The purpose of this thesis is to understand the ways in which rumors affect the everyday lives of a few young women. The questions are: What kinds of rumors do the young women find are the most common? How do they respond to these rumors? Do the rumors affect their everyday lives and if so, how do they react to them? Do they resist them? Do they feel limited by them? The empirical data was collected through unstructured interviews (focus groups) with three groups. The groups discussed different themes without prompting questions by the interviewer and it was clear that rumors played an important role, in multiple ways, in the lives of the young women. The most common rumors were sexualized and were mostly concerned with the view that the young women should not engage in “too many” heterosexual relations – preferably none. The meaning and significance of rumors fluctuated from different public and private places but the connecting link was that they were used as a means of controlling the young women’s sexuality (including making and maintaining it heterosexual). Rumors implied norms for the expected behavior of the young women, which would be expressed through normative opinions about clothes, looks, and behaviors in order to prevent rumors. It also involved the women being compelled to avoid certain public places and to be outdoors during certain hours because even these situations could lead to rumors. In numerous ways various factors were correlated and led to many of the young women feeling limited and adapting to the norms in order to avoid being the subjects of more rumors. This led to a limitation of ways they could act and a decrease in places they could go. Rumors played an important role in terms of the possibilities these young women had to move and act in public and in terms of their sexual subjectivity. The resistance against rumors was mostly noted in the young women’s questioning of the structures that allow differing possibilities and opportunities of action depending on one’s gender.

För mig är veckotidningen en avkoppling, en flykt från vardagen. Här kan jag läsa om sådantsom inte är djupt eller kräver alltför mycket eftertanke. Min föreställning om veckotidningarär dock lite mer komplex än så. Trots att de ger mig diverse skönhetstips och råd samt ger migen stunds avkoppling så anser jag att många veckotidningar kan ge unga tjejer sämresjälvförtroende. Fokus på det ytliga kan ibland bli alltför stort och innehållet talar ofta emotderas försök till att ge tjejer bättre självförtroende. Miriam Nordfors skriver i juli 2006 en artikel i Expressen vid namn "Utseendehets". Hon nämner i artikeln att veckotidningar som Cosmopolitan och Veckorevyn lägger alltför stor vikt vid kvinnors kroppar, medan de samtidigt vill få det att verka som att "det är för att ge tjejer bättre självförtroende". Hon skriver också att tidningarna oftast utgår ifrån att kvinnor är missnöjda med sina kroppar, och bygger tidningen därefter. De kvinnor som faktiskt är nöjda riskerar att efter ett tag ändå börja ifrågasätta sin kropp, de blir påverkade och mer kritiska mot sig själva. Jag har i min studie valt veckotidningar som forskningsproblem eftersom jag anser att det är ett vanligt medium där skönhet och hälsa presenteras för våra kvinnor. Veckotidningen har också en makt som inte många andra har, de når ut till en stor publik och kan ge känslan av att ”deras ord är lag” för kvinnor som är mer eller mindre påverkbara gällande deras utseenden.

