Bakgrund: Våld i nära relationer innebär fysiskt, psykiskt och/eller sexuellt våld. Det anses vara ett stort hälsoproblem som främst drabbar kvinnor och ger fysiska, psykiska och sociala konsekvenser. Hälso- och sjukvården har ett stort ansvar gällande att upptäcka och hjälpa utsatta kvinnor samt förebygga våld i nära relationer, men många kvinnor upplever att de inte fått adekvat stöd och hjälp från hälso- och sjukvården. Syfte: Att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskors beredskap inför och agerande vid mötet med kvinnor som misstänks vara eller är utsatta för våld i nära relation. Metod: Allmän litteraturöversikt med analys och sammanställning av tio vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ data. Resultat: Faktorer som påverkade beredskap och agerande var dels relaterade till sjuksköterskan som person; attityder och tankar kring sjuksköterskans professionella roll, sjuksköterskans känslor samt personliga och professionella erfarenheter av våld i nära relationer. Dels påverkade också faktorer som var relaterade till sjuksköterskans omgivning och förutsättningar; utbildning och praktiska färdigheter, miljö samt organisation. Slutsats: Fördjupade kunskaper, erfarenhet och en mer öppen, förstående attityd hos sjuksköterskor visade sig kunna vara avgörande för kvaliteten på vården av kvinnor som har blivit utsatta för våld i nära relationer. Klinisk betydelse: Utbildning inom våld i nära relationer skulle kunna utvecklas, attityder diskuteras och handlingsplaner införlivas på ett tydligare sätt i vården. / Background: Intimate partner violence involves physical, psychological and/or sexual violence. It is viewed as a major health problem that mainly affects women and has physical, psychological and social consequences. The health care system has a great responsibility in identifying and helping subjected women and in preventing intimate partner violence, yet many women feel that they do not get adequate support and help from the health care services. Aim: To illuminate factors affecting nurses‟ preparedness for and interaction with women who may be or are subjected to intimate partner violence. Method: General literature review with analysis and synthesis of ten research articles with both qualitative and quantitative data. Results: Factors were partly related to the nurse in person; attitudes and conceptions about the nurses‟ professional role, the nurses‟ feelings, and personal and professional experiences of intimate partner violence. Other factors were related to the nurses‟ environment and conditions; education and practical skills, environment and organization. Conclusion: Enhanced knowledge, experience and more open-minded and understanding attitudes among nurses could be determining for the quality of care of women subjected to intimate partner violence. Clinical significance: Education about intimate partner violence could be developed, attitudes discussed and guidelines implemented in a more explicit manner in healthcare.

The purpose of the following essay has been to identify four men’s momentums of their volunteer access to treatment for their disruptive gender-based violence. The questions that have been asked in the entrance of this field have been divided into the following questions: (i) is it possible to identify the processes of change that leads to turning points into the interviewed men's treatment of violence, (ii) how do the interviewed men, themselves, reflect on their turning points into treatment, and (iii) are there other, implicit, interpretations and analyzes of men's access into treatment that I can discern in their stories? As a point of departure of the analysis one theoretical perspective has been used to explain and analyze men’s access to treatment, the sociological life course perspective, focusing on the concept of turning points. The method to approach this field has been qualitative interviews with a life story oriented approach which means that, focus has been to let the four interviewed men describe their lives from early childhood to their adulthood and from their histories identify contingent processes to their access of treatment. The study resulted in a division of two parts, one part consisting the processes that have been identified by the men’s stories of present tense of violent outbursts. The second part consists of men’s own stories and interpretations of the processes that contributed to their access to treatment where I imposed that, the men were in treatment when the interviews were conducted. In the first part, I discovered that the insight of a problematic behavior has occurred when another group of actors have become involved in a specific dispute arising or that the women in the relationship left them. A common expression of events seemed to be fear in different arenas; the fear of losing their partner or the fear of being alone, fear of that other people's views upon them would change, or that they would not be socially accepted. In the second part, it is consistently that the men problematizes blame and shame that they have suffered but this with the discursive understanding of the attributes of a man who batter, as they themselves, are internalized by the process of treatment that they undergo. The result of both parts was that the men seemed to need processes of opportunities for a win to avoid losses in their access to treatment. It took a win for the men, or at least that they have avoided any losses to come to the realization that there are opportunities and possibilities for them. The processes for men’s access to treatment that have been found have been a balance between risk and loss and the chance of possible gains and either the risk or chance can be ruled out.

