Bakgrund: Mäns våld mot kvinnor är ett stort samhällsproblem där en av tre kvinnor i världen någon gång under sin livstid utsatts för våld i nära relation. Det föreligger dock ett stort mörkertal och därmed talar inte statistiken för den egentliga förekomsten. Många kvinnor normaliserar våldet och därför sker det ofta i tystnad. Våldet kan bidra till att de inverkar på de våldsutsatta kvinnornas hälsa. Syfte: Syftet var att belysa hur kvinnor som utsatts för våld i nära relationer upplever att det har inverkat på deras hälsa och de kan söka vård av olika anledningar. Metod: I den här studien så har en kvalitativ metod baserad på fem självbiografier använts. Analysen av självbiografierna utfördes efter Lundman och Graneheims tolkning av innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i sex huvudkategorier med tillhörande underkategorier; att förlora självkänslan, att drabbas av stressrelaterade symtom, att drabbas av emotionella konsekvenser, att få en psykiatrisk diagnos, att få suicidtankar och att få bestående men. Kategorierna och underkategorierna redogör för hur kvinnorna som utsatts för våld i nära relation upplever att det inverkat på deras psykiska hälsa. Slutsats: Studien visade att våldet bidrog till psykisk ohälsa som tog sig olika uttryck, gav suicidtankar, ett stort lidande samt bestående men hos kvinnorna.

Bakgrund: En tredjedel av världens kvinnor har under sin livstid upplevt fysiskt, psykiskt och/eller sexuellt våld i en nära relation. Det är sjuksköterskors ansvar att kunna möta och identifiera våldsutsatta kvinnor. Syfte: Att belysa sjuksköterskans erfarenhet av att möta kvinnor som misstänks vara utsatta för våld i nära relationer, och som söker vård inom primärvården. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie med tre kvalitativa respektive fyra kvantitativa vetenskapliga originalartiklar från databaserna Cinahl och PsycInfo. Till dataanalysen användes den integrerade analysmetoden. Resultat: Resultatet beskrivs genom tre kategorier: identifiera tecken på våld, kunskap och utbildning samt rutiner och strategier. Resultatet belyser brist på kunskap, utbildning, rutiner och strategier för att sjuksköterskor ska känna sig förberedda på att möta våldsutsatta kvinnor. Slutsats: Det behövs mer utbildning om våld mot kvinnor i nära relationer. Det krävs mer forskning och kunskap för att sjuksköterskor ska känna sig manade och förberedda att möta denna stora patientgrupp.

Studien undersöker kommunala verksamheters arbete med våld i nära relationer med både våldsutsatta och våldsutövare. Studien undersöker även socialarbetares upplevelser av arbetets möjligheter samt bakomliggande orsaker som kan leda till våld i nära relationer. Det tillämpades en kvalitativ metod där fem semistrukturerade intervjuer genomfördes. Intervjupersonerna var socialarbetare som arbetar med våld i nära relationer som handläggare, samtalsbehandlare, kurator och samordnare. För att analysera insamlad empiri har en tematisk analys utförts där tre huvudteman kunde identifieras. De tre huvudteman var arbetets organisering, bakomliggande orsaker för våld i nära relationer och upplevelser av arbetets möjligheter. Resultatet visar att samtliga verksamheter organiserar arbetet i specialiserade enheter. Syftet är att effektivisera arbetet och öka möjligheterna att erbjuda adekvat hjälp till våldsutsatta och våldsutövare. Utmärkande bakomliggande orsaker var dysfunktionella uppväxtförhållanden, missbruk, psykisk ohälsa och försämrad känslohantering. Intervjupersonerna upplever att arbetet med klienter är psykiskt påfrestande och det krävs professionellt stöd för att hantera det. Vidare visade resultatet att det finns ett flertal förbättringsområden trots att verksamheterna ansåg att de har goda resurser.

This essay touches on social workers experiences in the work of discovering children who have experienced violence. The social workers experiences in the work of discovering children who have witnessed domestic violence has shown to be very complex and previous studies have shown that the social services work is flawed. That is why we saw an interest in understanding the social workers point of view in this problem. The essay's result is built upon six semi-structured interviews with social workers who are active in their line of work. The result of the interviews was analyzed with the help of Michael Lipsky's theory “Street-level bureaucracy” and previous studies on the subject. The essay has shown that children’s voices have to be heard in order for the social workers to identify their exposure to violence. Other important aspects with the work of finding children who have experienced violence is the cooperation with other institutions such as the school and the police, as well as the importance of the social workers experience. Some of the difficulties that the social workers experienced were uncooperative parents, lack of time, high workload as well as the problems with the social services act and the care of young persons (special provisions) act in correlation to each other.

