Många barn i Sverige har det bra, men det finns även barn som lever i en otrygg miljö. Vi vill öka kunskapen om hur vuxna i förskolan kan upptäcka utsatta barn, hur vi går tillväga vid en anmälan samt hur förskolans och socialtjänstens samverkan kan se ut. Genom kvalitativa intervjuer med personer inom förskola och socialtjänst har vi erhållit information kring hur man agerar när barn far illa. Vi tar upp att beteendeförändringar hos barn kan vara ett tecken på att barn far illa och det är därför något som vi vuxna bör vara uppmärksamma på. Andra vanliga tecken som framkom var blåmärken på barnet, att barnet själv berättar vad den utsatts för eller att man sett tecken i leken. Även barnets hygien och kläder är något man kan vara uppmärksam på. I resultatet framkom att det är viktigt att en anmälan görs så fort det finns misstankar att ett barn far illa. En samverkan mellan förskola och socialtjänst har stor betydelse framförallt för barnet i fråga och resultatet visar hur det sker en samverkan mellan förskolor och socialtjänst.

No description available.

ABSTRAKT: I denna studie har jag använt mig av kvalitativ forskningsansats baserad på Faircloughs kritiska diskursanalys. Empirin består av 10 artiklar från både kvällspress och dagspress om ett fall där en 10-årig pojke utsattes för kränkningar och torterades till döds av sin egen familj. Uppsatsens syfte är att kritiskt granska hur media framställer och debatterar kring samhällets ansvar inför att ett barn blir torterad till döds av sin egen familj. Studien är baserad på dagspress samt kvällspress kring ett i media, väl uppmärksammat fall från 2006, där en 10-årig pojke blev torterad och mördad av sin mamma och styvfar. Resultatet visar att media påverkar våra diskurser och fördomar kring olika saker i ett samhälle, i detta fall vem som är förövare, offer och vem som bär ansvaret för detta mord.

Bilden av utsatta områden i Sverige och dess invånare är omfattande i dagens mediebrus. Inte sällan får ungdomar i dessa områden stå som representanter för en destruktiv förortskultur, ofta beskriven av de som inte lever i förorten. Studiens syfte var att kvantitativt studera och analysera hur ungdomar i nionde klass som enligt Nationella operativa avdelningens (2017) definition levde i utsatta områden, förhåller sig till begreppet Psycological Sense of Community (PSC), samt vilka exkluderande mekanismer som gjorde sig gällande i ungdomars vardagsliv. Enkätstudien genomfördes på en högstadieskola under lektionstid med 43 deltagande elever. Studiens resultat analyserades på gruppnivå, samt utifrån skapade jämförelsegrupper; kön, sysselsättning föräldrar/vårdnadshavare, tid bosatt i området samt boendeform. Studien fann att ungdomarna skattade ett medelvärde på 3,25 kring PSC. Resultatet kring exkluderande mekanismer gav medelvärdet 4,02 vilket indikerar låg grad av exkludering då skalan rör sig i positiv riktning. Studien fann inget signifikant samband mellan PSC och exkludering som sammantaget mått. Däremot fann studien att PSC och exkludering korrelerade med varandra på delskalenivå. Studien analyserade jämförelsegrupperna mot varandra genom oberoende t-tester. Studien fann då en signifikant skillnad på delskalenivå mellan tjejer och killars skattning av medlemskap. Tjejerna skattade ett lägre värde kring medlemskap men uppvisade en starkare tro på framtiden samt trivsel i området. Enligt studiens teoretiska perspektiv uppvisar ungdomarna en balanserad uppfattning kring gemenskap och exkludering. Studien fann inget stöd för den mediala bilden av bilbrännande ungdomar i uppror mot samhället. Exempelvis fann studien att 60,4% av ungdomarna anser att polisen vill dem väl. Ungdomarna uppvisade varken en stark känsla av gemenskap för området och/eller dess invånare. Inte heller kände nämnda ungdomar av exkluderande mekanismer.