Denna litteraturstudie undersöker hur gravida kvinnors livssituation påverkas av mäns våld. Datamaterialet består av tolv vetenskapliga artiklar med syftet att framföra kvinnornas egna berättelser. Artiklarna har analyserats och tematiserats och slutligen blivit fyra teman och tio subteman vilket representerar litteraturstudiens resultat. Resultatet diskuteras i relation med teorier om könsmakt, radikalfeminism och ojämlikhetens fyra nivåer för att få förståelse för kvinnans livssituation i ett större sammanhang. Diskussionen belyser hur socialarbetare kan inspireras att arbeta med kvinnor utsatta för våld under graviditet ur ett empowermentorienterat perspektiv. Litteraturstudien visar att det är viktigt att socialarbetare har en helhetsbild och förståelse för hur kvinnornas hemsituation, ambivalens, självbilder och svårigheterna med att lämna bildar en komplex livssituation där kvinnorna och deras barn behöver stöd och hjälp för att kunna agera efter sina egna behov och öka sin makt. / This literature review investigates how pregnant womens’ life situations are affected by mens’ violence. The data material consists of twelve articles which aims to present the womens’ own stories. The articles/studies have been analysed and categorised into four themes and subthemes, which represents the result of the literature review. The result has been discussed with the theory of gender power, radical feminism and the four levels of inequality for a greater understanding of the womens’ life situations. The discussion illustrates how social workers can be inspired to work with women, who are exposed to violence during pregnancy, with a perspective of empowerment. The literature review shows the importance for social workers to have an overall picture and understanding about how the womens’ home situation, ambivalence, self images and the difficultness with leaving creates a complex life situation where the women and their children are in need of support and help to be able to act on their own needs and increase their power.

En 2009 se encontraron 708 mujeres asesinadas en Guatemala, un número que se ha incrementado drásticamente en los últimos años. Una gran parte de estos asesinatos son brutales y presentan signos de violencia sexual y tortura, lo cual señala una conexión específica de violencia de género. El término feminicidio tiene su origen en el carácter de estos crímenes, el asesinato de mujeres por el hecho de ser mujeres y es la forma más extrema de la violencia de género contra la mujer. La impunidad rodea estos casos de feminicidio y muchas mujeres critican al Estado por no poder garantizar la seguridad y los derechos de las mujeres. El propósito de este estudio es obtener una comprensión más amplia del caso del feminicidio y su aumento en Guatemala después de la guerra civil y la firma de los Acuerdos de Paz en 1996. Se emplea un método cualitativo y se pregunta cuál es la situación actual de las mujeres en lo referente a la violencia de género y cómo es que el feminicidio puede surgir y desarrollarse en un país que se considera democrático. Mediante la aplicación de una perspectiva feminista y de teorías estructurales sobre la violencia contra la mujer, se observa que la concurrencia de estructuras patriarcales muy fuertes, un deficiente proceso de reconciliación después de la guerra civil y la exclusión de las mujeres en el proceso de paz, y sobre todo la falta de una perspectiva de género dentro de las instituciones estatales, crea un contexto en donde el feminicidio puede ser aceptado y donde también puede desarrollarse.

