Syftet med detta arbete är att få en djupare förståelse för hur pedagoger på olika förskolor ser på utomhuspedagogikens betydelse för barns lek och lärande. Det finns lika många sätt att arbeta med barn som det finns förskolor, därför kan det vara intressant att få ta del av olika sätt att se på utomhuspedagogik och på vilket sätt olika pedagoger arbetar.

Syftet med denna studie var att med en kvalitativ metod synliggöra för förskollärares upplevelser och tankar om planerad undervisning i utomhusmiljön. Utifrån semistrukturerade intervjuer samlades erfarenheter från åtta förskollärare in och lade grunden för studiens empiri. Mot bakgrund av tidigare forskning samt ramfaktorteorin analyserades det transkriberade och bearbetade resultatet i syfte att besvara studiens tre forskningsfrågor. Resultatet visar således att planerad undervisning upplevs enklare att bedriva inomhus där miljön begränsas av fysiska ramar, att den undervisning som bedrivs utomhus till största del är spontan samt att förskollärares möjlighet till planering av undervisning utomhus påverkas av olika ramfaktorer. Den slutsats som dras är att förskollärare med ett didaktiskt förhållningssätt kan anpassa ramfaktorerna i syfte att i undervisningen nyttja de många fördelar utomhusmiljön har för barns utveckling och lärande, snarare än att låta dessa vara ett hinder för förekomsten av utomhusundervisning.

Undervisning utomhus innebär att erbjuda elever en mer berikande och autentisk lärmiljö. I denna kunskapsöversikt behandlas ämnet utomhuspedagogik i de naturorienterande ämnena. Syftet med kunskapsöversikten är att undersöka forskningen som kännetecknar utomhuspedagogik i de naturorienterande ämnena för grundskolans tidiga år. Metoden som använts är en litteraturstudie där systematiska sökningar, kritiska granskningar och en sammanställning gjorts av relevant forskning inom ämnesfältet. Resultaten visar att det som kännetecknar forskningen är de många fördelar med utomhuspedagogik såsom förbättrat lärande, motivationshöjande, ökad fysisk aktivitet och en positivare attityd till hållbar utveckling. Ett annat kännetecken är att forskningen som studerats beskriver hinder som förklarar varför utomhuspedagogik inte bedrivs i större utsträckning. Framförallt är tidsbrist och ekonomi de största hindren men även platsbrist, rädsla för elevers säkerhet, elevers beteende samt kompetens och intresse hos läraren faktorer som hindrar. / Outdoor teaching can offer a more authentic learning environment for students. This knowledge overview addresses learning outdoors, with a focus on the science subjects. The purpose of the knowledge overview is to examine what characterizes research of outdoor education in the science subjects for the early years of primary schools. The method is a literature study where searches, critical analysis and a compilation has been made from relevant literature. The findings showed that research about outdoor teaching mostly describes the benefits of using outdoor teaching and what obstacles it is that prevents teachers from going outside. Most common benefits are improved learning, motivated students, increased physical activity and a willingness to take care of the environment. Mentioned obstacles were lack of time, economicdifficulties, no suitable places, fear of students’ safety and health, misbehaved students and the teachers´ lack of knowledge and interest.

I denna studie belyses ett utomhuspedagogiskt arbetssätt med fokus på matematik men även fördelar med utomhuspedagogiken och eventuella hinder som kan uppstå under undervisningens gång. Vi har undersökt hur utomhuspedagogik med fokus på matematiken kan konkretisera abstrakta begrepp. Detta har studerats genom att granska tidigare forskning men framför allt genom utförandet av en kvalitativ undersökning där pedagoger som fortbildar har intervjuats. De huvudsakliga resultaten pekar på att aktiveter utomhus där alla sinnena används kan främja kunskapsutvecklingen. Utomhuspedagogiken kan hjälpa elever att förstå varför matematik behövs i vardagen. Resultatet visar även att utomhusundervisning i samband med inomhusundervisning kan vara en av de mest effektiva metoderna att undervisa matematik på. Genom att använda sig utav denna arbetsmetod kan man tillgodose elevernas olika lärstilar. Man måste dock vara medveten om de hinder som kan uppstå. För att undervisningsmetoden ska vara givande är det viktigt att pedagoger överkommer hinder såsom vädrets och platsens påverkan av lektionen. Ett annat hinder kan vara att pedagoger inte har tillräckliga kunskaper för att undervisa utomhus.

