In the essay, the balance between being an educator and a mother of a child with autism is explored in respect to how the roles might influence the actions of a pre-school teacher. Writing is used as a method of reflection, it gives the teacher a chance to take a step back and view her practical experiences from a novel perspective; conclusions are recounted throughout the teachers narrative. The essay is based on the following questions; which problems might arise in the meeting with parents such as Adams where there is a suspicion of autism for the child? Which advantages/disadvantages might the teacher’s personal experience of autism have for the role as educator? How would the dual roles as educator and mother of an autistic child best be balanced in the future? The essay highlights special educational and parent perspectives on the matter of autism. Professor of pedagogy Claes Nilholm, specializes in special needs education. Nilholm discusses the existence of compensatory and critical perspectives on autism in the classroom, which are presented in the essay as a problematic dichotomy which the teacher must navigate. Based on the work performed by psychologist Lennart Lindqvist the teacher presents her own experiences of being a mother of a child with autism and how it affects her role as educator. From the reflective process the teacher concluded that personal experience from children with autism might be of advantage in the educational environment but has distinct disadvantages when communicating with parents. Aristoteles three forms of knowledge episteme, techne and fronesis were used to further highlight the difficulties when dealing with parents of children with suspected autism. Especially the concept of fronesis was discussed in relation to the teacher’s narrative as an influencing factor. Fronesis, the wisdom to act correctly in a given situation, was concluded be of advantage in the role as educator. When meeting parents of children with suspected autism the teachers unprocessed feeling on the matter may become a disadvantage. The aim of the essay was to deepen the knowledge of the teachers own experiences in order to better utilize them in the role as an educator.

Studien har undersökt hur skolpersonal upplever och tillämpar anmälningsplikten vid misstanke om barn som far illa eller riskerar att fara illa. Studiens frågeställningar fokuserar på skolans rutiner, skolpersonalens upplevda möjligheter och begränsningar samt vad de upplever behöver förändras för att underlätta arbetet kring anmälningsplikten. Detta arbete har en hermeneutisk ansats baserad på en kvalitativ metod där fyra semistrukturerade intervjuer har genomförts med fyra lärare i årskurs F-1. Resultatet av intervjuerna har analyserats med hjälp av ett etnometodologiskt perspektiv. Resultatet visar att skolorna inte hade någon handlingsplan dokumenterad för hur de ska gå till väga när ett barn är utsatt eller när en anmälan ska göras. Studien visar att det finns behov av att se över om lärares anmälningspliktiga ansvar minskar eftersom rektorn ansvarar för anmälningarna. / <p>2015-06-18</p>

Syftet med studien var att undersöka hur unga män i utsatta bostadsområden resonerade kring sitt deltagande i social oro i utsatta bostadsområden. Studien utgjordes av en kvalitativ forskningsmetod med deduktiv ansats där en fokusgruppsintervju utfördes med fem respondenter i åldrarna 18-20 år. Studiens resultat visade att respondenterna levde under sämre sociala och materiella livsvillkor i majoritetssamhället såsom en lägre social klasstillhörighet, en upplevd samhällelig stigmatisering av den svenska staten och majoritetsbefolkningen samt ett utanförskap från viktiga samhällsinstitutioner såsom en samhällsgemenskap, utbildningsväsende och arbetsmarknad i det svenska majoritetssamhället. Respondenternas anledningar till sitt deltagande i social oro, kan förstås vara ett sätt för dessa att hämnas och opponera sig mot det upplevda förtryckande etablerade svenska majoritetssamhället. Men också ett sätt att visa sitt missnöje med sina upplevda sämre sociala och materiella livsvillkor i majoritetssamhället. Respondenternas deltagande i social oro kan förstås vara en sista utväg och ett effektivt medel för dessa att göra sig hörda och vädja till högre instanser såsom stat, politiker men också majoritetsbefolkningen att få bättre sociala och materiella livsvillkor och ökat inflytande i det svenska majoritetssamhället. / The aim of this research was to examine how young men from deprived Swedish neighborhoods, resonated regarding their participation in urban unrest. The study was executed by using a qualitative deductive research design in which a focus group interview was conducted with five respondents in the ages between 18and20. The results showed that the respondents tended to live in poorer social and material living conditions in the society, such as belonging to a lower social class, experiences of stigmatization from the Swedish majority population and state, and exclusion from vital social institutions such as the established social community, education and labor market. The respondents' reasons for their participation in urban unrest can be seen as a way to retaliate and oppose the perceived oppressive Swedish society. But also a way of showing dissatisfaction with their perceived poorer social and material living conditions in the Swedish majority society. The respondents' participation in urban unrest can also be seen as a last resort and an effective means to be heard and appeal to higher bodies such as state, politicians but also the majority population to get better social and material living conditions and increased influence in the Swedish majority society.

