Syftet med studien var att undersöka huruvida fritidslärare arbetar kring utomhuspedagogik i det vardagliga pedagogiska arbetet. Syftet var också att undersöka fritidslärares uppfattningar om utomhuspedagogik. Genom en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer undersöktes följande frågeställningar: Hur uppfattar fritidslärare begreppet utomhuspedagogik? Hur beskriver fritidslärare sitt arbetssätt kring utomhuspedagogik i fritidshemmet? Hur upplever fritidslärare arbetet med utomhuspedagogik i fritidshemmet? Totalt sex utbildade fritidslärare från olika fritidshem deltog genom ett godtyckligt urval och snöbollsurval. I resultatet framkom att utomhuspedagogik uppfattades av fritidslärarna som ett lärande i utomhusmiljön där eleverna lär sig genom sina sinnen och kroppar. Fritidslärarna använder utomhuspedagogiken i strukturerad undervisning där de styr upp utomhusaktiviteter samt ostrukturerad undervisning där fritidslärarna fångar eleverna i stunden. Fritidslärarna belyste även utmaningar och hinder inom utomhuspedagogiken. De utmaningar och hinder som togs upp av fritidslärarna var exempelvis stora elevgrupper, anpassande kläder, planeringstiden samt motivationen hos eleverna och kollegor.

Sammanfattning Denna kunskapsöversikt kommer att handla om utomhuspedagogikens påverkan på undervisningen inom ämnet biologi och vad forskningen säger om det. En kartläggning kommer också att genomföras för att förtydliga de aspekter som påverkas av utomhuspedagogikens följder.  Syftet med den här kunskapsöversikten är att undersöka forskningen som belyser utomhuspedagogik inom ämnet biologi samt synliggöra vilka för- och nackdelar som finns kring utomhuspedagogik enligt forskningen kopplat till biologiämnet. ● Vad karaktäriserar forskningen om utomhuspedagogik inom ämnet biologi?  ● Vad kännetecknar forskningen kring lärarnas uppfattning om utomhusundervisning inom ämnet biologi? ● Vilka effekter visar forskningen med utomhuspedagogik inom ämnet biologi? Valet av metod som kunskapsöversikten vilar på är litteraturstudier där forskningen exemplifieras i de olika artiklarna om utomhuspedagogikens påverkan inom ämnet biologi. De texter som kommer att granskas i litteraturstudien har noga valts ut utifrån urvalskriterier som svarar mot det syfte och de frågeställningar som är framtagna för kunskapsöversikten.  Det resultat som forskningen visar är att utomhusundervisningen har en positiv påverkan på elevers kunskapsinhämtning inom ämnet biologi. Forskningen påvisar direkta och indirekta faktorer som påverkar elevernas utveckling och inlärning. De direkta faktorerna pekar på en förbättrad ämneskunskap för eleverna då de tar emot fakta vid utomhustillfällen bättre, eftersom fakta sätts in i sammanhang och i en verklig kontext. Till skillnad från de direkta faktorerna pekar de indirekta faktorerna på en förbättrad inlärning med hjälp av utökad psykosocial förmåga, bättre hälsa och koncentrationsförmåga. Dock pekar det mesta på att alla elevers kunskapsinhämtning förbättras inom ämnet biologi om undervisning sker utomhus regelbundet.  I diskussionen ställs de olika artiklarna mot varandra utifrån de styrkor och svagheter som visas. Under avsnittet metoddiskussion argumenteras det för metodval som översikten har valt att utgå ifrån samt dess fördelar och nackdelar. Vidare kommer översikten att förklara de implikationer som den nya informationen kan ha för läraryrket och varför det är viktigt att förhålla sig till den. Förslag till vidare forskning kommer även att presenteras för att synliggöra de områden som kräver ytterligare undersökning. I översiktens sista avsnitt kommer generella slutsatser kring forskningens resultat att presenteras och diskuteras övergripande.

