Syftet med denna studie var att bidra till ökad kunskap kring applikationen TikTok då det är en plattform som just nu ökar i popularitet, särskilt i åldrarna 16 – 25 (Svenskarna och internet 2020). Samt att få en inblick i hur kvinnor bemöts i applikationen. Vi valde att fokusera på hur unga kvinnor i åldrarna 16 – 25 bemöts och talas om i kommentarsfälten under sina egna videor, och om det fanns något samband mellan vilken typ av video de lade upp och den sortens kommentarer de fick; samt om det fanns tydliga skillnader mellan hur män och kvinnor uttryckte sig mot, och / eller, om de unga kvinnorna. Urvalet för undersökningen var tio kvinnliga TikTok-konton i åldern 16 – 25, den så kallade generation z. Metoden som användes var en kvalitativ innehållsanalys där vi med hjälp av ett analysschema analyserade sammanlagt 2000 kommentarer under de valda TikTok-kontonas videor. Resultatet visade att män och kvinnor uttrycker sig annorlunda, samt fokuserar på olika saker när de kommenterar kvinnornas videor. Kvinnor visade sig vara mer positiva än männen, samtidigt som de även skriv mest negativa kommentarer direkt riktade mot kvinnornas utseende. Männen däremot skrev framför allt negativa kommentarer som då var riktade mot kvinnornas åsikter, typiskt kvinnliga normer, sexistiska kommentarer, samt i princip allt innehåll som kunde beröra männen själva. När det gäller sambandet mellan videornas innehåll och kommentarerna, så fanns det ett visst mönster, men i grunden verkar det handla mer om vem personen bakom videon är och vilket syfte TikTok-kanalen har.

Syftet med denna studie var att undersöka 18–25 åriga kvinnors erfarenheter av nätmobbning samt om normbrytande faktorer bidrar till deras utsatthet. Studien utgick från kvalitativ grund med fem semistrukturerade intervjuer. Utifrån detta analyserades intervjuerna med hjälp av de teoretiska ramverken, genusteori och socialkonstruktivismen. En tematisk analysmetod genomfördes, vilket resulterade i tre huvudteman erfarenheter, kvinnors utsatthet på internet och könsnormer. Studiens resultat visade att unga kvinnor har erfarenheter av nätmobbning, antingen genom att de själva blivit utsatta eller att de bevittnat någon annans utsatthet på internet. En central aspekt som intervjupersonerna belyste i studien, var de bidragande faktorer till deras utsatthet, det framkom att normbrytande beteenden och normbrytande utseenden ökade risken för utsatthet på internet. Sammanfattningsvis betonades förebyggande och åtgärdande socialt arbete i relation till studiens resultat. För att arbeta förebyggande på mikro-, makro- och mesonivå krävs det en kartläggning av risk och skyddsfaktorer, resurser samt omfattande kunskap om ämnet nätmobbning. / The purpose of this study was to investigate 18–25 year-old women's experiences of cyberbullying and whether norm-breaking factors are contributing to it. The study was based on a qualitative basis with five semi-structured interviews. Based on this, the interviews were analyzed with the help of the theoretical frameworks, gender theory and social constructivism. A thematic analysis method was implemented, which resulted in three main themes of experience, women's susceptibility on the internet and gender norms. The results of the study showed that young women have experience of cyberbullying, either by being subjected themselves or by having witnessed someone else be subjected to cyberbullying. A key aspect that the interviewees highlighted in the study was the contributing factors to their susceptibility on the internet, it emerged that norm-breaking behaviors and norm-breaking appearances increased the risk of being subjected to cyberbullying. In summary, proactive and remedial social work in relation to the results of the study was emphasized. To work proactively on micro-, macro- and meso, it requires an analysis of risk and protective factors, resources, and extensive knowledge of the subject cyberbullying.

