Syftet med studien är att studera den diskursiva konstruktionen av det förebyggande sociala arbetet med ungdomsbrottslighet, genom att studera underlaget till en aktuell insats (Sociala insatsgrupper). Ett diskursanalytiskt tillvägagångssätt har varit styrande i teoretiska samt metodologiska överväganden. Utgångspunkten för analysen har varit generell diskursteori samt teorier om diskurser som styr socialt arbete. En slutsats är att det både finns diskurser för ett individinriktat samt strukturinriktat fokus men att det förstnämnda har vidare utrymme i de studerade texterna vilket tyder på att det sociala arbetet med ungdomsbrottslingar till stor del influeras av dominanta individinriktade diskurser så som: biomedicinska, juridiska samt "psy" diskurser. Vilket får som konsekvens att sociala insatser konstrueras med fokus på att förändra individers beteende och att fokus på strukturella faktorer negligeras. Studien ämnar bidra med kritisk reflektion kring hur diskurser konstruerar vilka angreppsätt som samhället och i synnerhet socialt arbete möter sociala problem med. Förhoppningsvis kan studien även bidra med att lyfta vikten av ett kritiskt socialt arbete som gynnar de klientgrupper vi möter.

Syftet med examensarbetet var att analysera ungdomsbrottsligheten i Uppsala kommun vad gäller brottstyper, områden och kön samt undersöka om det fanns några samband mellan ungdomsbrottslighet och socioekonomisk status på områdesnivå. Med hjälp av statistik över misstänkta ungdomar i åldern 13 till 20 i Uppsala kommun, så gjorde vi univariata och bivariata statistiska analyser. För att studera sambandet mellan områdesstatistik och misstankesfrekvens använde vi oss först av en korrelationsmatris, för att sedan gå vidare med en multipel linjär regressionsanalys. Resultaten visade på att det finns både skillnader och likheter gällande flickors och pojkars ungdomsbrottslighet. Den mest påtagliga skillnaden är dock frekvensen av misstankar. Vad gäller sambandsanalysen så förklarar den socioekonomiska statusen en relativ stor del av variansen i misstankesfrekvensen. / The aim of this thesis was to analyze delinquency in Uppsala regarding types of crime, neighborhoods and gender, as well as to study whether there was any correlation between delinquency and socioeconomics. By using data on suspected youths in the age of 13-20 in Uppsala, we did a univariate and bivariate statistical analysis. To study the relationship between the neighborhood structure and frequency of suspected youths we first used a correlation matrix and then proceeded with a multiple linear regression analysis. The results indicated that there are similarities and differences regarding delinquency of boys and girls. The most distinct difference was the frequency of suspected youths. Regarding the regression analysis, the socioeconomics explains a relatively large part of the variance of frequencies of suspected youths.

Syftet med denna studie är att undersöka verksamhet vid fritidsgårdar som ett sätt att förebygga brottslighet hos unga personer. För att besvara studiens syfte har kvalitativa intervjuer genomförts med fem fritidsledare som arbetar på fritidsgårdar i en medelstor stad i mellansverige. Frågeställningar som studien utgår från är: Upplever fritidsledare det arbete som bedrivs vid fritidsgårdar som brottsförebyggande och i så fall på vilket sätt? Vilka hinder och möjligheter upplever fritidsledare att det finns för att bedriva brottsförebyggande arbete för målgruppen unga? Det empiriska materialet som samlades in har analyserats utifrån teorin om sociala band samt empowerment. Det huvudsakliga resultatet i studien visar att fritidsledarna upplevde sitt arbete som delvis brottsförebyggande. Fritidsledarna presenterade följande ledord i det resultat som framkom; ungdomarnas delaktighet, empowerment, tillit och möjligheterna att ungdomarna själva fick vara med och bestämma över sin fritid. Dessa faktorer ansåg fritidsledarna kunde ha brottspreventiv effekt.

<p>Ungdomsbrottsligheten ökar och en allmän uppfattning i samhället råder, att ungdomar begår brott i sällskap av kamrater. Undersökningens syfte var att söka förståelse och kunskap för upplevda bidragande faktorer inom kamratgruppen som gör att vissa unga killar begår brott. Kvalitativa intervjuer genomfördes med sju killar mellan 16 och 25 år, alla med erfarenhet av brottslighet. Råmaterialet analyserades utifrån tematisk analysmetod. Resultatet visade att gruppen uppfyllde individernas identitetsskapande behov. Likaså var grupptillhörigheten en faktor där individerna sökte sig till en fristad med likasinnade personer att känna gemenskap med. Lojalitet var även ett framträdande begrepp, som bottnade i oviljan att svika kamratgruppen liksom hederskodexet att inte ”gola”. Resultatet vittnar om att upplevelsen av sitt egenvärde, bilden av vad vänskap är samt strävan efter gemenskap kan dras till det yttersta och därmed leda till brottsligt beteende, allt för att passa in – ”<em>jag gjorde ju bara som alla andra</em>”.</p>

