This study is based on a qualitative method in which the data consists of local social services' statements on girls as young delinquents. The sample consists of ten statements received from two courts in the Stockholm area, where girls between 15-17 years old are suspected of either theft/ attempted robbery or violent offences. By using a gender perspective the purpose of the study is to look at the social services constructions of girls who are suspected of any of the crimes. Results and analysis indicate that girls are constructed in a variety of ways. We have not found that the suspicion of crime has shown any clear differences but that assessment of particular care has been more of importance. Some statements emphasize the girls' crime, on the other hand some statements describe girl’s crime as reduced and seems to depend on other factors.

Carlborg, Cecilia. Unga kvinnor i Malmö. En kvantitativ undersökning om kriminellt beteende, umgängesmönster samt drogkonsumtion hos flickor i Malmö. Examensarbete i Kriminologi 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för Kriminologi, 2018.Bakgrund: Historiskt sett är det främst män som forskat och fört samhällsdebatter, vilket resulterar till att endast män stod i fokus för studier (BRÅ, 1999). Dock sedan mitten av 1970-talet har även kvinnor ägnat sig åt kriminologisk forskning och kvinnors brottslighet har sedan blivit mer uppmärksammad av forskare i allmänhet (a.a.). Inom svensk kriminologi bör fler studier genomföras som inte endast undersöker offeraspekten hos kvinnor utan även deras brottslighet (a.a.). Syfte: Denna uppsats har det övergripande syftet att studera unga kvinnors brottslighet för att kunna bidra med kunskap som kan ligga till grund för brottsförebyggande och/eller trygghetsskapande åtgärder. Studiens fokus är huruvida det förekommer skillnader i brottsligt beteende respektive droganvändning hos flickorna i årskurs 8 och årskurs 9 i urvalet samt om det finns samband som kan kopplas till kriminologiska teorier. Metod: Datainsamlingen bestod av en enkätundersökning vilket analyserades genom bivariat och multivariat analys. Resultat: Majoriteten av det totala urvalet uppger att de varken begått brott eller använt droger. Den mindre grupp som uppger brottsligt beteende tenderar att i detta urval även ägna sig åt drogkonsumtion. Det identifieras ett samband mellan individer som själv stulit från en affär och ifall denne uppger sig ha vänner som stulit från en affär. / Carlborg, Cecilia. Young Women In Malmö. A quantitative study considering criminal conduct, associations with friends and drug consumption of girls in Malmö. Degree project in Criminology. 15 högskolepoäng. Malmö University: Faculty of health and society, Department of Criminology, 2018.Background: Historically, it is mainly men who researched and conducted community debates, which means that only men were in focus for studies (BRÅ, 1999). However, since the mid-1970s, women have also dedicated themselves to criminal research and women's crime has since become more attentive by researchers in general (a.a.). Within Swedish criminology, more studies should be undertaken not only to investigate the victims aspect of women but also their crimes (a.a.). Aim: This essay has the overall purpose of studying the juvenile women's crime in order to contribute knowledge that can be used as a basis for crime prevention and/or safeguarding measures. The focus of the study is whether there are differences in criminal behavior and drug use in girls in grade 8 and grade 9 in the sample and if there is a connection that can be linked to criminological theories. Method: The data collection consisted of a survey, which was analyzed by bivaria and multivariate analysis. Results: The majority of the total sample states that they did not commit crimes or used drugs. The smaller group of criminal behavior tends to engage in drug consumption as well. It identifies a relationship between individuals who stolen from a store and if they claim to have friends stolen from a store.

The first of January 2021, the law (2020:616) on the enforcement of youth monitoring will enter into force. This sanction will essentially mean weekend home arrest. The aim of the study is to use preparatory work to investigate how the new youth sanction is motivated by a crime prevention perspective in the law (2020: 616) on the enforcement of youth monitoring. Furthermore, the aim is to analyze how the law (2020:616) on the enforcement of youth monitoring is in line with theories about crime prevention measures for young offenders. From the aim of the study, two questions have been developed which read as follows;  1. What is the Swedish state of knowledge about crime prevention measures for youth offenders? 2. How is the law (2020:616) on the enforcement of youth monitoring described as a crime prevention measure for youth offenders? To answer the first question, scientific articles and studies have been obtained. The second question is answered by connecting the previous state of knowledge, the theoretical starting point and the empirical material. The study’s empirical material is based on a qualitative content analysis of the preparatory 2019/20:118 which is the basis for the law (2020:616) on the enforcement of youth monitoring. The study's results shows that there are elements of crime prevention measures in the law (2020: 616) on the enforcement of youth monitoring, which is consistent with the study's previous state of knowledge and theoretical starting point.

