Ungdomstjänst består av två delar: icke avlönat arbete och påverkansprogram. I den kommun denna studie är utförd i har socialtjänsten valt att benämna påverkansprogram för kriminalitetssamtal. Syftet med examensarbetet var att undersöka hur ungdomar upplevt dessa samtal och om de förändrat sitt sätt att tänka och sin livsstil som en följd av samtalen. Studiens metod var kvalitativ i form av halvstrukturerade intervjuer. Resultatet analyserades utifrån stämplingsteori och kognitiv teori. Av studien framkom att ungdomarna upplevt samtalen som icke stämplande, att de bidragit med viss förändring av deras tankesätt men ingen förändring av deras livsstil och att samtalens nödvändighet upplevts som tveksam för dem själva men som nödvändig för andra. Fortsatta studier i hur kriminalitetssamtal upplevts och hur man bäst arbetar med dessa är att efterfråga, detta eftersom när denna studie gjordes fanns ringa om än några sådana. / Youth service consists of two parts: non-paid work and influence program. In the community where this study was performed the social services has chosen to call influence program for criminality counseling. The aim of this study was to see how the adolescents experienced these sessions and if they changed their thinking and their way of life. The method of this study was qualitative in the form of half-structured interviews. The result was analyzed with the help of labeling theory and cognitive theory. The study showed the adolescents experienced the conversations as non-labeling, they contributed to some change in their thinking, none in their way of life and the conversation's necessity was seen as doubtful for themselves but necessary for others. Further studies in how this penalty is experienced and how to best perform it is inquired since by the time this study was made there were few studies like this.

This following report estimate the effect of violent crime with juvenile delinquency together with some societal factors with the help of a multiple regression of panel data. The results show that there are some variables that have a significant effect on violent crime. In my conclusion I discuss that the economic situation might contributes to violent crimes initially.

"SiS is not a good place for children" is a qualitative study aimed at investigating institutional care and the treatment work that takes place with criminal and convicted youth in Sweden. The study is focused on investigating the importance of the treatment work at the institutions and what impact it has for the target group. The study also examines how the target group is being prepared to return to society with the aim of minimizing recidivism in crime. The empirical material is based on three semi-structured interviews with previously institutionalized youth and three support workers. The study is based on Goffman's research on total institutions and Travis Hirschi's theory on social bonds. The study's general results and conclusions show that there is a rough jargon, destructive adaptation behaviors and a specific social culture at the institution, that can make treatment difficult. Strong external factors in the youth’s environment may be a reason why the youth has developed a social disruptive behavior and these factors are not taken into account in the treatment, which indicates the difficulties in dealing with the complex problem of juvenile delinquency. / “SiS är inte en bra plats för barn att vara på”, är en kvalitativ studie som har i syfte att undersöka SiS behandlingsarbete med LVU-placerade och LSU-dömda ungdomar. Studien fokuserar på att undersöka betydelsen av behandlingsarbetet på institutionen och vilken förändring arbetet har för målgruppen. I studien undersöks även hur målgruppen förbereds för en återgång till samhället, med syfte att minimera återfall i brott. Det empiriska materialet bygger på semistrukturerade intervjuer med tre tidigare placerade ungdomar och tre behandlingsassistenter. Studien utgår från Goffmans forskning om totala institutioner, samt Travis Hirschis teori om sociala band. Studiens generella resultat och slutsatser visar på att det existerar en hård jargong, destruktiva anpassningsbeteenden och en egen social kultur på institutionen som i sig försvårar behandlingsarbetet. De starka yttre faktorerna i ungdomens miljö, som kan vara orsak till att ungdomen utvecklat ett socialt nedbrytande beteende, visar sig inte beaktas i behandlingsarbetet, vilket indikerar på svårigheterna att hantera den komplexa problematiken kring ungdomsbrottslighet.

