Den psykiska ohälsan hos befolkningen i Sverige har ökat markant sedan 1980-talet och kvinnor är de som drabbas i störst utsträckning. I samband med att sociala medier har vuxit har även en ny bransch med Social Media Influencers etablerats vars syfte är att skapa ett personligt varumärke och därmed påverka sin målgrupp. Den här uppsatsen har ämnat att undersöka om unga kvinnor anser att deras psykosociala hälsa kan ha något samband med Influencers marknadsföring av statussymboler på Instagram och i sådana fall – i vilken bemärkelse. Uppsatsen har genomförts via tre kvalitativa intervjuer med kvinnor mellan 19 och 21 år. Den insamlade empirin har sedan analyserats via en tematisk analys. Resultatet visar att Influencers marknadsföring medför en positiv känsla som förebild för unga kvinnor och upplevs bidra med en positiv påverkan på deras psykosociala hälsa. Resultatet visar även att unga kvinnor inte reflekterar märkbart över den konsumtion som Influencers uppmuntrar till. Något som efterföljande forskning bör studera vidare. / The mental illness of the population in Sweden has increased significantly since the 1980s and women are the ones who suffer the most. With the growth of social media, a new industry with Social Media Influencers has also established whose purpose is to create a personal brand and thereby influence its target group. This essay has begun to investigate whether young women consider their psychosocial health to be related to Influencer's marketing of status symbols on Instagram. The essay has been conducted through three qualitative interviews with women between 19 and 21 years. The collected empirical data has then been analyzed through a thematic analysis. The result shows that Influencer marketing gives a positive feeling as a role model and thereby makes a positive impact on their psychosocial health. The result, on the other hand, shows that the young women in the study have not reflected significantly on the consumption that Influencers encourages. Something that subsequent research should study further.

Syftet med studien var att skapa en djupare förståelse kring unga kvinnors upplevelser av trygghet i Luleå centrum. Studien kommer att beröra de unga kvinnornas upplevelser och erfarenheter av staden. För att kunna besvara syfte och frågeställningarna genomfördes sju semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna bidrog till en djupare förståelse för unga kvinnors upplevelser i staden. Med hjälp av Short (2014) som skriver om stadens inverkan på individen, Beck (2012) och hans teori om risksamhällhet, Askheim & Starrin (2007) och deras teoretiska begrepp om ”empowerment” och Giddens (1997) och hans teoretiska begrepp ontologisk trygghet har uppsatsen fått sitt teoretiska ramverk. Tidigare forskning kring ämnet hjälper också att belysa de utsatta situationer som kvinnor befinner sig i staden. Resultatet av studien visade att de unga kvinnorna oftast upplevde otrygghet i Luleå centrum under nätter och kvällar. Resultatet visade också att kvinnorna anpassar sitt rörelsemönster under kvällstid i Luleå centrum och att kvinnorna använde sig av olika strategier som försiktighetsåtgärder när de kände sig otrygga i staden. Dessa strategier innebar att ha med sig sällskap sena kvällar, prata i telefonen, ha nycklarna mellan fingrarna och vara extra uppmärksam på sin omgivning. Dessa strategier främjade deras upplevelse av otrygghet och hjälpte dem att hantera dem. Vidare kunde också åtgärder för ett tryggare Luleå centrum identifieras. Intervjupersonerna lyfte specifikt fram att belysning samt övervakning kunde hjälp dem att känna sig tryggare i staden. De unga kvinnorna upplevde att det fanns en otrygghet i Luleå centrum men att den till och från kunde hanteras och förbättras. / The aim of the studies was to create a deeper understanding of young women's experiences of security in the center of Luleå. The study will touch on the young women's experiences in the city. To answer the purpose and the questions of the study, seven semi-structured interviews was conducted. The interviews contributed to a deeper understanding of young women's experiences in the city. With the help of Short (2014) who writes about the impact of the city on the individual, Beck (2012) and his theory of the risk society, Askheim & Starrin, (2007) and their theoretical concept of "empowerment" and Giddens (1997) and his theoretical concept of ontological security, the essay has been given its theoretical framework. Previous research on the subject also helps to highlight the vulnerable situations that women find themselves in the city. The results of the study showed that the young women most often experienced insecurity in the center of Luleå during nights and evenings. The results also suggested that the women adapted their movement pattern during the evening in the center of Luleå and that the women used different strategies as precautionary measures when they felt unsafe in the city. These strategies included having company with you late at night, talking on the phone, keeping their keys between their fingers, and paying extra attention to the surroundings around them. These strategies fostered their experience of insecurity and helped them cope with it. Furthermore, measures for a safer Luleå center could also be identified. The interviewees particularly highlighted that lighting and surveillance can help them feel safer in the city at night and evening. The young women felt that there was a level of uncertainty in the center of Luleå, but that it could occasionally be managed and improved.

