Uppsatsen avser att undersöka unga nyanställdas motivation till att bli chefer i dagens samhälle. Frågeställningarna som används i uppsatsen är: Hur ser föreställningarna ut hos nyanställda om chefskap i relation till ledarskap? Hur ser nyanställda på de förväntade kraven som ställs på chefer idag? Vill nyanställda bli chefer i framtiden, och i sådana fall varför/varför inte? Syftet med uppsatsen är att undersöka unga nyanställdas motivation till att bli chef och även undersöka vilken ledarstil som uppskattas mest hos en chef utifrån de anställdas perspektiv. I teorikapitlet behandlas därför ledarskapets utveckling samt olika ledarstilar. Vi har även belyst begreppet chef och vad det representerar, samt skillnaden mellan en chef och en ledare. Med frågeställningarna som utgångspunkt har vi genomfört en kvalitativ studie och använt oss av intervjuer. Vi har intervjuat sex respondenter från två olika IT-företag där intervjuerna var halvstrukturerade. Den halvstrukturerade intervjun underlättade utvecklandet av vår intervjuguide i samband med respondenternas svar för att på ett tydligare sätt kunna tolka tankar och reflektioner kring ämnet. Det har varit viktigt för oss att använda följdfrågor som gav mer innehåll och relevans i sammanhang med intervjusvaren. Det materialet utvisade i samband med studien var att den yngre generationen inte sökte sig mot en chefsposition. Orsaker till att respondenterna inte strävar efter en chefsposition förklarar vi i analyskapitlet där det framgår att det ställs höga krav på chefer gällande tillgänglighet som ger stor inverkan på privatlivet. Enligt vårt material framkommer det att framtidens ledare främst använder sig av den demokratiska ledarstilen med inslag av den auktoritära. Uppsatsen avslutas sedan med en diskussion gällande konsekvenser som följer av brist på motivation hos unga nyanställda gentemot chefskapet, samt förslag på förebyggande arbete.

The aim of this thesis is to examine how two young adult departments at two public libraries work and what profiles the young adult departments have. To examine the work and profiles at the young adult departments I have used the following questions: What are the ideas about working with young adults? How are the two departments in this study working whit young adults? What or which are the profiles of the young adult departments in this study?To answer the questions above I used a qualitative method based on interviews with the librarians responsible for the young adult departments. To complete the interviews I studied the libraries Internet sites and official documents. The examined departments are located at two city libraries and were chosen manly for their focused age group, 15-25 years and that the departments are well established.To analyse the results I used the theoretic model of Marianne Andersson and Dorte Skot-Hansen about the role of the public library. The model describes library profiles from four perspectives: the library as a cultural centre, a knowledge centre, an information centre and a social centre. I also used previous studies about the work with young adults at public libraries to analyse the results from the empiric studies.The analytical findings show many similarities in young adult services between theory and my study. Marketing, user treatment, user influence, the selection of activities and media and finally co-operation are the five categories in which the libraries focus their work with young adults. This is according to the results from my study and previous studies. The results from the analysis of the departments profiles show that the departments have traces from three of the categories but the main profile of both departments are the departments as a cultural centre.

Uppsatsen är en kvalitativ intervjustudie om destruktiv sexualitet - hypersexualitet. Syftet med studien är att undersöka hur unga personer i åldern 18 – 30 år med ångestdriven och tvångsmässig sexualitet upplever sin problematik. Studien tar sin början i ett terapifall. Huvuddelen av uppsatsen utgörs av tre djupintervjuer med unga vuxna i åldern 21 – 28 år. Intervjuerna analyseras genom metoden Interpretative Phenomenological analysis (IPA). En genomgång av diagnosförslaget hypersexualitet avseende forskning om dess följdverkningar och känslomässiga och relationella orsaker görs. Sexualitetens plats i psykodynamisk teori har under de senaste åren omformulerats. I modern psykodynamisk teori ses sexualiteten som ett av flera samverkande motivationssystem. Dess relation till anknytningssystemet har särskilt uppmärksammats. Affekterna utgör motiverande förstärkare och affekten skam anses viktig för utvecklingen av sexualitet och uppkomsten av sexuella problem. Informanternas berättelser redovisas genom nio kategorier. En kärnberättelse utformas för varje individ som tolkas utifrån affektteori och Lichtenbergs teori om motivationssystem. Resultatet av studien bekräftar tidigare forskning att hypersexualitet är förknippat med skam och rädsla för närhet och att de sexuella uttrycken sammanhänger med otrygg eller desorganiserad anknytning. Ett gemensamt tema hos alla informanter är att de längtar efter kärlek och trygghet men att inre känslomässiga konflikter, låg självkänsla och brist på tillit förhindrar att dessa behov kan förverkligas. Hypersexualitet kan ses som försvar mot ångest. Ångesten består hos intervjupersonerna på det känslomässiga planet av skam, mindervärdeskänslor, rädsla och vissa fall av skräck - aggression. En sexualisering sker av adaptiva behov som ömsesidig närhet, sensualism och trygghet. Längtan efter helhet och ömsesidighet i nära kärleksrelationer är stark och genomgående i både terapifallet och de tre intervjuerna.