Endometrios, en sjukdom med symtom som smärtor eller blödningar i samband med menstruation, börjar ofta i tonåren men diagnostiseras inte förrän flera år senare. Kvinnorna med denna diagnos beskriver ofta att de inte fått förståelse för sina problem under tonåren. Sjukdomen kan innebära stora besvär för den drabbade och följder på det fysiska, psykiska och sociala planet kan ses. Syftet var att studera hur unga kvinnor med endometriossymtom upplevde skolsköterskans stöd under högstadie- och gymnasietiden, för att kunna påverka deras livskvalitet. Via Svenska endometriosföreningens ungdomssektion i Sverige gjordes en kvantitativ undersökning med kvalitativt inslag. Ett frågeformulär skickades ut till föreningens 59 medlemmar, 24 kvinnor svarade. Resultatet visade att några få kvinnor var nöjda med den hjälp de fått under skoltiden men de flesta kvinnorna uttryckte att de saknade kunskap, stöd och förståelse från skolsköterskan vilket ibland gav ett icke tillfredsställande bemötande. Det framkom även i studien att förståelse och kunskaper saknades i vissa fall även hos ungdomsmottagningar och läkare. Tillgängligheten av skolsköterskan på de olika skolorna varierade. Mer resurser bör läggas på kunskaper både hos skolsköterskor och de unga kvinnorna själva för att förbättra livskvaliteten hos de unga kvinnorna. / Endometriosis, a disease that gives symptoms like dysmenorrhea or abnormal bleedings during menstruation, often appears during the early adolescent and several years passes from onset of the symptoms to the point of diagnosis. The women with this diagnose often describes the feeling of not being understood, even during their adolescence. The disease may appear with troubles for the women that gives effects upon physical, mental and social impact which can be seen. The aim was to investigate what kind of support the women had got from there school nurse during junior high school and high school to affect the quality of life. A method of a quantitative study with qualitative influences was used. The respondents were found through the Swedish Endometriosis Associations youth section. A questionnaire was sent out to 59 women and 24 responded. The result showed that few of the women were satisfied with the support they received during their time in school. Almost all the women expressed that there was a lack of knowledge, support and understanding from the school nurse. Consequently, the women were not satisfied with the health care encounter. Lack of understanding and knowledge was found even at social advice and guidance centres for young people and physicians. The availability of the school nurses varied between different schools. The resources should be used to give knowledge to school nurses and the adolescents to improve the adolescents quality of life.

I denna studie har vi sökt svara på frågan angående hur unga kvinnor ser på sig själva och sin roll i samhället. Detta har gjorts utifrån frågeställningar om hur unga kvinnor resonerar kring framtiden, genus och självbild. Datainsamlingen utfördes med hjälp av metoden fokusgrupp. I fokusgruppen deltog sex unga kvinnor i åldrarna 17 till 23 som på olika sätt varit i kontakt med organisationen Mamita Sthlm, en organisation som fokuserar på personlig utveckling med hjälp av bland annat yoga och samtalsterapi. Vi kom i kontakt med dessa informanter genom Cristina Tscherning som är en terapeut på Mamita och som vi har varit i kontakt med sedan tidigare. Analysen av fynden har gjorts utifrån Judith Butlers genusteori och Michel Foucaults teori om makt och diskurs. De upptäckter vi har gjort visar att informanterna upprätthåller och reproducerar könsmaktsordningen och de maktstrukturer som konstruerats och konstrueras i samhället. De mest frekventa och framstående samtalsämnen som uppkom under intervjun var den stress som härstammar från känslan av att vilja förbereda sig för vilka olika vägar livet kan ta samt stressen av att känna sig tvungen att behöva dra nytta av de möjligheter som erbjuds unga kvinnor idag.

