Syfte. Denna studie undersöker om socialsekreterares bedömningar av ungdomar som begått brott skiljer sig åt i relation till ungdomens kön. Studien är avgränsad till att innefatta unga lagöverträdare och huruvida de har behov av fortsatt kontakt med socialtjänsten efter att påföljden är genomförd. Studiens teoretiska referensram är baserad på socialkonstruktionism samt genusteori.    Metod. En kvantitativ metod ligger till grund för studien. Två enkäter innehållandes två vinjetter vardera utformades och skickades ut via mejl till socialsekreterare verksamma i mellersta Sverige. Enkäterna skiljer sig åt i ett avseende - hälften av respondenterna har fått en enkät som består av två vinjetter där ungdomarna har flicknamn, och de resterande respondenterna har fått en enkät där vinjetterna innefattar pojknamn. Förutom namnen är vinjetterna identiska.   Resultat. Svaren som enkäterna genererade visar inte några signifikanta skillnader kring socialsekreterares bedömningar i relation till kön, varken sett till oro, lämplig insats eller skydds- och riskfaktorer.   Slutsats. Utifrån respondenternas svar har det inte varit möjligt att utläsa några skillnader mellan ungdomarnas kön. Dock går det inte utesluta förekommandet av könsskillnader inom socialtjänstens arbete med ungdomar då studiens resultat enbart är baserat på de resultat som genererats utifrån vinjetterna. Detta innebär att svaren kanske inte hade blivit desamma i verkligheten. / Aim. This study examines differences in social workers’ assessments of youths in relation to gender and whether they have the need for continued contact with the social services after the sentence is completed. The theoretical framework of this study is based on social constructionism and gender theory.   Method. This study was carried out using a quantitative method. Two surveys consisting of two vignettes each was constructed and sent by email to social workers in central Sweden. The surveys differed in only one aspect - half of the respondents received a survey consisting two vignettes in which the youths had girl names, and the other half received a survey consisting vignettes with boy names. Hence, the surveys were constructed to be differentiated by gender.   Results. The analysis of the responses generated revealed no significant differences regarding social workers’ assessments in relation to gender - not for concern, intervention or protective- and risk factors.   Conclusion. The study’s result has not detected any differences between the two genders included in the survey. However, it is not tenable to exclude gender differences in social work with youth as the results of this study are not fully generalizable, due to the choice of method. The answers might have differed if it was real cases.

<p>At the turn of the century 18/1900 Swedish law looked upon young people as being adults at about the age of 15. At 15, the young person had left school, had his first employment and provided for himself and also had been confirmed to full membership of the Swedish State Church. Thus he was to be considered an adult and responsible for his actions. Parents, society/school and Church had done what was expected of them and now it was up to the 15-years old to live according to the laws and to be punished if the laws were broken. Over the following hundred years, at the time of the millennium, Swedish society changed a lot. So the laws did not and still a young person of 15 is considered an adult in the eye of the Swedish law. This paper looks upon the ideas that the law was based on at the turn of the century 18/1900 and the ideas that are put forward by Swedish courts today. The law has not changed, but today Swedish young people leave school between the ages of 19-25, and find their first employment even later. The paper gives the historical background and looks at the underlying ideas of adulthood. How people think and what is considered being important in defining aduldthood has not changed much over those hundred years. In deciding if a person could pass as an adult, the Swedish law still use the same premisses today as it did a hundred years ago. As these premissies and ideas are the same, though society has changed, you can’t today be considered an adult until in your twenties.</p>