Detta arbete kommer att handla om lärares syn på utomhusundervisningsens påverkan på elevers utveckling kopplat till ämnet biologi, men även lärares syn på elevers eventuella individuella faktorer som påverkar utomhusundervisning. Syftet med arbetet är att undersöka lärares förhållningssätt kring elevernas kunskapsinhämtning och eventuella individuella faktorer som kan uppstå när det gäller utomhusundervisning inom biologiämnet i årskurserna 1–6. Den teori som detta arbete vilar på är hermeneutiken vars grund ligger i tolkning. Då hermeneutikens centrala begrepp är tolkning och syftet med detta arbete är att synliggöra lärarnas uppfattningar kring utomhusundervisning är kvalitativa intervjuer den metod som använts. Dessa intervjuer är av semistrukturerad karaktär. Resultatet som framkom i denna studie var att lärarna ser positiva följder med utomhusundervisning inom tre olika områden. Det handlar om utveckling kring elevernas hälsa, motivation och kunskaper, där eleverna får bättre kunskaper inom området men även att de befästs bättre. Det framkom även i resultatet att elevernas individuella faktorer påverkar undervisningen utomhus dock sätter det inte stopp för den utan det handlar om att läraren behöver anpassa undervisningen för att göra den tillgänglig för alla. En lärare måste vara flexibel och anpassningsbar samt väl förberedd för att inte låta elevernas behov och individuella faktorer sätta stopp för undervisningen.

Syftet med arbetet var att studera hur utomhusundervisningen kan bidra till att underlätta övergången mellan förskolan och skolan genom att undersöka hur platsens betydelse tillämpas av pedagoger i undervisningen, samt hur barn/elevers lärande formas av platsens betydelse. Motivet för arbetet har varit en förhoppning om att kunna bidra till att lyfta utomhusmiljöns status som pedagogiskt verktyg. Studien har genomförts med en kvalitativ inriktning i form av semistrukturerade intervjuer. I resultatet beskrivs utomhusundervisningens möjligheter av pedagoger genom vad den bidrar med till barnen i övergången från förskolan till grundskolan. Samtliga pedagoger beskriver utomhusundervisningen som en tydlig hjälp till en positiv inverkan på barnens sinnen. Viktiga slutsatser i studien är pedagogers engagemang och samarbete, för att en utomhusundervisning ska underlätta för barnen i övergången till skolan. Utomhusundervisningens möjligheter leder till att barnens olikheter och förutsättningar tillvaratas, där utomhusvistelsen är en trygghet som barnen kan få med sig från förskolan till grundskolan.

Syftet med denna studie är att få en ökad förståelse för hur utomhuspedagogik kan främja elevers lärande i ämnet svenska. Det traditionella sättet att undervisa på i svenska skolor har varit och är fortfarande inne i klassrummet, så även i ämnet svenska. För att besvara syftet undersöker vi därför hur lärare som arbetar med utomhusundervisning i årskurserna F-3 resonerar kring utomhuspedagogik som undervisningsform med speciellt fokus på ämnet svenska. Studien har en kvalitativ ansats där intervjuer med lärare användes som metod. Den insamlade datan analyserades sedan i enlighet med grundad teori. De teoretiska perspektiv som används som ramverk för studien är både det sociokulturella perspektivet på lärande samt pragmatismen. I resultatet av studien synliggörs flera positiva aspekter som kan främja elevers lärande i svenska genom utomhuspedagogik. Det mest framträdande var den språkliga utvecklingen som sker naturligt genom att befinna sig utanför klassrummet där elever på ett utforskande sätt upptäcker, samtalar och resonerar över det som de tillsammans upplever. Elevernas språkutveckling gynnas av att undervisas i utomhusmiljö där ord och begrepp tränas automatiskt och mer spontant. En annan framträdande upptäckt i resultatet var att intresset för utomhuspedagogik hos de deltagande lärarna i studien var en avgörande del i att de använde sig av utomhuspedagogik som undervisningsform med sina egna elever. I resultatet av studien har även en del eventuella svårigheter med utomhuspedagogik kommit fram. Dessa svårigheter berörde bland annat elevers koncentration, elevers säkerhet och väderförhållanden.