For a long period, the fashion- and advertising industry have contributed to unattainable beauty ideals among young women and retouching is not a new phenomenon. However, the rise of social media has led to easy access to free retouching applications and beautifying camera filters. The beauty ideals are maintained in today's society through camera filters' allusion to female beauty ideals. Young women can easily transform their appearance to fit within societal norms. Due to this, the study aims to investigate young women’s experiences of image manipulation tools. The study also aims to analyze whether image manipulation is important for young women's self-image and whether self-presentation on social media is adapted to the expectations of the individuals in the environment. The results of this qualitative study are based on six semi-structured interviews with women between the ages of 18 - 25, who continuously use image manipulation tools on social media. Furthermore, the study's theoretical framework is based on Goffman's dramaturgical perspective, Hirdman's gender system and West and Zimmerman's concepts of 'doing gender'. The results of this study clearly illustrate an ambivalence in young women's reasoning concerning camera filters and retouching. On the one hand, a positive attitude to the possibility of changing one's appearance is emphasized. On the other hand, negative consequences and their damage are clarified. Consequently, a prominent conclusion is that image manipulation tools have an impact on young women's self-image, which results in a normalized approach to beauty procedures. The results also show that individuals in the environment are important for female self-presentation on social media. Preparation of self-portraits and feedback in terms of likes and comments is an important part of self-presentation. / Reklam- och modebranschen har sedan länge bidragit till utseendefixering bland unga kvinnor och retuschering är därmed inget nytt fenomen. Framväxten av sociala medier har dock skapat en lättillgänglighet av retuscherande gratis-applikationer och förskönande kamerafilter. Detta har medfört att utseendenormer upprätthålls genom kamerafilters anspelan på kvinnligt skönhetsideal. Unga kvinnor kan genom endast en knapptryckning förvandla utseendet för att passa in i samhällsnormerna. Syftet med studien är därmed att få en djupare förståelse för unga kvinnors upplevelser av bildmanipulationsverktyg. Studien syftar även till att undersöka om bildmanipulation har betydelse för unga kvinnors självbild och om självpresentationen på sociala medier anpassas efter omgivningens förväntningar. Resultatet av den kvalitativa studien baseras på sex semistrukturerade intervjuer med kvinnor i åldrarna 18 till 25 år, som kontinuerligt använder bildmanipulationsverktyg på sociala medier. Vidare utgår studiens teoretiska ramverk från Goffmans dramaturgiska perspektiv, Hirdmans genussystem samt West och Zimmermans begrepp “doing gender”. Studiens resultat betonar en ambivalens i unga kvinnors resonemang om kamerafilter och retuschering. Å ena sidan poängteras en positiv inställning till möjligheten att förändra det egna utseendet. Å andra sidan tydliggörs negativa konsekvenser och dess skada. Ytterligare en framträdande slutsats är att bildmanipulationsverktyg har betydelse för unga kvinnors självbild, vilket i sin tur innebär ett normaliserat förhållningssätt till skönhetsingrepp. Resultatet belyser ytterligare att individer i omgivningen har en avgörande betydelse för unga kvinnors självpresentation på sociala medier. Förberedelser av självporträtt och feedback i form av likes och kommentarer utgör en viktig del av självpresentationen.

Syftet med studien är att utifrån självbiografier undersöka unga svenska kvinnors väg in i att börja sälja sex. Då mörkertalet är stort kring hur många unga kvinnor som säljer sex behövs en kunskapshöjning hos myndigheter i syfte att kunna identifiera vilka de främsta faktorerna för en väg in i prostitution är. Det finns starka samband mellan att sälja sex och psykisk ohälsa, samt en ökad risk att utsättas för allvarligt sexuellt våld och övergrepp. Genom att belysa de riskfaktorer som finns för unga kvinnor att hamna i prostitution kan stödinsatser ges i tidigt skede. Frågeställningen “Hur beskriver unga kvinnor de faktorer som påverkat vägen in i att börja sälja sex?” har besvarats genom en kvalitativ forskningsmetod och analyserats med hjälp av en tematisk innehållsanalys. Resultatet har analyserats med hjälp av tidigare forskning och teorier för att ge ett djupare perspektiv på kvinnornas berättelser. De sju unga kvinnornas berättelser visar att de har liknande erfarenheter som även går att finna i den tidigare forskningen. Resultatet visar att de fyra främsta anledningarna till att börja sälja sex som svenskfödd kvinna är erfarenheter kring att ha blivit utsatt för sexuella övergrepp, ångest och självskada, svårigheter i barndomen och ekonomiska aspekter. Majoriteten av de unga kvinnorna som sålt sex berättar om hur de varit utsatta för sexuella övergrepp i tidig ålder, och flera kvinnor berättar om hur prostitution