Den kriminalpolitiska debatten kring ungdomsbrottslighet är ständigt pågående och många olika lösningar diskuteras. Kommunerna måste ta ett stort ansvar för det lokala brottsförebyggande arbetet och hur kommunerna ser på problematiken blir därför avgörande för hur de använder sina resurser för att arbeta brottsförebyggande. Studiens syfte var att undersöka hur Skellefteå och Ekerö kommun arbetar brottsförebyggande med barn och ungdomar samt att undersöka om och i så fall hur, kriminalpolitik på kommunal nivå påverkar arbetet och synen på barn- och ungdomsbrottslighet. Studien är av kvalitativ art och deltagarna i studien har valts ut utifrån yrkesmässig koppling till det lokala brottsförebyggande arbetet samt talespersoner från de kommunala Moderaterna och Socialdemokraterna. Datamaterialet samlades in genom delvis strukturerade intervjuer som genomförts enligt trattprincipen. Analysen av datamaterialet har sedan gjorts genom tematisk analys där datamaterialet systematiskt har behandlats och delats in i teman. Resultatet visar att det finns stora likheter mellan hur Skellefteå och Ekerö kommun arbetar brottsförebyggande med barn och ungdomar. Det visar också att uppfattningen inom båda kommunerna är att de har en relativt låg barn- och ungdomsbrottslighet jämfört med andra kommuner. Däremot har narkotikarelaterade brott ökat i kommunerna de senaste åren. Resultatet i analysen förklaras med brottspreventionsteorier, där det också framkommer ett samband mellan politiskt parti och vilken preventionsteori partiet format sin kriminalpolitik utifrån. Vidare diskuteras den partipolitiska variation som framkommer i resultatet och hur det trots upplevd diskrepans i vissa fall inte innebär att det endast finns skillnader i hur politiken formulerar sin lokala politik samt hur kommunerna satsar sina resurser för att förebygga brott av barn och ungdomar.

<p>Syftet med studien var att få kunskap om hur ungdomar med utländsk bakgrund som har ett socialt avvikande beteende själva beskriver sin livssituation och vilka upplevelser de har haft hittills i sitt liv. Undersökningen har genomförts med hjälp av kvalitativ forskningsmetod och ungdomarna som ingick i undersökningen intervjuades enskilt. För att få en täckande bild av ungdomarnas livssituation delade jag upp den i familjesituation och boende, skolan, kamratrelationer och framtiden. Då min förförståelse var att ungdomars utländska bakgrund på olika sätt påverkar deras livssituation ville jag också veta hur deras utländska bakgrund har påverkat deras upplevelser av deras situation och vilka svårigheter kan finnas för ungdomar med utländsk bakgrund i det svenska samhället. Frågeställningarna besvarades av tre ungdomar vilket också innebär att studien hade ungdomsperspektiv. Ekologisk systemteori valdes för analys av resultatet då den förklarar hur man påverkas av det mänskliga samspelet och hur man påverkas av samhället. Det ekologiska perspektivet betonar helhet och sammanhang i barns uppväxt och utveckling. Med hänsyn till min hypotes om att anledningar till den aktuella problematiken finns på både individ och samhällsnivå har jag valt denna teori då den förklarar samspelet mellan individ och samhälle. De intervjuade ungdomarnas upplevelser skiljer sig från varandras och därmed även den problematik som de brottas med. Hemmiljön är en faktor som har påverkat två av de intervjuade ungdomars problematiska situation och som ungdomarna hade dåliga upplevelser av. Den tredje ungdomens problematik ligger enligt honom i hans egen val men han tror också att den miljö han omgavs av har påverkat hans liv. Det är svårt att dra några slutsatser då alla människor har en egen historia och egna erfarenheter. Det som jag ändå har kommit fram till i min studie är att de otillräckliga förutsättningarna som många människor med utländsk bakgrund har i Sverige påverkar ungdomarnas livsvillkor och hur de upplever sin livssituation.</p>

<p>Vi kommer i denna uppsats med hjälp av kritisk diskursanalys, studera och analysera hur Brottsförebyggande rådet konstruerar ungdomsbrottslighet. Studiens syfte är att utifrån rapporten Kriminell utveckling – Tidiga riskfaktorer och förebyggande insatser, undersöka vilka egenskaper och beteenden som enligt Brottsförebyggande rådet kan ses som tidiga riskfaktorer när det gäller att upptäcka en kriminell utveckling. Vi kommer även att undersöka vilka åtgärder som enligt Brottsförebyggande rådet görs i Sverige för att förebygga en kriminell utveckling.</p>