No description available.

No description available.

This study has several objectives: (1) To explore the underlying factors behind male youth criminality; (2) what intervention measures and preventive work organizations and authorities use, and finally, (3) how well these measures are linked to evidence. The study has used a qualitative approach and semi-structured interviews have been conducted. The sample consists of individuals who have worked for at least one year with youth criminality. The results showed several different underlying factors that lead to criminality, the most prevalent factors that were addressed were association, family, socio-economic status (SES), money and status. The most recurring intervention measures that were raised were conversations in various forms such as discussion groups; coaching; MI; contact persons; but also forms of education such as lectures were brought up as a type of intervention. The main takeaway point of the study is that the interventions currently used are linked to established evidence, but also that the interviewed respondents agreed that socio-economic status plays a major factor in youth criminality. What we have also reached the conclusion is that it is not only the social or individual aspects that influence whether individuals initiate a criminal career, but that the these interact with each other. / Syftet med detta arbete är att: (1) undersöka bakomliggande faktorer till varför unga män blir brottsbenägna, (2) vilka interventionsinsatser och förebyggande arbete som organisationer och myndigheter använder och (3) hur väl länkade de är till evidens. Studien har använt sig utav en kvalitativ ansats och det har genomförts semistrukturerade intervjuer. Urvalet består av individer som arbetat i minst ett år med frågan om ungdomskriminalitet. Resultatet pekar på flera olika bakomliggande faktorer som leder till brottsbenägenhet, de mest återkommande faktorerna som tog upp var umgänge, familj, socioekonomisk ställning (SES), pengar och status. De mest återkommande interventionsinsatserna som togs upp var samtal i olika former såsom samtalsgrupper, coachning, MI, kontaktperson men även utbildningsformer såsom föreläsningar togs upp som en typ av insats. Slutsatsen av hela arbetet är framförallt att de interventionsinsatser som används är länkade till etablerad evidens, men även att de respondenter som intervjuas instämmer i att den socioekonomiska statusen spelar en stor faktor till ungdomskriminaliteten. Det vi även har kommit fram till är att det inte enbart är de sociala eller individuella aspekterna som påverkar individen till att begå brott, utan dessa aspekter samspelar med varandra.

Den här är en översiktsstudie som syftar till att presentera en bild av forskningen relaterad till ungdomar som ansluter sig till gatugäng och utvecklingen av deras kriminella beteende. Relevanta studier har analyserats med hjälp av två teorier; signalteorin som ser till signaler mellan gäng och deras potentiella rekryter och teorin om differentiella associationer som argumenterar för att ett kriminellt beteende är inlärt genom kontakter med pro-kriminella influenser. Den här studien omfattar två frågeställningar: (1) Varför går ungdomen med i ett gatugäng? (2) Hur påverkar gängmedlemskapet ungdomens attityder och kriminella beteende? För att svara på dessa frågor har vi gjort en översiktsstudie där vi inkluderat en kvalitativ, åtta kvantitativa vetenskapliga artiklar och en meta-studie. Från denna data har vi sedan applicerat en tematisk analys. Resultatet visar hur kumulativa riskfaktorer ökar oddsen för ett gängmedlemskap betydligt och medlemmarnas attityder och beteende anpassas efter gängets normer och sätt att agera. Det visar också på att gängmedlemskapet och adopterandet av gruppidentiteten tar över de normativa värderingarna, genomgående ökar brottsligheten och leder till ett ökat våldsamt beteende.

