Bakgrund: Antalet äldre patienter som söker vård till akutmottagningen har ökat med åren. De flesta sökande av dessa äldre patienter är multisjuka, vilket innebär att de äldre patienterna har minst två sjukdomar. Sjuksköterskor upplever stress och frustration i sitt arbete på akutmottagningen på grund av tidsbrist och brist i kompetenser samt erfarenhet. Syfte: Att beskriva äldre multisjuka patienters upplevelser av att bli vårdade på akutmottagningen. Metod: En systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes baserad på 10 kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatdelen presenteras utifrån två teman med sina respektive subteman. Första temat är ”Positiva upplevelser”, som inkluderar två subteman” Att uppleva tillfredsställelse och bli sedd och respekterad” och ” Att uppleva trygghet och tillit”. Andra tema är ”Negativa upplevelser” som inkluderar två subteman ”Att uppleva sig övergiven” och ”Att uppleva brist på trygghet och tillit”. Slutsats: Äldre multisjuka patienter har en stark önskan om att uppleva trygghet och sjuksköterskans närvaro. Att sjukvårdspersonalen är professionella och säkra i sin yrkesroll leder till att äldre patienter känner sig trygga, sedda och respekterade. När sjukvårdspersonalen inte har tillräckliga kunskaper och erfarenheter om de äldre patienternas hälsotillstånd leder det till att de äldre patienterna upplevde sig övergivna, otrygga samt en minskad tillit till sjukvårdspersonalen. / Background: The number of older patients who require and seek the emergency department is increasing every year. Most of them have multiple diseases, which means that the older patients have at least two diseases. The nurses encounter a lot of stress and frustration while working at the emergency department because there is always shortage of time but also because they might have a lack in their knowledge, certain competence skills or experience. Aim: To describe the experiences of older patients with multiple diseases to be cared at the emergency department. Method: A systematic literature study with descriptive synthesis based on 10 qualitative scientific articles. Results: The result is presented based on two themes with two subthemes, respectively. The first theme is "Positive Experiences", which includes two subthemes "Experiencing satisfaction, being seen and respected" and "Experiencing security and trust". The second theme is "Negative Experiences", which includes two subthemes "Experiencing abandonment" and "Experiencing lack of security and trust". Conclusion: Older patients with multiple diseases have a strong desire for staff presence and safety. The fact that healthcare personnel are professional and safe in their occupational role leads to older patients feeling safe, seen and respected. When healthcare personnel do not have sufficient knowledge and experience about the older patients’ health condition, older patients experience abandonment, insecurity and reduced confidence in healthcare personnel.

Bakgrund och syfte: I svensk sjukhusvård har arbetet med att införa Lean eller Lean- inspirerade system pågått under de senaste årtiondena. Detta har inte varit helt problemfritt då Lean ursprungligen kommer från industrin och innehåller terminologi och tankesätt som speglar varuproduktion. Många anställda inom vården har svårt att ta till sig att deras arbetsplats skall ses som en produktionsenhet vilket kan försvåra implementeringen i verksamheten och det är inte heller självklart att det blir någon förbättring efteråt. Syftet med vår studie har varit att studera forskning och annan litteratur om effekterna av Lean-implementering i svensk sjukhusvård och vad det gett för resultat. Metod: Arbetet är genomfört som en litteraturstudie över tillgänglig forskning och litteratur som beskriver direkta effekter av Lean i svensk sjukhusvård. Resultaten är kategoriserade utifrån vilket område av verksamheten som påverkats. Resultat: En väl genomförd implementering av konceptet visar sig ha i huvudsak positiva effekter på väntetider för vård, genomloppstider för patienter, en smartare resursanvändning, förbättrat samarbete, minskad stress och ett bättre upplevt ledarskap. Resultaten visar också att en mindre lyckad implementering kan skapa en större förändringsrelaterad stress och högre personalomsättning samt att det finns en risk för suboptimering om enheter genomför förändringar isolerat från andra. Diskussion: Att Lean kan ha positiva effekter på arbetsplatsen anses vara väl underbyggt inte bara i denna sammanställning utan även i annan forskning. Utmaningen ligger snarare i införandet och strategier för detta då nästan hälften av alla organisationer som försöker sig på ett Lean-inspirerat förbättringsarbete misslyckas med att hålla det vid liv. En framgångsrik implementering kräver förankring i organisationens mål och visioner, uthållighet och en god systematik. Annars riskerar verktygen att bli en pålaga för en redan pressad personal och stjälpa snarare än att hjälpa organisationen.