Ett av Malmös mest problemartade områden är Seved i stadsdelen Sofielund. I Seved finns det en mötesplats som heter Arena Online där unga från Seved och hela Malmö spenderar stor del av sin tid på grund av brist på sysselsättning eller underhållning. Syftet med studien är att undersöka om kriminalitet förekommer på Arena Online samt hur kriminaliteten upplevs, definieras och förklaras utifrån Arena Onlines personal och besökare samt deltagande observationer. Syftet är även att besvara vilket inflytande kriminaliteten har på ungdomarna på Arena Online och hur detta karaktäriseras utifrån intervjuer samt deltagande observationer. I studien har en mikro-etnografisk studie utförts på Arena Online med hjälp av kvalitativa intervjuer, observationer samt gruppdiskussion. I resultatet framkommer det att Arena Onlines personal samt besökare upplever att kriminalitet förekommer. Detta i form av öppet narkotikabruk samt narkotikaförsäljning. Kriminella upplevs karaktäriseras av ett nonchalant beteende samt behov av att synas genom dyra materiella tillgångar samt yttre attribut. Samma beteende och bekräftelsebehov anses förekomma bland unga kriminella på Arena Online. Författaren kan inte generalisera slutsatserna i arbetet då resultaten grundar sig på enskilda personers empiri, upplevelser och syn på kriminalitet. Slutsatserna kan dock ge en indikation på hur människor på Arena Online upplever kriminalitet och en viss koppling mellan strävan efter ekonomiska statusmarkörer genom att erhålla “snabba pengar” genom kriminalitet.

Possible selves är en dynamisk del av självkonceptet. Internationella studier har pekat på att akademiska possible selves kan vara en viktig förklaring till skillnader i skolresultat mellan olika socioekonomiska grupper. Dessa skillnader är högst aktuella i en svensk kontext. Samtidigt har sådana studier inte genomförts i Sverige. Avsikten med föreliggande kvalitativa studie var att studera hurpojkar från socioekonomiskt utsatta miljöer konstruerar skolans betydelse för sin självbild genom sina akademiska possible selves. Sju respondenter intervjuades och materialet analyserades med en Interpretativ Fenomenologisk Analys (IPA).Analysen frambringade fyra huvudteman: Social identitet som akademiskt jag; Svenska skolan som en möjlighet till klassresa – en välsignelse eller börda?; Självförstärkande strategier samt; Förlitande till lärarinteraktion som självreglerande funktion. Resultaten är i linje med tidigare forskning. Materialet pekar på att svårigheterna för ungdomarna att lyckas akademiskt ligger i en oförmåga till att självreglera sitt beteende så att det är i linje med akademiska possible selves. Resultaten är unika i avseendet att de visar att pojkarna förlitar sig till lärare som självreglerande funktion.

Bakgrund: Många företag och offentliga myndigheter har problem med att deras anställda personal på något sätt utsätts för hot och fysiskt våld. Enligt en rapport som polismyndigheten presenterade år 2015 ökar antalet "utsatta områden" i Sverige (Nationella operativa avdelningen, 2015). I dessa områden finns det enligt rapporten en hög hotbild för indirekta påtryckningar av våldshandlingar som riskerar att skada tredje man. Problematiken kring hot om fysiskt våld är något som många ledare i organisationer måste ta hänsyn till vid hantering av dess personal. Företag och dess ledare ställs inför utmaningar och tvingas skapa strategier och åtgärdsplaner för att bemöta problematiken. Syfte: Studien syftar till att öka förståelsen för vilka åtgärder som postföretag verksamma i utsatta områden kan använda för att hantera hot och våld mot dess anställda personal på bästa möjliga sätt. Metod: Studien har genomförts genom en fallstudie med Polismyndigheten samt ett privat postföretag. En kvalitativ forskningsmetod har genomförts med åtta semistrukturerade intervjuer med personer på olika befattningar och nivåer inom organisationerna. Slutsats: Studien presenterar en modell som utvecklats i syfte att användas som ett stöd för en organisationsledning vid hantering av problematiken med att anställda utsätts för hot och våld. Studien ger förslag på praktiska åtgärder som postföretag kan genomföra för att förbättra hanteringen av problematiken med att de anställda drabbas av hot och våld. / Background: Many companies and public authorities have problems with their employees being exposed to threats and physical violence in some way. According to a report presented by the police authority in 2015, the number of "vulnerable areas" in Sweden (National Operational Department, 2015). In these areas, the report provides for a high threat of indirect pressure on acts of violence which threaten to harm third parties. The problem of threats of physical violence is something that many leaders in organizations must consider when handling its staff. Companies and their leaders face challenges and are forced to create strategies and action plans to address the problem. Purpose: The study aims to increase the understanding of the actions as postal companies operating in vulnerable areas can use to manage threats and violence against its employees  in the best possible way. Method: The study was conducted through a case study with the police authority and a private postal company. A qualitative research method has been carried out with eight semistructured interviews with people in various positions and levels within the organizations. Conclusion: The study presents a model developed to be used as a support for an organization's management when dealing with the problems of employees being exposed to threats and violence. The study provides suggestions for practical measures that postal companies can implement to improve the management of the problem of workers being hit by threats and violence.