Syfte och frågeställningar: Psykisk ohälsa är ett växande hälsoproblem i samhället där unga kvinnor mellan 16-29 år är överrepresenterade. Fysisk aktivitet är bevisat effektivt för att förbättra exempelvis psykosomatiska besvär bland unga vuxna. Dock finns det en kunskapslucka kring den kortvariga effekten på upplevd sinnesstämning och vilken träningsintensitet som anses påverka detta mest. Syftet med denna studie var att undersöka om högintensiv träning kan fungera som en effektiv mekanism för att påverka och förbättra sinnesstämning hos unga kvinnor. Metod: Detta är en pre-poststudie. 21 (24 ± 3,92 år) unga kvinnor deltog i ett fysiskt HIIT träningspass under 45 minuter vid ett tillfälle. Positiv och negativ affektskalan (PANAS) mättes direkt före och efter HIIT interventionen för att bedöma sinnesstämning. General Anxiety Disorder-7 (GAD-7) användes för utvärdering av ångestsymtom och i relation till PANAS för att se om effekten av träningspasset var relaterat till initial upplevd ångestnivå. För att jämföra sinnesstämning pre och postintervention analyserades data med parat T-test. Två linjära regressionsanalyser utfördes för att se om initial upplevd ångest var relaterat till post poängen på PANAS. Resultat: Deltagarnas genomsnittliga positiva affekter ökade med 12,5% (39,71 ± 3,78) efter träningen och genomsnittliga negativa affekter minskade med 3,4% (13 ± 2,89). Träningsinterventionen inducerade signifikanta ökningar av (PANAS) positiva affekter (p= <0,0001) och signifikanta minskningar av negativa affekter (p= <0,008). Högre ångestnivå korrelerade med högre nivåer av positiva affekter efter interventionen men detta samband var svagt (0,317) och inte signifikant (p= <0,081). För negativa affekter var riktningen på sambandet negativt (-0,121) men inte heller detta var signifikant (p= <0,3).    Slutsats: Denna studie undersökte effekterna av högintensiv träning på unga kvinnors sinnesstämning samt eventuella kopplingar mellan upplevd ångest och sinnesstämning efter träning. Resultaten indikerar att HIIT träning i grupp har en positiv inverkan på sinnesstämningen på kort sikt, och en trend observerades mellan högre initial ångestnivå och högre positiv sinnesstämning efter träning, trots ett svagt samband. Dessa resultat antyder att fysisk aktivitet kan främja känslor av välbefinnande på kort sikt. / Aim: Mental illness is a growing health problem in society where young women between 16-29 years are overrepresented. Physical activity has been proven effective in improving, for example, psychosomatic complaints among young adults. However, there is a knowledge gap regarding the short-term effect on perceived mood and which training intensity is considered to influence this the most. The aim of this study was to investigate whether high-intensity exercise can act as an effective mechanism to influence and improve mood in young women.  Method: This is a pre-post study. 21 (24 ± 3.92 years) young women participated in a physical HIIT training session for 45 minutes on one occasion. The Positive and Negative Affect Scale (PANAS) was measured directly before and after the HIIT intervention to assess mood. The General Anxiety Disorder-7 (GAD-7) was used for the evaluation of anxiety symptoms and in relation to the PANAS to see if the effect of the training session was related to initial perceived anxiety level. To compare mood pre- and post-intervention, data were analyzed with paired T-test. Two linear regression analyzes were performed to see if initial perceived anxiety was related to post scores on the PANAS.  Results: Participants' mean positive affect increased by 12.5% (39.71 ± 3.78) after the training and mean negative affect decreased by 3.4% (13 ± 2.89). The exercise intervention induced significant increases in (PANAS) positive affect (p= <0.0001) and significant decreases in negative affect (p= <0.008). Higher levels of anxiety correlated with higher levels of post-intervention positive affect but this relationship was weak (0.317) and not significant (p= <0.081). For negative affect, the direction of the relationship was negative (-0.121) but this was also not significant (p= <0.3).  Conclusion: This study examined the effects of high-intensity exercise on young women's mood and possible associations between perceived anxiety and post-exercise mood. The results indicate that HIIT training in a group has a positive effect on mood in the short term, and a trend was observed between higher initial anxiety level and higher positive mood after exercise, although a weak relationship. These results suggest that physical activity can promote feelings of well-being in the short term.