I denna uppsats undersöks om akutmottagningarnas långa väntetider kan bero på att olämpliga teorier appliceras på vårdmarknaden. Det undersöks med en fallstudie av hälso- och sjukvården i Västra Götaland där vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med fem anställda i kanslierna som ansvarar för att ge politikerna information till sjukvårdsbeslut och för att stödja politikerna i styrandet av hälso- och sjukvården. Det är en kvalitativ studie med en abduktiv ansats.Vår empiri indikerar att en stor orsak till akutmottagningarnas långa väntetider är att de har ett inflöde av patienter med relativt milda symptom som kunde ha omhändertagits inom primärvården. Förklaringar till det är att klienterna ofta har bristfällig kunskap om lämpliga vårdenheter och ofta antar att de får bättre vård på akutmottagningar än inom primärvården. Många av de patienter på akutmottagningarna som kommit till olämplig vårdenhet är äldre och kroniskt sjuka.Den här studien indikerar att olämpliga teorier har applicerats på Västra Götalands vårdmarknad. Inspirationen till vårdmarknaden tycks till stor del härstamma från traditionella nationalekonomiska teorier. Vi anser dock att de är olämpliga på Västra Götalands vårdmarknad på grund av bristande utbud, bristande konkurrens, irrationella klienter och risker för missgynnanden. Vi föreslår istället ett större fokus på sociologiska marknadsteorier.Den här studien begränsas av det relativt låga antalet intervjusubjekt. Vi har dock hittat tecken i vår empiri på ett samband mellan missgynnade klienter inom primärvården och det ökade inflödet till akutmottagningarna. Vår förhoppning är att detta kan bidra med uppslag till framtida, mer omfattande undersökningar. / This paper addresses long waiting times in Swedish emergency units by examining if appropriate theories are applied to the healthcare sector. This is examined with a case study of the healthcare sector in Västra Götaland County where we have conducted semi-structured interviews with five members of the staff responsible for providing the county’s politicians with information for healthcare decisions as well as supporting the politicians in managing the healthcare sector. It is a qualitative study with an abductive approach.The findings from our empirical research indicate that one major reason for the emergency units’ long waiting times is that they have an influx of patients with relatively mild illnesses that could have been handled in the primary care. Explanations for that are that clients often are ill-informed and often expect to get better care at emergency units than in the primary care. Many of the emergency units’ misplaced patients are elderly and chronically ill.This study indicates that inappropriate theories have been applied to the healthcare sector in Västra Götaland County. The inspiration for the healthcare sector seems to be from traditional economics to a large extent. We conclude, however, that traditional economics is inappropriate on the healthcare sector in Västra Götaland County because of the lacking supply, lacking competition, irrational clients and risk for disadvantages. Instead, we suggest a higher focus on sociological market theories.This study is limited by the relatively low amount of interview subjects. We have, however, found indications in our empirical material for a connection between disadvantaged clients in the primary care and the increased influx to the emergency units. We hope that this could provide ideas for future and more elaborate studies.This paper is written in Swedish.

Magnetic Resonance Imaging (MRI) can be used in many clinical situations, but they are limited by high costs and time-consuming properties. Most focus has been on improving the technical side of MRI, and not as much on process improvements. Long access times to MRI examinations can be the cause of inefficient workflows of the departments, which can cause adverse effects for the patients. A market research of the Swedish radiology departments that perform MRI examinations resulted in a wide range of median access times, ranging from approximately 21 days to 130 days. This indicates potential for improvement in their workflows. To improve workflows, they need to be analysed and measured. A model for process time efficiency analysis in MRI departments was created in this project which can assess 5 different metrics. These metrics are number of examinations, examination time, turnover time, scanner utility, and scheduling consistency. Potential improvement strategies to reduce the access times associated with the metrics in the model is discussed. Examination time is mostly affected by the technique and the examination protocol but making the change to an abbreviated version of the protocol has the potential to significantly reduce examination time. This is especially useful for screening purposes. Reduction in turnover time can be achieved by analysing the process in between examinations and making suitable changes in preparation of patients and examinations, and in architecture for a more streamlined throughput. The scheduling process has a large impact on efficiency and reduction in access times and increasing utility rate. It is important for the scheduling process to be flexible to increase efficiency. As a result of this report, the conclusion is that a benchmarking project could be conducted on Swedish radiology departments to determine best practices in workflows. / Magnetresonanstomografi (MRT) kan användas i många kliniska situationer, men de är begränsade av höga kostnader och tidskrävande egenskaper. Störst fokus har tidigare varit på de tekniska aspekterna av MRT och inte lika mycket på processförbättring. Långa väntetider till MRT-undersökningar kan vara orsaken av ineffektiva arbetssätt på avdelningarna, vilket skapar negativa effekter för patienter. En marknadsundersökning av de svenska radiologiavdelningarna som utför MRT-undersökningar resulterade i ett stort spann av väntetider, från ungefär 21 dagar till 130 dagar. Detta indikerar förbättringspotential i deras arbetssätt. För att förbättra arbetssätt måste de analyseras och mätas. En modell för att mäta effektivitet för processtder på MRT-avdelningar skapades i detta projekt med fem olika mätvärden. Dessa mätvärden är antal undersökningar, undersökningstid, tid mellan undersökningar, användningsgrad av maskiner och efterföljande av bokningstid. Potentiella förbättringsstrategier för att minska väntetider länkade till mätvärderna i modellen diskuteras. Undersökningstiden påverkas mest av tekniken och protokollet för undersökningen, men genom att byta till ett förkortat protokoll kan undersökningstiden minskas avsevärt. Detta kan vara särskilt användningsbart vid screeningundersökningar. Tiden mellan undersökningar kan minskas genom att analysera processen mellan undersökningarna och göra ändringar i förberedelser av patient och undersökning samt arkitektuella ändringar för en mer effektivserad genomströmning. Bokningsprocessen har en stor betydelse för effektiviteten, minskning av väntetider och ökad användningsgrad. Det är viktigt att bokningsprocessen är flexibel för att öka effektiviteten. Som resultat av denna rapport är slutsatsen att ett benchmarkning-projekt kan utföras på svenska radiologiavdelningar för att hitta bra arbetssätt.