Cannabis är den mest använda drogen i världen och attityderna gentemot den blir allt mer liberala. Då många syntetiskt framställda cannabinoider ständigt dyker upp på marknaden visar studier på olika resultat angående utbredningen av drogen. Det är personer i de yngre åldrarna som i störst utsträckning använder cannabis. I dagens samhälle ställs det allt mer krav på unga vuxna, inte minst när det gäller att skaffa sig en utbildning. Syftet med denna studie var därför att undersöka om det fanns något samband mellan användningen av cannabis och upplevelser av studiesituationen bland studenter vid Linköpings universitet.Studiens teoretiska utgångspunkt utgjordes av Robert K. Mertons strainteori där fokus låg på huruvida studenterna upplevde sig ha förutsättningar och medel att uppnå sitt mål; att klara av en utbildning. Populationen för studien var alla studenter som var registrerade på ett program. En totalundersökning gjordes av de studenter som våren 2014 studerade på ett program i termin fyra. Det empiriska materialet samlades in via en onlineenkät som besvarades av 1 481 respondenter.Resultatet visade att 36,8 % av respondenterna någon gång hade testat cannabis, männen var signifikant överrepresenterade. De flesta hade testat cannabis första gången då de studerade på gymnasiet. Respondenterna var över lag nöjda med sin studiesituation. Det var inte möjligt att se något samband mellan användningen av cannabis och upplevelser av studiesituationen som helhet.

I dagens samhälle generellt och även inom forskningen framförs uppfattningen att individen själv är ansvarig för att skapa en stabil självkänsla. Detta menar vi blir problematiskt eftersom den sociala kontexten är av stor vikt. Tidigare forskning pekar på att det exempelvis finns genusskillnader i den upplevda självkänslan hos ungdomar. Syftet med denna studie är att från ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och genusperspektiv undersöka hur unga män och unga kvinnor i grupp konstruerar föreställningar om självkänsla, utifrån frågeställningarna “Finnas det skillnader i hur unga kvinnor respektive unga män pratar om självkänsla?” och “Vilka faktorer kan generellt sett påverka självkänsla, enligt unga vuxna?”. Vi har i fokusgruppsintervjuer undersökt hur unga män och unga kvinnor pratar om självkänsla. De viktigaste resultaten vi kom fram till i studien är att det finns skillnader mellan hur unga män och unga kvinnor pratar om självkänsla, samt att båda grupperna menar att det är ett socialt skapat fenomen. Med denna studie vill vi synliggöra den sociala aspekten av självkänsla, det vill säga, att det inte enbart är upp till individen att skaffa sig stabil självkänsla utan att sociala faktorer och socialt konstruerade föreställningar om självkänsla och kön också spelar in, i alla fall när det handlar om unga vuxna.

Socialstyrelsen rapporterar om en ökning av den psykiska ohälsan hos barn och unga vuxna. Mycket tyder på att orsakerna är de livsvillkor unga har som omfattar skolperioden och vidare mot vuxenlivets arbetsmarknad. De vårdsökande har ökat till BUP och allt yngre söker sig till VUP. Undersökningar visar att det är ett avstånd mellan BUP och VUP. Det kan vara en stor omställning för patienterna att föras över från BUP till VUP, man går från att bli behandlad som barn till vuxen. Här ställs det stora krav på de berörda vårdenheterna. Personer med psykisk ohälsa löper stor risk för återfall, därför är det av vikt att dessa personer följs upp aktivt med en planerad och ny kontakt. En god kontinuitet ökar följsamheten och förbättrar prognosen över tid. Syftet med studien är att beskriva patienternas upplevelse av överföringen från BUP till VUP. En kvalitativ design med intervjuer valdes. Induktiv innehållsanalys tillämpades som analysmetod. Resultatet delades in i tre teman; informationens betydelse, att själv ta beslut om sin behandling samt att inte veta vad som ska hända. Slutsatsen är att det behövs ytterligare information om överföringen och vården vid VUP. Att bytet av behandlare är svårt samt att individens mognad är av betydelse hur den unge klarar ansvaret att själv ta beslut angående sin behandling.

