Syftet med vårt examensarbete var att undersöka vilka möjligheter och hinder lärare ser med utomhusundervisning och vilka aktiviteter de gör. Vi har inriktat oss på lärare i årkurs 1-3, eftersom att vi har den inriktningen på vår utbildning. Dessutom är det relevant eftersom vi har upptäckt att det finns en lucka i den forskning, som vi har tagit del av, då dessa årskurser endast finns representerade i ett fåtal studier. I tidigare forskning har vi kunnat utläsa att det finns både möjligheter och hinder för utomhuspedagogik. Det framkom bland annat att det kan leda till en ökad förmåga att tänka kreativt och kritiskt hos eleverna men även att lärare är rädda för att förlora kontrollen då de ska undervisa utomhus. I denna studie valde vi att intervjua fyra lärare om deras syn på och användande av utomhusundervisning. I intervjuerna var samtliga lärare positiva till utomhusundervisning, men trots detta använde de sig inte av det i den utsträckning som de egentligen önskade. En slutsats av detta indikerar att även om lärarna kan se möjligheter med utomhusundervisning, så är det i själva verket praktiska skäl som hindrar dem från att gå ut.

SyfteAvsikten med följande uppsats är undersöka utomhuspedagogiken, med syfte att ta reda på utomhuspedagogikens för- och nackdelar samt få en bild av hur pedagogerna ser på lärandet genom pedagogiken och hur den kan vara ett komplement till den traditionella klassrumsundervisningen.MetodMed hjälp av den kvalitativa undersökningsmetoden har vi genomfört strukturerade intervjuer med sju pedagoger som under flera år har arbetat aktivt med utomhuspedagogik. Genom intervjuerna ville vi få fram pedagogernas syn på de aspekter av utomhuspedagogiken som finns i våra frågeställningar. ResultatSammanfattningsvis åskådliggör resultaten på en övervägande positiv syn på pedagogiken med många fördelar och där integration av traditionell klassrumsundervisning och utomhusundervisning skapar dynamik, helhet, sammanhang, konkretisering i lärandet för eleverna. Nackdelarna visar på svårigheter med omfattande förberedelsetid, schema, ekonomi, kläder och problem vid dålig väderlek. Dessutom upptäckte vi att det fanns en betydande social dimension som har en inverkan på elevernas lärande.

Studiens syfte var att undersöka attityder till och intresse för utomhuspedagogik hos lärare som undervisar i NO-ämnena i grundskolans tidigare år och se i vilken utsträckning de använder sig av utemiljön i NO-undervisningen. Syftet var också att undersöka på vilket sätt utomhusundervisningen bedrivs och om lärarna anser att undervisning utomhus kan bidra till att eleverna får större förståelse av NO-ämnena. Undersökningen genomfördes med hjälp av en kartläggande kvantitativ enkätundersökning i en kommun i södra Sverige. Resultatet visar att i stort sett alla lärarna har positiva tankar om utomhuspedagogik, men att det endast är ett fåtal lärare som regelbundet bedriver utomhusundervisning. Lärarna i undersökningen menar att utomhusundervisning främjar elevers förståelse för NO-ämnena och resultatet visar att skolgårdens miljö spelar roll för om lärarna bedriver NO-undervisning utomhus.

Undersökningen syftar till att ta reda på elevers, i skolår 4, inställning och uppfattning om det lärande som sker vid utomhusundervisning i förhållande till klassrumsundervisning.Det är en kvalitativ studie med intervjuer och observation som metod. Resultaten visar att eleverna uppskattar utomhusundervisningen, men anser generellt att de lär i klassrumsmiljö snarare än när de är utomhus. Samtidigt säger eleverna att de lär när något är roligt, intressant eller väcker deras nyfikenhet. Eleverna ser snarare utomhusundervisningen som en källa till hälsa och rörelse samt möjlighet till fri lek, än som lärandetillfälle.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på vilka inställningar föräldrar har till matematik och matematikundervisning. Detta för att vi i vår framtida yrkesroll ska kunna upprätthålla ett gott samarbete med hemmen, som baseras på förståelse, insikt och respekt. Vi genomförde en kvalitativ enkätundersökning, på två olika skolor, en mångkulturell och en kulturellt homogen. Föräldrarna på dessa två skolor var överlag mycket öppna till förändring, såg den informella matematiken i vardagen och värdet av de kunskaper de fått i ämnet under sin skolgång. Detta överensstämmer inte med den litteratur vi läst på området. De betonade även vikten av praktiska och verklighetsanknutna uppgifter. De ville dock behålla läroboken som ett underlag i undervisningen. Vi har lärt oss att vi med vår kompetens och professionalism måste kunna argumentera och föra en diskussion kring vårt arbetssättsätt, för att få föräldrarnas stöd och förståelse.