Syftet med denna studie var att få fördjupad kunskap om området mäns våld i nära relationer. I studien undersöktes hur verksamheter arbetar med män som frivilligt söker stöd och behandling för sitt våldsutövande samt hur professionella resonerar om orsaker till att män utövar våld. För att uppnå detta hade studien sin utgångspunkt i en kvalitativ metod där data samlades in via intervjuer med professionella som arbetade på olika kriscentrum alternativt avdelning för familjefrid i Sverige. För att analysera empirin användes Connells maskulinitetsteori med genusteorin i bakgrunden. Denna studies resultat visade att män som frivilligt söker behandling tar ansvar över sitt våldsutövande samt att psykiskt och latent våld var den vanligaste våldsformen i nära relationer. Den vanligaste behandlingsmetod som användes var Alternativ till våld (ATV) med inslag av KBT, psykoterapi, traumabehandling och MI. Orsakerna till våldet ansågs oftast vara en känsla av maktlöshet samt svårigheter i kommunikation och känslouttryck. Studiens resultat visade också att män som utövat hedersrelaterat våld och förtryck samt grovt våld inte frivilligt söker stöd för sitt våldsutövande. Slutsatsen är att problematiken med mäns våld i nära relationer är komplex. I enlighet med studiens resultat är slutsatsen att det potentiellt finns två olika målgrupper vad gäller män som utövar våld i nära relationer. Slutsatsen är också att männen som utövat våld i nära relationer och som frivilligt söker behandling kan uppleva sig otrygga med innebörden att de har dålig självkänsla. Vidare, kan uppväxtförhållanden och samhällets normer och förväntningar på män spela en roll för huruvida män utövar våld i nära relationer. Denna studies resultat tyder på att preventiva insatser för våld i nära relationer bör göras i tidig ålder. Vilket gör det betydelsefullt för det socialpedagogiska fältet då det handlar om fostran, social inlärning och socialisation.

Bakgrund: År 2019 anmäldes 10 200 fall av misshandel i en nära relation i Sverige. Våldetbrukar delas upp i fysiskt, psykiskt och sexuellt våld. Oavsett typ ger det både fysiska ochpsykiska konsekvenser för den utsatta personen. Exempelvis finns en ökad risk försjälvmordsförsök bland personer som utsatts för fysiskt våld i en nära relation. Det har ävenvisat sig finnas svårigheter med att fråga om våld i nära relationer bland sjuksköterskor.Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att fråga om våld inära relationer.Metod: En litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga empiriska artiklar med kvalitativstudiedesign. Litteratursökningen genomfördes i databaserna CINAHL och PubMed. Utvaldaartiklar kvalitetsgranskades med hjälp av SBU:s mall för kvalitetsgranskning ochanalyserades sedan med kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Fyra huvudteman identifierades under analysen: etablera en tillitsfull relation,verktyg för att fråga, känslor i samband med att fråga samt barriärer mot att fråga. Utöverdessa teman identifierades också tio subteman.Konklusion: Sannolikheten att patienter avslöjar sin våldsutsatthet för sjuksköterskor ökarom sjuksköterskorna lyckas etablera en tillitsfull relation. Användning av någon typ avverktyg, exempelvis frågeformulär, kan göra det lättare för sjuksköterskor att fråga om våld inära relationer. Sjuksköterskor behöver även vara förberedda på att uppleva blandade känslori vården av patienter som utsätts för partnervåld. Det finns också barriärer mot att fråga omvåld i nära relationer vilka skulle behöva minimeras för att lättare upptäcka partnervåld. / Background: In 2019, 10 200 cases of intimate partner violence (IPV) were reported inSweden. Violence is usually divided into physical, psychological, and sexual violence. Nomatter the type of violence, there can be both physical and psychological consequences forthe person exposed to IPV. For instance, there is an increased risk of attempted suicide afterexposure to IPV and physical violence. It has also been found that nurses find it difficult toask about IPV.Aim: The aim of this study was to shed light on nurses’ experiences of asking about intimatepartner violence.Method: A literature review based on ten scientific empirical articles with a qualitativeapproach. Data was collected through the databases CINAHL and Pubmed. Articles werequality controlled with SBUs quality control template and then analyzed through qualitativecontent analysis.Result: Four major themes were identified: establishing a trustful nurse-patient relation,tools for asking, feelings related to asking, and barriers to asking. Ten subthemes were alsoidentified.Conclusion: If nurses are able to establish a good nurse-patient relation the probability thatpatients will reveal their experiences of IPV increases. The usage of tools such asquestionnaires can make the process of asking about IPV easier. Nurses have to be preparedto experience mixed feelings in nursing patients exposed to IPV. There are barriers preventingnurses from asking about IPV.