I denna studie undersöks framställningen och förmedlingen av kvinnliga ideal på sociala medier, med fokus på mediefenomenen “Self-Care” och “Clean-Girl”. I studien diskuteras det ökande inflytandet av sociala medier i unga kvinnors liv, där särskilt fokus ligger på TikTok som är en av de mest framträdande plattformar i den yngre generationen. Det uppmärksammas i studien hur sociala medier förmedlar och förstärker kvinnliga skönhetsideal genom att fokusera på fenomenen “Self-Care” och “Clean-Girl, vilka representerar två populära skönhetsideal som presenteras på sociala medier. Metoden som används är netnografisk, vilket möjliggör en djupgående undersökning av hur kvinnliga skönhetsideal konstrueras på sociala medier. Datainsamling sker genom en analys av medieinnehåll relaterade till fenomenen “Self- Care” och “Clean-Girl” på TikTok. Det insamlade medieinnehållet analyseras genom tillämpningen av det teoretiska ramverket, innehållande Erving Goffmans begrepp om främre och bakre region samt Leon Festingers teori om social jämförelse.  Under analysen identifierades det att unga kvinnor aktivt formar en idealiserad bild av sig själva i den främre regionen på sociala medier, i enlighet med normer och förväntningar från mediefenomenen. Denna framställning kan dock leda till en känsla av diskrepans mellan den offentliga och privata sidan av deras liv. Vidare diskuteras det hur unga kvinnor blir utsatta för en jämförelse med idealiserade standarder som presenteras på sociala medier, vilket kan påverka deras självbild och leda till känslor av otillräcklighet och press kring den egna kroppen och det egna utseendet. Resultatet och analysen betonar även ett motstånd mot ”Self-Care” och ”Clean-Girl”, där unga kvinnor aktivt väljer att ifrågasätta de traditionella skönhetsnormerna. Slutligen lyfts behovet av inkludering och representation av olika kvinnliga perspektiv på sociala medier. / This study examines the production and transmission of feminine ideals on social media, focusing on the media phenomena of “Self-Care” and “Clean-Girl”. In the study it is discussed the increasing influence of social media in the lives of young women, with particular focus on TikTok, which is one of the most prominent platforms among the younger generation. The study draws attention to how social media spreads and reinforces female beauty ideals by focuses on the phenomena of “Self-Care” and “Clean-Girl”, which represent two popular beauty ideals that appear on social media. The method used is netnographic, which enables an in-depth analysis of how female beauty ideals are constructed on social media. Data collection takes place through an analysis of media content related to the “Self-Care” and “Clean-Girl” phenomena of TikTok. The collected media content is analyzed through application of the theoretical framework, containing Erving Goffman ́s concept of frontstage and backstage and Leon Festinger ́s theory of social comparison.  The results and analysis make visible that young women actively form an idealized image of themselves in the frontstage on social media, in accordance with norms and expectations from the media phenomena. This representation can lead to a sense of dissonance between the public and private side of their lives. Furthermore, it is discussed how young women are exposed to a comparison with the idealized standard presented on social media, which can affect their self- image and lead to feelings of pressure regarding their own body and appearance. The results and the analysis also emphasize a resistance to “Self-Care” and “Clean-Girl, where young women actively choose to question the traditional beauty standards. Finally, the need for inclusion and representation of different female perspectives on social media is highlighted.

