No description available.

No description available.

En diskriminerande praktik uppstår om/när Svenska kyrkans diakonala sociala arbete inte utförs med det kulturella mångfaldsperspektivet i fokus. Det är/blir också ett problem om verksamheten utformas utan att samerna är delaktiga i frågor som rör urfolk. Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka samers erfarenhet inom det sociala arbetets praktik inom Svenska kyrkan. Detta undersöktes med två öppna intervjuer som analyserades och tolkades med ett hermeneutiskt perspektiv utifrån förförståelsen hos författaren. Teorier i denna studie är kulturell mångfald samt diskrimineringsteori. Den forskning som finns visar att Svenska kyrkan har påbörjat ett arbete för att förstå samernas verklighet. De intervjuade i denna studie anser att, om relationerna mellan samerna och Svenska kyrkan ska förbättras, så måste det samiska folket komma till tals, bli lyssnade på, samt ha ett långsiktigt samarbete med Svenska kyrkan och dess verksamhet. / <p>2019-01-15</p>

Miljörättvisa kommer från USA och har sina rötter i den amerikanska medborgarrättsrörelsen. Idag återfinns miljörättvisan som retorik både hos forskare och politiker samt gräsrotsrörelser. Detta är dock inget som återfinns i någon större utsträckning i Sverige. Denna studie fokuserar på debatten kring en gruvetablering i Kallak, Sverige, och vilken retorik olika aktörer använt sig av. Innehållsanalysen av tidningsartiklar visar på att det både finns likheter och skillnader i denna debatt jämfört med den globala retoriken kring miljörättvisa. / Environmental justice has its origin in the US and comes from the African-American Civil Rights Movement. Today the environmental justice rhetoric can be found among researchers and politicians as well as grassroots movements. However, it does not exist in Sweden to a great extent. This study focuses on the debate around the establishment of a mine in Kallak, Sweden, and what kind of rhetoric different actors uses. The content analysis of newspaper articles show that there are both similarities and differences in this debate compared with the global rhetoric of environmental justice.

<p>Det har under senare år flitigt debatterats om Public Service vara eller inte vara. Vissa hävdar att Public Service är en föråldrad kvarleva av monopoltiden som borde avvecklas och att TV-utbudet ändå skulle hålla en hög kvalitet. Andra däremot menar att Public Service idag är ”viktigare än någonsin”. Vad man än tycker om programutbudet som SVT, SR och UR har kan man inte förneka att det ligger mycket tid och arbete bakom deras produktioner.</p><p>Uppsatsen behandlar ämnet Public Service i relation till det samiska programutbudet i Sveriges television. Syftet med denna studie är att granska Public Service-relaterade dokument, så som propositioner rörande ämnet, vilka krav Sveriges television har på sig samt om de uppfyller dessa. Med den nationella minoritetsgruppen samer som exempel har vi för avsikt att skildra komplexiteten runt minoritets-ansvaret. Exempel på frågor som behandlas är:</p><p>Vem formulerar detta minoritetsansvar och vad innebär det?</p><p>Hur definierar staten och SVT vem som är same, om man utgår ifrån styrdokument för Public Service?</p><p>Via systematisk undersökning av dessa texter, med hjälp av kvalitativ innehållsanalys samt kritisk granskning, har vi analyserat innehållet utifrån våra frågeställningar.</p>

Denna studie syftar till att genom en kvalitativ textanalys undersöka på vilket sätt samer beskrivits i So-läromedel för årskurs 1–6 och hur styrdokument återspeglas i beskrivningen över tid, samt hur det förändrats. Studien har utförts med stöd av ett läromedelsanalytiskt och ett läroplansteoretiskt perspektiv där sju läroböcker för skolans So-ämnen undersökts. Resultatet av läromedelsanalysen påvisar att styrdokument återspeglas och att samer i synnerhet beskrivs som renskötande nomader, men även bofasta samer och samer med andra yrken beskrivs till viss del. Vidare visar resultatet på flera förändringar i läromedlens beskrivningar över tid. Studien påvisar vikten av att lärare granskar läromedel för att försäkra sig om att undervisningen lever upp till de krav som ställs i våra styrdokument. / <p>SO</p>

Denna uppsats handlar om den andra generationens ursprungsfolks urbana migranter i El Alto området Bolivia. ALBOR är en kulturförening som arbetar med ledarskapsutbildning och tala offentligt genom skapandet och framträdandet av poesi och scenkonst. Uppsatsen bygger på idéen att socialt kapital är främst något positivt som främjar sammanhållning inom samhällen och dess medlemmar. De frågor som tas upp i studien är hur kan ALBOR genom sitt arbete öka socialt och humant kapital bland ungdomar från marginaliserade ursprungsfolkgrupper i El Alto och därmed förbättra deras välbefinnande genom aktivt deltagande i föreningens verksamhet. Metoden som användes var kvalitativ där data som rör frågorna för studien samlades in genom intervjuer och materialet analyserades sedan i enlighet med teorierna om socialt kapital och andra kapital. Studien visar att ALBOR spelar en viktig roll för dessa unga människor när det gäller att skapa och upprätthålla socialt kapital. Den visar också att det är ett incitament för ungdomarna att delta politiskt så väl som ett verktyg för att få inflytande och erkännande i samhället. Det aktiva deltagandet i föreningens verksamhet har inte bara gett dem möjligheten att skapa och upprätthålla sitt sociala kapital internt inom föreningen, men även externt genom deltagande i kultur festivaler för ungdomar och därmed möjliggjort skapandet av breda sociala nätverk i hela Bolivia genom konst.