Mot bakgrund av att medier kan definieras som en socialiseringsfaktor samt att sexualitet är ett ämne som ofta vädras i olika medier är syftet med den här kvalitativa studien att undersöka hur livsstilsmagasin, i sina texter, skildrar sexualitet och då närmare bestämt kvinnors sexualitet. Kvinnors sexualitet undersöks av den anledningen att kvinnor under 1800-talet drabbades av en avsexualisering, det vill säga deras sexualitet förminskades i förhållande till männens, vilket sannolikt påverkar samhället än idag.                       Studien har tre frågeställningar där den första rör huruvida denna avsexualisering präglar livsstilsmagasin. Den andra frågeställningen undersöker vilka ord som används i livsstilsmagasinen för att beskriva det kvinnliga könsorganet. Den tredje frågeställningen har fokus på hur stor del av innehållet i livsstilsmagasinen som präglas av sexualitet, på ett direkt eller indirekt sätt. Ur ett medie- och kommunikationsvetenskapligt perspektiv lutar sig studien mot ett teoretiskt ramverk kring mediers påverkan, då främst hur unga människor påverkas, samt agenda setting. Jenny Kitzingers forskning har en central roll. Ur ett sociologiskt och sexologiskt perspektiv kretsar det teoretiska ramverket kring Gisela Helmius definitioner av samhällelig sexualsyn samt Gayle Rubins sexhierarki. De metoder som använts är huvudsakligen en kritisk diskursanalys med fokus på texternas konstruktivistiska funktion samt en mindre kvantitativ analys som ger svar på hur stor del av medieinnehållet som berör sexualitet. Empirin grundas på elva stycken livsstilsmagasin riktade till unga kvinnor.                       Av analysen framkommer att cirka nio procent av innehållet i de undersökta tidningarna berör sexualitet i någon form. Det framkommer också att de undersökta tidningarna är präglade av den restriktiva sexualsyn som råder i Sverige, vilken sannolikt delvis är ett resultat av ovan nämnda avsexualisering. Detta yttrar sig främst i ett befästande av den rådande kärleksideologin där sexualiteten endast får röra sig inom kärlekens, heterosexualitetens och tvåsamhetens ramar. Det framkom också att de undersökta tidningarna bidrar till ett osynliggörande av det kvinnliga sexuella könet. / Given that the media can be defined as a socialization factor and that sexuality is a topic that is often aired in various media, the purpose of this qualitative analysis is to examine how the media portrays sexuality and more specifically women's sexuality. The reason for examining women's sexuality is that women during the 17th century were constrained in their sexuality compared to men, and this constraint most likely has made an inprint on society to this day. This study poses three questions, the first concerns if the desexualisation of women characterizes the lifestyle magazines today. The second question examines which words that are used in lifestyle magazines to describe the female genitalia. The third question focuses on to which extent the media content in lifestyle magasines is characterized, directly or indirectly, by sexuality. From a media and communications perspective the study has a theoretical framework based on agenda setting and how media is able to influence its users, the young users in particular. The research done by Jenny Kitzinger plays a central part. From a sociological and a sexological perspective the theoretical framework revolves around Gisela Helmius' definitions on ideas of sexuality in society and Gayle Rubin's hierarchical valuation of sex acts. The methods that have been used are a critical discourse analysis which examines the constructivist function of the texts and a smaller quantitative analysis to examine to which extent the media content concerns sexuality. The empirical data is based on eleven lifestyle magazines aimed at young women. The analysis reveals that nine percent of the content in the examined magazines concerns sexuality in some way. It also reveals that the examined magazines are characterized by the idea of a restrictive sexuality which prevails in Sweden, which problably is a result of the above mentioned desexualisation. This manifests primarily in the consolidation of the prevailing ideology of love, where sexuality only is allowed within a framework of love, heterosexuality and monogamy. The magazines also contribute to making invisible the female sexual genitalia.

Bakgrund: Sedan 1975 när abortlagen i Sverige trädde i kraft, har kvinnor själva haft möjlighet att avgöra om deras graviditet ska avbrytas innan den 18:e graviditetsveckan. I dagens sjukvård tenderar personalen att se mer till det fysiska vilket gör att kvinnors tankar och känslor förbises. Behovet av kunskap om kvinnors känslomässiga upplevelser av abort är därför betydelsefullt att belysa. Syfte: Syftet var att belysa unga kvinnors känslomässiga upplevelser i samband med abort. Metod: Studien utformades som en allmän litteraturstudie där nio artiklar samlades in och analyserades. Resultat: Ur analysen framkom tre kategorier vilka var Känslomässiga upplevelser i samband med beslutet, Känslomässiga upplevelser i samband med ingreppet och Känslomässiga upplevelser efter aborten. Kategorierna tar upp både positiva och negativa känslor som berör abortupplevelsen. Diskussion: Tre centrala fynd diskuterades utifrån de tre resultatkategorierna. Dessa fynd belyser kvinnornas oro och rädsla i samband med beslutstagandet, kvinnornas känsla av lättnad de upplever direkt efter aborten och känslan av upprördhet och ledsamhet som kan finnas hos kvinnorna flera år efter aborten. Slutsats: Då abortupplevelsen är individuell, är det viktigt att sjuksköterskan ser till hela kvinnans upplevelse, både det fysiska, psykiska och känslomässiga.

