Bakgrund: kvinnor som har blivit utsatta för våld i nära relationer vågar inte prata om vad de har blivit utsatta för. Det kan bero på att det är ett tabubelagt ämne men även andra orsaker så som att de blir dåligt bemötta av sjukvårdspersonalen. Kvinnorna väljer på så sätt att inte prata om problemet, och det leder till att våldet inte uppmärksammas. Syfte: Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelse av bemötandet med sjukvården efter att ha blivit utsatta för våld i nära relationer. Metod: En kvalitativ litteraturstudie har tillämpats, egentlig informationssökning har gjorts i databaserna PubMed och Cinahl Complete för att få fram material till resultatet. Resultat: Kvinnor upplevde att de inte blev tagna på allvar samt att de inte fick tillräckligt med stöd av sjukvårdspersonalen. Majoriteten upplevde att de blev negligerade av sjukvårdspersonalen, samt att sjukvårdspersonalen inte hade förståelse för kvinnornas situation. De blev inte värdigt bemötta när de inte kunde vara privata. Det visade dock att ett fåtal kvinnorna upplevde att de är betydelsefulla genom att de får praktiskt stöd och att sjukvårdspersonalen var lyhörda. Det visade även att kvinnor upplevde mer trygghet när de blev bemötta av kunnig vårdpersonal. Diskussion: Kvinnor får inte emotionellt stöd, inte tillräckligt med tid samt att sjukvårdspersonalen inte har erfarenhet och kunskap om ämnet. Detta har lett till att kvinnorna inte väljer att prata om detta med sjukvårdspersonalen.

Ekonomiskt våld är ett utbrett samhällsproblem, trots det finns fortfarande relativt lite forskning som fokuserar på den ekonomiska dimensionen av våld i nära relationer. Med ett analytiskt fokus på resurser syftar denna studie till att utveckla förståelsen av mäns ekonomiska våld mot kvinnor och att undersöka myndigheters bemötande av detsamma. Uppsatsens teoretiska ramverk består av två-system-teorin, vilket är en syntes av radikalfeministisk och marxistisk feminism (Walby, 1990), och begreppen våldets kontinuum (Kelly, 1988), maskuliniserad byråkrati (Ferguson, 1984) samt ekonomiskt, socialt, kulturellt och symboliskt kapital (Bourdieu, 1987). Baserat på elva intervjuer med ekonomiskt våldsutsatta kvinnor som lämnat sin våldsutövande partner visar analysen att olika typer av resurser kan användas som redskap för att utöva ekonomiskt våld. Det ekonomiska våldet kvinnorna utsatts för är sammanflätat med erfarenheter av andra våldsformer, till exempel psykiskt och sexuellt våld. Vidare kan det gemensamma föräldraansvaret öppna upp ytterligare vägar för utövandet av ekonomiskt våld, trots separation från våldsutövaren. Analysen påvisar även att lagändringen, som genomfördes 2016 i socialförsäkringsbalken, möjliggjorde för att underhållet i större utsträckning kan användas för att utöva ekonomiskt våld och att socialtjänsten främst erbjuder emotionellt stöd, i form av stödsamtal, trots att kvinnan uppvisar ett stort behov av ekonomiska resurser. Slutligen bidrar studien med kunskaper om betydelsen av kvinnans egna resurser för att kunna skydda sig mot det ekonomiska våldet. Sammantaget dras slutsatsen att det ekonomiska våld kvinnorna utsätts för av män är omfattande och komplext. Genom att besitta olika kapital kan kvinnan skydda sig och därmed leva ett liv fritt från våld. För de som saknar resurser kan Försäkringskassan och/eller socialtjänsten, beroende på kontext, bära ett ansvar. Baserat på kvinnornas berättelser återfinns dock brister i myndigheternas arbetssätt och bemötande som kan leda till ytterligare våld från såväl den våldsutövande partnern som myndighetspersoner.

