Det finns flera olika typer av en bröstcancergen, två av dessa cancergener är BRCA 1 och 2. Dessa cancergener är ärftliga och risken för att utveckla bröst eller livmodercancer blir upp till 80 % när man är bärare redan vid 30 års ålder. Syftet är att beskriva unga kvinnors upplevelser av att leva med genmutation BRCA 1 och/eller BRCA 2. Studien är en litteraturstudie. Dataanalysen mynnade ut i fyra teman känsla av hotad existens, behov av stöd för att hantera information, avsaknad av samhörighet och etiskt dilemma. Resultatet lyfter fram de upplevelser och fruktan som är central för unga kvinnor när de får besked om att vara bärare av BRCA 1 eller 2 och de beslut de måste ta som kan påverka livet och framtiden. Studiens resultat är användbart för vårdpersonal och närstående som möter dessa unga kvinnor och kan ge en större förståelse för känslor och upplevelser som uppstår som bärare på en cancergen.

I dagens samhälle verkar utbildning och arbete vara en allt större del av vårt liv. Tidigare studier visar tydliga tendenser mot att allt fler unga väljer att studera vidare efter gymnasiet, känner sig stressade inför sin livssituation och väljer att flytta från sin hemort för utbildning och arbete på andra orter. Detta är ett fenomen som drabbar hela Sverige och däribland Dalarna, där speciellt unga kvinnor verkar välja att flytta från Dalarna för att söka utbildning och karriär på andra platser. Detta har lett till att Dalarna bland annat lider av ett kvinnounderskott. Jag fick därför upp intresset för att undersöka vad som påverkar deras beslut om utbildning, framtidsplaner och eventuell flytt från Dalarna och om respondenterna upplever att deras beslut är påverkade av omvärlden. Jag genomförde fem kvalitativa intervjuer med kvinnor mellan 19 – 21 år med hemort i Dalarna där vi diskuterade kring temana bostad, arbete och studier samt framtid. Min resultatdel mynnade ut i tre olika teman som gavs rubrikerna Ett individualiserat samhälle, En globaliserad värld och Att stanna kvar. I dessa tre teman har jag redovisat resultatet från intervjuerna och kopplat samman dessa med teorier kring genuskontrakt, socialisation, könsroller, individualisering samt globalisering. Genom min studie fann jag att globaliseringen kan ha en betydande roll i hur respondenterna påverkas att flytta från sin hemort till andra länder eller städer. Globaliseringen har medfört att alla möjligheter idag är närmare och tydligare och att det inte är ett lika stort steg att flytta iväg längre, då världen blivit mindre. Vidare såg jag att socialiseringen och individualiseringsprocessen påverkar respondenterna att flytta från sina hemorter för att söka bättre utbildning och bättre arbeten för självuppfyllande anledningar, men även att det finns könsnormer kring unga kvinnor och att de bör flytta till andra städer eller länder. Jag resonerade även kring den starka koppling mina respondenter verkar ha till Dalarna och att det viktigaste i deras val att stanna eller återvända verkar vara familj, vänner och tryggheten de upplever att Dalarna ger dem. / Today education and work seems to be a bigger part of our society. Earlier studies show that it´s becoming more and more common for adolescents to conduct to further studies at universities. Adolescents also seems to be more stressed about their life situation and it´s becoming more common for young people to move from their hometown to study or work. This phenomenon is affecting Sweden, including county of Dalarna. Especially young women in Dalarna tends to move to other parts of Sweden in order to study or make a career. Because of this Dalarna is currently suffering a deficit of women in the county. Due to this I got interested to further investigate this phenomenon through interviews with five young women in age 19 – 21 years old who were born and raised in Dalarna. To analyse my material, I used theories about socialization, individualization, globalization and gender. As a result of my study I found that globalization had a major part in how the women were affected to move from their hometown to other parts of Sweden or to other countries. Due to the globalization of the world the young women caught attention to opportunities far away from home, and it isn´t a very big step to move to other places. Also, the socialization and individualization affects young women to move for education or work to fulfil themselves, but also that we have standards about what a girl in their age should do with their lives. But despite this all my respondents seems to have a strong connection to Dalarna and that they could consider returning to Dalarna because they have their family and friends there, and they also seem to feel safe in Dalarna.