The aim of this essay is to describe what the documentary film India’s daughter tells the viewer about the Indian society through an idea analysis. India’s daughter, released in 2015, directly became a big discussion. Since documentary films are sources of information and might affect opinions it is interesting to analyze one. To be able to examine what is said in the film, the following question will be used: What is said about women and their place in the Indian society, Does the ideas show that change is needed or not? and Is there anything that points to that what is said in the documentary affects people’s opinion? The theories used in this essay is feminism and conservatism as ideal types to describe in what direction the ideas are heading, and theories about how media affects opinions to see if what is said in the film actually matters. The result shows that the content of the film and the ideas about women does matter for people’s opinion. It is also clear that there are at least two different ideas about what place women should have in the society, even though the idea that change is needed is the most popular.

The purpose of this study was to examine constructions within the Swedish legal system of the plaintiff and the defendant in court cases involving domestic violence. Nils Christies theory of the ideal victim in addition with Strobls criterions was used as theoretical framework. The methodological approach of this study belongs to the critical linguistics. The analysis contained both freeing sentences and convictions during 2016 in Gothenburg's District Court. The result revealed that different types of constructions were present in the material, both regarding the plaintiff and the defendant. It is our belief that in the convicted cases the woman is being described as more fearful and subdued. The cases where the defendant was found guilty contained more vivid descriptions of the violence and the women’s fear. We could see that the plaintiffs response to the violence seemed to be of great importance. The less resistance the better. The analysis also revealed signs of variation in the court´s ruling between similar cases. This with regard to what extent the woman cooperated during the legal process. / Den här studien hade som syfte att undersöka tingsrättens olika framställningar av målsägande och åtalade under rättsprocesser rörande grov kvinnofridskränkning. Som teoretisk ram användes Christies teori om det ideala offret, tillsammans med Strobls tilläggskriterier. Friande och fällande domar från Göteborgs tingsrätt från år 2016, rörande grov kvinnofridskränkning, analyserades med hjälp av kritisk lingvistik. Resultatet visade att det förekom olika konstruktioner av både målsägande och åtalad i materialet. I de fällande domarna framställdes målsäganden som betydligt mer rädd och kuvad i jämförelse med i de friande domarna. Rädslan hos målsäganden beskrevs överlag i ett mer målande språk i de fällande domarna. Målsägandens respons på våldet verkade också vara av vikt. Det framkom även stor variation i hur tingsrätten dömde i de fall där kvinnans medverkan under rättsprocessen inte var klanderfri. Med utgångspunkt i detta så kan rättssäkerheten ifrågasättas vid rättsfall rörande grov kvinnofridskränkning.

The aim of the essay has been to investigate how therapists explain the causes for the occurrence of men's violence against women in intimate relations, and the opportunities and difficulties they experience during the treatment of these men. The study is based on qualitative interviews with four therapists who work with violent men. We analyzed the interviews with the help of thematic analysis which resulted in the sub-themes masculinity norms, violent experiences and powerlessness, which further created the main theme: causes of the violence. The sub-themes alliance building, motivated client, responsibility insight and gender norms in treatment created the main theme: opportunity for change. The sub-themes addiction, lack of mentalizing ability and shaming created the main theme: difficulties in treatment. The results indicate that the therapist agrees that there is no simple explanation for the occurrence of violence by men against women in intimate relations and neither a way of working against it. The results also indicate that the explanation for the occurrence of violence differs between therapists and they have some different opinions about how one should work to fight men's violence against women. / Uppsatsens syfte har varit att undersöka hur behandlare beskriver orsaker till uppkomsten av mäns våld mot kvinnor i nära relationer samt vilka förutsättningar och svårigheter de upplever i behandlingen. Studien baseras på kvalitativa intervjuer med fyra behandlare som arbetar med våldsutövande män. Vi har analyserat intervjumaterialet med hjälp av tematisk analys som resulterade i subtemana maskulinitetsnormer, våldserfarenheter och vanmakt som utgjorde huvudtemat orsaker till våldet. Alliansbyggande, motiverad klient, ansvarsinsikt, könsnormer i behandling utgjorde huvudtemat förutsättningar för förändring. Missbruk, bristande mentaliseringsförmåga och skambeläggande utgjorde huvudtemat svårigheter i behandlingen. Resultaten tyder på att behandlarna är överens om att det inte finns någon enkel förklaring till våldets uppkomst eller ett sätt att arbeta mot det. Resultaten tyder också på att förklaringen till våldets uppkomst skiljer sig åt mellan behandlarna och de har en del skilda meningar kring hur man bör arbeta för att bekämpa mäns våld mot kvinnor.

