Syftet med vår uppsats har varit att utifrån en kvalitativ studie belysa hinder och möjligheter i Skolvägen hos tolv gymnasieelever med hög frånvaro, från förskoleklass till gymnasiet, samt hur dessa faktorer har påverkat elevernas närvaro i skolan. Metoden vi använt oss av har varit intervjuer utifrån begreppet Skolvägen, där vi berört elevernas erfarenheter och upplevelser av trivsel, lärare, kamrater, skolämnen, eventuella stödbehov, närvaro och gymnasieval. Intervjuerna har analyserats genom kvalitativ innehållsanalys i tre steg och placerats in i ett utvecklingsekologiskt perspektiv utifrån Bronfenbrenners modell. Resultatet visar att elevernas Skolväg varit kantad av betydligt fler hinder än möjligheter, där eleven själv haft mycket liten påverkan i olika beslut. Vi kan även utläsa att vissa av besluten har resulterat i en brist i inkluderingstanken vilka kan härledas till den frånvaro de har på gymnasiet idag. Vår slutsats är att de faktorer som har allra störst betydelse för elevernas frånvaro är beslut tagna utan deras medverkan, oförberedda övergångar mellan grupper, klasser och skolor, bristande relationer till lärare och kamrater samt frånvaro av ett inkluderande synsätt i undervisningen.

<p>Syftet med den här C-uppsatsen har varit att undersöka vilka omständigheter som kan leda till att starta en permanent särskild undervisningsgrupp vid en waldorfskola. Jag har också genomfört intervjuer med fem waldorflärare vid samma skola för att få deras syn på denna särskilda undervisningsgrupp. I denna waldorfskola är antalet elever i behov av särskilt stöd ökande. Därför behöver de resurser skolan förfogar över utvecklas.</p><p>Jag har fokuserat på frågeställningar rörande på vilka grunder en waldorfskola startar en särskild undervisningsgrupp samt hur elever väljs ut till deltagande i denna grupp. Vidare hur skolans personal kan främja elevernas grupptillhörighet och trygghet i den särskilda undervisningsgruppen och samtidigt i den egentliga klassen. Dessutom hur waldorflärarna beskriver den process som leder till att ett barn ska kunna återvända till och fungera i sin egentliga klass?</p><p>Både som bakomliggande teori i detta arbete och som användbar arbetsmodell i förståelsen av de barn som kommer att beröras av den särskilda undervisningen, redogör jag för Urie Bronfenbrenners “Ekologiska modell”. Dessutom lyfter jag fram delar ur relevanta styrdokument och läroplaner som inverkar på den särskilda undervisningen. Metoderna för datainsamling som jag använt är litteraturstudier och kvalitativa intervjuer. Databearbetningen har skett genom att jag har relaterat mina frågeställningar till respondenternas intervjusvar och till viss tidigare forskning.</p><p>Resultatet visar att waldorflärarna stödjer tanken på att starta en särskilda undervisningsgrupp. Ett sådant beslut har också stöd i de gällande styrdokumenten även om det inte finns en entydig definition på "barn i behov av särskilt stöd". Avgörande för barnens trygghet och arbete i stödinsatserna som respondenterna lyfter fram i arbetet med dessa elever är föräldrarnas attityd. Utan deras stöd haltar insatsen eller kan inte sättas in.</p>

Syftet med den här C-uppsatsen har varit att undersöka vilka omständigheter som kan leda till att starta en permanent särskild undervisningsgrupp vid en waldorfskola. Jag har också genomfört intervjuer med fem waldorflärare vid samma skola för att få deras syn på denna särskilda undervisningsgrupp. I denna waldorfskola är antalet elever i behov av särskilt stöd ökande. Därför behöver de resurser skolan förfogar över utvecklas. Jag har fokuserat på frågeställningar rörande på vilka grunder en waldorfskola startar en särskild undervisningsgrupp samt hur elever väljs ut till deltagande i denna grupp. Vidare hur skolans personal kan främja elevernas grupptillhörighet och trygghet i den särskilda undervisningsgruppen och samtidigt i den egentliga klassen. Dessutom hur waldorflärarna beskriver den process som leder till att ett barn ska kunna återvända till och fungera i sin egentliga klass? Både som bakomliggande teori i detta arbete och som användbar arbetsmodell i förståelsen av de barn som kommer att beröras av den särskilda undervisningen, redogör jag för Urie Bronfenbrenners “Ekologiska modell”. Dessutom lyfter jag fram delar ur relevanta styrdokument och läroplaner som inverkar på den särskilda undervisningen. Metoderna för datainsamling som jag använt är litteraturstudier och kvalitativa intervjuer. Databearbetningen har skett genom att jag har relaterat mina frågeställningar till respondenternas intervjusvar och till viss tidigare forskning. Resultatet visar att waldorflärarna stödjer tanken på att starta en särskilda undervisningsgrupp. Ett sådant beslut har också stöd i de gällande styrdokumenten även om det inte finns en entydig definition på "barn i behov av särskilt stöd". Avgörande för barnens trygghet och arbete i stödinsatserna som respondenterna lyfter fram i arbetet med dessa elever är föräldrarnas attityd. Utan deras stöd haltar insatsen eller kan inte sättas in.