The aim of this study was to conduct an overview of what research says about the preventive work against juvenile delinquency, what the preventive work looks like in practice and to understand the role research has in the practical crime prevention. The study is a qualitative literature review based on scientific articles, reports, research-based literature, public documents and publications from various institutions.    Results shows a big emphasis on evidence-based practice in social work. The Crime Prevention Council and the National Board of Social Work are two institutions that conduct and distribute research to other workers, in aim to ensure an evidence-based practice. Furthermore, police and social services have different methods/programs and actions with elements of what research shows are effective ways to work preventively against juvenile delinquency. Research also emphasized that the school has great potential to work preventively, however lack a formal assignment to do so. Lastly, the collaboration between different actors is of importance in order to increase the quality of the prevention work.    The conclusions are that the prevention work against juvenile delinquency needs to be based on research, but not blindly guided by it. Schools should be given more resources in the prevention work and a continued collaboration is needed to manage the complex processes in the preventive work against juvenile delinquency. / Syftet med studien var att utföra en kunskapsöversikt för vad forskning säger om det förebyggande arbetet mot ungdomsbrottslighet, hur det förebyggande arbetet ser ut i det praktiska arbetet och att förstå rollen forskning har i det praktiska brottsförebyggande arbetet. Studien är en kvalitativ litteraturöversikt som bygger på vetenskapliga artiklar, rapporter, forskningsbaserad litteratur samt offentliga dokument och publikationer från olika institutioner.     Resultatet visar en större betoning på en evidensbaserad praktik i socialt arbete. Brottsförebyggande rådet och Socialstyrelsen är två institutioner som bedriver och sprider forskning till andra aktörer i syfte att försäkra en evidensbaserad praktik. Vidare har polisen och socialtjänsten olika metoder/program och insatser med inslag av vad forskning visar är effektiva sätt att arbeta förebyggande mot ungdomsbrottslighet. Forskning betonar även att skolan har stor potential att arbeta förebyggande, men dock saknar de ett formellt uppdrag att göra det. Avslutningsvis är samverkan mellan olika aktörer viktiga för att kunna öka kvaliteten av det förebyggande arbetet.     Slutsatserna är att det förebyggande arbetet mot ungdomsbrottslighet behöver grunda sig på forskning, men inte enbart styras utav det. Skolor borde få mer resurser i det förebyggande arbetet och en fortsatt samverkan behövs för att hantera de komplexa processerna i det förebyggande arbetet mot ungdomsbrottslighet.

Studien handlar om hur polis och socialtjänst i Malmö Stad samverkar kring ungdomsbrottslighet. Frågeställningen utgår ifrån hur myndigheternas uppfattningar av deras samverkan är, hur de samverkar, vilka insatser och metoder som används samt vilka insatser som anses ges bäst resultat. I undersökningen användes en kvalitativ metod med sex intervjuer med professionella inom polismyndigheten och socialtjänsten. Empirin analyserades sedan med hjälp av tidigare forskning om ämnet och valda teorier som bestod av systemteori och samverkansteori. Resultatet går inte att generalisera då samverkansarbetet utformas olika inom alla samverkansgrupper, det finns således ingen samverkansmall. Resultatet av undersökningen visar att det i Malmö Stad fungerar bra i samverkansarbetet och att båda myndigheterna är angelägna att tillsammans motverka ungdomsbrottsligheten. Hinder för samverkan beskrivs i form av bl.a. sekretesslagstiftningen och framgångsfaktorerna benämns som när rätt personer är med i samverkansgruppen och alla är med och bestämmer. Resultatet visar att en effektiv samverkansgrupp och insatser mot ungdomsbrottsligheten på flera olika nivåer behövs för att uppnå bästa möjliga resultat. Nyckelord: Samverkan, ungdomsbrottslighet, förebyggande arbete, socialtjänst och polis. / The survey is about how police and social services in Malmö City collaborate on juvenile crime. The questions at issue is based on how the authority’s considerations of their cooperation are, how the collaboration works, which efforts and methods that are used and what efforts that are considered as giving the best results. In the survey a qualitative method is used and six interviews with the police authority and social service are performed. The results of the interviews has been analyzed through previous research on the subject and selected theories consisting of system theory and interactive theory. The results cannot be generalized as the cooperation work is differently formed within all cooperation groups, there are no collaboration model. Result of the survey shows that in Malmö City does the collaboration between police and social service work well and both authorities works hard against combating juvenile delinquency. Barriers for cooperation are described in the form of the secrecy law that stops the authorities to speak freely to each other. The success factors are described as when the right people are in the collaboration groups and everyone in it is able to contribute. The results also show that an effective collaboration group and actions against youth crime at multiple different levels are needed to achieve the possible results.Keywords: Cooperation, youth crime, prevention work, juvenile delinquency, social service and police.