Utomhusundervisning har flera positiva och meningsfulla effekter på elevers lärande och skolprestationer. I en autentisk miljö genom ett utforskande arbetssätt ökar elevers nyfikenhet till naturvetenskap. Lärare verkar värdesätta utomhusundervisningens potential men det finns faktorer som hindrar dem att använda och utveckla sin utomhuspedagogik. Syftet med kunskapsöversikten är att utforska frågan närmare angående vad som kännetecknar, utifrån aktuell forskning, vilka de hindrande faktorerna är att bedriva och utveckla utomhuspedagogiken inom de naturorienterande ämnena, utifrån ett lärarperspektiv. För att få fram översiktens syfte användes frågeställningen: Vad kännetecknar aktuell forskning om vilka faktorer som hindrar lärare från att bedriva utomhuspedagogik inom de naturorienterande ämnena? Med hjälp av sökord och urvalskriterier identifierades sju artiklar ur två olika databaser, Primooch ERIC (ProQuest). Artiklarna analyserades genom att de lästes och kartlades för att få en övergripande översikt över deras innehåll. Liknande ord, meningar och passager ur artiklarna sammanfördes under samlingsbegrepp. Samlingsbegreppen bildade faktorer som lärare anser hindra dem att använda och utveckla sin utomhuspedagogik. Flera hindrande faktorer framträdde utifrån de utvalda artiklarna. Analysen visade att det finns organisatoriska och ekonomiska faktorer som hindrar. Den aktuella skolkulturen samt vilket stöd som ges av skolledning och rektorer till sina lärare visade sig vara en påverkansfaktor. Det visar sig finnas ett visst samband mellan lärarens egen komfortnivå och attityd gentemot mängden utomhusundervisning de utför. Lärare anser sig ha bristfälliga kunskaper hur de ska implementera utomhusundervisningens innehåll till rådande läroplan och kursmål. Kunskapsbristerna anses enligt lärarna att komma av för lite erfarenhet av utomhusundervisning under deras lärarutbildning

Arbetet baseras på vad lärare ser för hinder samt möjligheter med att bedriva utomhuspedagogik i matematik. Vilka fördelar eller nackdelar som finns med metoden och vilken nytta eleverna kan få av utomhuspedagogik i matematik. Syftet med denna undersökning är att undersöka och bidra med kunskap om hur lärare upplever hinder och möjligheter med att bedriva utomhuspedagogik inom matematik i årskurserna 4-6. Metoden som har använts för att utföra undersökning är kvalitativa intervjuer som senare har transkriberats och analyserats för att få ett resultat som besvarar undersökningens syfte samt frågeställningar. Resultatet från studien visar att lärarna själva är hindren men även möjligheten för om utomhuspedagogik används inom matematiken. Även om resultatet visar att eleverna tycker att utomhuspedagogik i matematik är roligt samt skapar förståelse för matematiken är det inte alla lärare som använder sig av det, vissa använder det inte alls. Resultatet visar att utomhuspedagogik i matematik har sina hinder men att de framförallt konstrueras av läraren medan en mer positiv inställning till utomhuspedagogik kan generera förståelse för matematikens existens.