Syftet med studien har varit att få större förståelse för hur fritidslärare och vårdnadshavare upplever samverkan på två olika skolor. Jag ville också ta reda på vilka metoder som fritidslärarna använder på dem två skolorna för att samverka med vårdnadshavarna. Hur ser samerkan ut mellan fritidslärarna och vårdnadshavarna, vilka former av kommunikation används av fritidslärarna för att samverka med vårdnadshavarna och vilka problem och svårigheter möts i samverkansprocessen är de frågorna som studien försöker besvara. Undersökningsmetoderna som studien har är både kvalitativa och kvantitativa. Den kvalitativa metden består av två gruppintervjuer som har genomförts på två olika skolor. Intervjumetoden användes för att besvara studiens frågeställningar utifrån fritidslärarnas perspektiv. För att få in vårdnadshavarnas perspektiv användes det den kvantitativa metoden som består av enkätformulär. Analyskapitlet är starkt anknuten till den utvecklingsekologiska teorin. Studiens resultat visade att samverkan ser olika ut på de två olia skolorna och det varierar beroende utifrån vilket perspektiv läsaren väljer för att tolka resultatet. Alla fritidslärarna som deltog i studien tyckte att samverkan är fungerande medan en stor del vårdnadshavarna från en av skolorna svarade att de är ej nöjda med samverkan.  Studien tyder på att en fungerande samverkan med vårdnadshavarna har positiva konsekvenser på barnets utveckling: det har betydelse för barn i behov av extra stöd, vårdnadshavarna kan bidra med viktig information som kan hjälpa fritidslärarna i arbetet med barnet och samverkan har betydelse för vårdnadshavarnas känsla av trygghet.

<p>The purpose of this essay is to contribute to an extensive understanding of former criminals and addicts. These people are facing several difficulties and possibilities during childhood, adolescence, the active period, the turning-point and life after the turning-point and we have examined what they might consist of.</p><p>In this survey we have applied a qualitative method and collected our basis from interviews with former criminals and addicts. Criminality and addiction is a complex problem. There are many different factors which contribute to develop this. The most differential factors are; insecure childhood, low self-esteem and wrong kind of friends. We have discovered that it is a long process filled with difficulties which leads to weary of the lifestyle and ultimately to a turning-point (maturing out). Further we found the importance of a non criminal network connected to the turning-point and the life after that.</p>

The purpose of this essay is to contribute to an extensive understanding of former criminals and addicts. These people are facing several difficulties and possibilities during childhood, adolescence, the active period, the turning-point and life after the turning-point and we have examined what they might consist of. In this survey we have applied a qualitative method and collected our basis from interviews with former criminals and addicts. Criminality and addiction is a complex problem. There are many different factors which contribute to develop this. The most differential factors are; insecure childhood, low self-esteem and wrong kind of friends. We have discovered that it is a long process filled with difficulties which leads to weary of the lifestyle and ultimately to a turning-point (maturing out). Further we found the importance of a non criminal network connected to the turning-point and the life after that.

Denna undersökning är baserad på en fallstudie på en idrottsprofilerad förskola. Metoden vi valde att använda oss av under arbetes gång var fallstudie. Denna fallstudie genomfördes med hjälp av intervjuer med personal, rektor och ansvarig på barn och utbildningsnämnden. Även observationer gjordes. Bakgrunden till studien grundades sig i att vi såg att allt fler förskolor valde att profilera sig. Syftet med undersökningen är att se vad som händer när en rektor initierar och verkställer en profilering på en förskola. Organisationsteori har varit den teoretiska utgångspunken i denna fallstudie. Resultatet vi kom fram till är att vid en initiering utförd av rektorn utan personalens medverkan tenderar göra arbetet oordnat och personalen osäker. Det kan även bero på en saknad av engagemang kring den valda profileringen från personalens sida.

