Information about what it is that prevents young men from vulnerable areas from getting into a criminal way of life shines with their absence. This becomes a problem as these individuals’ risk being stigmatized and stamped. The main purpose of this essay is to find out why young adult men from the Järva area do not end up in a criminal way of life. By highlighting causes that exist, we have also chosen a sub-purpose, as we want to find out what the place Järva has meant to the young and adult men's lifes and upbringing. To achieve the study's purpose and answer to the questions, we have used a qualitative study where we interviewed five young adult men aged 22-26 and a youth leader with 10 years of experience working with youth in Järva. In the result, the young-adult men highlight how factors such as family, area, friends and long-term sustainability have had an impact on not committing criminal acts. This study aims to prove the opposite, when it comes to the negative stigma that occurs with coming from Järva. The study reveals a clear answer as to why young adults from Järva were prevented from getting into a criminal lifestyle and how the place Järva influenced their choices in life. / Information kring vad det är som gör att unga män från utsatta områden inte hamnar in i en kriminell livsstil lyser med sin frånvaro. Detta blir ett problem då dessa individer riskerar att stigmatiseras och stämplas. Huvudsyftet med denna uppsats är ta reda på vad som gör att ungavuxna män från Järvaområdet inte hamnar i en kriminell livsstil. Genom att lyfta fram orsaker som existerar har vi även valt ett delsyfte, då vi vill ta reda på vad platsen Järva har haft för betydelse för de unga-vuxna männens liv och uppväxt. För att uppnå studiens syfte och svar på frågeställningarna har vi använt oss av en kvalitativ studie där vi intervjuade fem unga-vuxna män i åldrarna mellan 22–26 år och en ungdomsledare med 10 års erfarenhet av arbete med ungdomar i Järva. I resultatet belyser de unga-vuxna männen hur faktorer som familj, område, vänner och långsiktig hållbarhet har haft en påverkan till att inte utföra kriminella handlingar. Den negativa stigmatiseringen som uppstår med att komma från Järva, hoppas vi med denna studie bevisa motsatsen. I studien framkommer det tydliga svar om vad som gör att unga-vuxna män från Järva hindrats hamna i en kriminell livsstil samt hur platsen Järva påverkat deras val i livet.

Föreliggande studie har granskat det brottsförebyggande projektet ‘Polisprojekt Tomelilla’, vilket implementerades i Tomelilla kommun som ett pilotprojekt mellan maj 2015 och juni 2016. De brottspreventiva insatserna infördes bland annat till följd av en ökad kriminalitet hos dem unga i Tomelilla kommun och var således ett samarbete mellan polis, socialtjänst, skola, arbetsförmedling samt fritidsverksamhet. Rådande undersökning är uppdelad i två delstudier, där delstudie 1 baseras på intervjuer medan delstudie 2 analyserar officiell brottsstatistik. I delstudie 1 utröntes de deltagande aktörerna i ‘Polisprojekt Tomelilla’ upplevelser av arbetet samt vilka förutsättningar som fordras för liknande samverkansprojekt. Delstudie 2 undersökte huruvida projektet verkade förebyggande gentemot ungdomarnas utförda skadegörelse, olaga hot samt bruk av narkotika. Resultatet i delstudie 1 påvisade en hos aktörerna övergripande positiv uppfattning av projektet men att det existerade förbättringsområden. Resurser, engagemang och god samverkan betraktades huvudsakligen vara grundläggande för att bedriva liknande projekt. Delstudie 2 konstaterade att projektet inte genererat någon påtaglig brottsförebyggande effekt. Avslutningsvis diskuteras bland annat resultatet kopplat till teori samt hur tolkning av statistik kan ha kommit att påverka studiens utfall. / The present study has examined the crime prevention project 'Polisprojekt Tomelilla', which was implemented in Tomelilla municipality as a pilot project between May 2015 and June 2016. The crime preventing actions were principally introduced as a result of the increased crime rates among young individual’s in Tomelilla municipality, and was thus a collaboration between police, social services, school, employment services and the community youth center. The paper is divided into two sub-studies, where sub-study 1 is based on interviews while sub-study 2 analyzes official crime statistics. In sub-study 1, the participating actors experiences of the work with ‘Polisprojekt Tomelilla’ and conditions required for similar collaboration projects was examined. Sub-study 2 investigated whether the project appeared to prevent adolescents perpetrated criminal damage, unlawful threats and use of drugs. The result in sub-study 1 demonstrated an overall positive perception of the project, but that there were areas for improvement. Resources, commitment and functioning collaboration were considered to be fundamentally essential for carrying out similar projects. Sub-study 2 found that the project did not generate any significant effect on the crime rates. Lastly, the result is discussed, inter alia based on theory and how interpretation of statistics may have influenced the study's outcome.