Syftet med studien är att undersöka elevernas upplevelse av att undervisas utomhus i ämnet biologi. Deltagarna i studien är tio elever från grundskolans tidigare åldrar, årskurs F-3. Arbetet har utgått från en kvalitativ metod där eleverna som medverkat i studien har intervjuats. Elevsvaren har transkriberats, analyserats och presenterats utifrån en fenomenografisk teori. Syftet med att använda fenomenografisk teori har valts för att synliggöra elevernas upplevelse av utomhusundervisning i biologi. Resultatet som framkom i denna studie var att eleverna upplever utomhusundervisning i ämnet biologi olika. Eleverna beskriver olika faktorer som påverkar deras upplevelse. Resultatet indikerar att vädret och platsen har betydelse för hur eleverna upplever lektionen. Vidare tyder resultatet på att eleverna upplever att utomhusundervisningen skapar förutsättningar för social interaktion vilket bidrar till ökad motivation under lektionen.

Trots att det inte står något i läroplanen om utomhusmatematik påstås detvara en populär undervisningsmetod i Sverige. Denna systematiskalitteraturstudie har kritiskt granskat tio vetenskapliga artiklar för att kunnabesvara studiens frågeställningar utifrån en innehållsanalys. Studiens syfte äratt undersöka hur utomhusmatematik kan utföras samt omutomhusmatematik kan påverka elevers lärande i matematik. Studienundersöker även faktorer till vad som hindrar lärare från att undervisautomhus i matematik. De granskade artiklarna påvisar att det finns flertaletpositiva aspekter med utomhusundervisning kopplat till elevers lärande imatematik. Exempelvis knyter utomhusmatematik an till elevers vardag samtökar deras motivation. Det finns dock artiklar som gör attutomhusundervisningens betydelse kan ifrågasättas eftersom resultaten intevar statistiskt signifikanta. Artiklarna konstaterar även att läraressjälvförtroende i allra högsta grad är en viktig nyckel tillutomhusundervisning.

Studiens syfte är att beskriva hur förskollärare konstruerar betydelsen av utomhusmiljön irelation till utomhusundervisning. Studien har utgått ifrån ett socialkonstruktionistisktperspektiv och genomförts med en kvalitativ metod där datainsamlingen bestod av kvalitativaintervjuer. I analysen av materialet förekommer en tematisk analys där det empiriskamaterialet har transkriberats för att sedan sorterats, reducerats och argumenteras. I studiensresultat framträder det olika teman vilka är: förskolegårdens variationer, att lämnaförskolegården, miljöns betydande roll, förutsättningar för att använda utomhusmiljön i sinundervisning samt planerad och spontan undervisning. Inom dessa teman framträder olikakonstruktioner som synliggörs i resultatet. Den konstruktionen som är mest framträdande ärvikten av ett medvetet och gemensamt förhållningssätt gällande utomhusundervisning. Istudien har förskollärares förhållningssätt varit avgörande för om undervisning ska utförasutomhus eller inte. Studien synliggör möjligheter och utmaningar relaterat tillutomhusundervisning och till skillnad från undervisning inomhus är undervisning utomhusinte en självklar del av förskolan ännu. Slutsatsen i denna studie är att en rik utomhusmiljö kan ge bra förutsättningar för att bedrivaundervisning utomhus, men det förutsätter att förskollärare ser utomhusmiljön som en möjligplats att bedriva undervisning i.

Denna litteraturstudie syftar till att utforska och sammanställa den aktuella forskningen som belyser utomhuspedagogikens betydelse för elevers lärande i matematik. Detta genom att undersöka påverkan av utomhuspedagogik på elevernas prestationer samt vad utomhuspedagogik har för effekter på elevers utveckling i ämnet matematik. Studien behandlar de fem matematiska förmågorna, motivation, traditionell och icke-traditionell undervisning samt innebörden av utomhuspedagogik. Genom systematiska undersökningar har vetenskapliga artiklar inom området samlats in och granskats för att besvara studiens frågeställningar. Resultaten från denna litteraturstudie indikerar att utomhusundervisning har effekter på elevernas lärande, såsom utveckling av de matematiska förmågorna och ökad motivation. Genom denna litteraturstudie belyser vi hur utomhuslärande kan berika matematikundervisningen och öka elevernas intresse samt möjligheter till fördjupat lärande.