Syftet med studien är att undersöka om kvinnliga skönhetsideal på sociala medier påverkar unga kvinnors självupplevda välmående. Studiens frågeställningar är följande: Finns det ett samband mellan kvinnliga skönhetsideal på sociala medier och självupplevt välmående? Hur förhåller sig kvinnliga skönhetsideal på sociala medier till ditt självupplevda välmående? För att få svar på dessa frågeställningar gjorde vi tio semistrukturerade intervjuer med unga kvinnor som studerade vid ett universitet i Stockholm.   Det har tidigare gjorts många internationella kvantitativa studier om hur kvinnoideal på media påverkar unga kvinnors välmående. Däremot finns det mindre kvalitativ forskning om ämnet vilket motiverade vårt val för denna ansats. Den tidigare forskningen på området har visat att det finns ett negativt samband mellan unga kvinnors välmående och kvinnliga skönhetsideal som förmedlas via sociala medier. De teoretiska ramverken som tillämpas i denna studie baseras på Erving Goffmans teori om självpresentation och Maarit Johnsons teorier om självkänsla och dess former. Det empiriska materialet analyseras utifrån fyra huvudteman som är återkommande under intervjuerna: bekräftelse, självpresentation, social jämförelse samt åtgärder.   Studiens resultat visar att kvinnliga skönhetsideal på sociala medier har främst negativt, men även positivt, inflytande över respondenternas självupplevda välmående. I enlighet med den tidigare forskningen har respondenterna vidtagit strategier för att minska det negativa inflytandet över sitt självupplevda välmående.

No description available.

Denna studie har haft som syfte att undersöka och analysera traditionella könsmönsters påverkan på unga kvinnors upplevda utbildningsbehov. För att uppfylla syftet har studien avsett att besvara följande frågeställningar: Varför upplever unga kvinnor ett utbildningsbehov efter gymnasiet? Hur kan unga kvinnors utbildningsval i gymnasiet förstås och diskuteras utifrån ett genusperspektiv? Hur kan unga kvinnors investering i högre utbildning förstås och diskuteras utifrån ett klassperspektiv? För att uppfylla syftet har studien tagit avstamp från den kvalitativa ansatsen och detta för att söka djupare förståelse för det studerade fenomenet. Det empiriska materialet har samlats in genom sex semistrukturerade intervjuer. Urvalet av respondenter består av ett målinriktat urval med följande kriterier: (1) kvinnor, (2) åldersspann mellan 20 och 30 år, (3) påbörjat en högre utbildning, (4) Universitets- och högskoleutbildning 3 år eller längre.  Studiens resultat visade på hur samtliga respondenter hade valt ”typiskt” kvinnodominerande programval på gymnasiet. Ett val som främst baserades på en vana och trygghet. Valet av program resulterade sedan i en upplevd missnöjdhet kring den arbetssituation de hamnade i efter gymnasiet. Denna missnöjdhet berodde främst på låga löner, dåliga arbetstider och begränsat inflytande över arbetets utförande. Av resultatet att tyda kan unga kvinnors utbildningsval genom ett genusperspektiv förstås som den konsekvens av att kvinnor och män socialiseras in i olika utbildningar och yrken på grund av deras kön. Mot bakgrund till detta såg respondenterna därför den högre utbildningen som ett verktyg i deras längtan efter en mer önskvärd framtid. Vidare kan man av resultatet tyda hur unga kvinnors investering i högre utbildning ur ett klassperspektiv kan förstås genom att den högre utbildningen anses inneha ett högt symboliskt värde. Ett värde som kvinnorna kan investera i för att höja sitt kulturella kapital och på så sätt öka tillgångarna av vinster och fördelar i framtiden efter deras avklarade utbildning. / The purpose of this study was to investigate and analyze the impact of traditional gender patterns on young women's perceived educational needs. To fulfill the purpose, the study was intended to answer the questions: Why do young women experience a need for education after high school? How can young women's educational choices in high school be understood and discussed from a gender perspective? How can young women invest in higher education understood and discussed from a class perspective? To fulfill the purpose, the study has taken its starting point in the qualitative approach and this in order to seek a deeper understanding of the studied phenomenon. The empirical material has been collected through six semi-structured interviews. The selection of respondents was made through a targeted one with the following criteria: (1) women, (2) age range between 20 and 30 years, (3) has started higher education, (4) University and college education 3 years or longer. The results of the study showed that all respondents had chosen "typical" female-dominant program choices in high school. A choice that was mainly based on habit and security. The choice of program then resulted in a perceived dissatisfaction with the work situation they ended up in after high school. This dissatisfaction was mainly based on low wages, poor working hours and generally limited impact at work. From the results to be interpreted, young women's educational choices through a gender perspective can be understood as the consequence of women and men being socialized into different educations and professions because of their gender. Against this background, the respondents therefore saw higher education as a tool in their longing for a more desirable future. Furthermore, the results can indicate how young women's investment in higher education from a class perspective can be understood by the fact that higher education is considered to have a high symbolic value. A value that women can invest in to increase their cultural capital and thus increase the assets of profits and benefits in the future after their completed education.