Syftet med denna studie är att undersöka vilken forskning och kunskap det finns kring våld i nära relationer mellan samkönade par. Vidare är syftet att undersöka hur samhällsinsatserna ser ut för våldsutsatta personer i samkönade relationer som söker hjälp i ett heteronormativt samhälle. / It is known that domestic violence in same-sex couples is an issue that needs to be addressed similarly to the discourse of domestic violence in heterosexual relationships or violence against women. Therefore, it is of interest to examine what research there currently is to be found on the matter. There is also an importance to examine what kind of support same-sex couples can acquire from different social agencies in relation to domestic violence. Because of the limited research on the subject, there is a need for more empirical research. Due to a restricted level of knowledge within the Swedish research on this subject, the study will discuss the topics without being bound to a specific place. This actuality is taken into account however and is also analyzed in the study. The purpose of this study is to examine what knowledge there is in connection to domestic violence in same-sex couples. Additionally, the study aims to examine how the support for same-sex couples is designed in a heteronormative society. To be able to achieve this, material have been collected through previous empirical research. A systematic literary research method has been used to collect the data for this study. In the result and analysis, various themes were constructed which are used to answer the question formulations. Some of these are: the connection between homophobia and domestic violence in same-sex couples, intersectionality and power as a theory as well as how they can help analyze domestic violence in same-sex couples and also what knowledge and experience professionals have about violence in same-sex couples. These themes are in turn divided into subtitles and all the themes are related to violence in same-sex couples. It became clear during the study, that the reception HBTQ-people get from different social services as well as people in their close proximity is going to influence their prerequisites when it comes to recognizing and defining domestic violence in the relationship. This circumstance is also affected by the heteronormative society and it’s patriarchal structure. This is usually displayed in ignorant meetings with medical personnel, family members but also strangers. The perspective on how the discourse regarding HBTQ-people, gender and sexuality is affecting same-sex couples is also a reoccurring topic in the study. Too insure to what extent this affect has and how negative stereotypes and norms can be extinguished, for the purpose of widening the knowledge about domestic violence in same-sex couples, there is a need for more research.

Bakgrund: Våld i nära relationer är ett stort samhällsproblem. Den utsatta kvinnans skador är fysiska såväl som psykiska och sjuksköterskan möter de våldsutsatta kvinnorna överallt i vården. Komplexiteten att möta och vårda en utsatt kvinna påverkas av ett antal faktorer som inverkar på omvårdnaden. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att belysa sjuksköterskans erfarenheter i mötet med den våldsutsatta kvinnan. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats har använts. Sökningarna i CINAHL och PsycInfo genererade 10 artiklar vilka resultatet grundades på. Analysen gjordes med hjälp av en stegmodell av Forsberg och Wengström (2016). Resultat: Sjuksköterskors erfarenheter av mötet med våldsutsatta kvinnor presenteras i fyra huvudteman; behovet av utbildning och kunskap, erfarenheter i mötet med den våldsutsatta kvinnan, sjuksköterskans känslomässiga påverkan samt organisationen. Resultatet visar på erfarenheter som sjuksköterskan har gällande utbildning och fortbildning inom området. Även avsaknad av riktlinjer och rutiner för att hantera komplexiteten bakom ämnet framkom. Ytterligare erfarenheter var att samspelet med den våldsutsatta kvinnan hade stor betydelse för omvårdnaden. Konklusion: Resultatet belyser sjuksköterskors erfarenheter av omvårdnaden runt den våldsutsatta kvinnan. Majoriteten av sjuksköterskorna erfor att sin utbildning var otillräcklig för att kunna ingripa och ge omvårdnad till den våldsutsatta kvinnan. I litteraturstudien framkommer även sjuksköterskans erfarenheter att känslomässigt påverkas i mötet med den våldsutsatta kvinnan men även olika erfarenheter som rör organisationen. / Background: Intimate partner violence is a major societal problem. The affected women's injuries are physical as well as mental, and nurses care for these women everywhere in the care setting. The complexity of meeting and caring for women affected by domestic violence is influenced by a number of factors in relation to nursing. Aim: The aim of the literature review is to illustrate nurses’ experiences of meeting women exposed to intimate partner violence. Method: A literature review with a qualitative approach has been used. The search in CINAHL and PsycInfo generated 10 articles on which the result was based. The analysis was done using a model by Forsberg and Wengström (2016). Results: Nurses' experiences of meeting the abused women is presented in four main themes; the need of knowledge and skills, experiences when meeting the abused women, nurses' emotional impact, and organisation. The result shows that nurses often have inadequate education and skills in this area. The review also found a lack of guidelines and procedures to deal with the complexity behind the topic. Another key situation and challenge were identified as the interaction between the abused woman and the nurse providing care. Conclusion: Most of the nurses experienced their education to be insufficient to be able to intervene and care for the abused woman. Most of the nurses said that the education was inadequate to intervene and give the best of care to the abused woman. The literature review also reveals experiences of the emotional impact on the nurses and different experiences regarding the organisational level.