används som ett sätt att dämpa ångest samtidigt som ångesten förvärras efteråt, vilket blir som en ond cirkel. Många av kvinnorna beskriver erfarenheter av föräldrar med missbruk och psykisk ohälsa, vilket påverkat deras barndom och vuxna liv negativt. Den ekonomiska aspekten beskrivs av vissa kvinnor som en lockelse och ett snabbt sätt att tjäna pengar på vid bristande ekonomiska resurser för att öka livskvaliteten. / The aim of the study is to illustrate young Swedish women's path into selling sex through autobiographies. As there is a large unknown number of young women who sell sex, there is a need for an increase in knowledge among authorities to identify the main factors leading to prostitution. There are strong correlations between selling sex and mental illness, as well as an increased risk of experiencing serious sexual violence and abuse. By highlighting the risk factors for young women to end up in prostitution, interventions can be given in the early stages. The research question "How do young women describe the factors that influenced the path into start selling sex?" has been answered through a qualitative research method and analyzed using thematic content analysis. The results have been analyzed using previous research and theories to provide a deeper perspective on the women's stories. The stories of the seven young women show that they have similar experiences that can also be found in previous research.The results show that the four main reasons for women born in Sweden to start selling sex are experiences of sexual abuse, anxiety and self-harm, childhood difficulties, and economic aspects. The majority of young women who end up in prostitution describe how they have been subjected to sexual abuse at a young age, and several women describe how prostitution is used as a way to alleviate anxiety while it becomes worse afterwards, which becomes a vicious circle. Many of the women describe experiences of parents with addiction and mental illness, which have negatively affected their childhood and adult lives. The economic aspect is described by some women as a lure and a quick way to earn money when economic resources are lacking to improve their quality of life.

MÃ¥nga kvinnor känner sig osäkra och otrygga i situationer där de befinner sig själva utanför hemmet och avstÃ¥r frÃ¥n att gÃ¥ ut själva vilket vi anser är ett allvarligt problem. Vi tror att ett hjälpmedel som mobiltelefonen som mÃ¥nga använder och alltid har med sig, är ett bra alternativ till ett säkerhetsverktyg, särskilt när alla funktioner är samlade i en och samma applikation. Syftet med denna studie och rapport är därför att undersöka hur en säkerhetsapplikation kan utformas för att kvinnor i Ã¥ldersspannet 16-30 Ã¥r ska finna ett stöd i en otrygg situation utanför hemmet genom olika säkerhetsfunktioner. Studien bestod av en förstudie, en konceptfas, en bearbetningsfas och en detaljeringsfas. Genom denna process genomfördes användbarhetstester av prototyper som reviderades efter behov. Resultatet blev en hi-fi prototyp som bestÃ¥r av säkerhetsfunktioner som baseras pÃ¥ mÃ¥lgruppens behov och önskemÃ¥l. Svaren frÃ¥n användbarhetstesterna visade att samtliga testpersoner ansÃ¥g att applikationen hade kunnat fÃ¥ dem att känna sig säkrare i en otrygg situation. Slutsatsen som drogs var att den slutgiltiga prototypen kan bidra med ett stöd för unga kvinnor i en otrygg situation utanför hemmet. / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>

It has become increasingly common to reconstruct the body with plastic surgery, but despite the increased scope of practice and a more liberal attitude to it, many who have undergone plastic surgery are branded as immoral and false. The purpose of the study is to increase the understanding of young women's driving forces to perform plastic surgery and whether plastic surgery is perceived to be normalized or stigmatized. Previous research shows that the progress of plastic surgery is based on technical and medical development but also on male expectations of the female ideal body. Plastic surgery contributes to the creation of an unattainable beauty ideal, and body dissatisfaction is one of the most common motives for wanting to perform plastic surgery. The empirical material for this study is based on qualitative interviews with young women who have undergone various types of beauty procedures. The study's theoretical framework consists of Anthony Giddens theory of modernity and the body as a reflexive project, the objectification theory of Barbara Fredrickson and Tomi-Ann Roberts, Pierre Bourdieu's theory of the construction of woman as a perceived being and Erving Goffman's concept of stigma. The results of the study show that the interviewees have undergone plastic surgery to meet the expectations of an attractive female appearance, at the same time the appearance should look natural as there is a stigma around plastic surgery. / Det har blivit allt vanligare att rekonstruera kroppen med hjälp av plastikkirurgiska ingrepp, men trots praktikens ökade omfattning och en mer liberal inställning till den blir många som har genomfört