Problemformulering: Runt hälften av världens befolkning består av kvinnor som har menstruation i sin vardag, men trots det är ämnet omringat av skam, tabu och stigma. Under de senaste åren, i samband med ett ökat menstruationsaktivism, har en ny era av menstruationsannonser dykt upp där man är mer villig att dela historier om menstruationsskam. Flickor får lära sig från tidig ålder att hålla en tystnad om menstruation: genom att det finns en tabu i samhället som gör att det är socialt oacceptabelt att prata om mens. Unga kvinnor, som ingår i Generation Z, är mer öppna när det kommer till att prata om menstruation till skillnad från andra generationer. Hur denna generation uppfattar budskap som företag sänder ut gällande menstruationtabu blir intressant i en fråga om såväl både samhällsnytta och företagsreklam. Syfte: Studien syftar till att se hur unga kvinnor uppfattar och upplever kampanjfilmer som rör tabu kring menstruation. Metod och material: Fört att kunna besvara studiens syfte och frågeställningar har den metodologiska ansatsen varit fokusgrupper för att kunna få fram unga kvinnors åsikter, upplevelser och tankar kring ämnet menstruationstabu. Tre fokusgrupper har genomförts med tre till fyra deltagare i varje. Stimulusmaterialet som exponerats för fokusgruppsdeltagarna är tre kampanjfilmer från företagen Always, Libresse och Deodoc. Huvudresultat: Vi har sett ett gäng kritiska deltagare som uttrycker sina åsikter och tankar om ett ämne som är omringat av i många fall skam. Deltagarna visar tydligt hur de värdesätter att budskap ska vara autentiskt och äkta. Respondenterna lägger mycket engagemang kring olika typer av förankringar som de uppfattar i kampanjfilmerna. Det kan vara allt från historier som de själva kan identifiera sig med eller den kända personen som frontar kampanjen. De vill gärna se att de själva pratar öppet om menstruation men kommer till insikt om att de fortfarande existerar en tabu, utan att de själva tänker på det. Detta kan vara allt från att de blir upplysta om det i samtal med det andra könet eller när de själva talar i negativitet om ämnet.

SammanfattningBröstcancer drabbar var nionde kvinna i Sverige och är den näst vanligaste dödsorsaken förkvinnor under 40 år. Självundersökning är en relativt enkel metod för att upptäcka tidigatecken på bröstcancer. Trots detta gör inte 63.8% av kvinnor mellan 20-40 årsjälvundersökning. Denna studie undersökte hur motivationen hos målgruppen påverkadesutifrån olika kommunikationsstilar, en narrativ och en didaktisk. Undersökningengenomfördes i form av framtagandet av två olika animerade informationsfilmer omsjälvundersökning. Resultatet visar att bägge filmerna ökar motivationen hos respondenternamen att den narrativa filmen ger störst effekt. Motivationen påverkar även hur lätt eller svårtrespondenterna tycker att det känns att genomföra självundersökning, varpå vid högremotivation visar resultatet att det upplevs lättare att genomföra. Slutsatsen som dras för dennastudie är att en narrativ kommunikationsstil är att föredra för att öka motivation hos kvinnormellan 20-40 år, samt att filmen bör återfinnas i sociala medier och kan då fungera som entrigger för ökad motivation. / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>

Denna kvalitativa studie, som bygger på två svenska avhandlingar, fokuserar unga kvinnors existentiella frågor i förhållande till deras liv, framtid och livsval. Syftet med studien var att undersöka hur unga kvinnor som söker psykoterapi hanterar frågor som dessa interpersonellt, dvs. med föräldrar och andra vuxna, respektive intrapsykiskt. Metoden var kvalitativ med en kvalitativ djupintervju och tematisk analys. Det teoretiska ramverket utgick från den ”existentiella dimensionen” som hämtades från antropologisk psykiatri och klinisk religionspsykologi samt den ”sociala hjärnan” såsom den beskrivs med neuropsykologi, anknytnings-, intersubjektivitets-, affekt- och självdialogsteori. Generellt använde de fyra informanterna vuxna lite för samtal och reglering av tankar och känslor. Detta var speciellt påtagligt när det gällde den typ av existentiella frågor som undersöktes här. Endast två använde i någon mån inre representationer av föräldrarna, däremot använde två regelbundet sin relation till gud/högre makt intrapsykiskt. Studiens resultat konfirmerar och bidrar med en ny dimension till tidigare studiers resultat rörande kvinnors försämrade psykiska hälsa i Sverige.