Våld i nära relationer är ett allvarligt problem världen över. Socialarbetare möter våldsutsatta i sitt dagliga arbete, ibland utan att veta, de har därför en stor möjlighet inom arbetet med våld i nära relationer för att identifiera, screena och erbjuda hjälp till våldsutsatta. Men det är först på senare år som arbetet med våld i nära relationer har uppmärksammats. Studiens syfte är att undersöka hur socialarbetare uppfattar våld och utforska deras upplevelser av att de identifiera och hantera ärenden där våld förekommer, vilket görs genom en litteraturöversikt där åtta vetenskapliga artiklar analyseras genom tematisk analys. Det framkommer att socialarbetare upplever att de inte är tillräckligt rustade för att hantera våldsärenden vilket beror på flera faktorer. Kunskapsluckor, brister i eller obefintliga riktlinjer och redskap från verksamheten samt otillräcklig utbildning och träning är de största orsakerna till detta. Erfarenhet av partnervåld både arbetsmässigt och i privatlivet har också en påvisad inverkan på socialarbetares uppfattningar och upplevelser av våld i arbetet. Studien har också uppmärksammat ett forskningsfält som ännu är relativt outforskat. / Intimate partner violence is a serious problem worldwide. Social workers meet victims of violence frequently in their work, sometimes unknowingly, thus they have a great opportunity for identifying, screening and managing intimate partner violence. Yet the work with intimate partner violence has not been observed until recent years. This study aims to explore social workers’ perception of and experience with identifying and handling intimate partner violence, this is done through a literature overview in which eight scientific articles are thematically analysed. The findings suggest that social workers feel inadequate to handle intimate partner violence in their work due to knowledge gaps, insufficient guidelines and frameworks from their organization and also insufficient training. Personal- and work-related experience of intimate partner violence were also shown to influence social workers’ perception of the subject. This study has also identified a field of research which still is relatively unexplored.

The aim of this study was to shed some insight on the relationships betweenvictims of domestic partner violence and the professional social workers theymeet for help and support. Focus was placed on how the professional relationshipis crafted, how the meetings and conversations are held and what they contain andhow the social workers perceive the clients and their situation. This wasaccomplished by interviewing professionals working with people that have beenexposed to domestic violence and analyzing the results with both communicationand gender theory in mind. The conclusions reached show that compassion,patience and empathy are important tools when building a relationship of trust andsupport, especially since shame and denial are big hindrances for those seekinghelp. Furthermore, the study found that the social workers often regard the violentrelationships in a normative and sometimes stereotypical manner in terms ofgender roles and heterosexuality, but recognized them as complex and individualnonetheless.

Våld i nära relationer är ett samhällsproblem. Ett problem som drabbar den uppväxande generationen hårt. Ungdomar kan bevittna den här typen av våld i hemmet samt utsättas för det i egna relationer. De unga personer som utsätts för våld i en nära relation vänder sig främst till vänner för att få stöd. Ungdomsstyrelsen (2013) lyfter därför fram skolan som en viktig arena för att sprida kunskap som kan synliggöra och förebygga våld i nära relationer. Den här studien har som syfte att undersöka svensklärares inställning till att med eleverna läsa och samtala om våld i nära relationer inom ramen för litteraturundervisningen på gymnasiet. Studien har vidare syftat till att undersöka vilka förutsättningar svensklärarna på gymnasiet ges till att med eleverna läsa och samtala om våld i nära relationer inom ramen för litteraturundervisningen. Den genomförda studien är en flermetodsstudie. Det innebär att en enkätundersökning har kombinerats med semistrukturerade intervjuer. Den forskningsstrategin har använts i syfte att få en fördjupad förståelse för det undersökta området. Detta såtillvida att de kvantitativa resultaten har lett till frågeställningar som har följts upp genom intervjuerna. Det är 52 svensklärare från 12 olika gymnasieskolor belägna i 6 skilda kommuner som har besvarat enkäten och det är 7 av dessa lärare som har intervjuats. Studien påvisar att det mellan svensklärarna finns olika inställningar till att med eleverna läsa och samtala om våld i nära relationer inom ramen för litteraturundervisningen. Den genomförda resultatanalysen visar att de skilda inställningarna går att dela in i två huvudkategorier som utgörs av skolan och litteraturundervisningen är en del av livet och skolan och litteraturundervisningen är en frizon. Det som utgör en skillnad mellan de båda kategorierna är bland annat de perspektiv som finns på styrdokumenten. I kategorin skolan och litteraturundervisningen är en del av livet återfinns ett fokus på styrdokumentens skrivningar om värdegrund medan det i kategorin skolan och litteraturundervisningen är en frizon föreligger ett fokus på styrdokumentens skrivningar om att undervisningen ska ta sin utgångspunkt i det som förenar eleverna. Det finns mellan de båda kategorierna också en skillnad med avseende på vad som är att visa omsorg om eleverna samt vad som är att betrakta som en trygg miljö för samtal om känsliga ämnen. Resultaten vad anbelangar förutsättningar påvisar att lärarna upplever att det saknas strukturella förutsättningar, vilket innebär att det inte finns utrymme för det kollegiala lärandet och erfarenhetsutbytet samt för det kollegiala samarbetet över ämnesgränserna.