Syftet med studien är att beskriva vilka uppfattningar behöriga matematiklärare i årskurs 4–6 har gällande utomhusundervisning i matematik. Detta undersöks genom frågeställningarna: Hur motiverar lärarna genomförandet av utomhusundervisning i matematik? Vad och hur beskriver lärarna att elever ska lära sig av utomhusundervisning i matematik? Vilka möjligheter och hinder beskriver lärarna med utomhusundervisning i matematik? Studien är genomförd med fenomenologin som teoretisk utgångspunkt och nyttjar John Deweys teori om lärande och utbildning. Urvalet av informanter består av åtta matematiklärare behöriga i årskurs 4–6 från fyra olika skolor som själva uppgett att de använder sig av utomhusundervisning i matematik. Datainsamlingen är genomförd med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Lärarnas utsagor har analyserats med inspiration av tematisk analys (Braun & Clarke 2006).  Resultaten visar att lärare använder sig av utomhusundervisning i matematik för att visa matematiken i olika sammanhang däribland i vardag och verklighet, för att variera arbetssätt i matematikundervisningen, för att skapa gemensamma utgångspunkter, för att öka elevernas motivation och fysiska aktivitet. Lärarnas beskrivningar av vilket ämnesinnehåll utomhusundervisningen i matematik innehåller visar att stora delar av det centrala innehållet enligt dem kan beröras genom utomhusmatematik. Beskrivningarna av hur utomhusundervisning i matematik bedrivs kännetecknas av socialt lärande och “learning by doing”. Enligt lärarnas beskrivningar har de goda miljömässiga möjligheter att genomföra utomhusundervisning i matematik. En stor del av lärarna anser sig också ha stor frihet att bedriva matematikundervisningen på ett sätt som de själva önskar. Ett antal hinder i genomförandet av utomhusundervisning i matematik beskrivs också. De hinder som framhålls av lärarna är tidsbrist, skolkultur, kreativiteten avseende utformning av aktiviteter, väder samt elevgruppen

Syftet med denna litteraturstudie är att belysa utomhuspedagogikens positiva och negativa faktorer, samt dess påverkan på elevers inlärningsförmåga. Litteraturstudien är genomförd genom en kvalitativ metod, där både svensk och internationell forskning har granskats, för att få ett bredare perspektiv på ämnet. Studien fokuserar på NO-ämnena, främst biologi, i 4–6. Flertalet studier visar att utomhuspedagogiken har en positiv inverkan på elevers inlärning, välmående samt samarbete. Dock har det visat att det krävs en växelverkan mellan olika lärmiljöer, både inomhus och utomhus, för att uppnå ett maximalt lärande. Trots denna bakgrund bedrivs det, enligt forskarna, inte tillräckligt mycket undervisning utomhus i dagens grundskola. Forskningen lyfter upp flertalet hinder med att bedriva undervisningen utomhus där lärarens osäkerhet är en av dem. Andra hinder som framkommer är tidsbristen, elevernas ovana att vistas i naturen, rädslor i samband med detta samt att eleverna inte ser utomhusundervisningen som ett lärtillfälle. Forskningen är entydig med de positiva aspekter som finns med utomhuspedagogiken. Utomhuspedagogiken ökar elevernas intresse och inlärning för biologiämnet, dessutom har begreppsförmågan och beteendet visat på positiva påföljder genom naturmöten. Sammantaget motiverar detta till varför utomhuspedagogiken behöver ta en större plats i dagens skola. Däremot, för att få en mer rättvis överblick över de möjligheter och hinder som finns behövs det mer longitudinell forskning inom utomhuspedagogiken. Lärare och skolledningar behöver uppmärksamma de positiva aspekterna av utomhuspedagogiken istället för att låta de påstådda hindren stå i vägen för elevernas kunskapsutveckling.

Syftet med studien har varit att undersöka hur förskollärare konstruerar utomhusundervisning i förskolan. Studien har utgått ifrån kvalitativ metod med utgångspunkt utifrån socialkonstruktionistiskt perspektiv. Empirin har samlats in genom kvalitativa intervjuer med tre förskollärare. Det empiriska materialet har bearbetats och analyserats genom att sorteras, reduceras och argumenteras. Utifrån analysen framkom följande teman; utomhusundervisning som utforskande, utomhusundervisning genom upplevelser, planerad utomhusundervisning, spontan utomhusundervisning, utevistelse som frirum och förskollärares otydliga roller vid utevistelse. Det som framträdde tydligast i resultatet var att planerad utomhusundervisning sällan skedde jämfört med den spontana utomhusundervisningen. I förskolans utomhusmiljö sker främst utevistelse som en del av förskolans utbildning och används som ett frirum där barnen har rast snarare än en plats för undervisning, samt att förskollärares roller utomhus är otydliga då de behöver agera övervakare istället för undervisare.