Syftet med min studie är att kartlägga och granska möjliga konkreta åtgärder i klassrumssituationen kring elever i ett problemskapande beteende. Fokus riktas framförallt mot elever i åk 1-6. Specialpedagogens syn på problemskapande beteende, förebyggande insatser och de åtgärder som kan nämnas i ett åtgärdsprogram gällande en elev i ett problemskapande beteende lyfts fram.  Studien ger en vid översikt kring elever i ett problemskapande beteende, dels vad som kan läggas i detta begrepp och dels vilka åtgärder som är möjliga att använda i mötet med ett problemskapande beteende. En kvalitativ intervjustudie har genomförts på fem utbildade specialpedagoger. Sammanfattningsvis pekar studien på att några få ord kan ringa in det som behövs för att förebygga och bemöta ett problemskapande beteende. Det handlar om tid för samtal med eleven, tid för att möta elevens nätverk och tid för att kompetensutveckla och reflektera kring förhållningssätt och strategier i mötet med eleven. De konkreta åtgärderna som lyfts fram att använda inom klassrummets ramar handlar i stor utsträckning om tydlighet, struktur och skapandet av förutsägbarhet. Relationens betydelse lyfts också fram. Samtliga intervjuade gör kopplingar till miljöns inverkan då det gäller vad som kan uppfattas som problemskapande eller ej.

Det är svårt för personer med funktionsnedsättning att få en anställning på den öppna arbetsmarknaden och handlar det om en intellektuell funktionsnedsättning är chanserna än mindre. Funktionsnedsatta ska precis som alla andra ha en chans att genom sin sysselsättning kunna försörja sig. Men den låga sysselsättningsgraden, de långa inskrivningstiderna på Arbetsförmedlingen och den procentuellt sett höga arbetslösheten för den här gruppen visar på att det finns svårigheter med att ta sig in på arbetsmarknaden.   Syftet med studien är att undersöka möjliga framgångsfaktorer, som medverkar till att elever som gått på gymnasiesärskolans nationella program, ökar sina möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Som andra syfte studeras hur framgångsfaktorerna tillgodoses i gymnasiesärskolans nya läroplan från 2013.   Det finns inte så mycket forskning gjord om lindrigt utvecklingsstörda ungdomars övergång från skola till arbetsliv, framförallt inte forskning där individerna själva får komma till tals. Med kvalitativa intervjuer som metod utgörs resultatet i den här studien av att fem unga vuxna mellan 25-31 år själva får berätta om sina upplevelser och erfarenheter kring särskoletiden och vägen till ett arbete.   En historisk tillbakablick är viktig för att skapa en större förståelse för nutiden. I avsnittet Bakgrund och forskningsöversikt beskrivs hur samhällssynen för gruppen utvecklingsstörda har förändrats de senaste årtiondena samt hur skolsystemet utformats genom åren. Avsnitten om samhälls- och skolutveckling används tillsammans med tidigare forskning och resultatet av intervjuerna i analysen. Analysen sker dels med hjälp av Urie Bronfenbrenners teori Utvecklingsekologi samt Håkan Jenners tankar kring motivation och realistiska anspråk.   Studiens resultat tyder på att möjligheterna för en framtida anställning ökar med hjälp av arbetsplatsförlagd utbildning samt att den sker inom ett motivationsskapande intresseområde för individen. Små undervisningsgrupper där utveckling av förmågor som samarbete, självständighet, ödmjukhet, noggrannhet och social kompetens är ytterligare exempel på andra viktiga framgångsfaktorer.

I förskolan har förskollärare möjligheten att skapa en aktiv livsstil bland barn och detta är viktigt på grund av att det idag blir allt vanligare med sedentärt beteende bland människor. Syftet i denna studie har därför varit att undersöka hur förskollärares attityder till fysisk aktivitet kan påverka barns möjlighet till deltagande i fysiska aktiviteter. För att ta reda på förskollärares attityder har en enkätundersökning genomförts. Resultatet från enkäten har sedan i en analys kopplats samman till tidigare forskning och Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori för att besvara studiens frågeställningar och syfte. Resultatet i studien visade att de förskollärare som valde att delta i denna undersökning har en positiv attityd till fysisk aktivitet och detta styrktes av att förskollärarna svarade att det både genomfördes samt att de kunde ge exempel på olika fysiska aktiviteter. I analysen diskuterades att detta kan innebära goda möjligheter för barn till att delta i fysisk aktivitet.