Utomhuspedagogik är ett förhållningssätt där lärande sker utomhus i verkliga miljöer. Denna kunskapsöversikt ger en överblick över aktuell forskning som behandlar utomhuspedagogik med inriktning mot de naturorienterande ämnena. Syftet med kunskapsöversikten är att undersöka vilken inverkan utomhuspedagogik har på elevernas lärande i de naturorienterande ämnena. Som metod i undersökningen har vi läst, analyserat och sammanställt åtta vetenskapliga artiklar inom området. Resultaten av denna studie visar att utomhuspedagogik överlag har en positiv inverkan på elevernas lärande. Utomhusundervisning kompletterar klassrumsundervisning och ger eleverna möjlighet att lära sig autentiskt, vilket hjälper de att befästa ämnesspecifika begrepp och se samband. De svårigheter och hinder som lärare upplever med utomhusundervisning är bland annat tidsbrist, stora elevgrupper och bristande kunskap om varför, när och hur utomhusutbildning ska genomföras. / Outdoor education is an approach where learning is done outdoors in real environments. In this knowledge overview, there is a review of current research that addresses outdoor education with focus on the nature-oriented subjects. The purpose of the survey is to investigate the impact of outdoor education on pupils' learning in nature-oriented subjects. As a method in the survey, we have read, analyzed and compiled eight scientific articles in the field. The results of this study show that outdoor education in general has a positive impact on pupils' learning. Outdoor teaching complements classroom teaching and gives students the opportunity to learn authentically, which further helps them to consolidate subject-specific concepts and see relationships. The difficulties and obstacles faced by outdoor education are time shortages, large student groups and lack of knowledge about why, when and how outdoor education is going to happen.

I den här studien har vi tagit fram de hinder som begränsar möjligheterna för utomhusundervisning för elever i grundskolan, med fokus på årskurs 4-6 och middle school. Syftet med studien var att synliggöra vilka hinder som kan stå i vägen för utomhusundervisning samt visa på behov av vidare forskning i området. Forskningsfrågan som vi har försökt svara på är: Vad utgör hinder för utomhusundervisning med elever i grundskolan, med fokus på årskurs 4-6 och middle school? Studien bygger på den pragmatiska teorin om hur undervisning genomförs. Forskningslitteratur har analyserats, sorterats och kategoriserats. Materialet som har analyserats är av varierande struktur, såsom doktorsavhandlingar, vetenskapliga artiklar och forskningsrapporter utifrån både kvalitativa och kvantitativa metoder. I resultatet presenterar vi hinder i olika kategorier så som litteraturen har framställt dem. De hinder som litteraturen visar på är relaterade till: ekonomi, kultur, läroplan, plats, utbildning, tradition, samarbete, säkerhet, elevers och föräldrars inställning till utomhusundervisning, tid, väder samt lärares inställning. Avslutningsvis kan ifrågasättas huruvida högskolan erbjuder utbildning om utomhuspedagogik och läroplanens implicita framställning av utomhusundervisning, eftersom en lösning på dessa barriärer skulle omfatta flertalet av hinder.

Syftet är att bidra med kunskap om några förskollärares resonemang om undervisning med särskilt fokus på utomhusundervisning. Genom att använda semistrukturerade intervjuer med fyra förskollärare som arbetar på fyra olika förskolor. Förskollärarna är överens att de har möjlighet trots olika förutsättningar kring utomhusmiljön, att bedriva undervisning utomhus i förskolan. Utomhus sker mer undervisning riktad mot grovmotoriska rörelser. Bidragande faktorer är även att ljudnivån samt arbetsklimatet blir både lägre och lugnare utomhus. Vid uppdelning i mindre grupper av barngruppen finns möjligheten till att få även ett lugnt klimat för undervisning inomhus. Resultatet har visat att begreppet undervisning är ett ord i förskolan som ännu inte är en självklarhet. Användandet av begreppet i förskolans verksamhet ses som positivt. Pedagogerna anser att de kan använda sig av begreppet och koppla det till verksamheten idag, men det finns spridningar på hur pedagogerna tolkar begreppet undervisning.