Syftet med kunskapsöversikten är att analysera, sammanställa och redogöra för forskning kring utomhuspedagogik i naturvetenskap. Detta undersöks genom att ta reda på vad forskning inom utomhuspedagogik i naturvetenskap kännetecknar i årskurserna 1-6. Vidare undersöks även om sådan undervisning bidrar positivt till elevernas lärande.  Arbetet inleddes med att formulera relevanta sökord, avgränsningar samt urvalskriterier. Därefter inleddes sökningar i databasen ERIC samt söktjänsterna Google Scholar och Primo. Alla artiklar av intresse kontrollerades i webbsidan Ulrichsweb för att garantera att de var vetenskapliga. Det genomfördes även läsning av abstract och nyckelord följt av att artiklarna lästes i sin helhet. Utöver sökning i databaser/söktjänster genomfördes också manuella sökningar av artiklars referenslistor samt konsultation med bibliotekarie. Sökprocessen ledde fram till nio vetenskapliga artiklar som inkluderades till vår kunskapsöversikt.   Utifrån de nio vetenskapliga artiklarna fastställdes det att utomhusundervisning i naturvetenskap i årskurserna 1-6 bidrar positivt till elevernas lärande. Ytterligare resultat visar även att elevers engagemang samt intresse för naturvetenskap kan öka till följd av ovanstående arbetssätt. Det framkom dock negativa aspekter utifrån lärares åsikter, såsom att arbetssättet kan vara svårt att praktiskt genomföra på grund av brist på tid och resurser. Det framkom även att lärare är oroliga för att lärandemålen i naturvetenskap riskeras att inte uppnås till följd av utomhusundervisning.   I sökprocessen upptäcktes det att forskning kring våra urvalskriterier var begränsad kring dels Sverige, Europa men också hela världen, vilket därmed blir ett förslag på vidare forskning. Vidare upptäcktes det att få studier undersöker lärares attityder till utomhusundervisning i naturvetenskap, vilket också är ett område som behöver forskas mer kring. Slutligen bör det även genomföras fler undersökningar som testar av elevers kunskaper på lång sikt av ovanstående arbetssätt eftersom majoriteten av studierna i vår kunskapsöversikt testar av deras kunskaper på kort sikt. / The purpose of the literature review is to analyze, compile, and account for research on outdoor education in science. This is investigated by finding out what research on outdoor pedagogy in science characterizes in grades 1-6, and how such education affects students' learning.  To find relevant scientific articles for our literature review, selection criteria and search terms suitable for the research arena were designed. Subsequent searches were conducted in the ERIC database, manual searches, and consultation with a librarian. This led to nine scientific articles that matched all our selection criteria and were thus included in our literature review.  The result that emerged was that the majority of the research is presented positively regarding outdoor education in science in grades 1-6. Furthermore, it was also established that such education increases students' learning in science.

Uppsatsen är en kvalitativ studie som handlar om förskollärarens arbetssätt med utomhuspedagogik. Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare beskriver arbetet med utomhuspedagogik. Frågeställning som besvaras i denna studie:  Hur beskriver förskollärare att dem använder utomhuspedagogik i sitt arbete? För att besvara studiens syfte och frågeställningar har två fokusgruppsintervjuer med åtta förskollärare genomförts där resultatet analyserats utifrån en tematisk analys. I resultatet har det framkommit att förskollärarna använder utomhuspedagogik men att de vill utveckla arbetet mer. Vidare framkommer det att förskollärarnas förhållningssätt och förutsättningar påverkar hur de arbetar med utomhuspedagogik. En förutsättning är exempelvis att det inte finns tillräckligt med tid och att planeringen för utomhuspedagogiken inte prioriteras mycket. Studien ska lyfta nya perspektiv om hur utomhuspedagogiken kan utformas i praktiken. I fokusgruppsintervjuerna har det framkommit att samtliga förskollärare upplever att “Vi flyttar bara ut sakerna”.