Drawing upon data from a qualitative interview study on the life stories of young women, the aim of this study is to analyze young womens experiences of difficult life events. Special interest is directed to how cultural frameworks are reflected in young women’s stories about themselves and the family and school worlds they have lived in. During a period of almost four years, I conducted deep interviews with ten young women on two to four occasions. They were between the ages of sixteen and twenty at the time of the first interview and of different classes and local origins. The young women were recruited to the study through leaders of a youth detention home and of a girl group activity. Methodologically, the thesis is based in the general field of narrative research and more specifically in the field of feminist life story research. I employed a holistic and thematic content analysis inspired by hermeneutic interpretation and the mainly focus has been on what was told in the stories. The thesis is written in a context of feminist epistemology and from a critical perspective (cf. Harding, 1986, 2004). It includes, among other things, an assumption that there is a social, cultural and historically created imbalance of power between different groups in society (cf. Anderson, 2003). The theoretical concepts that form the basis of this part of the theoretical framework are social worlds (cf. Shibutani, 1955), exclusion (cf. Goffman, 1963; Young, 1990, 2000), belonging (cf. Molin, 2010; Spånberger Weitz, 2011), agency (cf. McNay, 2003, 2004), space of agency (cf. Eduards, 2002) and social positions (cf. Anderson, 2003). The young women´s stories about family gathered around experiences of parents’ separation, family violence, parental substance abuse and the separation from parents. Their stories of school life gathered mainly around experiences of being different and othered, and these experiences of otherness and alienation were closely linked to bullying, school difficulties and to a general unhappiness at school (cf. Andersson, 1995). In contemplation of life as a series of life events, the young womens stories highlight the importance of difficult life events and the impact they have had on their ability to live their lives. The results portray the importance of considering life as a series of moving events, instant and recurring, and of understanding the consequences of social structures on how life and its conditions change and are linked across borders, between different worlds and different times. In a consideration of the life events as variable, instantaneous and sometimes recurring and changing, every life event has to be viewed as new and important to pay attention to, both as an event in itself and also how this event spreads to other moments and contexts than the time and world in which it occurred. In the assumption of life as moving and of life events as essential elements in a changeable life course, available positions and spaces of agency are made visible in the young womens stories. The cultural frameworks of the good family, the real schoolgirl and an authentic I represent structuring principles for how the events are possible to understand and talk about for the young women. They can be considered as ideal images that both increase and limit their opportunities to make difficult life events and their own actions in relation to the events understandable. In this thesis, it becomes visible that, in order to understand young women’s experiences of difficult life events, we need to place experiences in a context where the different circumstances, such as social positions and local structures, are made visible, analyzed and reflected upon.