Våld i nära relationer är ett stort samhällsproblem, som drabbar såväl kvinnor som män. Dock drabbas kvinnor av ett mer allvarligt och upprepat våld. Det finns bristande erfarenhet och kunskap kring mäns utsatthet för våld i nära relationer. Den bristande kunskapen skulle kunna utgöra svårigheter för hälso- och sjukvårdspersonal att identifiera och uppmärksamma dessa män. Syftet är att kartlägga mäns upplevelser av våld i nära relation samt upplevelsen av att söka stöd som grund till att skapa en vårdande vård. En beskrivande litteraturöversikt innehållande elva artiklar av både kvantitativ och kvalitativ ansats som sökts fram i databaserna Cinahl och PsycArticles. Resultatet presenteras utifrån två teman med fem subteman. Flera studier stärker mäns upplevelse av våldet, i form av våldets karaktär samt konsekvenser av våldet. Vidare förstärker studier den normativa och stigmatiserade bilden av våld i nära relationer samt inslag av hälso- och sjukvårdspersonalens attityder. Mäns våldsutsatthet är förknippat med samhällets normer kring våld i nära relationer. Det finns ett bristfälligt bemötande från myndigheter däribland hälso- och sjukvård gentemot män.

No description available.

Studiens syfte var att undersöka ungdomars attityder till olika former av våld i nära relationer bland unga och hur ungdomar anser att våldet kan förebyggas. Vidare var syftet att undersöka ungdomars attityder till att söka hjälp om man blir utsatt, respektive utövar våld i nära relation, samt vilka olika faktorer som kan försvåra att söka hjälp. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats. Data samlades in genom tre fokusgruppsintervjuer, totalt deltog 5 tjejer och 6 killar mellan 16 - 18 år. Tematisk analys användes för att analysera intervjuerna. Det empiriska materialet bearbetades vidare med stöd av teorierna utvecklingsekologi och våldets normaliseringsprocess samt begreppen stigma och normer, empirin relaterades även till tidigare forskning. Studiens resultat visar på att ungdomarna är medvetna om olika typer av våld och att de anser att alla typer av våld är lika allvarliga. De uttrycker även att våld har normaliserats bland ungdomar, genom memes och skämt på sociala medier. Olika typer av digitalt våld är det våld som nämns som mest förekommande bland unga. Studiens resultat visar även på att brist på kunskap om våld i nära relationer bland unga kan vara en orsak till att våld uppstår och även till att unga inte söker hjälp. Som förebyggande arbete visar resultatet på att undervisning om nära relationer med fokus på ungdomars relationer och vad som är våld efterfrågas bland unga. Resultatet visar även på att ungdomar föredrar att gå till vänner för stöd, men av rädsla för att bli dömd av omgivningen kan det vara ett alternativ att gå till en professionell med tystnadsplikt. Vidare framkom skam och brist på information om var man kan vända sig som anledningar till att inte söka hjälp. Genomgående visar studiens resultat att ungdomar behöver mer kunskap kring våld i nära ungdomsrelationer, både som en förebyggande åtgärd men också för att underlätta hjälpsökande. Denna studie bidrar med ytterligare kunskap kring hur ungdomar ser på våld i nära relationer och vilka hinder som ungdomar ser i hjälpsökande samt vad de anser är viktigt när det kommer till förebyggande arbete.