Denna kvalitativa studie syftar till att utifrån unga personers perspektiv undersöka deras erfarenheter av att söka vård för psykisk ohälsa genom primärvården. Detta genomfördes genom tre övergripande teman relaterade till Socialstyrelsens (2016) riktlinjer och rekommendationer för behandling av psykisk ohälsa. Dessa var följande: tid och tillgänglighet, bemötandet med vårdpersonal samt kompetens hos vårdpersonal. Målet med studien är således inte att generalisera resultatet till samtliga unga personer som söker hjälp för psykisk ohälsa genom primärvården, utan belysa hur behandlingen sker och om den följer de riktlinjer och rekommendationer som Socialstyrelsen (2016) tagit fram. Det empiriska materialet består av fem kvalitativa intervjuer med fem stycken unga personer som alla har sökt hjälp genom primärvården för sin psykiska ohälsa samt genomgått behandlingen. Samtliga intervjuer har ägt rum under hösten 2017. Sedan har studien utgått från de unga personernas berättelser för analys. Det teoretiska ramverk som nyttjas är Max Webers (1947) teori om en byråkratisk organisationsform samt den subjektiva erfarenheten av Alfred Schütz (2002). Resultatet har bland annat belyst att de riktlinjer och rekommendationer som Socialstyrelsen (2016) givit inte har präglat behandlingen av de flesta av informanternas möte med primärvården. Detta syftar huvudsakligen på att informanterna upplevt ett opersonligt bemötande, lång väntetid samt brist på hjälp.   Nyckelord: Primärvården, unga vuxna, psykisk ohälsa

Syftet med studien har två delar. Första delen handlar om att belysa hur några arbetslösa unga vuxna, som deltar i ett arbetslöshetsprojekt, ger uttryck för sitt engagemang och förutsättningar för att ta sig ur sin arbetslöshet. Därefter syftar studien till att belysa ledares, för arbetslöshetsprojektet, förhållningssätt och agerande i förhållande till gruppen arbetslösa unga vuxna utifrån ledarnas egna perspektiv. Metoden Studien har utgått från en kvalitativ ansats och studiens data samlades in i form av intervjuer. Deltagarna i studien var tre stycken arbetslösa unga vuxna samt två stycken ledare från ett arbetslöshetsprojekt. Teorier som studien använder sig utav är Känsla av sammanhang (KASAM) och Habitus. Studien använder KASAM för att kunna förstå hur de unga vuxna klara av de påfrestningarna som finns under arbetslösheten. Habitus kommer användas för att se om individens vägval och framtidsplaner har formats utifrån socioekonomiskt område och familj, utifrån deras berättelser. Studiens resultat visade att arbetslösa unga vuxna hade ett engagemang att förändra situationen som arbetslös. Förutsättningarna att ta sig in på arbetsmarknaden var olika beroende på stöd och bakgrund. Ledarna för projektet arbetade med att motivera, informera och stödja deltagarna. Slutsatsen är att att förutsättningarna för att kunna etablera sig på arbetsmarknaden ser olika ut beroende på vilket socioekonomisk område de är uppvuxna i samt familjeförhållande. Ledarna för arbetslöshetsprojektet individanpassar stödet för att kunna möta individens behov av stöd. Det stödet som de unga vuxna får har en betydelse för att individen ska kunna ta ansvar för sin situation som arbetslös.