Healthcare resources in Sweden are limited, and not everyone that wants care can receive it. Restrictions on access to care are therefore necessary. The restrictions can be implemented in various ways, but in Sweden, waiting lists are used. Waiting lists are often considered a more equitable way to distribute healthcare compared to using prices. Research has however shown that these waiting lists sometimes lead to inequalities, where, for example, higher income is associated with shorter waiting times. We study the relationship between socioeconomic status and waiting times for elective care in Region Östergötland during the period 2018-2023. Linear regression analysis is used to study this link. The overall delivery of care appears equal, but the specialty of Ophthalmology shows disparities in waiting times related to socioeconomic factors. A more detailed analysis also shows that the relationship varies depending on the length of the waiting time within Ophthalmology / Hälso- och sjukvårdens resurser i Sverige är knappa och alla som vill ha vård kan inte få det. Begränsningar i tillgången till vård är således ett måste. Det kan ske på flera olika sätt men i Sverige används vårdköer för detta. Köer anses ofta vara ett mer jämlikt sätt att fördela vård än att använda priser. Det finns dock studier som visar att dessa vårdköer ibland leder till ojämlikheter, där exempelvis högre inkomst är kopplat till kortare väntetider. Vi studerar sambandet mellan socioekonomisk status och väntetid till elektiv kirurgi i Region Östergötland under 2018-2023. Linjär regressionsanalys används för att analysera sambandet. Resultaten visar att vården i stor utsträckning levereras på ett jämlikt sätt. Det existerar dock ojämlikheter inom specialistområdet Ögonsjukvård kopplat till socioekonomisk status. En mer detaljerad analys visar även att sambandet varierar beroende på väntetidens längd inom Ögonsjukvård.

A large part of Swedish medical care is expected to be provided from the primary health centers. However, these centers are experiencing challenges in terms of shortages of personnel, an increased volume of patients, higher workload, increasing queue lengths, and increasing costs. Addressing these issues at the primary health centers is important for both improving the operation at the local centers and the functionality of the Swedish healthcare system. This thesis aims to explore the primary health center operation, focusing on a typical public primary health center in Stockholm. This is done to find parameters that affect the flow of patients and develop a graphical model that serves as a foundation for further model development, simulations and optimization of good health. To address the complex and dynamic primary health center system, a system dynamics approach is adopted. A literature review was conducted to gain an understanding of the primary health center environment and to identify parameters that impact the primary health centers ability to operate and/or affect the quality of service towards patients. The model development involved constructing cases and extracting parameters that change over time. The parameter relationships were determined through interpretation and are supported by literature. The model was qualitatively validated with the assistance of expert feedback. The presented result is determined to capture the basic operation of the primary health center and the model can be used as a foundation for further simulations. / En stor del av den svenska sjukvården förväntas levereras från vårdcentraler. Vårdcentralerna står dock inför utmaningar när det gäller brist på personal, ökad patientvolym, högre arbetsbelastning, ökade kölängder och ökande kostnader. Att hantera dessa problem på vårdcentralerna är viktigt både för att förbättra den lokala verksamheten och funktionaliteten i svensk hälso- och sjukvård. Syftet med detta arbete är att undersöka vårdcentralens verksamhet och fokuserar på en typisk offentlig vårdcentral i Stockholm. Detta görs för att hitta parametrar som påverkar patientflödet, för att utveckla en grafisk modell som utgör en grund för vidare modellutveckling, simuleringar och optimering av god hälsa. För att adressera det komplexa och dynamiska vårdcentral-systemet antas ett system dynamiskt tillvägagångssätt. En litteraturgenomgång genomfördes för att få en förståelse för vårdcentralens miljö och identifiera parametrar som påverkar vårdcentralens förmåga att driva verksamheten och/eller påverkar kvaliteten på vården för patienter. Modellutvecklingen innebar att konstruera fall och extrahera parametrar som förändras över tid. Parametrarnas relationer bestämdes genom tolkning och stöds av litteratur. Modellen genomgick en kvalitativ valideringsprocess baserad på expertutlåtanden. Resultatet, den grafiska modellen, som presenteras anses fånga vårdcentralens grundläggande funktion och kan användas som grund för vidare simuleringar.