Vilka faktorer som påverkar valet av upplåtelseform var frågan som ställdes inför detta examensarbete. Bostadsmarknaden är en komplex marknad då särdragen med just bostadsmarknaden inte finns inom någon annan marknad. Ett exempel är att en bostad inte lätt kan ersättas mot någon likvärdig bostad. På den svenska bostadsmarknaden finns det fyra upplåtelseformer som är vanliga när det gäller lägenheter. Dessa är bostadsrätter, hyresrätter, kooperativa hyresrätter och ägarlägenheter. Denna undersökning bygger på att studera vilka faktorer som påverkar valet av upplåtelseform ur ett lägenhetsperspektiv. Faktorerna som har undersökts är vilka olika ekonomiska och juridiska omständigheter som kan påverka valet. Studien avgränsas till lägenheter och till statistisk inom Gävleborgs län. En kvalitativ metod har använts, där intervjuerna har genomförts per telefon och genom fysiska möten. De som har intervjuats har varit olika aktörer inom bostadsmarknaden såsom byggherrar och mäklare. Intervjuerna användes för att ta reda på aktörernas syn på bostadsmarknaden och dess olika upplåtelseformer. Statistik har även tagits fram för att kunna undersöka utbudet av de olika upplåtelseformerna inom Gävleborgs län. De slutsatser som kan dras utifrån resultatet om vilka faktorer som påverkar valet av upplåtelseform är att ägarlägenheter väljs i första hand då det är ett direkt ägande, vilket leder till en friare boendeform. Ägarlägenheter väljs även för att det är ett självständigt boende då ägaren inte är bunden till en förening eller liknande. Andra faktorer som påverkar att ägarlägenheter väljs är också att det anses som en investeringsmöjlighet. Utbudet av ägarlägenheter är dock litet. Bostadsrätters faktorer är att det är ett fritt ägande. Bostadsrättsföreningen är förvaltningsskyldig, vilket medför att föreningen sköter de stora ingreppen, till exempel fönster- och dörrbyten. Bostadsrätter kan också anses som en investeringsmöjlighet. Det finns ett relativt stort utbud av bostadsrätter. Kooperativa hyresrätters faktorer är liknade hyresrätternas, dock med en insats. Denna skiljer sig dock från bostadsrätters insats, då kapitalinsatsen här bara fungerar som pant och återbetalas vid en eventuell utflyttning. Hyresrätters faktorer är att de har en begränsad användning (renoveringsmöjligheter) och att hyresvärden förvaltar och underhåller lägenheten. Något startkapital behövs inte för att ”köpa” jämfört med övriga upplåtelseformer. / Which factors influence the choice of living is the question we asked ourselves before this paper. The housing market is a complex market, since the characteristics of said market are not found in others. An example being that a home is not easily replaced with another. Sweden has four different forms of tenure for apartments: condominiums with a unitary system, condominiums with a dualistic system, right of tenancy and cooperative tenancies. This paper is based on examining the factors that influence which form of tenure an individual might choose. The factors that has been investigated are defined as various economical or legal circumstances or the like that may influence said choice. The study is limited to only contain apartments and geographically limited to Gävleborg County, specifically statistically. A qualitative method was used with interviews that were conducted over telephone and in-person meetings. The interviewees have been various players active in the housing market, such as builders and real estate brokers. These were chosen to find out their views on the housing market and the different forms of tenure since they work with such matters on a daily basis. The conclusions that was drawn from the results is that: Condominiums with dualistic systems are chosen for the right of ownership, and the fact that it’s a more independent sort of living since the owner is not bound to a housing association. A factor that’s also been acknowledged is the possibility of the apartment being an investment. This form of tenure has a low supply. Condominiums with unitary systems are chosen because it’s a relatively free and independent sort of ownership, but still somewhat bound to a housing association which has to manage all the major interventions on the property. These can also be seen as an investment opportunity. This form of tenure has a high supply. Cooperative tenancies are very similar to rights of tenancy, however with the addition of a lump sum paid to the association on contract agreement of the apartment. Right of tenancy is chosen mostly for the fact that there isn’t a start-up capital to get one and it’s easy to move since there’s no transactions involved. Also, there’s the fact that their use is quite limited and the landlord is the one who has to manage and maintain both the apartment and property.