Med denna C-uppsats vill vi belysa bloggens betydelse för den unga bloggläsaren i Halmstad och Laholmskommun.  Genom tre teman som är konsumtion, livsstil och intrycksstyrning vill vi få en ökad förståelse för bloggens betydelse för den unga kvinnans självkänsla med fokus på bloggläsaren och bloggerskan.   Metodtriangulering var grunden för vår metodologiska utgångspunkt. Vi har tittat på skriftliga källor, tidigare forskning och tre bloggare som vi sedan intervjuat. Samt en enkätundersökning som utfördes bland elever på olika gymnasieskolor i Halmstad och Laholm, vi lämnade ut totalt 105 enkäter. För att ge undersökningen en bättre bild av hur läsaren upplever bloggen intervjuade vi även tre bloggläsare. Vi har kommit fram till att bloggen har stor betydelse för den unga kvinnans självkänsla och vi belyser detta ur en bredare kulturell synvinkel. / The purpose of this essay is to shine light upon the importance of blogs to young readers in Halmstad and Laholm. We want to, through three themes of consumption, life style and direction of impression, increase the understanding of how blogs affect young women's self- esteem with focus on blogreaders and different kinds of blogs. We used triangulation of methods as our methodical starting-point. We looked at written sources, earlier research and later interviewed three bloggers. We also performed a survey that we handed out to different high schools in Halmstad and Laholm. For this we handed out 105 forms in total. To receive a better picture of how readers experiences blogs, we also interviewed three blog readers. We came to the conclusion that blogs greatly affect young women's self-esteem and we shine light on this through a wider, cultural angle.

Problem: En problematik i sjukvården är att psykosociala problem sällan eller aldrig fångas upp av vårdpersonalen, att vara ung är en riskfaktor för att drabbas av psykosociala problem. Det är därför av vikt för sjuksköterskan att ha kunskap om den psykosociala påverkan som unga kvinnor med bröstcancer upplever. Syftet: var att belysa unga kvinnors upplevelser av sin bröstcancer ur ett kosocialt perspektiv, relaterat till omvårdnad. Metod: En litteraturstudie, där 14 kvalitativa och kvantitativa artiklar som svarade mot studiens syfte användes. Resultat och konklusion: Bröstcancern påverkade kvinnans relationer med de anhöriga både positivt och negativt. De kroppsliga förändringar som uppstod till följd av bröstcancern skapade funderingar kring reproduktion, sexualitet och femininitet. De unga kvinnorna upplevde brist  på anpassad information och anpassat stöd, de upplevde även att de förlorade sin identitet. Rädslan för att dö eller återinsjukna präglade kvinnornas liv. En ångest att överge sin familj vid en eventuell bortgång var vanligt förekommande hos kvinnorna.Implikation: Det finns behov av att förbättra information och psykosocialt stöd speciellt anpassat för unga kvinnor som drabbats av bröstcancer. Även behov av vidare forskning om hur psykosociala problem identifieras hos unga kvinnor med bröstcancer. / Problem: In health care the psychosocial problem rarely or never is noticed by nursing staff, being young is a risk factor for suffering from psychosocial problems. It is therefore important for nurses to have knowledge about the psychosocial impact that young women with breast cancer experience. The purpose: was to illustrate young women´s experiences of their breast cancer from a psychosocial perspective, related to nursing. Method: It was a literature study, where 14 qualitative and quantitative articles that responded to the study´s purpose were used. Results and conclusion: Breast cancer influenced women´s relationships with the families both positively and negatively. The physical changes that occurred as a result of breast cancer created concerns about reproduction, sexuality and femininity. They felt that there was a lack of personalized information and tomized support for the young women. The women felt that they had lost their identity. The fear of dying or recurrence imprinted the women´s life. Anxieties to abandon the family in the event of a possible death were commonly occurring in the women. Implication: There is a need to improve information and psychosocial support ecially modified for young women with breast cancer. Also there is a need for further research on how psychosocial problems are identified in young women with breast cancer.