Bakgrund: Sexuellt våld gentemot kvinnor är ett globalt hälsoproblem som bidrar till ett stort lidande. Att som sjuksköterska tillföra en god och positiv attityd gentemot kvinnor som blivit utsatta för sexuella övergrepp är viktigt för att skapa en trygghet mellan den utsatta och sjuksköterskan. En viktig del för sjukvårdspersonalen är träning som ökar kunskapen för att hitta hjälpsamma metoder och verktyg vid möte av dessa sexuellt utsatta kvinnor. Syfte: Studiens syfte är att belysa utifrån befintlig forskning, sjuksköterskans och den sexuellt utsatta kvinnans upplevelser av att mötas i vårdrelation. Metod: En litteraturstudie som baserades på 10 kvalitativa artiklar som besvarade författarnas syfte granskades och analyserades. Resultat: Utifrån de kvalitativa artiklarna valdes två huvudrubriker; sjuksköterskans upplevelse samt kvinnans upplevelse. Inom sjuksköterskans upplevelse delades de in i ytterligare två underrubriker; sjuksköterskans perspektiv och sjuksköterskans kunskap. Här belystes hur sjuksköterskorna upplevde att möta kvinnorna som blivit utsatta för sexuella övergrepp och vikten av rätt kunskap för att ge en god vård. Inom kvinnans upplevelse delades huvudrubriken upp i två underrubriker; kvinnans upplevelse av att bli bemötta i vården av SANE och kvinnans upplevelse av att utveckla PTSD. Här belystes kvinnors positiva upplevelser i att möta en SANE sjuksköterska samt hur sexuella övergrepp påverkar kvinnors psykiska hälsa och utveckling av PTSD. Konklusion: Mötet mellan sjuksköterskan och den utsatta kvinnan var psykisk påfrestande för båda parterna. Sjuksköterskan är i behov av rätt kunskap kring sexuellt utsatta kvinnor och starka känslor väcks till liv för sjuksköterskan. Med rätt kunskap kände sig sjuksköterskorna mer trygga i sin roll samt förmedlade en trygghet till den utsatta kvinnan.   Nyckelord: Kunskap, psykisk ohälsa, sexuellt utsatta kvinnor, sjuksköterska och upplevelse. / Background: Sexual violence against women is a global health problem that contributes to huge amount of suffering. As a nurse adding a good and positive attitude towards women who have been sexually abused is important in creating a sense of security among themselves. An important part of the healthcare personnel is training that increases the knowledge to find helpful methods and tools when meeting these sexually abused women. Aim: The purpose of the study was to highlight based on existing experience the nurse's and the sexually abused woman's experiences of meeting in a healthcare relation. Method: A literature study based on 10 qualitative articles answering the author´s purpose was reviewed and analysed. Results: Based on the qualitative articles, two main headings were selected; the nurse's experience as well as the woman´s experience. Within the nurse's experience, they were divided into two additional sub-headings; the nurse's perspective and the nurse´s knowledge, here it was highlighted how the nurses experienced meeting the women who have been subjected to sexual abuse and the importance of the right knowledge to provide good care. Within the women's experience, the main headings was divided into two sub-headings; the woman's experience of being treated in the care of SANE and the woman's experience of developing PTSD. Here, women´s positive experiences in meeting a SANE nurse were highlighted as well as how sexual abuse affects women's mental health and the development of PTSD. Conclusion: The meeting between the nurses and the affected woman was mentally stressful for both parties. The nurse is in need of adequate knowledge about sexually abused women and strong emotions are brought to life for the nurse. With the adequate knowledge, the nurses felt more confident in their role and created a sense of security to the exposed woman.  Keywords: Experience, knowledge, mental ill health, nurse and sexually assaulted women.

Denna uppsats undersöker hur den mediala debatten om särskilt utsatta områden förs under åren 2013 till 2021 i fyra olika svenska nyhetsmedier. Urvalet av material består av 45 debattartiklar där tolkningen av särskilt utsatta områden illustreras. Syftet är att besvara frågorna på vilka sätt förorter speglas i debattartiklarna, samt vilka utmärkande drag i debatterna som påvisar stigma. Studien genomförs enligt Faircloughs metod för kritisk diskursanalys och följer hans tre dimensioner, i syfte att lyfta fram språkets diskurser. Genom kritisk diskursanalys ges kapaciteten att belysa kontexter som återfinns mellan raderna, lingvistiska egenskaper, budskap och ordvalets mening. Det är dessa aspekter som skapar resultatets komplexa natur och ger dimension för diskussionen. Den tidigare forskningen i uppsatsen fokuserar närmare på relevanta sociala fenomen uppdelade i tre huvudsakliga teman, som vi anser är relevanta vid studerandet av särskilt utsatta områden. Målet är att resultatet i längden kan komma att bidra som kompletterande material för redan tidigare forskning. Fortsättningsvis appliceras teoretiska ramverk om stigmatisering, som ämnar till att förklara det sociala perspektivet i den kritiska diskursanalysen. Genom analys av debattartiklar lyfter uppsatsen fram språkets mediala makt i den sociala praktiken, samt hur den med appliceringen av det teoretiska ramverket om stigma kan påvisa social marginalisering i samhället. Resultatet visar att värdeladdade diskurser i debattartiklar och negativa åskådningar på särskilt utsatta områden, ytterligare bidrar till territoriell stigmatisering. Vilket även ger utrymme till fortsatt marginalisering, likaså försvårar ett kollektivt engagemang mot en samhällsomvandling.

