<p>Den första januari 2006 trädde en ny version av Aktiebolagslagen ikraft. En av nyheterna i den nya lagen är omarbetningen av borgenärsskyddsreglerna. Reglernas äldre koppling till begreppet utbetalning bortfaller och istället införs begreppet värdeöverföring. Uppsatsen presenterar begreppet och de därtill hörande kapitalskyddsreglerna samt analyserar de konsekvenser införandet av begreppet kan få. Inom denna analys ryms kritik på hur lagstiftaren valt att definiera begreppet, främst med avseende på begreppets koppling till redovisningsrätten, en koppling som skapat viss osäkerhet kring begreppets verkliga innebörd. Kritik framförs även på borgenärsskyddets sanktionsregler, vilka kunde utformats bättre för att skapa en mer stringent koppling till värdeöverföringsbegreppet. Trots denna kritik är den huvudsakliga slutsatsen att reglerna i den nya aktiebolagslagen skapar, i förhållande till den äldre lagstiftningen, ett bättre skydd för aktiebolagens kapital och därmed stärker borgenärernas ställning.</p>

Den första januari 2006 trädde en ny version av Aktiebolagslagen ikraft. En av nyheterna i den nya lagen är omarbetningen av borgenärsskyddsreglerna. Reglernas äldre koppling till begreppet utbetalning bortfaller och istället införs begreppet värdeöverföring. Uppsatsen presenterar begreppet och de därtill hörande kapitalskyddsreglerna samt analyserar de konsekvenser införandet av begreppet kan få. Inom denna analys ryms kritik på hur lagstiftaren valt att definiera begreppet, främst med avseende på begreppets koppling till redovisningsrätten, en koppling som skapat viss osäkerhet kring begreppets verkliga innebörd. Kritik framförs även på borgenärsskyddets sanktionsregler, vilka kunde utformats bättre för att skapa en mer stringent koppling till värdeöverföringsbegreppet. Trots denna kritik är den huvudsakliga slutsatsen att reglerna i den nya aktiebolagslagen skapar, i förhållande till den äldre lagstiftningen, ett bättre skydd för aktiebolagens kapital och därmed stärker borgenärernas ställning.

Utöver de lagenliga formerna av värdeöverföringar som återfinns i 17 kap. ABL, kan i förarbeten och doktrin särskiljas varianter som inte anses förenliga med lagstiftningen. Dessa utgörs bland annat av förskotts- och interimsutdelningar, och ska sanktioneras med återbäringsskyldighet och bristtäckningsansvar. Med hänsyn till avsaknaden av ett uttryckligt förbud, har det genom åren uppstått en gränsdragningsproblematik mellan dessa olovliga utdelningsvarianter och förbjudna lån. I denna studie har främst med hjälp av förarbeten och doktrin redogjorts för gränsdragningen, och undersökts begreppens underliggande definitioner. Närståendelåneförbudet har genom åren varit tämligen omdiskuterat, både i fråga om dess existens och underliggande syften. Sanktionerna som följer av förbjudna lån är både civilrättsliga, straffrättsliga och skatterättsliga. Det kan därmed direkt konstateras att en överträdelse av låneförbudet medför betydligt mer ingripande sanktioner än olovliga värdeöverföringar. Det är en av orsakerna till att gränsdragningen är essentiell, inte minst med hänsyn till förutsebarhetsprincipen. Frågan om förbjudna penninglån och dess gränsdragning gentemot förskottsutdelningar belystes nyligen i rättsfallet NJA 2021 s. 388. I domen uppställde HD ett antal kriterier som ska tas hänsyn till för att avgöra om en transaktion utgör ett lån eller inte, som i viss mån klargör begreppets tillämpningsområde. Gränsdragningsproblematiken kan orsaka vad som i vår mening får anses vara ett kringgående av låneförbudsreglerna, något som fortfarande inte kan anses utrett. Problematiken grundar sig delvis i den straffrättsliga sanktion som följer av låneförbudet, eftersom domaren i sin bedömning av en transaktion därmed är bunden av legalitetsprincipen. I uppsatsen lämnas rekommendationer i syfte att tydliggöra rättsläget och dess föreliggande gråzon. Ett uttryckligt förbud mot förskotts- och interimsutdelningar synes inte motiverat, utan istället föreslås andra åtgärder som kan vidtas för gränsdragningens klargörande. Utöver det nämnda finns anledning att utöka de kriterier som används för att fastställa huruvida en transaktion utgör ett förbjudet lån eller inte. I den alternativa lösningen ingår en avkriminalisering av låneförbudet, vilket skulle öppna dörrar för en vidare och mer ändamålsenlig tolkning utifrån förbudets syfte. Mycket i låneförbudets historia talar även för att reglerna är i behov av reformering.

