<p>Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva socialsekreterares uppfattning om och klienters upplevelse av en hjälp- och stödverksamhet riktad till utsatta barn. Intentionen med studien var dessutom att undersöka vilka förslag dessa har på framtida förändringar av verksamheten.</p><p>Metod: Tre personliga intervjuer med två målgrupper genomfördes. Målgrupp 1 var klienter som tidigare deltagit i insatser hos hjälp- och stödverksamheten och målgrupp 2 var socialsekreterare med minst fem års erfarenhet inom det sociala yrkesområdet.</p><p>Resultat: Resultatet visade en samstämmighet mellan målgrupperna, gällande stödverksamhetens positiva effekter gentemot utsatta barn. De mest framträdande positiva effekterna var att barnet gavs kunskap om sin omkringliggande problematik och en insikt i att de inte är ensamma i sin livssituation. De aspekter där de två målgrupperna hade olika syn på denna form av insats var huruvida insatsen är lämplig och tillräcklig för alla utsatta barn. En framtidsvision som framkom var att båda grupperna ansåg att ett införande av ett personligt ombud skulle vara positivt för utsatta barn.</p><p>Slutsats: Den slutsats som framkommit under denna studie är att hjälp- och stödverksamheten är en betydelsefull insats utifrån ett barnperspektiv, men att det inte är en åtgärd som kan ses som en slutlig lösning av ett problem. Således bör denna insats kombineras med fler insatser som rör familjeproblematiken från andra synvinklar, för att på så sätt nå ett helhetsperspektiv.</p> / <p>Objective: The objective with this study was to describe social welfare sekretaries opinion of and former clients experience of one help and support programme for vulnerable children. An additional intention was to examine the informants’ suggestions of future changes of the programme.</p><p>Method: Three personal interviews were made with two interview groups. Interview group 1 was former clients of the help and support programme and interview group 2 was social welfare secretaries with at least five years of experience in the profession of social work.</p><p>Results: The result of the study shows consensus between the interview groups according to the positive outcomes of the programme for the vulnerable children. The most appearing positive effects were that the children were given knowledge of the problems in their families and an insight in the fact that they are not alone in their situation. The aspects where the interview groups had different points of view concerning this form of effort were whether this contribution is suitable or enough for all the vulnerable children. One future vision that came through was that both groups considered that it would be positive for the vulnerable children to introduce a personal representative for their cause.</p><p>Conclusion: The conclusion of this study was that this form of help and support programme is an important contribution from the children’s perspective, but not a final solution of a problem. Therefore, this contribution should be combined with more efforts that involve the problems in the family from other points of view, to reach a perspective of entirety.</p>

Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva socialsekreterares uppfattning om och klienters upplevelse av en hjälp- och stödverksamhet riktad till utsatta barn. Intentionen med studien var dessutom att undersöka vilka förslag dessa har på framtida förändringar av verksamheten. Metod: Tre personliga intervjuer med två målgrupper genomfördes. Målgrupp 1 var klienter som tidigare deltagit i insatser hos hjälp- och stödverksamheten och målgrupp 2 var socialsekreterare med minst fem års erfarenhet inom det sociala yrkesområdet. Resultat: Resultatet visade en samstämmighet mellan målgrupperna, gällande stödverksamhetens positiva effekter gentemot utsatta barn. De mest framträdande positiva effekterna var att barnet gavs kunskap om sin omkringliggande problematik och en insikt i att de inte är ensamma i sin livssituation. De aspekter där de två målgrupperna hade olika syn på denna form av insats var huruvida insatsen är lämplig och tillräcklig för alla utsatta barn. En framtidsvision som framkom var att båda grupperna ansåg att ett införande av ett personligt ombud skulle vara positivt för utsatta barn. Slutsats: Den slutsats som framkommit under denna studie är att hjälp- och stödverksamheten är en betydelsefull insats utifrån ett barnperspektiv, men att det inte är en åtgärd som kan ses som en slutlig lösning av ett problem. Således bör denna insats kombineras med fler insatser som rör familjeproblematiken från andra synvinklar, för att på så sätt nå ett helhetsperspektiv. / Objective: The objective with this study was to describe social welfare sekretaries opinion of and former clients experience of one help and support programme for vulnerable children. An additional intention was to examine the informants’ suggestions of future changes of the programme. Method: Three personal interviews were made with two interview groups. Interview group 1 was former clients of the help and support programme and interview group 2 was social welfare secretaries with at least five years of experience in the profession of social work. Results: The result of the study shows consensus between the interview groups according to the positive outcomes of the programme for the vulnerable children. The most appearing positive effects were that the children were given knowledge of the problems in their families and an insight in the fact that they are not alone in their situation. The aspects where the interview groups had different points of view concerning this form of effort were whether this contribution is suitable or enough for all the vulnerable children. One future vision that came through was that both groups considered that it would be positive for the vulnerable children to introduce a personal representative for their cause. Conclusion: The conclusion of this study was that this form of help and support programme is an important contribution from the children’s perspective, but not a final solution of a problem. Therefore, this contribution should be combined with more efforts that involve the problems in the family from other points of view, to reach a perspective of entirety.