Bakgrund: Mäns våld mot kvinnor är vanligt förekommande och nära hälften av alla svenska kvinnor har utsatts för någon form av övergrepp. Övervägande del av våldet sker från en man som kvinnan har någon form av relation med. Våldet leder till en ökad psykisk och fysisk ohälsa vilket kan få långtgående negativa effekter för kvinnornas livskvalitet. Sjukvården är ofta den första och ibland enda kontakten kvinnorna får med någon myndighet. Hur denna kontakt blir kan därför få avgörande betydelse för de utsatta kvinnorna. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskans attityder till att handla vid misstanke om fysiska och/eller sexuella övergrepp. Metod: En litteraturstudie innehållande elva artiklar med kvalitativ ansats designades. Databassökningar gjordes i CINAHL, PubMed samt PsycINFO. En manifest innehållsanalys gjordes med utgång från Forsberg och Wengström och två övergripande teman framträdde, Personliga faktorer och Organisatoriska faktorer. Resultat: Att möta kvinnor som råkat ut för övergrepp var för flertalet sjuksköterskor en utmaning och väckte mycket känslor. De kände sig osäkra och ansåg inte sig själva ha tillräcklig kompetens att ta hand om patientgruppen. Fördomar som sjuksköterskorna hade om våld mot kvinnor försvårade arbetet för dem. Sjuksköterskor med mer erfarenhet av att arbeta med våldsutsatta kvinnor såg däremot arbetet som belönande. Otillräckligt med tid och hög arbetsbelastning påverkade dock alla sjuksköterskor negativt. Konklusion: Sjuksköterskor som arbetar med våldsutsatta kvinnor genomgår en personlig utveckling som kan beskrivas i utvecklingsstadier från novis till expert. De oerfarna sjuksköterskorna behöver handledning och stöd från sjuksköterskor med mer erfarenhet. Sjuksköterskorna behöver även göras medvetna om sina egna förutfattade meningar genom utbildning för att kunna ge kvinnorna den adekvata och goda vården som de har rätt till. / Background: Men's violence against women is commonly occurring in our society and near half of all Swedish women have at some point been subject to some form of abuse. Most of the violence occur from a man whom the woman has some kind of relationship to. Abuse lead to increased mental and physical illness amongst the women subjected to it which can have far-reaching negative consequences concerning their well-being and health. The contact with public health care is often the first and sometimes the only contact these women get with any social authority. This meeting can therefore have crucial effect on the women’s quality of life. Purpose: The purpose of the literature study was to illuminate the nurse's attitudes to act on suspicion of physical and/or sexual abuse. Method: A literature study containing eleven articles with a qualitative approach was designed. Database searches were made using CINAHL, PubMed and PsycINFO. A manifest content analysis was conducted with Forsberg and Wengström’s approach and two overall themes appeared, Personal Factors and Organizational Factors. Result: Working with abused women was by most nurses considered a challenge and caused a lot of emotion. They felt insecure and did not consider themselves competent enough. Prejudices that the nurses held about violence against women also made their work difficult. However, those nurses with extensive experience in working with abused women, considered their work as rewarding. Conclusion: Nurses working with abused women undergo personal development that can be described in stages from novice to expert. The inexperienced nurses need guidance and support from more experienced nurses. Nurses also need to be made aware of their own prejudices through education, in order to give abused women the adequate care they are entitled to.