Syftet med den föreliggande studien är att med utgångspunkt i förskollärares upplevelser och uppfattningar om utomhusundervisning, undersöka och belysa olika faktorer som kan påverka genomförandet av utomhusundervisning i den dagliga förskoleverksamheten och på så sätt påverkar barns möjligheter till lärande. Empirin samlas kvalitativt in från sex förskollärare genom online semistrukturerade intervjuer via digital plattform Zoom eller Teams. Med tematisk analys som analysmetod identifieras centrala teman av analytisk vikt och analyseras med hjälp av teoretiska begrepp inom ramfaktorteorin. I studien framkommer det flera ramfaktorer som kan påverka förskollärares arbete i utomhusundervisning, inklusive barnens intresse och nyfikenhet, förskollärarens kunskap, kompetens och attityd, barngruppens storlek, bemanning av personal, material för utomhusundervisning, storlek och utformning av förskolegården, förskolans lokal, planeringstid och ekonomi. De flesta hindrande ramfaktorer, såsom bristande materiella resurser, ogynnsam utformning av förskolegården eller barnens minskade intresse, kan kompenseras av förskolläraren genom sin kunskap, kompetens och positiv attityd. Slutsatser som kan dras från studien är att förskollärarens kunskap, kompetens och positiva attityd kring utomhusundervisning spelar den mest betydande rollen för att möjliggöra utomhusundervisning. Samtidigt med förskolans ekonomiska stöd som i hög grad möjliggör förutsättningar för andra ramfaktorer, skapas mer fördelaktiga förutsättningar för förskollärares arbete i utomhusundervisning. Detta främjar i sin tur ökad mångfald och kvalitet både i planeringen och genomförandet av utomhusundervisning, vilket ger gynnsamma möjligheter för barns lärande. Dessutom visar studien att utomhusundervisning och inomhusundervisning erbjuder olika värdefulla möjligheter för barns lärande. Därmed kommer vi också fram till att förskollärare bör kombinera båda undervisningsformerna för att främja barns lärande och möta olika barns behov.

Följande examensarbete behandlar området undervisning på förskolans gård. Syftet med studien är att framhålla hur förskollärare resonerar kring undervisning på förskolans gård. För att undersöka detta område har vi utgått från följande tre frågeställningar: Vad är förskollärarnas inställning till undervisning utomhus? Vilka möjligheter och hinder finns för att bedriva undervisning på förskolans gård? Hur resonerar förskollärare kring material vid undervisning på förskolans gård?  Examensarbetet utgår från en kvalitativ studie och har undersökts med hjälp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Dessa intervjuer har genomförts med åtta verksamma förskollärare från fyra olika förskolor. Respondenterna har beskrivit deras tankar och resonemang vad gäller både spontan och planerad undervisning på förskolans gård. Studiens teoretiska utgångspunkter är de didaktiska frågorna, John Deweys begrepp “Learning by doing” och ramfaktorteorin.  Resultatet visar att förskollärarna har en positiv inställning till utomhusvistelse samt dess positiva effekter på barnens hälsa. Det visar även att samtliga förskollärare delar upplevelsen av att det finns fler möjligheter för spontan undervisning än för planerad undervisning på förskolans gård. Gården som plats och miljö uppmuntrar barnens utforskande och upptäckande vilket förskollärarna tar tillvara på för att skapa spontana undervisningstillfällen. Det råder en gemensam syn om att allt tillgängligt material utomhus, och även en stor del av materialet inomhus, ses som en tillgång och kan användas till undervisning på gården. Stora ytor ses också som en fördel för undervisning på gården, men kan även utgöra ett hinder. Vi ser att gården i vissa fall bör anpassas för att möjliggöra fler undervisningstillfällen. Brist på personal i förhållande till stora barngrupper kan också utgöra ett hinder för att bedriva undervisning på gården. I resultatet synliggörs även brist på engagemang, intresse och kunskap inom utomhuspedagogik vilket ses som hinder för att bedriva undervisning på gården. Förskollärarna beskriver att det är de som utgör den största möjligheten för att bedriva undervisning på gården. Har de kunskap och engagemang samt är närvarande pedagoger skapar detta stora möjligheter för att bedriva både planerad och spontan undervisning på förskolans gård.