Inledning/Bakgrund: Alla barn ska ha rätt till fritid, lek, rekreation och vila. Det ser dock annorlunda ut i verkligheten och barn som växer upp i ekonomiskt utsatta hushåll deltar i lägre grad i fritidsaktiviteter än övriga barn. Detta är oroväckande och kan ha negativa effekter på folkhälsan, då det visat sig att fritidsaktiviteter har positiv inverkan på hälsan och välmåendet. Syfte: Denna studie syftar till att undersöka vilka eventuella möjligheter och hinder som verksamhetsföreträdare från Karlskoga kommun anser sig ha för att skapa förutsättningar för fritidsaktiviteter för ekonomiskt utsatta barn i åldrarna 7-18 år. Metod: Intervjustudie med sju verksamhetsföreträdare som erbjuder fritidsaktiviteter för barn i åldrarna 7-18 år i kommunen. Resultat: Resultatet visade att det finns goda möjligheter till ett jämlikt deltagande och en förståelse för ekonomiskt utsatta barn i verksamheterna men även att det är svårt att nå ut till målgruppen. Resultatet lyfter även fram förutsättningar för barnens deltagande men även förutsättningar för verksamheterna. Det framgår också att verksamheterna upplever att de i framtiden skulle kunna utvecklas och erbjuda ytterligare möjligheter till fritidsaktiviteter för ekonomiskt utsatta barn i Karlskoga. Diskussion: Det finns goda förutsättningar till att erbjuda fritidsverksamheter för ekonomiskt utsatta barn såväl på vardagar som på lovdagar. Idag görs inga riktade insatser för att få dessa barn delaktiga i verksamheterna, vilket vi anser bör förändras för att skillnaderna i hälsa mellan barn med olika ekonomisk bakgrund ska minska. Kommunen har också en viktig roll i utvecklingen med att stötta verksamheterna på olika sätt / Titel: Leisure Activities for All? – A Qualitative Study about Opportunities and Obstacles to Leisure Activities for Economically Disadvantaged Children. Introduction/Background: All children should have the right to leisure and play. Unfortunately, things are different in the real world. Children who grow up in economically disadvantaged households participate to a lower degree in leisure activities than other children. This is a disturbing fact that may have negative effects on the public health, because scientific studies show that leisure activities have a positive impact on health and wellbeing. Aim: This study aims to examine possible opportunities and obstacles that representatives from both public sector and non-governmental organisations from the municipality of Karlskoga consider they have to create conditions for leisure activities for economically disadvantaged children aged 7-18 years. Method: Interviews with seven representatives from the public sector and nongovernmental organisations that offer leisure activities for children aged 7-18 years. Result: There are good opportunities for equal participation and an understanding of economically disadvantaged children in leisure activities, but also that it is difficult to reach out and capture the target audience. Furthermore, it shows that representatives from both sectors feel that in the future they could develop and offer additional opportunities for leisure activities for economically disadvantaged children in Karlskoga. Discussion: There is good potential to provide leisure activities for economically disadvantaged children. Today, neither sector specifically target children from economically disadvantaged backgrounds to involve them in the activities. Therefore, we think this is something that should change so that differences in health between children from different economic backgrounds decreases. Finally, the municipality also has an important role in the development of supporting relevant sectors in different ways.