Syftet med studien var att få kunskap om hur ungdomar med utländsk bakgrund som har ett socialt avvikande beteende själva beskriver sin livssituation och vilka upplevelser de har haft hittills i sitt liv. Undersökningen har genomförts med hjälp av kvalitativ forskningsmetod och ungdomarna som ingick i undersökningen intervjuades enskilt. För att få en täckande bild av ungdomarnas livssituation delade jag upp den i familjesituation och boende, skolan, kamratrelationer och framtiden. Då min förförståelse var att ungdomars utländska bakgrund på olika sätt påverkar deras livssituation ville jag också veta hur deras utländska bakgrund har påverkat deras upplevelser av deras situation och vilka svårigheter kan finnas för ungdomar med utländsk bakgrund i det svenska samhället. Frågeställningarna besvarades av tre ungdomar vilket också innebär att studien hade ungdomsperspektiv. Ekologisk systemteori valdes för analys av resultatet då den förklarar hur man påverkas av det mänskliga samspelet och hur man påverkas av samhället. Det ekologiska perspektivet betonar helhet och sammanhang i barns uppväxt och utveckling. Med hänsyn till min hypotes om att anledningar till den aktuella problematiken finns på både individ och samhällsnivå har jag valt denna teori då den förklarar samspelet mellan individ och samhälle. De intervjuade ungdomarnas upplevelser skiljer sig från varandras och därmed även den problematik som de brottas med. Hemmiljön är en faktor som har påverkat två av de intervjuade ungdomars problematiska situation och som ungdomarna hade dåliga upplevelser av. Den tredje ungdomens problematik ligger enligt honom i hans egen val men han tror också att den miljö han omgavs av har påverkat hans liv. Det är svårt att dra några slutsatser då alla människor har en egen historia och egna erfarenheter. Det som jag ändå har kommit fram till i min studie är att de otillräckliga förutsättningarna som många människor med utländsk bakgrund har i Sverige påverkar ungdomarnas livsvillkor och hur de upplever sin livssituation.

Vi kommer i denna uppsats med hjälp av kritisk diskursanalys, studera och analysera hur Brottsförebyggande rådet konstruerar ungdomsbrottslighet. Studiens syfte är att utifrån rapporten Kriminell utveckling – Tidiga riskfaktorer och förebyggande insatser, undersöka vilka egenskaper och beteenden som enligt Brottsförebyggande rådet kan ses som tidiga riskfaktorer när det gäller att upptäcka en kriminell utveckling. Vi kommer även att undersöka vilka åtgärder som enligt Brottsförebyggande rådet görs i Sverige för att förebygga en kriminell utveckling.

At the turn of the century 18/1900 Swedish law looked upon young people as being adults at about the age of 15. At 15, the young person had left school, had his first employment and provided for himself and also had been confirmed to full membership of the Swedish State Church. Thus he was to be considered an adult and responsible for his actions. Parents, society/school and Church had done what was expected of them and now it was up to the 15-years old to live according to the laws and to be punished if the laws were broken. Over the following hundred years, at the time of the millennium, Swedish society changed a lot. So the laws did not and still a young person of 15 is considered an adult in the eye of the Swedish law. This paper looks upon the ideas that the law was based on at the turn of the century 18/1900 and the ideas that are put forward by Swedish courts today. The law has not changed, but today Swedish young people leave school between the ages of 19-25, and find their first employment even later. The paper gives the historical background and looks at the underlying ideas of adulthood. How people think and what is considered being important in defining aduldthood has not changed much over those hundred years. In deciding if a person could pass as an adult, the Swedish law still use the same premisses today as it did a hundred years ago. As these premissies and ideas are the same, though society has changed, you can’t today be considered an adult until in your twenties.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2006. / ISBN ej i pappersutskrift. Härtill 4 uppsatser.