Ungdomsbrottsligheten i Sverige är ett stort problem enligt svensk nyhetsmedia, och vi möts av nyhetsrapportering om att våldsbrott bland unga blir allt vanligare och att det sker att oftare. Narkotikamissbruk, vandalisering, misshandel och organiserad brottslighet är skenande hos unga lagöverträdare. Det svenska rättssystemet saknar verktygen att lösa denna situation, då ungdomskriminella ofta är återfallsförbrytare. Det är bara en tidsfråga innan du faller offer för den här kriminella vågen. Är det här den verklighet vi lever i, eller är det en verklighet som nyhetsmedia väljer att visa genom att skapa sin egen bild av verkligheten? Resultaten av denna studie visar att svensk nyhetsmedia följer en egen agenda och använder några återkommande diskurser för att uppnå detta. Genom att använda en kritisk diskursanalys kommer författarna till denna studie undersöka hur svensk nyhetsmedia beskriver unga lagöverträdare. / Juvenile delinquency is a big problem in Sweden according to the news media. The newsreports that violent crime among youths is occurring frequently, now more than ever before. Drug use, vandalism, abuse, and organized crime is rampant among the criminal youth. The Swedish justice system is powerless to resolve this issue, as reoffenders are a common occurrence among the criminal youth. It is only a matter of time before you fall victim to this criminal wave. Is this the reality we live in, or is what the news media wants to portray by constructing their own version of reality? The findings of this study show that the news media are pursuing their own agenda and are using an occurring set of discourses as their means. The authors of this study are, through a critical discourse analysis, investigating how the news media are describing the criminal youth in Sweden.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur lärare inom F-3 kan förebygga ungdomsbrottslighet med sin samhällskunskapsundervisning. Problemområdet är att läroplanen framhåller att eleverna ska fostras till samhällsmedborgare, samtidigt beskriver media ett samhälle där barn begår brottsliga handlingar. Ansatsen är kvalitativ och perspektivet är behavioristiskt och tar avstamp i förstärkningsprincipen, detta har skett i kombination med ramfaktorteorin. Resultatet visar att lärare inom F-3 har ett stort personligt engagemang för att deras elever inte ska utveckla ett brottsligt beteende och majoriteten ser det som sitt uppdrag att arbeta förebyggande i grundskolans tidiga år. Slutsatsen är att lärare planerar för och arbetar aktivt med undervisningsmoment som kan motverka ungdomsbrottslighet och att klassrumsdiskussioner är den aktivitet som ges störst utrymme. Lärare ser brottsförebyggande undervisning som sitt uppdrag och har förmågan att identifiera elever i riskzon. För att lärares brottsförebyggande arbete ska vara produktivt behövs ett samarbete på kommunal nivå.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur en kommun i Sverige arbetar kringatt förebygga ungdomsbrottslighet genom samverkan, hur uppfattningen avungdomsbrottslighet är av deltagarna i arbetet samt deras upplevelser av samverkan.Studien byggs på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med nio informanter som deltari samverkan kring att förebygga ungdomsbrottslighet. Intervjuerna analyserades utifråntematisk analys. Vad studien har observerat var att sysselsättning och förebilder ärdominerande synsätt på hur brottslighet förhindras för ungdomar, och att detta stämmerin med insatser som finns i kommunen. Sekretess upplevdes som det största hindret isamverkan, detta eftersom socialtjänsten var bundna till sekretess vilket försvåradeåterkopplingar om individer. Relationskapande var en viktig punkt i arbete, speciellteftersom det finns en låg tilltro till myndigheter i områden i kommunen. Över lagfungerade samverkan bra där många aktörer var delaktiga. Skillnader från andra kommunersom studien har hittat var att civilsamhället var en viktig aktör inom denna kommun, därden används som en brygga för polis och socialtjänst att nå ungdomar och som ögon påområden för att skapa en bättre helhetsbild av områdena. / The purpose of this essay was to examine how a municipality in Sweden collaborates usingcooperation in preventive work around dealing with juvenile delinquency, how juveniledelinquency is seen by the actors in the collaboration and the experiences working usingcollaboration. The study is based on a qualitative method with semi-structured interviewswith nine actors involved in collaboration with preventing juvenile delinquency. Theinterviews were analyzed using the method thematic analysis. The finding of the study wasthat occupation (leisure activities), and role models are the dominating views about howcrimes are prevented for youth, and that these views overlap with the kind of efforts thatare made to prevent crime in the municipality. Secrecy was seen as the main hindrance inthe collaboration, as the social service is bound by secrecy which leads to trouble regardingfeedback about individuals. Relationship building was an important part, especially sincein the areas there was a low trust towards authority. Overall, the collaboration worked well,and many actors were involved. Differences from other municipalities that the study hasfound were that civil society was an important player in this municipality, where it is usedas a bridge for police and social services to reach young people and as eyes on areas tocreate a better overall picture of the areas.