Studien byggde på associationen mellan att de som främst använde sociala medier, målgruppen unga kvinnor i åldrarna 16 till 25 år, även var den samhällsgrupp som dominerade i psykisk ohälsa. Forskning kring varför målgruppen lider av psykisk ohälsa mer än andra samhällsgrupper är bristande. Det är samtidigt känt att ungas uppväxtmiljö spelar en betydande roll för deras psykiska hälsa. Sociala medier inkluderas inte som en sådan miljö, trots att unga kvinnor idag spenderar minst 3 timmar där dagligen. Detta motiverade studiens syfte, att undersöka unga kvinnors upplevelser kring sociala medier som uppväxtmiljö i relation till sin identitet och hälsa. Kvalitativ metod möjliggjorde insamling av material genom semistrukturerade intervjuer i fokusgrupper. Studiens resultat fann att unga kvinnor upplever sociala medier som en miljö lika verklighetstrogen som andra fysiskt anknutna uppväxtmiljöer. Studiens resultat redogör även för upplevelser av psykisk ohälsa i samband med sociala medier, men att en hög självkänsla fungerar som en skyddande faktor. Konklusionen redogör för om det finns bestämningsfaktorer för hälsa på sociala medier, bör dessa kunna betraktas som påverkbara förutsatt att de upptäcks och dokumenteras. Därför föreslås framtida hälsoarbete med fokus på säker navigering för unga på sociala medier. Konklusionen påvisar vikten av att folkhälsovetenskapens forskning fortgår i linje med den rådande samhällsutvecklingen som i studien förstås som digitaliserad, detta för att inte missa värdefull kunskap kring vad som leder eller avbryter kurs mot psykisk ohälsa. / The study’s background was based on the association between those who mainly used social media, young women between the ages of 16 and 25, were also the group that dominated in mental illness. Current research on why young women suffers from mental illness more than others is inadequate. Although, it is well-known that environments that young people integrates with growing up plays a significant role in youths mental health. Despite that young women spend at least 3 hours there daily, social media is not included as such environment. This motivated the study's purpose, to investigate young women's experiences about social media as an emerging environment in relation to their identity and health. Qualitative methodology enabled the collection of material through semistructured interviews in focus groups. The study found that young women perceive social media as an environment as realistic as any other environments they interact with growing up. The results of the study also describe the experiences of mental illness associated with social media, but that a high self-esteem serves as a protective factor. The conclusion explains whether there are determinants of health on social media, these should be considered as impactable provided they are discovered and documented. Therefore, future health work is proposed focusing on safe navigation for young people on social media. The conclusion demonstrates the importance of public health science research continuing in line with current social development, which in the study is understood to be digitized, in order not to lose valuable knowledge about what leads or interrupts courses against mental illness.

Synen på sex kan se väldigt olika ut beroende på dess kontext, och för att kunna förstå sex och sexualitet i sin helhet krävs det att det ses ur sitt sociala, historiska, kulturella och politiska sammanhang. Studien utgår från en komparativ ansats, då den avser att identifiera eventuella samband och skillnader mellan Sverige och Nederländerna kring synen på sex, samt vad som kan vara orsaken till dessa. Som jämförande länder valdes Sverige och Nederländerna då de kan ses som varandras motpoler när det kommer till konservativa och liberala värderingar. Studien undersöker sex utifrån unga kvinnors perspektiv, och material har samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer i respektive land. Således är syftet med studien att undersöka unga kvinnors syn på sex i Sverige samt Nederländerna. Resultaten visade att trots olika värderingar och politiska åsikter i länderna så har unga kvinnor liknande tankar och upplevelser när det kommer till synen på sex. Den främsta förklaringen till de liknande åsikterna kopplas till feminismens utveckling samt internet som informationskälla. Den största skillnaden i åsikter hos kvinnorna var kring sexuellt arbete såsom prostitution, där kvinnorna i Sverige var negativa medan kvinnorna i Nederländerna var positiva, men med en viss skepticism. En möjlig förklaring till att kvinnorna i Nederländerna var mer positiva till prostitution var på grund av normaliseringen som skett genom inflytande från politiken.