Syftet med studien har varit att uppnå djupare förståelse för hur ungdomar i åldrarna 18–25 år som bor i två socialt utsatta områden i Falkenberg och polisen som arbetar på områdena beskriver samt uppfattar interaktionen mellan varandra. Vidare ville vi även se närmare på ungdomars samt polisens uppfattning och beskrivning av bostadsområdena för att få djupare förståelse för interaktionen mellan parterna.Till studien har det genomförts 12 kvalitativa intervjuer med tre poliser och nio ungdomar. De teorier som har tillämpats för att analysera det empiriska materialet är Loïc Wacquants teori om Territoriell stigmatisering, Michel Foucault teori om övervakning och disciplinering samt Thomas Scheff teori om sociala band.Studiens resultat påvisar att båda områden lider av territoriell stigmatisering som bidrar till en ökad övervakning av områdena som då också påverkar de sociala banden mellan polisen och ungdomar samt mellan ungdomarna i deras grupper.

Syftet med studien var att få ökad kunskap om hur professionella arbetar för att förebygga att unga i utsatta områden inte ska dras in kriminalitet. Den metodologiska utgångspunkten i studien är en kvalitativ ansats med ett hermeneutiskt synsätt där semistrukturerade intervjuer har genomförts med fem intervjupersoner. Travis Hirschis (1969) teori om sociala band har använts som teoretisk analysmetod för att analysera studiens data. I studiens resultat framkom flertalet risk och skyddsfaktorer för ungdomskriminalitet i utsatta områden. Utanförskap, ekonomiska förhållanden, bristande föräldraengagemang samt dålig skolgång var de främsta riskfaktorer. Skyddsfaktorerna som framkom var faktorer såsom trygga vuxna som visar att de bryr sig, en meningsfull fritid, bra självkänsla, goda och positiva vänner samt bra skolgång. Resultatet visar också att en stor del av det förebyggande arbetet kring ungdomarna handlar om att skapa relationer samt att stötta och finnas där för dem. Vidare framkom det att sekretessen och det faktum att inget händer efter en orosanmälan var några av de hinder som professionella stöter på i det förebyggande arbetet.