The aim of the study is to investigate how field secretaries work preventively against juvenile delinquency. The study also intends to investigate how field secretaries interact with other societal actors in their work. Field secretaries meet adolescents in their natural context and thus have the opportunity to create relationships within youth arenas. The basis of preventive work is important for adolescents to be established in society, which can thus counteract criminal development. The data collection method used is semi-structured interviews. The empirical data consists of six field secretaries from Sweden, the empirics have been transcribed and been analyzed by using two theories. The theories for the study are stamp theory and systems theory. Stamping theory has provided an understanding of how stamping processes can advance continued crime. System theory has instead illustrated interaction between different systems and how it affect the individual. The results of the study show that field secretaries do not use a specific way of working to prevent juvenile delinquency. The opportunities that field secretaries find with their work are about their accommodating approach and encouraging adolescents to use their abilities, while one of the challenges is that they do not know if it prevents delinquency. The results also highlight the importance of collaboration to be able to work preventively.

Bakgrund: Synen på narkotika har blivit mer liberal och frekvensen av substansbruk hos ungdomar har ökat. Ungdomar anser att narkotikaklassade preparat har blivit mer lättillgängliga. Ungdomsåren är en riskfaktor för både narkotikabruk och kriminalitet. Ungdomsbrottslighetens omfång har inte förändrats mycket sedan 70-talet, dock blir brotten allvarligare och vanligare i yngre ålder. Ungdomar är den mest brottsaktiva gruppen i samhället. Brottsligheten kan dock ofta ses som en övergående fas.  Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva ungdomars erfarenheter av att lida av ett missbruk med samtidig kriminalitet. Metod: Studien är en litteraturöversikt. Datainsamlingen gjordes genom systematiska informationssökningar med bestämda inklusions- och exklusionskriterier. Analysmetoden som användes var Aveyards tematiska analysmodell. Nio artiklar ansågs ha ett relevant resultat som kunde besvara studiens syfte samt ha hög kvalitet.  Resultat: Resultatet presenteras utifrån fyra teman och nio subteman. De fyra temana som framkom var ”Från nöje till problem”, ”Den sociala arenans dubbla roll”, ”Förändrat beteende och psykisk ohälsa” samt ”Vård- och rättssystemets komplexitet”.  Slutsatser: Narkotikabruket gick från att bruka för nöjets skull till att problem skapades. Att bruka tyngre narkotika sker ofta i samband med brott i grupp och är ofta kopplat till grövre brottslighet. Det framkom att en trygg och säker miljö under uppväxten var en skyddsfaktor som minskade risken för narkotikabruk och kriminalitet i ungdomsåren. / Background: The view on drugs has become more liberal and the frequency of substance use among youth has increased. Adolescents also believe that illegal drugs are more easily accessible. The adolescent years are a risk factor for drug use and criminality. The extent of juvenile delinquency has not changed much since the 1970s, however, the crimes have become more serious and more common in younger ages. Adolescents are the most criminally active group in society. However, crime can often be seen as a transient phase. Aim: The aim of this literature review is to describe adolescents experiences of substance abuse with co-occurring criminality. Method: The method used in this study was a literature review. Data was collected through systematic information searches with specific inclusion and exclusion criteria. The method used to analyse the articles was Aveyard's thematic analysis model. Nine articles were considered to have a result that could answer the aim of the study and to be of high quality. Findings: The results are presented based on four themes and nine sub-themes. The four themes that emerged were “From recreational use to problems”, “The dual role of the social arena”, “Changed behaviour and mental health” and “The complexity of the care- and justice system”. Conclusion: The use of narcotics went from using for the sake of fun to creating problems. Heavier drugs were often associated with committing crimes in groups as well as committing more serious crimes. The importance of a safe and secure environment during childhood were a protective factor which could reduce the risk of drug use and criminality in adolescence.