No description available.

No description available.

<p>Bakgrund: När ett bolag ska göra en vinstutdelning efter ett avslutat verksamhetsår, måste styrelsen enligt nya bestämmelser motivera vinstutdelningen. Vid motivering av vinstutdelning skall styrelsen ta hänsyn till bolagets ekonomiska ställning och göra en prövning enligt försiktighetsregeln. Vinstutdelningen får endast genomföras om den uppfyller kravet på försvarlighet.</p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur icke börsnoterade koncerners moderbolag motiverar sin vinstutdelning enligt den nya ABL. Vi kommer även att granska hur revisorer upplever att icke börsnoterade koncerner följer de nya lagregleringarna.</p><p>Nyckelord: Beloppsspärr, försiktighetsregeln, motivering av vinstutdelning, upplysningsplikt, utdelning, vinstutdelning och värdeöverföring.</p><p>Metod: För att besvara problemformuleringarna valde vi att använda en både kvantitativ och kvalitativ metod. Årsredovisningar i elektronisk form granskades samt så genomfördes det intervjuer med revisorer.</p><p>Teori: I uppsatsen har vi använt oss utav intressentmodellen och agentteorin.</p><p>Slutsatser: Efter genomförd undersökning kom vi fram till att den vanligaste motiveringen av vinstutdelningen är nyckeltal. Alla revisorer anser att bolagen motiverar sin vinstutdelning, då det är tvingande enligt lag. I vissa fall kan det förekomma standardiserade motiveringar av vinstutdelningar, p.g.a. brist på kunskap eller tid hos styrelsen. Den nya lagändringen har bl.a. medfört att tydligheten inom tolkning av vinstutdelning har ökat.</p>

Bakgrund: När ett bolag ska göra en vinstutdelning efter ett avslutat verksamhetsår, måste styrelsen enligt nya bestämmelser motivera vinstutdelningen. Vid motivering av vinstutdelning skall styrelsen ta hänsyn till bolagets ekonomiska ställning och göra en prövning enligt försiktighetsregeln. Vinstutdelningen får endast genomföras om den uppfyller kravet på försvarlighet. Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur icke börsnoterade koncerners moderbolag motiverar sin vinstutdelning enligt den nya ABL. Vi kommer även att granska hur revisorer upplever att icke börsnoterade koncerner följer de nya lagregleringarna. Nyckelord: Beloppsspärr, försiktighetsregeln, motivering av vinstutdelning, upplysningsplikt, utdelning, vinstutdelning och värdeöverföring. Metod: För att besvara problemformuleringarna valde vi att använda en både kvantitativ och kvalitativ metod. Årsredovisningar i elektronisk form granskades samt så genomfördes det intervjuer med revisorer. Teori: I uppsatsen har vi använt oss utav intressentmodellen och agentteorin. Slutsatser: Efter genomförd undersökning kom vi fram till att den vanligaste motiveringen av vinstutdelningen är nyckeltal. Alla revisorer anser att bolagen motiverar sin vinstutdelning, då det är tvingande enligt lag. I vissa fall kan det förekomma standardiserade motiveringar av vinstutdelningar, p.g.a. brist på kunskap eller tid hos styrelsen. Den nya lagändringen har bl.a. medfört att tydligheten inom tolkning av vinstutdelning har ökat.

No description available.

The thesis examines the protection of shareholders against undesired value transfers as a result of misvaluations in mergers and divisions of private companies. The situation that there has been an undesired transfer of value is tested both against specific and general protection rules in the Swedish Companies Act and against general protection rules in the Swedish Contracts Act and the Swedish Tort liability Act. The conclusion in that shareholders in the company who suffers an economic loss as a result of a misvaluation of the counterparty company do not enjoy protection from several general protection rules. The thesis also examines how mergers and divisions can be implemented in the scope of the value transfer rules in chapter 17 of the Swedish Companies Act. The result is a number of amendments to the definition of a value transfer in Chaper 17 Section 1 and to the refund liability in Chapter 17, Section 6 of the Swedish Companies Act. The proposed amendments are also tested against applicable EU legislation to ensure conformity with EU law.

No description available.