skönhetsingrepp stämplade som omoraliska och falska. Syftet med denna studie är att öka förståelsen för unga kvinnors drivkrafter till att genomföra skönhetsingrepp samt huruvida skönhetsingrepp upplevs vara normaliserat eller stigmatiserat. Tidigare forskning visar att plastikkirurgins framfart grundar sig i den tekniska och medicinska utvecklingen men också i manliga förväntningar på den kvinnliga idealkroppen. Skönhetsingrepp bidrar till skapandet av ett ouppnåeligt skönhetsideal och kroppsmissnöje är ett av det vanligaste motivet till att vilja genomföra plastikkirurgiska ingrepp. Det empiriska materialet för denna studie baseras på kvalitativa intervjuer med unga kvinnor som har genomfört olika slags skönhetsingrepp. Studiens teoretiska ramverk består av Anthony Giddens teori om moderniteten och kroppen som reflexivt projekt, objektifieringsteorin av Barbara Fredrickson och Tomi-Ann Roberts, Pierre Bourdieus teori om konstruktionen av kvinnan som ett varseblivet vara och Erving Goffmans definition av begreppet stigma. Resultaten från studien visar att intervjupersonerna har genomfört skönhetsingrepp för att uppfylla förväntningarna på ett attraktivt kvinnligt utseende, samtidigt ska utseendet se naturligt ut då det finns ett stigma kring skönhetsingrepp.

Studiens syfte har varit att undersöka upplevelsen och betydelsen av att få en ADHD-diagnos hos unga kvinnor. Studien har haft en kvalitativ ansats och består av intervjuer med tre kvinnor i åldrarna 24 till 30 år som alla har fått sin diagnos efter tjugo års ålder. Utskrifterna från dessa intervjuer har meningskoncentrerats och har analyserats utifrån känsla av sammanhang, diagnossociologiska tankeströmningar och medikaliseringsbegreppet. De två forskningsfrågor som studien har ämnat besvara har varit dels hur de intervjuade kvinnorna har upplevt att få en ADHD-diagnos och dels vilken betydelse ADHD-diagnosen har haft för de intervjuade kvinnorna. Resultatet visar att kvinnorna i studien upplevde det som mestadels positivt att få en ADHD-diagnos och att diagnosen har ökat deras känsla av sammanhang avseende framför allt begriplighet och hanterbarhet men även avseende meningsfullhet. Att få en diagnos har enligt mina informanter inneburit att de förstår sig själva bättre och att de också har fått en större förståelse från andra. Diagnosen har också fungerat som en förklaringsmodell för ens eget beteende. Förutom att egna beteenden har omdefinierats till att förstås utifrån en medicinsk förklaringsmodell har diagnosen även inneburit att kvinnorna fått tillgång till hjälp och hjälpmedel som exempelvis receptbelagda läkemedel. Det har också underlättat utvecklingen av strategier för att klara av vardagen genom att antingen ”ADHD-säkra” eller använda diagnosen som en felsökningsmanual. Slutligen visar studien, som dess titel skvallrar om, på en alternativ bild av att ha en ADHD-diagnos än den som vanligtvis förmedlas i samhället, där kvinnorna ser på ADHD mer som en uppsättning personlighetsdrag som förvisso kan innebära vissa svårigheter i vardagen men som också för många goda saker med sig så som kreativitet, initiativrikedom och en förmåga att se möjligheter där andra ser problem. / The purpose of this study was to examine the experience and the meaning of being diagnosed with ADHD in young women. The study had a qualitative approach and consists of interviews with three women aged 24 to 30 whom all received their diagnosis after the age of 20. The transcripts from the interviews have been processed through meaning condensation and then content analysis, focusing on sense of coherence, sociology of diagnosis and medicalization. The study aims to answer two questions – how the interviewed women experienced being diagnosed with ADHD and what meaning the diagnosis had for the interviewed women. The results shows that the women in this study mainly had positive experiences of being diagnosed with ADHD and that the diagnosis increased their sense of coherence mainly in regards of comprehensibility and manageability but also regarding meaningfulness. Getting an ADHD-diagnosis has, according to the interviewed women, led to a greater understanding of themselves and also to a more understanding approach from others. The diagnosis has also been used as an explanation model for their own behavior. In addition to own behaviors being redefined to be understood in a medicinal explanation model, the diagnosis has also meant that the women has gained access to help and aids like, for instance, prescription drugs. It has also facilitated the development of strategies for managing everyday life through either “ADHD-securing” and using the diagnosis as a manual for troubleshooting.  Finally, this study shows an alternative picture of having an ADHD-diagnosis that differs from the picture that is usually conveyed in society, where the women in this study perceive ADHD more as a set of personality traits that indeed may cause difficulties in their everyday life but also brings a lot of good things with it, such as creativity, an ability to take initiatives and an ability to see possibilities where others see problems.