Den här studiens syfte är att undersöka hur förskollärare ser på sina lärmiljöer och hur de planerar för undervisning i utomhusmiljöer. Studien tar sin utgångspunkt i följande frågor: Hur ser förskollärare på sin lärmiljö och närmiljö utomhus? Vilka för/nackdelar samt svårigheter upplever förskollärarna på förskolegården och miljöer i direkt anslutning till förskolan? Det empiriska materialet bygger på en enkätstudie med fjorton förskollärare vid olika förskolor i Mellansverige. Tidigare forskning inom området påvisar hur utemiljön påverkar vår hälsa och välmående. Det visar även hur viktig vår utemiljö är för den motoriska utvecklingen och barns lärande. Studiens resultat visar att förskollärarna planerar för utomhusundervisning tillsammans med arbetslagen i syfte att arbeta mot samma mål. Vidare att det är viktigt med närvarande pedagoger i verksamheten i utomhusmiljöerna. Resultatet visar också på att det behövs mer forskning på hur rörelse påverkar de yngre barnens välmående.

Denna kunskapsöversikt inriktar sig på utomhuspedagogik och syftar till att reda ut vilken inverkan utomhuspedagogik har på elevers lärande och inställning till naturorienterande ämnen. Den undersöker även om utomhuspedagogik bidrar till ökad förståelse för hållbar utveckling. Kunskapsöversikten undersöker både elevers och lärares attityd samt kunskapsinhämtningen med utomhusundervisningen. 12 vetenskapliga artiklar ligger till grund för arbetet. Artiklarna har tagits fram genom en noggrann urvalsprocess och granskats utförligt. Resultatet visar på att utomhuspedagogik har en positiv inverkan på elevers inlärning och inställning till naturorienterade ämnen. Däremot finns varierande resultat när det kommer till ökad förståelse för hållbar utveckling. Utomhusundervisning kan bidra till en känsla av samhörighet till naturen men behöver inte nödvändigtvis innebära en ökad förståelse för begreppet hållbar utveckling.

Här i norra Sverige framträder årstiderna tydligt, vilket medför årstidsväxlingar i naturen som vi till vardags kan följa med blotta ögat. I skolans läroplan skrivs årstidsväxlingar fram som ett centralt innehåll, inom ämnet biologi för årskurserna 1 –3. Det framkommer dock inte hur läraren ska planera ämnesinnehållet och inte heller hur läraren ska strukturera undervisningen som behandlar årstidsväxlingar. Denna studie syftar till att undersöka hur lärare tolkar, planerar och undervisar ämnesinnehållet årstidsväxlingar och om läraren använder naturen som en lärresurs. För att undersöka detta har kvalitativa intervjuer genomförts med fem lärare, som alla är lågstadielärare och undervisar i ämnet biologi för årskurserna 1 – 3. Resultatet visar likheter i lärarnas tolkningar. Trots likheterna beskriver lärarna till viss del olika ämnesinnehåll, när de redogör vad som ingår i biologiundervisningen som behandlar årstidsväxlingar. Vidare visar resultatet att lärarna föredrar att undervisa om årstidsväxlingar utomhus, dock menar lärarna att de påverkas av yttre faktorer som i vissa fall avgör om läraren bedriver utomhusundervisning eller ej. Även huruvida läraren använder naturen som lärresurs eller ej varierar mellan lärarna, det som framkommer är att vissa lärare använder naturen mer än andra i sin undervisning. En central slutsats som kan göras utifrån resultatet, är att kursplanen för biologi till viss del styr läraren i sin planering om vilket ämnesinnehåll som ska behandlas. Dock är läroplanen tolkningsbar, vilket innebär att undervisning som syftar till samma centrala innehåll, kan behandla olika naturfenomen och olika djur, på olika sätt. Detta kan medföra att elever utvecklar olika kunskaper beroende på hur läraren tolkar och implementerar naturen vid undervisning av ämnet biologi.

Kunskapsöversikten presenterar vad aktuell forskning har kommit fram till gällande utomhusundervisning i biologididaktik relaterat till artkunskap.Syftet med översikten är att synliggöra vad som kännetecknar forskningen. Vi har jämfört artiklar och sökt efter likheter och skillnader för att sedan kunna hitta mönster i resultaten i artiklarna. Urvalet av studierna baserades på artiklarnas innehåll, med utgångspunkt från inkluderande kriterier valde vi ut de artiklar som stämde överens med kriterierna. Med inspiration av SMART fick vi ett urval av forskning som bestod av sju artiklar. Sex av sju artiklar är skrivna i Europa. De valda artiklarna innehöll olika studier med elever, lärare, lärarstudenter och lärarutbildare ochresultatet av studierna tyder på att intresset för artkunskap har minskat under de senaste åren. Det framkom även brister i utomhusundervisningen på grund av olika faktorer som tidsbrist, resursbrist och klimat. Däremot har undervisningsmetoden Bottom up visat sig vara gynnsam för elevernas inlärning av arter. Genom metoden fick eleverna goda kunskaper som i sin tur bidrog till en bättre förståelse för arterna i naturen. Utifrån artiklarna har vi kommit fram till att elever behöver få möjlighet till att vistas utomhus, utforska och stimulera sina sinnen i undervisningen. Detta leder i sin tur till långsiktiga kunskaper och blir till en grund för fortsatt lärande.