I detta arbete beskrivs intresset för och kännedomen om tre innovativa boendeformer som riktar sig till unga vuxna mellan 18 och 35 år på den svenska bostadsmarknaden. Det belyser det befintliga beståndet av bostäder och unga vuxnas största hinder för att erhålla en bostad. Arbetet tar sin utgångspunkt i den rådande bostadsbristen i Sverige, där flertalet grupper av olika skäl upplever hinder att ta sig in på bostadsmarknaden. Detta bidrar till att offentliga aktörer och olika bostadsutvecklare behöver hitta nya sätt för att underlätta för utsatta grupper att erhålla en bostad. Studien baseras på litteraturstudier av bland annat tidigare forskning, enkätundersökningar med unga vuxna och intervjuer med representanter från olika delar av branschen. Resultaten visar ett intresse för, men låg kännedom om, de tre boendeformerna: hyrköp, ungdomsettor och kooperativa hyresrätter. Dessa är alla anpassade för att avhjälpa problematiken för vissa inom målgruppen, särskilt gruppen unga vuxna, att ta sig in på bostadsmarknaden. / This work concerns the examination of the interest and awareness of three innovative forms of housing that target young adults between the ages of 18 and 35 in the Swedish housing market. It also describes the existing stock of housing and highlights the most serious obstacles for the target group to obtain an accommodation. The work takes it’s starting point in the current housing shortage in Sweden where many groups for various reasons are hindered from the housing market for various reasons. The market is in need for public actors and various housing developers to find new ways to remedy the problem of obtaining an accommodation for these vulnerable groups. The study is based on previous research, surveys with young adults and interviews with intermediaries from different parts of the industry as a methodology. The results show an interest for, but low knowledge about the three types of housing: rent purchases, youth sets and cooperative rental apartments adapted for young adults. These are all adapted to reduce the problem for some persons within the target group to enter the housing market.

This dissertation consists of five studies presented in seven essays. The overall objectives are to investigate the extent and consequences of competition on the rental housing market as well as the importance of national government policies for the substitute good, i.e. owner-occupied housing. However, each essay also has specific objectives. Due to the characteristics of the housing market, one should not expect competition to be very fierce. The market characteristics are, for instance, capital-intensive, complicated and time-consuming construction processes as well as a limited supply of land in many areas. In fact, firms have a lot to gain from colluding and to avoid e.g. price wars. It is therefore theoretically more likely that housing companies will engage in “functional” or “strategic” competition such as the quality of housing services. Essay I and IV analyze the unique municipal housing market in Sweden where apartment rents are determined by negotiations between the local municipal company and the local Union of Tenants. A regression analysis is applied on data from 30 municipalities. There was a strong correlation between apartment rents at local municipal markets and the level of “external” competition (measured by the price level on the market for single-family owner occupied housing), but not with “internal” competition (measured by the market share of the municipal housing company) or the capital expenditure of the municipal housing company (presumed to reflect historical construction and renovation costs for the apartments). The dissertation also investigates the consequences on rents (essay II) and on the quality of housing services (essay III) from a local Swedish municipal housing company selling a substantial part of its apartment stock (15-40 percent) and thereby theoretically creating more competition. These essays use a quasi-experimental methodology whereby the development of the housing market in a privatization town is compared with the development in a very similar comparison town. It is found that privatization has lead to lower rents in the short- and medium-term in six out of seven privatization towns. The development of the quality of housing services was more related to the performance of each individual company and not a specific category of companies. In essay V, these results are merged and developed further. Essay VI presents a wide range of policies available for governments wishing to increase access to home ownership for low-income households and thereby increasing the pressure on rental housing companies to reduce rents. A systematic overview of policies is provided based on the four distinct time periods of a typical ‘housing career’ of a household; i.e. down payment accumulation stage, transaction stage, ownership stage and selling stage. It is found that many policies are required to meet the specific and differing