A person who through crime severely violates another person’s person, freedom, peace or honour shall indemnify the injured party for damage such violation inflicts on the injured party. This is called ”kränkningsersättning” and is regulated in Chapter 2, Section 3 of the Swedish Act on Tort damages (skadeståndslagen). The sections contain three necessary prerequisites, that the crime committed is a crime that violates another person’s person, freedom, peace or honour, that the crime constitutes a violation and that such violation is severe. This thesis will focus on the latter, whether or not the violation is severe and how the victim’s profession can have an effect on that, in this case regarding the police profession.   In Swedish legal precedents there have been several cases where certain professions are considered to be particularly exposed and that they need to be able to tolerate more than other people before being entitled to ”kränkningsersättning”. This has been established for police officers, security guards and prison staff but has been considered for other professions as well. The reason for their limited right to compensation is that their professions come with an increased mental awareness compared to others. The limited right to compensation comes in the form of a threshold where the violation needs to be more severe for the injured party to get compensation but does not lead to a smaller compensation if the violation is severe enough to constitute a severe violation.   The purpose of this thesis is to examine the law regarding police officer’s right to ”kränkningsersättning” for crimes committed against them in their role as a police officer. The plenary ruling from the Swedish supreme court in NJA 2005 s. 738 and its impact on the legal position after the previous ruling in NJA 1999 s. 725 will be considered and analysed thoroughly. / Den som allvarligt kränker någon annan genom brott som innefattar ett angrepp mot dennes person, frihet, frid eller ära ska ersätta denne genom skadestånd. Detta kallas även kränkningsersättning och stadgas i 2:3 skadeståndslagen (SFS 1972:207) [SkL]. Av texten framgår alltså tre rekvisit för att ersättning ska betalas ut, att kränkningen orsakas genom brott av ovan angivet slag, att brottet utgör en kränkning och att kränkningen är allvarlig. I den här uppsatsen beaktas särskilt det senare rekvisitet och hur allvarlighetsgraden påverkas av brottsoffrets yrkesroll, i det här fallet i förhållande till poliser.   I svensk rättspraxis har det konstaterats att vissa yrkesgrupper har en särskilt utsatt yrkesroll och att de därför behöver tåla mer än gemene man. Detta har bland annat ansetts omfatta poliser, ordningsvakter och kriminalvårdspersonal. Det har även förekommit diskussioner om ytterligare yrkesgrupper eventuellt kan falla in under denna kategori. Orsaken till att personer med en särskilt riskfylld yrkesroll har en begränsad rätt till kränkningsersättning är att de i och med deras särskilda yrkesroll måste anses ha en annan mental beredskap än gemene man. Denna begränsade rätt utgörs av en högre tröskel för när kränkningsersättning ska utdelas men innebär ingen nedsättning i beloppet när en rätt till kränkningsersättning faktiskt har fastställts för brottsoffret.   Syftet med denna uppsats är att utreda rättsläget gällande polisers rätt till kränkningsersättning för brott som de utsätts för i sin tjänsteutövning. Särskild vikt kommer att läggas vid analys av rättspraxis där plenumavgörandet i NJA 2005 s. 738 och hur det har påverkat bedömningen i liknande fall jämfört med avgörandet i NJA 1999 s. 725 kommer att få en framträdande roll.

Johansson, K. "Kissnödig mellan 9-19". En kvalitativ intervjustudie med hemlösa kvinnor i Lund. Magisterexamen i folkhälsovetenskap 10 poäng. Malmö högsko-la: Hälsa och Samhälle, enheten för Biomedicinsk laboratorievetenskap, Folkhäl-sovetenskap och Omvårdnad, 2005.Syftet med denna studie är att undersöka hur hemlösa kvinnor i Lunds kommun upplever sin situation samt hur de upplever det stöd som erbjuds. Stämmer det stöd kvinnorna erbjuds överens med kvinnornas behov? Vem formulerar de behov som styr det stöd kvinnorna erbjuds? Tidigare studier visar att begreppet hemlös-het är svårt att definiera och det stöd som erbjuds inte alltid stämmer överens med det behov kvinnorna anser sig ha. En kvalitativ intervjustudie med fyra hemlösa kvinnor i Lunds kommun genomfördes. I resultatet framkommer dels informan-ternas personliga erfarenheter, dels deras generella uppfattning om andra hemlösa kvinnors situation samt konkreta förslag utifrån formulerade behov. Sammanfatt-ningsvis visar denna studie att hemlösa kvinnor inte uppfattar att socialtjänsten ger stöd efter behov utan oftare ställer krav och utgör en kontroll. Kvinnorna upp-lever att de är rättslösa, inte har något samhällsvärde och är dömda på förhand. Resultatet visar även att kvinnornas situation inte på något positivt sätt kan relate-ras till det nationella folkhälsomålet och dess målområden. / Johansson, K. “A need to pee between 9 am – 7 pm”. A qualitative interview study with homeless women in Lund. Thesis for Master of Public Health, 10 cred-its. Malmö University: Health and Society, Institution for Biomedical Laboratory Science, Public Health and Nursing, 2005.The aim of this study is to find out how homeless women in Lund experience their situation in life and the offered support. Does the offered support correspond with their needs? Who determines the needs that form the basis of the offered support? Previous studies show that homelessness is difficult to define, and that offered support not always matches the needs of the women. A qualitative interview study with four homeless women was performed. The results show on the one hand per-sonal experiences of the informants and on the other hand their opinion in general about the situation for other homeless women and also tangible suggestions in accordance with formulated needs. In summary, this study shows that homeless women do not experience Social Services to give support in accordance with their needs but more often make demands and exercise control. The women feel them-selves to be without legal rights, to have no value or social status and in general judged inadvance. The results also show that the situation of those women can in no positive way connect to the Public Health programme and its strategies.