<p>I Sverige ska unga lagöverträdare i första hand dömas till ungdomsvård. Denna studie bygger på sju intervjuer med ungdomar om deras erfarenheter av påföljden ungdomsvård. Ungdoms-vård är en individuellt inriktad insats för unga som begått brott och innebär att den unge ska delta i en samtalsserie. Insatsen är individuellt utformad utifrån vilket brott den unge har be-gått och den unges aktuella situation, motivation och resurser. Syftet med studien är att stude-ra ungdomars beskrivningar av påföljden ungdomsvård och undersöka om de anser att påfölj-den har bidragit till en förändring av deras brottsliga beteende. Utifrån syftet har följande frå-geställningar formulerats: (1) Hur ser ungdomarna på påföljden ungdomsvård och dess inne-håll? (2) Har ungdomsvård bidragit till en förändrad syn gällande brottslighet och dess konse-kvenser, i så fall på vilket sätt? (3) Vilka delar av eller faktorer i påföljden ungdomsvård har enligt ungdomarnas beskrivningar främjat respektive hindrat återfall i brott? (4) Har påföljden ungdomsvård bidragit till förändringar i ungdomarnas liv, i så fall på vilket sätt? I studien har en kvalitativ metod använts och en intervjuguide har varit grunden för samtliga intervjuer. Intervjuguiden är utformad utifrån studiens frågeställningar, tidigare forskning samt ung-domsvårdens verksamhetsbeskrivning. Resultatet visar att majoriteten av ungdomarna har positiva erfarenheter av ungdomsvård. Flertalet av ungdomarna anser att ungdomsvård är en bra påföljd om den unge själv är motiverad och har viljan att genomföra ungdomsvården an-nars anser de att behandlingen inte kommer att ge någonting. Samtliga ungdomar upplevde att de hade en bra relation till sin kurator, vilket anses ha betydelse för resultatet av behandling-en. Innan ungdomsvården tänkte majoriteten av ungdomarna inte på att deras brottsliga hand-lingar stred mot lagen och inte heller på de konsekvenser som deras brottslighet fick. Ung-domsvården har bidragit till att ungdomarna har fått insikt om vad ett brottsligt beteende har för påverkan på deras framtid och även på andra. En främjande faktor i ungdomsvården som flertalet ungdomarna uppger är att behandlingen har hjälpt dem att hitta verktyg för att kunna kontrollera sin aggression. Målet med ungdomsvård är främst att ungdomarna inte ska återfal-la i brott, vilket ingen av ungdomarna har gjort. En av studiens slutsatser är att det är viktigt att ungdomarna har en bra relation med sin kurator om behandlingen ska kunna få ett lyckat resultat och bidra till en förändring i den unges brottsliga beteende. Det är även viktigt för behandlingens utgång att ungdomarna är motiverade till att genomföra sin ungdomsvård.</p><p>Nyckelord: ungdomsbrottslighet, motivation, behandling, riskfaktorer, skyddsfaktorer</p>

Ungdomsbrottsligheten ökar och en allmän uppfattning i samhället råder, att ungdomar begår brott i sällskap av kamrater. Undersökningens syfte var att söka förståelse och kunskap för upplevda bidragande faktorer inom kamratgruppen som gör att vissa unga killar begår brott. Kvalitativa intervjuer genomfördes med sju killar mellan 16 och 25 år, alla med erfarenhet av brottslighet. Råmaterialet analyserades utifrån tematisk analysmetod. Resultatet visade att gruppen uppfyllde individernas identitetsskapande behov. Likaså var grupptillhörigheten en faktor där individerna sökte sig till en fristad med likasinnade personer att känna gemenskap med. Lojalitet var även ett framträdande begrepp, som bottnade i oviljan att svika kamratgruppen liksom hederskodexet att inte ”gola”. Resultatet vittnar om att upplevelsen av sitt egenvärde, bilden av vad vänskap är samt strävan efter gemenskap kan dras till det yttersta och därmed leda till brottsligt beteende, allt för att passa in – ”jag gjorde ju bara som alla andra”.