needs of households for governments wishing to encourage home ownership. Essay VII describes that home ownership rates have increased in almost all industrialized countries during the period from World War II until mid-1990s. The essay analyses the implications of government policies and some other factors (e.g. national wealth, income distribution) on home ownership rates in 13 industrialized countries during the period 1970﷓2000. A fixed-effect model is applied on a panel data set. The most important result is that a statistically significant and positive correlation between government support and home ownership rates was found although this is only a preliminary conclusion since data was scarce. / Avhandlingen består av fem studier presenterade i sju essäer. Den övergripande målsättningenär att undersöka konkurrensens omfattning och effekter på bostadshyresmarknaden samtbetydelsen av statliga stödsystem för substitutvaran till hyresbostäder, nämligen olika formerför bostadsägande. Varje essä har också specifika målsättningar.Inledningsvis så bör man inte förvänta sig omfattande konkurrens på bostadshyresmarknadenpga dess särdrag, exempelvis så är byggprocessen kapitalintensiv, kompliceradoch långsam och tillgången på mark är ytterst begränsad på flera delmarknader. I själva verketså har företagen mycket att vinna från att samarbeta och undvika tex priskrig. Teoretiskt så ärdet därför mer sannolikt att bostadsföretag ägnar sig åt ”funktionell” eller ”strategisk” konkurrenssom exempelvis kvaliteten på bostadstjänster.Essä I och IV analyserar konkurrensen på den unika svenska hyresmarknaden där bostadshyrorsätts i förhandlingar mellan det lokala allmännyttiga bostadsföretaget och hyresgästföreningen.Data från 30 kommuner analyseras med hjälp av regressionsanalys. Resultatetvisade en stark korrelation mellan hyresnivån i allmännyttans bostadsbestånd på kommunnivåoch ”extern” konkurrens från liknande ’produkter’ (motsvarande prisnivån på egnahem), meninte med ”intern” konkurrens från andra bostadsföretag (motsvarande allmännyttans marknadsandel)eller allmännyttans kapitalkostnader (som antas främst motsvara byggkostnadernaför lägenheterna).Avhandlingen undersöker även konsekvenserna på hyra (essä II) och kvalitet (essä III) frånen försäljning av en omfattande del (15-40%) av en allmännyttas bostadsbestånd. Teoretisktskapar detta mer konkurrens. Dessa essäer använder sig av en kvasi-experimentell metodikvarvid utvecklingen på en konkurrensutsatt bostadsmarknad i en tätort jämförs med utvecklingeni en annan snarlik tätort. Det visade sig att hyresnivån i sex av sju konkurrensutsattatätorter hade sjunkit på kort och medellång sikt. Däremot visade sig kvalitetsnivån främstvara beroende på den enskilda hyresvärden och inte på hyresvärdens kategori (privat ellerkommunal). Essä V slår samman dessa resultat och utvecklar materialet ytterligare.Essä VI diskuterar ett stort antal medel (eng ’policies’) för en statsmakt som önskar attgöra ägande av bostaden mer tillgängligt för låginkomstgrupper och därigenom bl a ökapressen på hyrorna på bostadsmarknaden. Medlen är systematiskt beskrivna i enlighet med defyra distinkta tidsperioderna för en ’typisk’ bostadskarriär; nämligen stadiet när kontantinsatseninsparas, överlåtelsestadiet, ägandestadiet och försäljningsstadiet. Studien visade attdet troligen behövs ett flertal medel för att möta hushållens specifika och skilda behov omman avser att uppmuntra hemägande.Essä VII beskriver att andelen som äger sin bostad har ökat i nästan samtliga industriländerfrån andra världskriget fram till mitten av 1990-talet. Essän analyserar konsekvenserna avmyndighetsstöd och flera andra faktorer (tex BNP-utveckling, inkomstfördelning) för andelenhushåll som äger sin bostad i 13 industriländer under perioden 1970-2000. En fix-effektmodell appliceras på ett paneldataset. Det främsta resultatet var att det fanns en statistisktsignifikant och positiv korrelation mellan andelen som äger sin bostad och omfattningen påmyndigheternas stöd. Resultatet är dock endast preliminärt då tillgången på data varbegränsad. / QC 20100831

Det har länge hävdats att bostadsbristen i Stockholm i stora delar beror på att Sveriges sedan 1968 rådande hyreslagstiftning har inneburit ett pristak på marknaden, vilket motverkat en tillfredsställande nybyggnation av hyreslägenheter. Syftet med denna uppsats är undersöka om så är fallet. Hyreslagens grundläggande intentioner och antaganden har utifrån grundläggande teori noggrant synats. Dessutom har den utveckling som skett på marknaden jämförts med de symptom som ett efterfrågeöverskott och ett pristak skulle innebära. Lagstiftningen har visat sig bestå av vad som i förlängningen kan argumenteras ha inneburit en icke-adekvat prisbildningsmekanism. Rimligtvis kan detta ha inneburit ett pristak vilket i sin tur det uppenbara efterfrågeöverskottet i teorin kan härledas till. De symptomatiska tillstånd som visat sig gällande i Stockholm kan därmed på många punkter förklaras av att lagen i praktiken har inneburit ett pristak.