We examined the relationship between adolescents’ delinquent behavior and mistreatment from parents and teachers. We used data from the “Three Cities Study” to examine if there was an association between delinquent behavior and mistreatment from adults. We examined four forms of delinquent behavior: petty theft, alcohol misuse, interpersonal violence, and destruction of property, using two waves of longitudinal data from a sample of Swedish adolescents (n = 2767; Mage = 13.66, SD = .65; 52.4% boys). Our results showed that fathers' angry outbursts was uniquely associated with increases in petty theft among adolescents and teacher mistreatment was uniquely associated with increases in alcohol misuse. / Vi undersökte relationen mellan ungdomsbrottslighet och dåligt bemötande från föräldrar och lärare. Vi använde oss av data från “Three Cities Study” för att undersöka huruvida det existerade en korrelation mellan ungdomsbrottslighet och dåligt bemötande från vuxna. Vi undersökte fyra former av ungdomsbrottslighet: snatteri, problematisk alkohol användande, våldsamhet och förstörelse av egendom som variabler. Vi använde oss av data insamlad vid två olika mättillfällen där svenska ungdomar skattade sig själva på tidigare nämnda variabler via olika enkäter (n = 2767; Målder = 13.66, SD = .65; 52.4% killar). Våra resultat visade att det fanns ett unikt samband mellan fäders arga utbrott och en ökning av snatteri bland ungdomar. Våra resultat visade även att det fanns ett unikt samband mellan dåligt bemötande från lärare och en ökning av alkoholintag bland ungdomar.

Skolan är en viktig grundpelare i en individs liv. Man spenderar en stor del av sin tid i skolan och det faller då naturligt att denna kommer ha en stor inverkan på ungdomars liv. Denna självdeklarationsundersökning kommer att behandla samvariationen mellan ungdomars sociala band till skolan, deras livsstilsrisk och deras brottslighet. Vilka faktorer är det som påverkar en individs brottslighet, är det de sociala banden till skolan eller är det deras livsstilsrisk? Om båda är av betydelse, vilken av faktorerna är då avgörande i förklaringen till ungdomsbrottslighet? Vi fann att både livsstilsrisk och de sociala banden till skolan var av betydelse. Dock kunde resultaten berörande de sociala banden till skolan inte förklaras utifrån Hirschis sociala band teori, detta då samvariationen var positiv. Detta indikerar på att ungdomar med starka sociala band begår fler brott än ungdomar med svaga sociala band. Dock påvisade vår multivariata regressionsanalys att den avgörande faktorn i förklaringen till ungdomsbrottslighet är en individs livsstilsrisk. Undersökningen kommer därmed att fokusera på vilken betydelse ungdomars sociala band till skolan och deras livsstilsrisk har på ungdomsbrottsligheten.

Brottsförebyggande rådet (BRÅ) rapporterar att allt fler unga begår brott. Trots att tidiga insatser och förebyggande åtgärder har identifierats som nyckeln för att minska ungdomsbrottsligheten, finns det brist på resurser och kunskap för att effektivt implementera detta. Samtidigt som samhällets strukturer begränsar ungdomar och deras individuella möjligheter att motstå brottslighet. Syftet med denna studie var att genom intervjuer med socialsekreterare utforska deras syn på "hinder" och "möjligheter" för unga människor när det kommer till brottslighet, samt den roll som relationen spelar i deras arbete med denna målgrupp. Resultatet tyder på att det finns mycket kvar att göra för att socialtjänsten ska kunna arbeta förebyggande i praktiken, samt att om ett positivt paradigmskifte ska vara möjligt krävs det att fokus förskjuts från att släcka bränder och repressiva åtgärder till ett mer förebyggande arbete som stärker ungdomars möjligheter att motstå eller ta sig ur brottslighet. Samtidigt visar resultatet att några kommuner är på god väg, även om det finns mycket kvar att utveckla med det förebyggande arbetet i praktiken. / Swedish National Council for Crime Prevention is reporting that the issue of youth delinquency in Sweden is increasing. Early intervention and prevention are crucial to reducing youth crime, however, there is a lack of resources and knowledge to effectively implement prevention measures. The purpose of this study is to investigate how social workers understand and handle youth delinquency and to explore their views on the obstacles and opportunities of young people in relation to youth delinquency. Also to explore the importance of relationships in the work with youth delinquency. The results suggest that social services need to shift their focus from repressive measures to more preventive work to strengthen young people's opportunities to resist or leave a criminal life. While there is still much to be done, some municipalities are on the right track in developing preventive work in practice.