kopplad till att försöka leva upp till kroppsidealet, som respondenterna upplever och ofta mår dåligt av – och hur denna press förstärks av massmedia, sociala medier och respondenternas omgivning.

En undersökning om hur bilder på sociala medier påverkar unga kvinnors självbild är en kandidatuppsats vars syfte är att undersöka hur unga kvinnor blir påverkade av bilder de ser på sociala medier, samt att undersöka hur denna påverkan ser ut. Syftet med undersökningen är även att se om kvinnornas ålder har någon inverkan på hur man uppfattar dessa bilder. Denna undersökning utgår från ett kvalitativt tillvägagångssätt där intervjuer via mejl samt två kompletterande semistrukturerade intervjuer är grunden för empirin. Empirin har analyserats utifrån tidigare relevant forskning om sociala mediers effekt på unga kvinnor samt hur samhället ser på en hälsosam kropp. Undersökningen utgår från relevant teori angående hur media upprätthåller "tunnhetsidealet" i samhället, samt hur en kropp bör se ut för att vara attraktiv. För att så tydligt som möjligt redovisa resultaten har respondenternas svar delats upp i tre olika teman. I undersökningens analysavsnitt diskuteras  och besvaras frågeställningarna som hela undersökningen bygger på. Undersökningen avslutas med en slutdiskussion där resultaten, problematiken och frågeställningarna diskuteras. I slutdiskussionen lägger jag även fram förslag för tidigare forskning inom samma ämne. / A study about how pictures on social media affects young women´s self-image is a candidate thesis aimed to investigate how young women are affected by images they see in social media.The purpose is to investigate if women´s age has a influence in how one perceives these images. The study arises from a qualitative approach where interviews via e-mail and two independent interviews are the basis of empirical data. Empirical data has been analyzed on the basis of previous relevant research absout social medias effect on young women and how society looks on a healthy body. The study is based on relevant theory on how media maintain thinness ideal in society and how the body should look to be attractive. I have then divided the respondents answers into three different themes to clarify the results for the reader. In the analysis section is the question at issue discussed and answered.The study concludes with en final discussion where the results, problems and issues are discussed. The final discussion of this thesis finishes with proposals for future research in the same field.

Syftet med studien har varit att fokusera på hur könsstereotyper inverkar på poliser och socialarbetare i deras vardagliga arbete, och som i värsta fall gör att de missar unga kvinnor som befinner sig i riskzonen för narkotikamissbruk. Utöver det har vi försökt undersöka om det finns särskilda faktorer som kan påverka myndigheters arbete med missbrukare, utifrån vad missbrukaren i fråga har för kön. För att besvara studiens frågeställningar och få en djupare inblick i området har vi därav intervjuat personal på socialtjänsten och polisen i en kommun i Stockholm. För att analysera våra resultat har vi använt oss av Hirdmans definition av genussystemets teori samt Michael Polanyis teori om The Tacit Dimension och teorin om haloeffekt av Tversky &amp; Kahneman. Utifrån intervjuerna kan vi konstatera att det existerar flera brister i arbetet med att upptäcka och hjälpa unga kvinnor som missbrukar narkotika. Utifrån respondenternas uttalanden kan vi fastställa att en del av dessa brister delvis beror på polisernas förhållningssätt i arbetet men att det även beror på samarbetet mellan olika verksamheter och aktörer.