I Sverige ska unga lagöverträdare i första hand dömas till ungdomsvård. Denna studie bygger på sju intervjuer med ungdomar om deras erfarenheter av påföljden ungdomsvård. Ungdoms-vård är en individuellt inriktad insats för unga som begått brott och innebär att den unge ska delta i en samtalsserie. Insatsen är individuellt utformad utifrån vilket brott den unge har be-gått och den unges aktuella situation, motivation och resurser. Syftet med studien är att stude-ra ungdomars beskrivningar av påföljden ungdomsvård och undersöka om de anser att påfölj-den har bidragit till en förändring av deras brottsliga beteende. Utifrån syftet har följande frå-geställningar formulerats: (1) Hur ser ungdomarna på påföljden ungdomsvård och dess inne-håll? (2) Har ungdomsvård bidragit till en förändrad syn gällande brottslighet och dess konse-kvenser, i så fall på vilket sätt? (3) Vilka delar av eller faktorer i påföljden ungdomsvård har enligt ungdomarnas beskrivningar främjat respektive hindrat återfall i brott? (4) Har påföljden ungdomsvård bidragit till förändringar i ungdomarnas liv, i så fall på vilket sätt? I studien har en kvalitativ metod använts och en intervjuguide har varit grunden för samtliga intervjuer. Intervjuguiden är utformad utifrån studiens frågeställningar, tidigare forskning samt ung-domsvårdens verksamhetsbeskrivning. Resultatet visar att majoriteten av ungdomarna har positiva erfarenheter av ungdomsvård. Flertalet av ungdomarna anser att ungdomsvård är en bra påföljd om den unge själv är motiverad och har viljan att genomföra ungdomsvården an-nars anser de att behandlingen inte kommer att ge någonting. Samtliga ungdomar upplevde att de hade en bra relation till sin kurator, vilket anses ha betydelse för resultatet av behandling-en. Innan ungdomsvården tänkte majoriteten av ungdomarna inte på att deras brottsliga hand-lingar stred mot lagen och inte heller på de konsekvenser som deras brottslighet fick. Ung-domsvården har bidragit till att ungdomarna har fått insikt om vad ett brottsligt beteende har för påverkan på deras framtid och även på andra. En främjande faktor i ungdomsvården som flertalet ungdomarna uppger är att behandlingen har hjälpt dem att hitta verktyg för att kunna kontrollera sin aggression. Målet med ungdomsvård är främst att ungdomarna inte ska återfal-la i brott, vilket ingen av ungdomarna har gjort. En av studiens slutsatser är att det är viktigt att ungdomarna har en bra relation med sin kurator om behandlingen ska kunna få ett lyckat resultat och bidra till en förändring i den unges brottsliga beteende. Det är även viktigt för behandlingens utgång att ungdomarna är motiverade till att genomföra sin ungdomsvård. Nyckelord: ungdomsbrottslighet, motivation, behandling, riskfaktorer, skyddsfaktorer

Syftet med studien är att studera om det finns samband mellan familjeinkomst under uppväxten och senare risk för antisociala beteenden bland ungdomar i Sverige. För att besvara frågan har vi använt oss utav självdeklarationsenkäter som respondenter har besvarat vid 15 års ålder. Datamaterialet, CATSS-15, var sekundärdata från Karolinska Institutet som har genomförts på tvillingar, vilka har följts upp under flera år. Denna studie utgår dock enbart från självdeklarationsrapporterna från 15 års ålder. Utifrån syftet formulerades två frågeställningar: Finns det ett samband mellan familjeinkomsten under uppväxten och självdeklarerade antisociala beteenden vid 15 års ålder bland svenska ungdomar?   Det teoretiska ramverket utgörs av Mertons strainteori. Även tidigare forskning har använts, dels för att ge en historisk utblick över de studier som tidigare har genomförts på området, och dels för att kunna jämföra våra resultat med liknande studier internationellt som gjorts på samma område. Som analysmetod användes dels korstabell, dels logistisk regressionsanalys. Resultatet visade, likt tidigare studier och likt vald teori, att barndomen är av betydelse för en individs senare brottsliga beteende, samt att en individ som växer upp i en familj med låga inkomster löper högre risker att utveckla ett antisocialt beteende än en individ som växer upp i en familj med högre inkomster. Vidare visar resultatet att pojkar löper större risk att utveckla ett antisocialt beteende än flickor.

Tonårsperioden är den tid som är mest brottsintensiv i livet. Det finns inget tydligt svar på varför just vissa tonåringar väljer att begå brott men det är klarlagt att det sociala samspelet har en inverkan på tonåringar och dess brottsbenägenhet. Syftet med studien var att undersöka om tonåringarnas anknytning till skola och familj påverkar ungdomsbrottsligheten samt om de föreligger könsskillnader i anknytning till skola och familj. Resultatet visar att det finns könsskillnader i anknytning till skola och familj och att anknytningen till skola och familj har en inverkan på ungdomsbrottslighet. / The teenage period is the most crime intensive time in life. There is no clear answer as to why certain teenagers choose to commit crimes, however, the social interaction has an impact on teenagers and their propensity to crime. The purpose of the study was to investigate whether teenagers’ connection to school and family affects juvenile delinquency and whether there are gender differences in connection to school and family. The results show that there are gender differences in connection with school and family and that the connection with school and family has an impact on youth crime.

No description available.