Studiens syfte har varit att undersöka allmänhetens syn på straffrabatten för ungdomar 18-20 år som finns i Sverige. Material till studien har samlats in med hjälp av en digital enkät som har varit tillgänglig på sociala medier-plattformar i 10 dagar. Totalt har enkäten genererat 172 svar.  Respondenterna fick besvara frågor utifrån både valmöjligheter samt skriva fritt. Resultatet har analyserats utifrån statistikprogrammet SPSS samt utifrån en textanalys. De statistiska analyserna visade på att majoriteten av respondenterna vill ta bort straffrabatten för ungdomar 18-20 år. I textanalysen uppmärksammades följande teman “Oavsett ålder - brott är ett brott”, “Beror på brottstypen”, “Brottsförebyggande insatser och rehabilitering”, “Ung och dum - En andra chans”, “Förstagångs- och återfallsförbrytare” och “Ungdomar utnyttjas”.      Utöver det uppmärksammades även en skillnad i restriktivitet mellan svaren där respondenterna kunde skriva fritt och svaren där dem fick välja bland valmöjligheter. De svar som bestod av valmöjligheter tenderade att vara mycket mer restriktiva än de svar där respondenterna själva kunde besvara fritt. / The aim of this study is to examine the public's opinion about the punishment reduction that exists in Sweden.  The material for this study has been collected through an online survey that was posted on social media for 10 days, in total the survey resulted in 172 answers. The respondents answered questions both with predetermined options and also where they could write and respond freely. The result has been analyzed in the statistic program SPSS and also with a text-analysis. The statistical analyses showed that the majority of the respondents wanted to remove the punishment reduction for youths 18-20 years. In the text-analysis there was an observation of patterns regarding the following themes “ Regardless of age- a crime is a crime”, “Depending on the type of crime”, “ Crime prevention and rehabilitation”, “Young and stupid - a second chance”, “First time and relapse criminals” and “Youths are getting used”. Beyond what has already been mentioned there was also an observed pattern regarding differences in restrictiveness between the answers where the respondents could write freely and the predetermined options. The answers that contained predetermined options tended to be much more restrictive than the answers where the respondents could write freely.

The purpose of this study was to investigate how social services and police work together to prevent juvenile delinquency in the city of Malmö. The study's questions are based on how the authorities, represented by social workers and police officers, experience the cooperation between the two organizations, which enables and prevents it as well as which methods and initiatives give the best results. They are also based on what needs to be developed within the cooperation to improve the work against juvenile delinquency.  The study is based on a qualitative method in the form of nine interviews with both social workers and police officers, all working within the muncipality of Malmö. The collected material from these interviews has then been analyzed through previous research, cooperation theory and organizational theory. The results of this study show that both authorities are dependent on each other's resources to prevent juvenile delinquency. The results also show that cooperation between the social services and the police by the interviewees understood as an effective method in the work against juvenile delinquency, despite various obstacles raised by the interviewed professionals. This was, for example, the law of confidentiality. Although the generalization of the results of this study should be considered with caution, as the study is merely based on the city of Malmö.