Very often we are likely to hear how important it is as adults to help small children and pupils out of bullying situations, both for the bullied one and the bully. What we often tend to forget is that bullying situations among adults are as common as the ones children put up with. The only difference is that the ones adults go through is a much more silent one, and the bullies often have a better strategy on how to beat down their victims slowly. Some of the cases also show that the bullying that is happening among adults is similar to the one between children. The risks in the bullying that occurs in the work environment are such as: bad self-esteem, doubting in their roles as professionals, anger, depression, anxiety and in some cases can be so dangerous that the suffered one eventually commits suicide. Therefore I chose to examine what kind of view the interviewed educators have towards: What the definition of bullying is? What kinds of factors are causing the bullying? What kind of action-plans are there to prevent this from happening? Needless to say, the topic becomes more interesting when the authorities at work don’t show interest in taking the problems seriously, which almost give the bullies the impression that it’s acceptable to do so. Unfortunately, the results showed that the employees eventually decided to quit their jobs, because of all the harassments that didn’t stop and for the help they didn’t get from their bosses and neither did they’ve had contact with the Work Environment Agency. It is also of importance to mention that all three of the interviewed people are educators themselves and worked in a preschool environment during the bullying periods. The study has been examined by their perspective on the subject.

Syftet med studien var att undersöka uppfattningar av utsatta barns behov i förskolan hos förskollärare. Studien utgick från följande tre frågeställningar; Vilka uppfattningar förekommer hos förskollärare av utsatta barns behov i förskolan? Hur uppfattar förskollärare sina möjligheter att skapa gynnsammare förutsättningar för de utsatta barnen i förskolan? Vad är förskollärares uppfattningar av hur utsatta barn i förskolan upptäcks? Den här fenomenografiska studien genomfördes med hjälp av sex kvalitativa intervjuer med förskollärare från fyra olika förskolor. Resultatet redovisas som skilda beskrivningskategorier. När det gäller utsatta barns behov är kategorierna; behov kopplade till barnet; psykosocialt och biologiskt samt behov kopplade till miljön. När det gäller gynnsammare förutsättningar för utsatta barn i förskolan är kategorierna; externt stöd för gynnsammare förutsättningar i förskolan och interpersonella relationer för gynnsammare förutsättningar för barn i förskolan. När det handlar om att upptäcka utsatta barn i förskolan finns följande kategorier; explicita tecken som indikation på utsatthet samt implicita tecken som bidrar till misstanke om utsatthet. Resultatet visar en variation av uppfattningar och de diskuteras utifrån ett utvecklingsekologiskt perspektiv där förskolan som miljö kan ses i ett sammanhang där alla aspekter och miljöer samverkar och påverkar utsatta barns möjligheter att utvecklas till välmående människor. / The object of this study was to make research into preschool teachers’ perceptions of the needs of vulnerable children in preschool. The study starts off with the following three issues; what are preschool teachers’ perceptions regarding the needs of vulnerable children in preschool? How do preschool teachers view their opportunities to create more favorable conditions for vulnerable children in preschool? What are preschool teachers’ perceptions of how to discover vulnerable children in the preschool setting? This phenomenografhic study was based on six qualitative interviews with preschool teachers working at four different preschools. The result is shown as different descriptive categories. When it comes to the needs of vulnerable children the categories are; needs in connection to the child; psychosocial and biological and needs in connection to the environment. When it comes to more favorable conditions for vulnerable children in preschool the categories are; external support for more favorable conditions and interpersonal relationships for more favorable conditions in preschool. Regarding how to discover vulnerable children in preschool there are these categories; obvious signs as an indication of vulnerability and implicit signs contributing to a suspicion of vulnerability. The result shows a variety of conceptions and they are looked upon from the standpoint of the ecological systems theory where the preschool setting can be seen in a context where all aspects and different environments influence vulnerable childrens opportunities to develop into healthy human beings.