Sammanfattning Bakgrund: Förekomsten av födoämnesallergi ökar och det finns ännu ingen medicinsk behandling som botar födoämnesallergi och en allergisk reaktion kan handla om liv eller död. Födoämnesallergi finns över hela världen och de vanligaste allergierna är mot mjölk, ägg och jordnötter. Bristen på utbildad personal inom födoämnesallergi medför att primärvårdens ansvar ökar. Syfte: Syftet är att beskriva tonåringars och unga vuxnas upplevelser av att leva med födoämnesallergi. Metod: Litteraturstudien har en beskrivande design. Från databasen Pubmed Medline inkluderades nio kvalitativa, en kvantitativ artikel och en mixad design. Resultat: Fyra huvudkategorier identifierades, kunskap och resurser, socialt, känslomässig påverkan samt kontroll och säkerhet. Individerna upplevde att samhället hade en brist på kunskap och förståelse för deras allvarliga tillstånd och speciella behov. Regelbunden kontakt med specialistvård tycktes leda till bättre hanteringen av sjukdomen. Endast ett fåtal hade goda erfarenheter av primärvården. Födoämnesallergi innebar emellertid en psykologisk påverkan och det var inte ovanligt att tonåringarna blev mobbad eller trakasserad i samband med allergin. Slutsats: Tonåringar och unga vuxnas upplevelser av att leva med födoämnesallergi har visat sig ha en negativ inverkan på individens psykiska mående och sociala liv. Sjuksköterskan har därför en betydande roll i omvårdnaden av tonåringar och unga vuxna med födoämnesallergi.

Bakgrund: Antalet olika sociala medier har ökat snabbt och har blivit allt fler det sista 10 åren. Unga vuxna (18–30 år) står för stor del av användningen av sociala medier. Ohälsan, speciellt psykiska ohälsan har också ökat de senaste 10 åren. Tidigare forskning visar att Facebook är ett av de ledande sociala medierna, forskningen indikerar också att flera hälsofaktorer kan påverkas av användningen av Facebook och andra sociala medier. Delar av sjuksköterskans roll är att identifiera faktorer som påverkar hälsan.  Syfte: Att beskriva unga vuxnas erfarenheter av att använda sociala medier med avseende på hälsan.  Metod: En beskrivande litteraturstudie av 11 kvantitativa artiklar från databasen PubMed.  Huvudresultat: Resultatet visade att unga vuxna rapporterade både positiva och negativa effekter på hälsan beroende på vilket sätt sociala medier användes samt vad individen hade för upplevelser av tiden som de spenderade uppkopplad på internet. Det rapporterades upplevd försämrad hälsa vid användning av sociala medier. Det rapporterades även att tid spenderat på Facebook kunde öka det sociala stödet och även den fysiska aktiviteten, därmed upplevdes ett bättre välmående. Positiva erfarenheter på sociala medier associerades även minska risken för ensamhet och även öka välbefinnandet. Negativa erfarenheter på sociala medier visade sig associera med depressiva symtom och ångestkänslor. Slutsats: Hälsan påverkas både positivt och negativt av tiden spenderad på sociala medier. Användning som styrts känslomässigt, påverkade psykiska hälsan negativt och depressiva symtom rapporterades. Detta i sin tur kan leda till ensamhet. Positiva erfarenheter rapporterades av de som har ett stabilt socialt nätverk runt sig och de som inte upplever negativa erfarenheter på sociala medier. Sjuksköterskor kan med hjälp av denna litteraturstudie få insikt hur sociala medier påverkar hälsan och använda kunskapen vid omvårdnads-samtal. / Background: The number of different social media is increasing rapidly and has increased the last 10 years. Young adults (18–30 years) account for a large part of the use of social media. Health, especially mental illness, has also increased in the last 10 years. Previous research shows that Facebook is one of the leading social media and that several health factors are affected by the use of Facebook and other social media. Part of the nurse's role is to identify factors that affect health. Aim: The aim was to describe young adults´ experiences of using social media with regard to public health.  Method: A descriptive literature review of 11 quantitative articles from the Medline database PubMed.  Main Result: The results showed that young adults reported both positive and negative effects on health depending on the way social media was used and what the individual had for experiences of the time they spent connected to the internet. There were reports of perceived deterioration in health when using social media. It was also reported that time spent on Facebook could increase social support and also physical activity, thus experiencing better well-being. Positive experiences on social media were also associated with reducing the risk of loneliness. Negative experiences on social media were found to be associated with depressive symptoms. Conclussion: Health was affected both positively and negatively by the time spent on social media. Use controlled emotionally affected mental health negatively, where depressive symptoms were experienced, which in turn can lead to loneliness. Positive experiences were reported by those who have a stable social network around them. With the help of this literature study, nurses can gain insight into how social media affects health and use the knowledge in nursing conversations.