Syftet med studien var att undersöka hur elever upplever och reflekterar om att stanna kvar på en skola med så kallat ”dåligt rykte”, trots att de har rätten att välja skola i ett annat område. För att få fram elevernas upplevelser och reflektioner har vi utfört kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna har transkriberats och analyserats med hjälp av fenomenologi som teoretisk ansats. Intervjuerna visade att alla elever trivs i den undersökta skolan och de upplever inte att skolan är sämre än andra skolor. Faktorer som trygghet, hemkänsla, gemenskap och socialt nätverk lyfter eleverna fram som det viktigaste om skolan och området. Resultatet visade även att eleverna inte byter skola eftersom de känner sig oroliga över att dömas utifrån var de bor och på så sätt inte få likvärdig bemötande av lärarna och de andra eleverna. Slutsatsen är att eleverna inte upplever att ett skolbyte är nödvändigt i och med att de upplever sig gå på en bra skola som präglas av stark gemenskap och trygghet.

Women who suffer from domestic violence are a frequent phenomena. According to the social services, these women have the right to help and support from the social welfare board, also called “socialnämnden”. Previous research has shown that social workers must adapt their work according to the clients needs. In this study we ask ourselves: “how does these women describe the social services function in the process of leaving domestic abuse?” And also, “how would these women describe their experience with the social services?” The empirical material of this study has been gathered through 5 qualitative interviews with women who has been in a domestic abuse, and the most vital finding of this study is found to be the lack of treatment, the importance of understanding from fellow men and finally, the importance and the lack of intercommunication between different authorities and units within the social services. We argue that work by the social services should pervade both empowerment and a salutogenic mind, and adapt to each individual who seeks help. The discussion about this phenomena should continue in order to advance further methods and the general knowledge in society.

Att ha ett arbete ses av många som en viktig del i att kunna vara delaktig i ett samhälle. Det råder trots detta stora skillnader i sysselsättningsgrad mellan olika grupperingar och områden i Sverige. En aspekt som i dagsläget är understuderad är hur bostadsområdet, skildrat genom mediabilder, kan spela in i processer av arbete och anställningsbarhet. Studien ämnar därför att skapa en större förståelse för hur fördomar om, erfarenheter av och livsvärlden kring utsatta bostadsområden påverkar unga vuxnas uppfattning av sin anställningsbarhet, samt att utöka förståelsen kring vilka strategier individerna använder sig av för att hantera de möjligheter och utmaningar som uppkommer ur bilden kring deras bostadsområde. För att undersöka detta intervjuas sju unga vuxna som bor i utsatta områden genom semistrukturerade intervjuer. Goffmans teori om framträdande och intrycksstyrning, Bourdieus kapitalteori och Habermas teori angående livsvärlden utgör studiens teoretiska ramverk. Resultatet visar att deltagarna i studien upplever att media spelar en stor roll i skapandet av deras områden i livsvärlden. Intervjupersonerna beskriver däremot det lokala bostadsområdet som extremt komplext och påpekar både utmaningar och möjligheter. Utifrån livsvärldens bild av området uppstår en känsla av hopplöshet och oförmåga kring sin egna anställningsbarhet utöver diskriminering från arbetsgivare, kunder och medarbetare. Deltagarna menar att detta leder till en inaktivitet på arbetsmarknaden för många i sitt område. Med hjälp av intrycksstyrning ökar deltagarna sin anställningsbarhet genom att klä och prata på ett annorlunda sätt än vad de gör i sina bostadsområden, utifrån vad de förknippar med att vara professionell. Samtidigt är intrycksstyrningen en del av en större strategi att undvika att bli förknippad med sitt bostadsområde, eller för att utmana bilden om den. Studiens resultat ger stöd åt att framtida åtgärder behöver, utöver utbildning, även utmana de föreställningar vi har om anställningsbarhet och professionalism ute i arbetslivet. Samtidigt behöver röster från de utsatta områdena tillåtas ta större plats i den allmänna debatten för att bredda och nyansera bilden om utsatta områden.

This dissertation seeks to understand how culture of silence effect the Swedish suburb and it's undermining effects. By interviewing people that work within different organisations in the suburb, we strive to pursue a deeper understanding on how they are affected by the culture of silence in their daily work. In comparison to the different areas, the Swedish suburb are faced with socioeconomic differences, high crime rate, as well as high unemployment. These and others factors that we are going to present shows that culture of silence consciously and/or unconsciously effects the Swedish suburb society. When we initially started this bachelor thesis, we found a limited research about culture of silence and its social effects on the society. Therefore, we seek to contribute to wider knowledge within the academic field of culture of silence. The study is based on a qualitative research method in which eight chosen interviews conducted among social workers, teachers, and police officers, all whom work preventatively. Additionally, we tried to understand if culture of silence was experienced within their organisation. Furthermore, the theoretical framework for this dissertation comprise of symbolic interaction, role theory, and labeling theory. Culture of silence is believed to have an unfavorable effect on the society, as the result of the study shows that it interrupts the interviewees daily work. But also that culture of silence exist within organisations and the suburb.