Turismen är en av världens största och mest expansiva branscher. Intresset för kulturturism har ökat under de senaste årtiondena och turisternas efterfrågan på upplevelser som involverar ursprungsfolk växer. På många håll i världen är det västerländska turistföretag som ställer villkoren för hur denna kulturförmedling ska se ut. Detta medför att en stereotyp och missvisande bild av ursprungsfolk många gånger bibehålls, vilket får negativa följder för ursprungsgrupperna. Andra följder av turismens expansion är exempelvis tvångsförflyttningar av ursprungsbefolkningar. Åtminstone tidigare var förhållandena liknande för Sveriges ursprungsfolk - samerna. I denna uppsats intervjuas fem samer, som på olika sätt arbetar med samisk turism och kulturförmedling. Syftet är att undersöka deras syn på samisk kulturturism, både i relation till det samiska samhället och till samhället i övrigt. Jag vill ta reda på vilka möjligheter och risker informanterna anser att samisk turism kan medföra för det samiska samhället. Informanternas syn på och erfarenheter av makt och kulturförmedling belyses. Frågor kring turism och autenticitet ventileras. Med historiska skeenden och teoretiska diskussioner som bakgrund diskuteras uppsatsens empiriska del. / Tourism is one of the largest and most expansive industries in the world. The interest in cultural tourism has increased over the last few decades, and the demand for indigenous tourism is growing. In many parts of the world, indigenous tourism is conditioned by western tourist companies. This means that a stereotyped and misleading picture of indigenous peoples many times is maintained, with negative consequences for indigenous communities. Other consequences of tourism expansion is, for example, forced relocations of indigenous groups. At least in the past, the conditions were similar to the indigenous people of Sweden - the Sámi. In this study, five Sámi - who in various ways are working with Sámi tourism and cultural conveyance - are interviewed. The purpose is to examine their view of Sámi cultural tourism, both in relation to the Sámi society and to society as a whole. I want to find out what opportunities and risks the informants believe that Sámi tourism may entail for the Sámi society. The informants perspective on power, indigeneity and cultural conveyance is highlighted. Issues concerning tourism and authenticity are discussed. With historical events and theoretical discussions as a background, the empirical part of the paper is discussed.

Det har under senare år flitigt debatterats om Public Service vara eller inte vara. Vissa hävdar att Public Service är en föråldrad kvarleva av monopoltiden som borde avvecklas och att TV-utbudet ändå skulle hålla en hög kvalitet. Andra däremot menar att Public Service idag är ”viktigare än någonsin”. Vad man än tycker om programutbudet som SVT, SR och UR har kan man inte förneka att det ligger mycket tid och arbete bakom deras produktioner. Uppsatsen behandlar ämnet Public Service i relation till det samiska programutbudet i Sveriges television. Syftet med denna studie är att granska Public Service-relaterade dokument, så som propositioner rörande ämnet, vilka krav Sveriges television har på sig samt om de uppfyller dessa. Med den nationella minoritetsgruppen samer som exempel har vi för avsikt att skildra komplexiteten runt minoritets-ansvaret. Exempel på frågor som behandlas är: Vem formulerar detta minoritetsansvar och vad innebär det? Hur definierar staten och SVT vem som är same, om man utgår ifrån styrdokument för Public Service? Via systematisk undersökning av dessa texter, med hjälp av kvalitativ innehållsanalys samt kritisk granskning, har vi analyserat innehållet utifrån våra frågeställningar.

The aim of this essay is to explore how Swedish textbooks and official documents regarding the upper secondary school present indigenous religions. Special emphasis is placed on how the textbooks write about the Sami religion. The issues have been what picture do the textbooks give of the Sami religion and other indigenous religions? What do the authorities write about indigenous religions in the control documents of the school? Do the textbooks give a stereotypical image of indigenous people? Are indigenous religions considered as a historical or contemporary phenomenon? The method has been text analysis and ten textbooks in Religious studies have been investigated. The theoretical perspective is Bhabha´s theory of stereotypes and the other.    The result shows that the curriculum for the upper secondary school proclaim that schools should teach about Sami religion, but it doesn´t say anything of other indigenous religions. The subject syllabus of religion does not include anything about Sami religion or any other indigenous religions. This could be one reason why the books write little about the subject. Not even half the textbooks have a chapter about indigenous religions. Only two textbooks had a section about Sami religion. Whether the textbooks give a stereotypical picture of indigenous people or not differ between books. About half the books give a stereotypical description of indigenous people. The Sami people were not described in a stereotypical way, but occasionally they were described as the other.Mainly the textbooks describe the religions as something that belong in the past or in remote areas of the world.