The aim of the study is to examine how Swedish newspapers portray abused men and abusing women in domestic violence. The main method used is qualitative content analysis to answer the research questions. The secondary method used is quantitative content analysis to be able to quantify categories and themes that appeared in the empirical material. The result of the study is that Swedish newspapers portray abused men and abusing women differently based on gender characteristics and power structures.

Bakgrund: Våld i nära relationer utgör ett stort samhällsproblem och medför negativa hälsokonsekvenser. Kvinnor drabbas i högre utsträckning än män och utsätts ofta för grövre och återkommande våld. I hälso- och sjukvårdens arbete ingår att fråga om våldsutsatthet då detta misstänks samt att bistå med adekvat vård och stöd.Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att möta kvinnor som utsatts för våld i nära relationer.Metod: En litteraturstudie med elva kvalitativa vetenskapliga artiklar.Resultat: Resultatet beskrivs i fyra kategorier: Känslomässiga effekter, försvårande faktorer i mötet med kvinnan, sjuksköterskors professionella roll i mötet och sjuksköterskors kunskap och attityder kring våld. Möten med våldsutsatta kvinnor har en känslomässig inverkan på sjuksköterskor och känslomässiga gränser och avståndstagande beskrivs. Försvårande faktorer i mötet är kunskapsrelaterade, arbetsmiljörelaterade, organisatoriska eller personligt relaterade, såsom kunskapsbrist, tidsbrist, otydliga riktlinjer eller personliga värderingar. Sjuksköterskorna betonar tillit och empati i mötet och beskriver tvärprofessionellt samarbete som betydande. Sjuksköterskors attityder och fördomar kring våldsutsatthet påverkar interaktionen med våldsutsatta kvinnor.Slutsats: Att möta våldsutsatta kvinnor innebär en komplex och känslomässig utmaning för sjuksköterskor och präglas av försvårande faktorer, attityder och fördomar. Sjuksköterskors beskrivningar av att handskas med sina känslor indikerar ett behov av stöd på arbetsplatsen. För att understödja sjuksköterskor och säkerställa god omvårdnad behövs kunskapsfördjupning och tydliga riktlinjer kring våldsförebyggande arbete.

No description available.

Bakgrund: Våld i nära relationer definieras som fysiskt, psykiskt och/eller sexuellt våld utfört av en partner i en nära relation. Tretton kvinnor i Sverige dödas varje år av en man som de har eller tidigare har haft en relation med. Våldet är ett folkhälsoproblem som belastar samhället. Sjuksköterskans kunskap är viktig i mötet med våldsutsatta kvinnor för att identifiera våld i nära relationer då sjuksköterskor ofta utgör den första kontakten med sjukvården. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av att möta kvinnor som utsatts för våld i nära relationer.   Metod: Allmän litteraturöversikt med induktiv ansats. Databassökningar i PubMed och CINAHL. Femton artiklar kvalitetsgranskades enligt Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag och inkluderades i resultatet som analyserats med kvalitativ analysmetod. Resultat: Vårdmiljön och sjuksköterskans professionella ansvar har betydelse i mötet med kvinnor som utsatts för våld i nära relationer. I vårdmiljön upplever sjuksköterskorna tidsbrist, platsbrist och avsaknad av rutiner på arbetsplatsen. I sjuksköterskornas professionella ansvar behöver sjuksköterskorna hantera sina känslor i mötet med den våldsutsatta kvinnan, vara medveten om sina egna erfarenheter av att vara utsatt eller ha bevittnat våld i nära relationer, informera och stödja kvinnan samt hantera en upplevd kunskaps och utbildningsbrist.  Slutsats Vårdmiljön och sjuksköterskans professionella ansvar har betydelse i mötet med kvinnor som utsatts för våld i nära relationer. Sjuksköterskorna upplever kunskapsbrist, tidsbrist och brist på privata utrymmen som försvårar omhändertagandet av våldsutsatta kvinnor. Sjuksköterskor behöver därför ytterligare utbildning inom ämnet våld i nära relationer och mer tid till mötet med dessa kvinnor.