Syftet med denna studie var att undersöka hur svensk nyhetsrapportering framställer ungdomsbrottsligheten i Sverige. Vidare var syftet att undersöka vilka möjliga orsaker media antar ligger till grund för ungdomsbrottsligheten samt hur media genom diskurser kan konstruera samhällets syn på ungdomsbrottsligheten. Detta gjordes genom att analysera 22 nyhetsartiklar från fyra svenska nyhetstidningar med hjälp av Faircloughs kritiska diskursanalys, socialkonstruktivism som kunskapsteori samt ett intersektionellt perspektiv. I analysen kunde vi identifiera tre diskurser: diskursen om socialt utsatta områden, diskursen om ungdomar ochdiskursen om samhällets ansvar. Resultatet visade att ungdomar som begår brott framställdes som en homogen grupp beståendes av pojkar och unga män. Vidare fann vi att ungdomarna sällan kom till tals själva och en återkommande anledning till varför de gjorde sig skyldiga till brott var pengar. Resultatet visade även att samhället har en stor betydelse för dessa ungdomar. Bland annat framkom det att brister i det sociala arbetet bidrog till att ungdomarna valde den kriminella vägen eftersom de upplevde ett svek från samhället. Slutligen fann vi att media försökte dekonstruera bilden av ungdomsbrottsligheten, dock misslyckades de när det kom till diskursen om socialt utsatta områden då denna förändring ligger på en högre samhällsnivå. / The aim of this study wasto examine how Swedish news media portrays juvenile delinquencyin Sweden. Furthermore, the purpose wasto examine the possible causes media assumes lay behind juvenile delinquency and how media through discourses may construct the public image on juvenile delinquency. This was made through an analysis of 22 news articles from four Swedish newspapers together with Fairclough’s critical discourse analysis, social constructivism as a theory of knowledge, and by applying an intersectional perspective to the material. We identified three discourses in the analysis: the discourse on socially disadvantaged areas, the discourse on adolescents and the discourse on society's responsibility. The results showed that young people who commit crimes were presented as a homogenous group of boys and young men. A recurrent reason found as to why they commit crimes was money. The results also showed that the society plays a big part for these young people as shortcomings in social work led to experiences of betrayal on society’s side and hence contributed to many young offenders to opt for a criminal career. The analysis also revealed clear attempts by the media to deconstruct the image of juvenile delinquency, without however succeeding to overcome the effects of the discourse on socially disadvantageous areas, which appearedto be strongly entrenched in current Swedish public life.

Title: Juvenile delinquency “How selected schools from selected areas in Finland and Sweden work to prevent juvenile delinquency” The study is a qualitative study where I investigated how a selected municipality's schools in southern Sweden and an area's schools on a Finnish island work preventively against juvenile delinquency. Throughout the study, I will refer to it as an area to facilitate reading. The study only includes high schools and upper secondary schools. The empirical material for the study was collected through semi-structured interviews with six principals and a social educator. The results show large differences in how the schools view juvenile delinquency and what the schools have introduced for measures and what they would like to develop. The selected Swedish upper secondary schools have a program that will influence young people not to commit criminal acts, while the selected Finnish schools' focus is on an anti-bullying program. However, all interviewees considered that collaboration with other actors is important in preventing juvenile delinquency. They also emphasized the importance of having adults present for the students, as well as following the students' absence and study results. / Studien är en kvalitativ studie där jag undersökt hur en utvald kommuns skolor i södra Sverige och ett områdes skolor på en finländsk ö arbetar preventiv mot ungdomsbrottsligheten. Jag kommer genom hela studien benämna det som område för att underlätta läsningen. I studien ingår endast högstadie- och gymnasieskolor. Det empiriska materialet till studien är insamlat genom semistrukturerade intervjuer med sex rektorer och en socialpedagog. Resultaten visar på stora skillnader i hur skolorna ser på ungdomsbrottslighet samt vad skolorna infört för åtgärder och vad de skulle vilja utveckla. De utvalda svenska högstadieskolorna har ett program som ska påverka ungdomarna att inte begå brottsliga handlingar, medan de utvalda finska skolornas fokus ligger kring ett antimobbningsprogram. Däremot ansåg alla intervjupersoner att ett samarbete med andra aktörer är viktig för att förebygga ungdomsbrottslighet. De påtalade även vikten av att det finns närvarande vuxna som finns för eleverna, samt att följa elevernas frånvaro och studieresultat.

Juvenile delinquency is acknowledged as a social problem but the research is often focused to larger cities. The purpose of the study was to elucidate the understanding of professionals of the problem of juvenile delinquency in a smaller town like Örkelljunga municipality. We also wanted to investigate how the understanding of juvenile delinquency is used, is disseminated and contributes to developing practices in the work against juvenile delinquency. To be able to answer the purpose of this study, we decided to do a case study. The selection of interviewees was made through snowball selection and qualitative interviews were conducted. We also reviewed meeting documents from a local project working on crime in the municipality. The conclusion in our study is that the professional social workers in Örkelljunga have created a natural practice that strives to involve and nurture young people into a life without crime. This is done through relationship-building projects in which young people on glide are involved in a context of positive role models.