Ett cancerbesked hos kvinnor i ung ålder kan medföra upplevelser som aldrig tidigare förekommit i livet, en oviss framtid med mycket tankar och funderingar. Bristande kunskaper om cancersjukas upplevelser finns hos sjuksköterskor enligt tidigare forskning, och det leder till att patienterna inte får adekvat vård. Syftet med examensarbetet var att beskriva unga kvinnors upplevelser av att leva med cancer. Tre biografier innehållande fem berättelser analyserades utifrån en kvalitativ manifest innehållsanalys. Martinsens teori användes som teoretisk referensram, där hon belyser vikten av gemenskap mellan människor samt tryggheten i miljön. Analysen resulterade i fyra kategorier; upplevelsen av att få ett cancerbesked, viljan att leva, upplevelsen av trygghet i gemenskap och miljö, samt vetskapen om att livet kommer att ta slut. Framträdande upplevelser var hoppfullhet, viljan att bli frisk och livskraft. Trygghet var något betydelsefullt och kunde upplevas i samband i gemenskap och speciella miljöer. Resultatet uttryckte även upplevelser i form av förtvivlan, hopplöshet och sorg. Det är betydelsefullt för sjuksköterskor att få fördjupad kunskap om unga kvinnors upplevelser av att leva med cancer. Detta för att medvetet kunna skapa en individuell anpassad vård för cancersjuka patienter. / A cancer diagnosis for young women can lead to experiences that earlier never occurred in life, an uncertain future with a lot of thoughts and reflections. Nurses lack of knowledge in cancer patients' experiences are known according to previous research, and this leads to that patients don’t recive adequate care. Purpose of this study was to describe young women's experiences of living with cancer. Three biographies consisting of five stories were analyzed from a qualitative manifest content analysis. Martinsen´s theory was used as theoretical framework, where she illuminates the importance of communion between people and the safety of the environment. Analysis resulted in four categories: the experience of getting a cancer diagnosis, the will to live, the experience of safety in the community and environment, and the knowledge that life will come to an end. Prominent experiences were hopefulness, desire to be healthy and vitality. Safety was something significant and could be experienced in context of community and special environments. The result also expressed experiences in form of despair, hopelessness and sadness. It is important for nurses to gain deeper knowledge about young women's experiences of living with cancer. This is to deliberately create an individualized care for cancer patients.

<p>Den psykiska ohälsan bland unga kvinnor ökar i samhället idag.  Självskadebeteendet kan vara ett sätt för dem att lindra sin ångest. Tidigare forskning visar att sjuksköterskor upplever en vanmakt och osäkerhet inför denna patientgrupp. Syftet med denna studie är att, genom kvalitativ analys av fyra självbiografier, beskriva unga kvinnors upplevelser av självskadebeteende. Resultatet bygger på fyra huvudkategorier med vardera två subkategorier som illustreras och förtydligas med citat från författarna. Huvudkategorierna speglar fyra områden som har stor betydelse för utvecklingen av självskadebeteendet. Resultatet beskriver författarnas gemensamma erfarenheter av självförakt och utanförskap, samt deras olika uppväxtförhållanden och personligheter. Diskussionen betonar att vårdpersonalen bör närma sig lidandet bakom självskadebeteendet med förståelse och respekt, vilket kräver kunskap om patienter som skadar sig själva.</p><p> </p><p> </p><p> </p> / <p>The mental unhealthiness amongst young women is increasing in society today. Self-harm behaviour can be a way for them to alleviate their anxiety. Previous research shows that nurses perceive powerlessness and uncertainty for this population. The purpose of this study is to describe the experiences of self-harm behaviour in young women through qualitative analysis of four autobiographies. The result is based on four major categories, each with two subcategories, illustrated and clarified with quotations from the authors. The major categories reflect four areas of key importance to the development of self-harm behaviour. The result describes the authors' common experience of self contempt and alienation, and their different growing conditions and personalities. The discussion emphasizes that health care providers should approach the suffering behind self-harm behaviour with understanding and respect, which requires knowledge of patients harming themselves.</p>