Forskningen är motstridig när det kommer till huruvida män är utsatta för våld i nära relation. Det talas om ett symmetriskt och om ett asymmetriskt våld. Det första syftar på att män i samma utsträckning som kvinnor blir offer för relationsvåld medan det senare står för att majoriteten som utsätts för denna typ av våld är en kvinna. Överens är man dock om att den typ av våld som män och kvinnor utsätts för i en relation är av olika art. Män är mer utsatta för psykisk misshandel medan kvinnor ofta drabbas värre fysiskt.  Brottsförebyggande rådet presenterar siffror där var femte utsatt person för relationsvåld i Sverige är en man. I denna artikel presenteras tidigare forskning som berör utsatta män. För att ta reda på vad socialjour, mansjour, polisen och brottsofferjouren i Stockholm anser om problematiken utsatta män har fyra intervjuer genomförts. Finns det utsatta män vilket Brå´s statistik tyder på, kommer verksamheter i kontakt med de utsatta männen och i så fall finns det någon hjälp att ge dem?

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur vissa svenska tidningar rapporterar om barnfattigdom. Däri skulle bilden av barnfattigdom analyseras och relateras till vetenskaplig forskning om barnfattigdom och dess konsekvenser. Med hjälp av tidigare studier visas de följder ignoransen av den reella verkligheten många barn lever i kan få. Rädda Barnens och UNICEF:s senaste rapporter diskuteras i uppsatsen. Sammanfattningsvis förmedlar tidningarna en mörk bild av barnfamiljer och deras fattigdom. Situationen i Sverige berör och upprör skribenterna på många olika sätt.

The aim of this essay was to create an understanding of teachers strategies to respond to children in economic hardship in school and if these children can participate on equal terms in school. To examine this, we chose to do semi-structured interviews which is a qualitative method. Eight teachers were interviewed from four different elementary schools. In our interviews, we found that all the schools both had elements of inclusion and exclusion, which can result in both equal and unequal terms for participation in school. We also found that the school with the most students in economic hardship had the most inclusive strategies. Another thing we discovered was that the Swedish school law is ambiguous, because it says that school should be free of charge but at the same time accepts that the school takes out an insignificant cost from the students. Because there is no definition of the insignificant cost and the policy about school related costs are vague, it gave the teacher some discretion to define how much and at which time the insignificant cost could be relevant. The teachers’ could use their discretion to support the children who lived in economic hardship, by reducing the risk for their economic situation to be visible to others and enable them to participate on more equal terms, for example by having extra snacks or money with them during school

Vår studie har sin grund i den komplexitet som råder kring uppmärksammandet och anmälan av barn som far illa. Syftet med vår studie har varit att öka vår förståelse för den betydelse samverkan mellan skola och socialtjänst kan ha för ett tidigt uppmärksammande av barn som misstänks fara illa. Vi har genom att intervjua lärare/förskollärare och socialsekreterare som deltagit i ett kommunalt samverkansprojekt ökat vår förståelse och tagit del av vad deltagarna uppfattar att projektet har lett till för uppmärksammandet av barn som misstänks fara illa. I vår analys har vi använt oss av Silvermans aktionsteori, för att kunna studera olika organisatoriska faktorers påverkan på samverkan. Vår studie kan inte klarlägga om personalen uppfattar att samverkan lett till att utsatta barn i högre utsträckning uppmärksammats via anmälningar. Däremot har vi kunnat finna andra vinster med denna samverkan som på längre sikt eventuellt kan ge positiva effekter för att i ett tidigare skede uppmärksamma barn som misstänks fara illa.

<p>Already in 1988, different levels of participation in the election between different districts of big cities in Sweden were noticed. The problem with low political participation in specific areas has almost always been theoretically explained through an individual perspective. This study is therefore focusing on the problem from a contextual perspective. The hypothesis for the study is as follows, in the case of Malmö the level of participation in elections are affected by social environment in which segregation will be the single highest factor. The dependent variable, participation in the election was tested by the independent variables representing social environment; origin, education, gainfully employed and income. The results showed that there is a contextual effect on participation and that segregation is the single highest factor to the exceptional low level of participation in the district of Rosengård. The hypothesis was verified. However the study, due to lack of data, could not clarify how high the contextual effects were compared to the individual effects on the level of participation in the election.</p>