Unga lagöverträdare särbehandlas i den svenska straffrätten på grund av den allmänna insikten om att en ung människa är omogen och inne i en utvecklingsfas. Unga har förstärkta rättigheter i lagföringsprocessen och är en särskild målgrupp som samhället samt rättsväsendet måste ta ett stort ansvar för. Det är av stor vikt att det finns tydliga och snabba reaktioner mot unga lagöverträdare för att motverka deras återfallsbrottslighet. Vid ungdomsmål kan det även framhållas att det är av lika stor betydelse att domaren har kunskap, erfarenhet och insikt om den unges enskilda situation för att med lämpliga påföljder kunna hjälpa unga tillbaka till ett liv utan brottslighet. Uppsatsen påvisar att det är allt vanligare att yngre personer begår brott och unga lagöverträdare är överrepresenterade i Sveriges kriminalitet med hänsyn till antalet lagföringsbeslut i relation till medelfolkmängden. Det kan även konstateras att en liten grupp högaktivt kriminella ungdomar står för en stor del av alla brott och unga lagöverträdare mellan 15 till 17 år har haft en ökad återfallsbrottslighet. Problematiken kring ungdomsbrottsligheten har länge debatterats och den svenska lagstiftaren har genom åren diskuterat möjligheterna för att införa såväl ungdomsdomstolar som jourdomstolar. Efter en utredning av den svenska straffprocessen framhåller uppsatsen att det existerar en konflikt mellan ett socialrättsligt och ett straffrättsligt perspektiv i lagföringsprocessen för unga lagöverträdare. Det föreligger idag förslag till ett särskilt snabbförfarande för unga lagöverträdare där kortare tidsfrister uppställs och en diskussion om att införa ett jourdomstolssystem i Sverige. För att bedöma huruvida snabbförfaranden kan anses vara den bästa lösningen för att motverka ungdomsbrottsligheten och ungas återfallsbrottslighet i Sverige har uppsatsen undersökt Sveriges möjligheter till införa särskilda ungdomsdomstolar likt Tyskland utifrån ett komparativt perspektiv. Tyskland särskiljer ungdomsmålen från den allmänna straffprocessen och har ett flexibelt domstolsförfarande där utbildning samt pedagogiska påföljder genomsyrar lagföringsprocessen för unga lagöverträdare. Uppsatsens analys består av ett ifrågasättande av Sveriges hantering av unga lagöverträdare och inriktningen mot snabba reaktioner samt det straffrättsliga perspektivet. I uppsatsen konstateras det att föreligger bättre förutsättningar för Sverige att bevara intressena om rättssäkerhet, förutsägbarhet, domstolskoncentrationen och unga lagöverträdares rättigheter genom ett införande av ungdomsdomstolar som kan influeras av det tyska domstolssystemet. / Young offenders are given special consideration in Swedish criminal law because of the general understanding that a young person is immature and in a developmental phase. Young people have strengthened rights in the criminal procedure and are a specific group for which society and the judiciary has to take great responsibility for. It is of great importance that there are clear and rapid responses to young offenders to counteract their recurrence of crime. In youth cases it can also be emphasized that it is equally important that the judge has knowledge, experience and insight into the individual's situation in order to, be able to with appropriate penalties, help young people back to a life without crime. This essay shows that it is more common for younger people to commit crimes and young offenders are overrepresented in Sweden with regard to the number of lawsuit decisions when compared to the average population. It can also be noted that a small group of highly active criminal youth account for a large proportion of all crimes and young offenders between the ages of 15 and 17 have had an increased recurrence of crime. The problem of juvenile delinquency has long been debated and the Swedish legislature has over the years discussed the possibilities for introducing both youth courts and after hours courts. After an investigation of the Swedish criminal procedure, this essay emphasizes that there is a conflict between a social and criminal law perspective in the criminal procedure for young offenders. Today, there are proposals in Sweden calling for a special urgent procedure for young offenders in which shorter deadlines are set and a discussion about introducing a after hours system. To determine whether rapid procedures can be regarded as the best solution to counteract juvenile delinquency and the relapse crime of young people in Sweden, the essay has investigated Sweden's ability to introduce special youth courts like those in Germany, from a comparative perspective. Germany distinguishes youth cases from the general penalty process and has a flexible court procedure in which education and educational penalties impede the criminal procedure for young people. The essay's analysis comprises a questioning of Sweden's handling of young offenders and the focus on rapid reactions as well as the criminal justice perspective. The paper states that there are better conditions for Sweden to preserve the interests of legal certainty, predictability, court concentration and the rights of juvenile offenders through the introduction of youth courts that may be influenced by the German judiciary.