Studiens syfte är att genom en litteraturstudie undersöka psykosociala riskfaktorer till ungdomsbrottslighet. Riskfaktorer som undersöks är individuella attribut, familjeförhållanden, individens egna psykiska förutsättningar, betydelsen av skolgång samt vänner och grupptillhörighet. Då fokus ligger på individen, kommer studien att analyseras utifrån sociala och utvecklingspsykologiska teorier. Forskare i psykologi och kriminologi förklarar att bakomliggande orsaker till att individen begår brott i ung ålder, måste förstås i ett sammanhang med fler faktorer i beaktande, exempelvis individuella egenskaper, men även villkor och erfarenheter i förhållande till dennes miljö. I annan mening krävs det mer än en riskfaktor för att ett brottsligt beteende ska formas, men de betonar däremot att en enda  riskfaktor även kan härleda till en utveckling av fler. Viktigt att belysa är också att sammansättningen av faktorer inte är identiska för varje individ. Ungdomsbrottsligheten kännetecknas av ett reaktivt kriminellt tänkande, vilket innebär att brott i hög utsträckning begås impulsivt och oplanerat. Andra konstaterade riskfaktorer är  ungdomens familjeförhållanden. Att leva i en dysfunktionell familj, präglad av konflikter mellan syskon, otydlig hierarki mellan barn- och föräldraroll, våld i hemmet samt föräldrar med beroendeproblematik av olika substanser och psykiska bekymmer, ökar sannolikheten med 86% för ungdomar att begå våldsbrott. Vidare har det konstaterats att egenskaper såsom spänningssökande, impulsivitet, svårhanterlig aggression, brist på motivation till studier och ambitioner för livet, utgör en riskfaktor för att falla i kriminaliteten. Att ha en ADHD diagnos har också visat sig vara en sårbarhet och cirka var femte interner i den svenska kriminalvården har diagnosen. Även en hög skolfrånvaro och misslyckande med studier är förknippat med en individs uppvisande av våldsamt och kriminellt beteende. Faktum är ungdomar redan inom 12 månader utan skolgång uppvisar ett normbrytande beteende. Slutligen är influenser från vänner avgörande när barnet når tonåren. Att umgås med någon som begår brott utgör en stor riskfaktor för att själv hamna i ungdomsbrottsligheten. / The aim of this literature study is to research the psychosocial (risk) factors behind juvenile criminality. Researchers in psychological and criminological fields explain that, the underlying factors that lead an adolescent to criminality, need to be analysed through multidimensional lenses, since there are several factors leading to juvenile criminality. Usually, there is more than one factor that leads to juvenile delinquency, nevertheless, researchers claim that a single risk factor can also lead to the development of other factors, hence, leading young people to commit crime. It is also important to highlight that the combination of factors is not identical to every individual. Juvenile criminality is characterised by reactive criminal thinking, therefore, crimes are largely committed impulsively and unplanned. Moreover, other established risk factors are the family circumstances of the adolescent. The probability of adolescents committing crime, increases by 86% when living in an environment that is characterised by a dysfunctional family, dominated by sibling conflicts and unclear hierarchy between parents and children, violence in the home, and parents with drug addictions and psychological instability. Furthermore, it is proven that characteristics, such as, sensation seeking, impulsiveness, aggression, lack of educational motivation and lack of life ambitions, are also risk factors for falling into crime. Additionally, having an ADHD diagnosis has also been shown to be a vulnerability and about every fifth inmate in the Swedish prison system has the diagnosis. Moreover, school absenteeism and failure to study are also associated with an individual's display of violent and criminal behavior. In fact, adolescents who have been 12 months without schooling, show a norm-breaking behavior. Finally, the influence of friends is crucial when the child reaches adolescence. Hence, spending time with someone who commits a crime is a major risk factor for the individual to fall into juvenile delinquency.

No description available.

Crime and deadly violence have increased in Sweden in recent years. Victims and perpetrators have become younger and research shows that the majority of crimes committed in society today are committed by young men (Estrada, 2022). Why some people choose a criminal lifestyle of violence and crime is a question many often ask. The purpose of the study was therefore to investigate which factors protect and which factors increase the risk of criminal behavior in a child. I chose to do a theoretical thematic literature study of two books in order to investigate which risk and protective factors I could find that influence a person to become criminal or not criminal. The study was based on previous research of risk and protective factors and two selected books which are Nicola Lunabba's autobiography Will you be sad if I die? (2022) and Gangster life: crimes, the gang and life on the street (2021) written by Jacob Härnqvist. The research results of the study showed that there are several risk factors for a child to develop criminal behavior and examples of these are growing up with a weak economy, abuse,violence, lack of love and support and difficulties in controlling their aggression. The result also showed the importance of protective factors and that these in turn can be feelings of support and love, good relationships, routines and interests and future plans. The study also showed how deviant behavior in a child at an early age often has an increased risk of continuing into adulthood, which means that one should work preventively against crime in the child's early age. At the same time, the study showed that the reason why a child develops criminal behavior is complicated and is caused by a variety of factors that interact at the child's different levels. It is therefore not possible to give a concrete answer as to why a child develops criminal behaviour, but is instead based on the child's environment, characteristics and risk and protective factors.