Denna kunskapsöversikt är skriven med syftet att få ett perspektiv på vad forskningen anser om utomhusundervisning inom de naturorienterande ämnena för lågstadieelever. Översikten utgår från frågeställningar som berör tre aspekter av utomhusundervisning. Dessa tre aspekter är rådande attityder och uppfattningar, elevernas kunskapsbildning, och elevernas välmående. Metoden består av systematiska sökningar i 4 olika databaser som sedan resulterade i elva kontemporära artiklar som analyserats noggrant. De forskningsartiklar som redovisas i resultatet är eniga om vilka attityder som råder bland såväl vuxna som barn, ett allmänt omhuldande av lektionerna utanför klassrummet beskrivs av de intervjuade. De kritiska uppfattningarna av utomhusundervisning kommer från det administrativa hållet i form av stor åtgång av pengar och tid. Vidare visar forskning att undervisning i utemiljö ger stora möjligheter att höja elevernas skolresultat och minnas redan inhämtade kunskaper och erfarenheter. Elevernas välmående beskrivs som ökat efter att de deltagit i utomhusundervisning. Flera potentiella orsaker beskriv som anledning till denna effekt. Inga negativa hälsokonsekvenser redovisas. Brist på pengar och tid ses som de största anledningarna till att utomhusundervisning inte implementeras.

Studiens syfte var att undersöka hur lärare förhåller sig till utomhusundervisning samt hur fysiska och administrativa, juridiskt fastlagda samt läroplanens ramfaktorer påverka​de lärares förhållningssätt till att bedriva utomhusundervisning. Studien hade även som syfte att undersöka om covid-19 var en ramfaktor samt på vilket sätt sjukdomen hade påverkat utomhusundervisningen. För att besvara studiens syfte och frågeställning valdes semistrukturerade intervjuer med åtta lärare som arbetade på skolor inom Region Uppsala och Västmanlands län. Den insamlade empirin analyserades tematiskt och genererade i tre huvudteman nämligen lärares erfarenheter och arbete angående utomhusundervisning, ramfaktorer som begränsar lärare att bedriva utomhusundervisning samt covid-19:s påverkan på utomhusundervisning. Studiens teoretiska perspektiv tog avstamp ur Lundgrens (1984) ramfaktorteori. Resultatet av studien visade att lärare hade ett positivt förhållningssätt till utomhusundervisning trots de nackdelar som angavs. Aspekter som lyftes var främst närmiljön runt skolan samt lärarnas kunskap och erfarenhet angående utomhuspedagogik. Resultatet visade även att flera ramfaktorer påverkade lärare till att bedriva utomhusundervisning där bland annat tid, klasstorlek och personal samt störningsmoment var faktorer som nämndes av flest lärare. Studiens visade även i att covid-19 inte hade någon större effekt på lärare till att bedriva utomhusundervisning samt att det enda ämnet som helt förlagts utomhus var idrottsundervisningen.

Syftet med studien var att undersöka huruvida fritidslärare arbetar kring utomhuspedagogik i det vardagliga pedagogiska arbetet. Syftet var också att undersöka fritidslärares uppfattningar om utomhuspedagogik. Genom en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer undersöktes följande frågeställningar: Hur uppfattar fritidslärare begreppet utomhuspedagogik? Hur beskriver fritidslärare sitt arbetssätt kring utomhuspedagogik i fritidshemmet? Hur upplever fritidslärare arbetet med utomhuspedagogik i fritidshemmet? Totalt sex utbildade fritidslärare från olika fritidshem deltog genom ett godtyckligt urval och snöbollsurval. I resultatet framkom att utomhuspedagogik uppfattades av fritidslärarna som ett lärande i utomhusmiljön där eleverna lär sig genom sina sinnen och kroppar. Fritidslärarna använder utomhuspedagogiken i strukturerad undervisning där de styr upp utomhusaktiviteter samt ostrukturerad undervisning där fritidslärarna fångar eleverna i stunden. Fritidslärarna belyste även utmaningar och hinder inom utomhuspedagogiken. De utmaningar och hinder som togs upp av fritidslärarna var exempelvis stora elevgrupper, anpassande kläder, planeringstiden samt motivationen hos eleverna och kollegor.