Studien syfte är att få en djupare kunskap om hur fritidslärare arbetar med utomhusundervisning i främjandet av elevers sociala färdigheter. Genom semistrukturerade intervjuer med sex fritidslärare på två olika fritidshem i södra Sverige, synliggjordes fritidslärarnas upplevelser om vilka sociala förmågor elever utvecklar via utomhusundervisning. Studien belyser även vilka typer av utomhusaktiviteter fritidslärare använder i utomhusundervisningen samt hur fritidslärarna beskriver kopplingen mellan sociala relationer och elevers lärande. Studien består av tre frågeställningar; Hur beskriver fritidslärare utomhusundervisningens möjligheter att främja elevers sociala färdigheter i fritidshemmet? Vilka sociala förmågor anser fritidslärare utvecklas främst av undervisning som är baserad på utomhusundervisning? Hur beskriver fritidslärare kopplingen mellan sociala relationer och elevers lärande? Respondenterna för studien valdes ut genom ett subjektivt urval, då de innehar kunskaper om utomhusundervisning. Studiens resultat analyseras och diskuteras utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att fritidslärarna använder sig av organiserade rastaktiviteter, rörelse till musik, skogs- och fiskeutflykter, friluftsteknik och friluftslivsutbildning. Vidare visar resultatet att fritidslärare främst ansåg att elevers sociala färdigheter i form av samarbete, kommunikationsförmågor och en gemenskap i elevgruppen utvecklas genom utomhusundervisningen. Slutligen visar resultatet att fritidslärarna tycker sig se att de sociala färdigheterna utomhus utvecklar elevers lärande i deras respektive utvecklingszoner, genom samspel mellan åldersgrupper samt lärandet av normer och regler via lekar. Intentionen är att bidra med kunskap till fältet inom forskningsämnet fritidspedagogik och dess kunskapsområden inom lärande, utveckling och omsorg.

Det här arbetet handlar om lärarens val av arbetssätt och lärmiljö i NO-undervisningen. Mer specifikt handlar arbetet om lärares val att använda laborationer eller utomhusundervisning. Syftet är att bidra till en ökad förståelse för varför lärare väljer att undervisa eller inte undervisa på ett visst sätt, samt hur lärarens val av arbetssätt och lärmiljö kan främja elevernas intresse och öka deras kunskaper i de naturvetenskapliga ämnena. En enkät med frågor om detta har besvarats av lärare som undervisar i NO-ämnena för elever i årkurs F-3. Resultatet visar att alla lärare inte använder sig av laborativ undervisning eller utomhusundervisning i NO. Lärarna nämner att de skulle vilja inkludera laborationer och utomhusundervisning, då de anser att det är effektiva val vid inlärning av olika aspekter i ämnet. Dock nämner lärarna olika orsaker till att de inte kan inkludera laborationer och utomhusundervisning kontinuerligt under ett läsår. Lärarna förklarar att det handlar om faktorer såsom brist på kunskaper, resurser och tidsplanering.

I dagens samhälle visar forskning på att en kombinerad undervisning som innehåller både inomhus- och utomhusundervisning är den bästa undervisningsmetoden. Utomhusundervisningen bidrar till ett ökat kooperativt lärande medan inomhusundervisningen fokuserar mestadels på enskilt arbete. Lärare får själva välja om de vill använda sig av utomhusundervisning eller inte. Majoriteten väljer att inte använda sig av metoden trots dess positiva resultat på ökat välbefinnande och skolresultat. I PISA-undersökningar redovisas att elevers matematikresultat har försämrats med åren.  Studiens syfte är att undersöka hur lärare i årskurs 4–6 i en mellanstor kommun i Västsverige arbetar med utomhusundervisning i matematik. Utifrån syftet har tre frågeställningar framtagits vilka är följande: Vilka didaktiska val gör lärarna när de undervisar i matematikämnet utomhus i årskurserna 4–6 och vilka didaktiska fördelar ser de med arbetssättet? Vilka effekter på elevers engagemang och motivation noterar lärarna när de använder sig av utomhusundervisning i matematikämnet? Vilka påverkansfaktorer inverkar på lärares val att inkludera eller exkludera utomhuspedagogik i matematikundervisningen?   Arbetet har utgått från Eriksson Barajas m.fl. (2013) steg-för-steg-lista, snöbollseffekten och fritextsökning för att få fram tillförlitliga källor som används i denna empiriska studie. Databaserna som användes i framtagandet av de vetenskapliga publikationerna var ERIC och Primo. Undersökningsmetoden utgick från en enkät som besvarades av 23 av 140 tillfrågade lärarna i årskurserna 4–6.   Resultatet visade på att alla deltagare i enkäten vill använda sig av utomhusundervisning i matematiken men det finns faktorer som inte gör det möjligt. De faktorer som påverkar matematiklärarnas val av arbetsmetod är personalbrist, ökad planeringstid och klassammansättningen. Dock framkommer det att en stor del av deltagarna ser positiva effekter på elevernas motivation och engagemang i utomhuslektionerna.