Peace processes have been slow to recognise women, which is later reflected in the political landscape of the post-conflict society. Researchers have emphasised that the post-conflict setting many times constitutes a greater challenge for women than men as they face more vulnerability and insecurity in forms of domestic violence and being excluded from the formal peace processes. This is the case for Bosnia and Herzegovina, which is still facing difficulties both socially, politically and economically due to the civil war at the beginning of the 1990s. For instance, the country is facing major economic difficulties, which have contributed to high unemployment rates which is especially affecting women and the youth. Thereby this study which is based on eight qualitative semi-structured interviews explores how young women with tertiary education in Bosnia and Herzegovina experience their participation in the post-conflict setting, and what out-looks they have on their future in relation to the predominant gender order. Through the thematic analysis and by using a theoretical framework related to “Conflict, Gender, Ethnicity and Post-Conflict Reconstruction” and “gender order” their experiences were analysed. The results of this study show that although the young women experienced that they could participate in society, all of them experienced obstacles related to politics and gender traditional expectations of women. Their outlooks were relatively positive as they recognised several opportunities to fulfil their dreams due to education. Moreover, the majority of them wanted to stay in Bosnia and Herzegovina. The post-conflict setting is affecting the entire population, however, young women are further affected by the gender order. Ultimately, the patriarchal gender order which is heightened in the post-conflict setting is impacting these young women’s participation and outlooks, which limits their prospects. However, through their participation and how they conduct themselves, they are opposing the place they have been given in the gender order. / Fredsprocesser har varit långsamma med att erkänna kvinnor, vilket senare har återspeglats i det politiska landskapet i samhället efter en konflikt. Forskare menar på att tiden efter en konflikt många gånger utgör en större utmaning för kvinnor än för män, eftersom de är mer sårbara och ofta möter olika former av våld i hemmet samt utesluts från de formella fredsprocesserna. Det här är fallet för Bosnien och Hercegovina, som fortfarande står inför svårigheter både socialt, politiskt och ekonomiskt på grund av inbördeskriget i början av 1990-talet. Landet står exempelvis inför stora ekonomiska svårigheter, vilket har bidragit till den höga arbetslösheten som särskilt drabbar kvinnor och ungdomar. Mot bakgrund av det här undersöker studien, som baseras på åtta kvalitativa semi-strukturerade intervjuer, hur unga kvinnor med högre utbildning i Bosnien och Hercegovina upplever sitt deltagande i det post-konfliktsamhälle som de lever i, hur deras framtidssyn ser ut och hur de förhåller sig till den nuvarande genusordningen. Genom tematisk analys och användningen av ett teoretiskt ramverk relaterat till “Konflikt, genus, etnicitet och post-konfliktrekonstruktion” och ”genusordning” analyserades deras erfarenheter. Resultatet av studien visar att de unga kvinnorna upplevde att de kunde delta i samhället men också att de kände vissa hinder, relaterade till politik och de traditionella könsrollerna som finns i samhället. Samtidigt var de ungas syn på framtiden relativt positiv, då de ansåg att det fanns många möjligheter för dem att uppfylla sina drömmar eftersom de hade studerat. Många av dem ville stanna i Bosnien och Hercegovina. Miljön som är i ett post-konfliktsamhälle påverkar hela befolkningen dock är unga kvinnor extra utsatta, då de också är påverkade av den regerande genusordningen. Den nuvarande patriarkala genusordningen som ofta kulminerar i ett post-konfliktsamhälle begränsar de unga kvinnornas deltagande, vilket påverkar deras tankar om framtiden. Dock, genom sitt deltagande och agerande i samhället sätter de sig emot den plats som de har tilldelats i genusordningen.

No description available.

The honor killing of Fadime Sahindal in 2002 sparked a debate in Swedish media about honor-related violence and oppression. As a professional social worker, it is important to have knowledge in the field to help young women who are exposed to honor-related violence and oppression. The aim of this study is to analyze the working methods and attitudes of social workers and their discretion in the work of honor-oppressed young women. The study is based on six qualitative interviews conducted with professional social workers. Through the interviews, the social workers' experiences, thoughts and opinions about the social service's way of working with honored young women were highlighted. The interviews were analyzed using thematic analysis and interpreted by the theory of honor and discretion. The results show that social workers do not have the right knowledge about honor problems and that they do not have the right tools to meet these young women who are exposed to violence and oppression.