This study examines counselors understanding of body fixation (alt: body image fixation) as a social problem among young women aged 15-25 years. Earlier research on this subject highlights the standards and ideals placed on the female body where happiness is associated with a slim body figure. Research has shown that young women that compare their own bodies with others are at higher risk at developing an unhealthy relationship with their body, which can lead to eating disorders. The data for this study was collected through semi-structured interviews with nine counselors from youth clinics, schools and primary healthcare. The results were interpreted and analysed in the light of social constructionist perspective as developed by Berger &amp; Luckmann and Loseke's social constructionist definition of social problems. The results of analysis show that counselors’ understandings of body fixation are constructed and perceived as a problem of body fixation which itself is part of a larger problem. Namely, the cause of body fixation is connected to a variety of factors such as poor self-esteem, parents’ behaviour in relation to their own bodies and the depiction of female body ideals in mass media, among others. Counselors meant that body fixation often becomes problematic as it drives young women to isolation and withdrawal from their social environments. The results reveal several similarities in relation to earlier research on the subject, and we conclude by presenting our own suggestions and ideas for future research within the subject, such as for instance increasing of the awareness of body fixation among young men. / Denna studie behandlar kuratorers uppfattning om kroppsfixering som ett socialt problem hos unga kvinnor i åldern 15-25 år. Tidigare forskning kring ämnet har framförallt belyst samhällets bild av kvinnokroppen genom de rådande kropp- och skönhetsidealen där ett smalhetsideal hör ihop med lycka och framställs som önskvärt. Forskning har visat att unga kvinnor som jämför sin egen kropp med andras ses ha en högre riskfaktor i att utveckla ett osunt förhållande till sin kropp som kan leda till ätstörningar. Datamaterialet för denna studie samlades in genom semistrukturerade intervjuer med nio kuratorer inom ungdomsmottagning eller likvärdig mottagning, skola och primärvården. Resultatet förstods och tolkades med socialkonstruktivistiskts perspektiv utifrån Berger &amp; Luckmann och Loseke´s socialkonstruktivistiska definition om hur ett socialt problem konstrueras. Resultatet av analysen visade att kuratorers uppfattning om kroppsfixering konstruerades och sågs som ett problem i och med att kroppsfixeringen ansågs vara en del av en större problematik. Orsaken till kroppsfixering berodde på en rad olika faktorer såsom dålig självkänsla, föräldrars beteende kring sin egen kropp, massmedias bilder av hur kvinnokroppen ska se ut m.fl. Kuratorerna uppfattade att kroppsfixeringen blev problematisk när den ledde till att de unga kvinnorna isolerade sig själva från sin sociala omgivning. Resultatet visade på många likheter med tidigare forskning som behandlat ämnet och avslutningsvis presenteras våra idéer till vidare forskning inom ämnet bl.a. att belysa kroppsfixering bland unga män.