Bakgrund: År 2020 blev bröstcancer den vanligaste diagnostiserade cancertypen i världen. Tidigare forskning visar att unga kvinnor som drabbas av bröstcancer har sämre sjukdomsprognos och hälsorelaterad livskvalité jämfört med äldre kvinnor med bröstcancer och till följd av behandling riskerar de att hastigt att gå in i klimakteriet i ung ålder. Syfte: Syftet med studien var att beskriva unga kvinnors erfarenheter av bröstcancer. Metod: En litteraturstudie baserad på nio kvalitativa originalartiklar. Databassökningar gjordes i Cinahl, APA Psycinfo, PubMed och Web of Science. Analys gjordes utifrån Fribergs femstegsmodell.  Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier och tio subkategorier. Kategorierna var; En förändrad självbild, Brist på information från vården, Nya perspektiv på relationer, Den ständiga oron samt Behovet av stöd.  Konklusion: Unga kvinnor med bröstcancer är en utsatt patientgrupp som är i behov av mer information och stöd från vården. Många av de utmaningar som kvinnorna möter är relaterade till att de är i en period i livet där familjebildning är centralt. Det fanns en önskan hos kvinnorna att få möta andra unga kvinnor med bröstcancer som är i liknande livssituation som de själva. / Background: In 2020, breast cancer became the most commonly diagnosed type of cancer in the world. Previous research shows that young women with breast cancer have a poorer prognosis and health-related quality of life compared to older women with breast cancer and as a result of treatment they risk rapidly entering menopause at a young age. Aim: The aim of the study was to describe young women’s experience of breast cancer. Methods: A literature study based on nine qualitative original articles. Database searches were conducted in Cinahl, APA Psycinfo, PubMed and Web of Science. The analysis was conducted according to Friberg’s five-stage model.  Results: The analysis resulted in five categories and ten subcategories. The categories were: A changed self-image, Lack of information from healthcare, New perspectives on relationships, The constant anxiety and The need of support. Conclusion: Young women diagnosed with breast cancer are in dire need of information and support from healthcare. Many of the challenges that women face are related to the fact that they are in a period in the life of starting a family. There was a desire among the young women to meet other young women with breast cancer who are in a similar life situation as themselves.

Bakgrund: Anorexia nervosa är ett livshotande psykiatriskt tillstånd som främst drabbar unga kvinnor. Sjukdomen kännetecknas av en otillbörlig låg kroppsvikt, en rädsla för viktuppgång samt en förvrängd bild av den egna kroppen.  Syfte: Syftet är att beskriva unga kvinnors upplevelse av anorexia nervosa i det dagliga livet. Metod: En kvalitativ studie med induktiv ansats baserad på tre patografier. Metodvalet för denna studie var en kvalitativ innehållsanalys med manifest innehåll enligt beskrivning av Lundman och Hällgren Graneheim (2017). Resultat: Resultatet av unga kvinnors upplevelser av anorexia nervosa i det dagliga livet, sammanfattades till tre huvudkategorier; psykiskt lidande, behov av självsvält och behov av yttre bekräftelse, samt fem underkategorier, en inre kritisk röst, rädsla, ångest, att känna ensamhet och förnekelse.   Slutsats: Resultatet visar att de unga kvinnorna hade liknande upplevelser, då de upplevde både sjukdomslidande och vårdlidande, men trots detta upplevde dem även ett välbefinnande. Genom att sjuksköterskan har kunskap om anorexia nervosa kan det leda till ökad förståelse för unga kvinnors upplever av sjukdomen i det dagliga livet. Det kan i sin tur resultera i att patienten erbjuds en personcentrerad vård, där vården är grundad på kunskap samt kompetens för att minska risken för att patientens sjukdomslidande ska bli ett vårdlidande.