Eating disorders and low self-esteem among young women is a growing concern in today’s society. Due to this growing concern, this subject has been given a lot of attention both in media and through academic research during recent years. One area that has been highly criticized and examined is the idealized ideals often presented in media and advertisement today. These ideals can, according to literature, harm young women due to social comparison with these idealized images. According to previous research, this social comparison can have a negative effect on both self-esteem and body satisfaction. Research also show that continued exposure to such ideals can lead to internalization of thin and beauty ideals, which in turn is proven to be a strong predictor for these images negative affect on self-esteem and body satisfaction. Because of these findings and the critique of these ideals in media, this is an important subject to study both because of the ethical concerns with continuing to reinforce these ideals in advertisement, and from a society’s perspective in order to learn who might need extra protection in order to not be harmed by these ideals. Therefore, this study will firstly examine if we can see a negative effect on high school student’s self-esteem and body satisfaction, after being exposed to idealized images (in our case thin-models). Our study will also examine, in a second part, if we can see, depending on the lifestyle of the students, if some girls are more vulnerable than others to the exposure of idealized images. The second part of the study will contribute with information of which young women that need extra protection and attention to not develop low self-esteem due to the pressure of living up to the ideals. The method of our study is mostly of a deductive nature since this is an extensively researched topic, where pre-established methods and theories can be found. However, as the second part of the study has not been previous research this part will use a combination of deductive and inductive strategy. To collect the primary data an experimental design is used, with pre-established measurements for self-esteem and body satisfaction. Moreover, statements regarding the participant’s lifestyle are constructed with the help of AIOs lifestyle questionnaire as an inspiration. The experiment processes consists of two steps. First, the participants are exposed to two images, either thin-model images, normal sized woman images, or control images (which is images without any persons in it). After the exposure, the participants are asked to answer the questionnaire consisting of the self-esteem measurement, the body satisfaction measurement, and the lifestyle statements. The first part of our study did not show any sign of the thin-model image having any effect on the participant’s self-esteem or body satisfaction. However, we found a significant difference between the girls of 15-17 years old and those who were 18-20 years old self-esteem and body satisfaction means. Where the girls 15-17 scored significantly lower in both. Our conclusion of these findings is that there still is a high internalization of unhealthy thin and beauty ideals especially among the younger girls. Therefore, idealized media still is harmful for these girls since they are reinforcing and contributing to these ideals in society. For the second part of the study, we found a significant difference between the Party lifestyle group and the Sport lifestyle group’s self-esteem, where the Party Lifestyle group had a significantly lower self-esteem than the Sport lifestyle group. Further, we could also see a connection throw-out all of our results between self-esteem and body satisfaction, where those who scored low in self-esteem most often also scored low in body satisfaction and the other way around. This finding showed us that those with a party lifestyle are more vulnerable to idealized media exposure in that way that they are more likely to internalize unhealthy beauty and thin ideals.

The present thesis investigates the dilemmas and difficulties the staff at a youth detention home encounter and struggle with when working with young women who are understood to be victims of sexual abuse. At the center of attention is talk about the problems of talking about sexual abuse and other difficult experiences. The overall aim in conducting the study was to open up an arena that has been neglected and little investigated - youth detention homes for girls and young women, by talking to staff and the young women at the detention homes, and talking about sexual abuse. Also in focus was the young women's own thinking about the body and sexuality. The findings are presented in five articles. The first article examines what discursive devices are employed when using the focus group method when talking to the young women in forced care. The study shows in what ways the focus groups is a fruitful method for studying marginalized young women and their views and thoughts about being young women today. The second article addressed the issue of how the staff form narratives of sexual abuse. Stories of sexual abuse were "power stories" as well as "work identity stories" and were considered to have the power to heal as well as the power to harm. The third article examines the process leading up to the definition of sexual abuse. The study is concerned with the process in which the staff members define whether or not a young woman has been a victim of sexual abuse. A determining factor was whether or not the act involved a person who was defined as a victim. A core issue was an evaluation of the credibility of the alleged abused girl and the degree of consent. The fourth article addresses the issue of how the staff and the young women at the detention home talk about sexuality. The article compares the different views of the staff and the young women and concludes that the staff talk about the young women as asexual children and as victims of sexual abuse, and the young women talk about themselves as having sexual agency. Finally, the fifth article shows how the young women talk abut childbearing and motherhood. The study shows that the issue of talking about sexual abuse and other difficult experiences is complex. The different views of how to talk about sexual abuse, whether to talk about sexual abuse, when to talk and to whom, as well as the question about whether there is a need to talk, makes the issue of talking about sexual abuse multi-layered and contradictory.