Bakgrund: Våld mot kvinnor är ett utbrett och tilltagande folkhälsoproblem världen över som pågår oavbrutet, samt ett oroande hot mot kvinnors liv och trygghet. Både klinisk och epidemiologisk forskning visar att våld i nära relationer är associerat med stora negativa hälsoeffekter och är en av de främsta anledningarna till kvinnors ohälsa. Sjukvården har en betydande roll i bemötandet med våldsutsatta kvinnor och en stor betydelse för kvinnornas tillfrisknande. Sjukvårdspersonalens bemötande har en inverkan på kvinnornas rehabilitering för att återfå hälsa. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa hur våldsutsatta kvinnor upplever bemötandet inom vården. Metod: Författarna gjorde en litteraturöversikt med kvalitativa artiklar.Resultat:Litteraturöversiktens resultat visar att de flesta våldsutsatta kvinnorna upplevde brister i bemötandet av sjuksköterskor vilket ledde till en känsla av bristande kontroll och autonomi. Detta gjorde att vårdrelationen påverkades negativt och ett vårdlidande skapades hos kvinnan. Bristande kunskap hos sjuksköterskor kring våldsbrott upplevdes av de våldsutsatta kvinnorna. Sjukvårdspersonalen ska i bemötandet, enligt kvinnorna, vara förstående, stöttande, empatiska, tillitsgivande och icke dömande. För att främja hälsa och välbefinnande och för att kvinnorna ska våga berätta om våldsutsatthet var en trygg miljö och ett gott bemötande med god kommunikation av stor vikt. Sammanfattning: Resultatet påvisar att majoriteten av de våldsutsatta kvinnorna upplevde brister i bemötandet av sjuksköterskor. Resultatet visade en avsaknad av kunskap och empati hos sjukvårdspersonalen vilket uppmärksammades av de våldsutsatta kvinnorna. De våldsutsatta kvinnorna upplevde även att sjuksköterskornas värderingar och normer påverkade deras professionella bemötande och arbete. / Background: Gender-based violence against women is a globally increasing and ongoing public health problem that poses a threat against women’s lives and safety. Both clinical and epidemiological studies suggest that intimate partner violence is associated with major negative health effects and is also listed as the most common reason for ill health amongst women. In general, the healthcare system plays a crucial role in the treatment of abused women as the given treatment will have a profound impact upon a woman's ability for rehabilitation to regain health. Aim:The purpose of this literature review was to research abused women's experiences of treatment in healthcare. Method:The authors completed a literature review with qualitative articles. Results:The result suggests that a majority of abused women experienced inadequate treatment by nurses in the healthcare system which led to a feeling of lack of control and autonomy. Overall, this suggests a negative relationship between healthcare professionals and patients; where female patients recall a general lack of knowledge amongst nurses concerning ‘intimate partner violence’. Nurses should, in the treatment of abused women, be understanding, supportive, empathic, trust-giving and non- judgmental. To support women in speaking about endured violence, it is essential for these patients to experience a safe environment where healthcare staff provide an adequate reception with satisfactory patient communication.  Conclusion:The result of the given litteratur review confirm that a majority of abused women experience inadequate treatment from nurses within the healthcare system. Overall, this was primarily due to the nurses’ general lack of knowledge about intimate partner violence and was observed by the abused women of the given treatment. In addition, abused women in the study recall nurses’ personal values and norms as a contributing factor that affected their professional work and patient treatment.

This study aims to understand how women’s interactions in online based forums concerningexperiences of violence contributes to practices of sisterhood. Women’s interactions havebeen analysed using conceptual understandings of awareness-raising and sisterhood. Thestudy’s primary contributions are the theoretical concepts: Linear and Circular practices ofsisterhood. The concepts are coined and introduced with the aim to make divergences withincontemporary understandings and practices of sisterhood visible. Circular practices ofsisterhood refer to the traditional practice based on a ‘give-and-take’ relation, with emotionalcloseness. Linear practices of sisterhood aim to delineate how sisterhood can be practices ‘to’someone, rather than ‘between’ two women. Linear practices of sisterhood can be explainedas: A practices sisterhood towards B, with the aim for B to be able to practice sisterhoodtowards C, and so on. I suggest that this change within traditionally central concepts is a resultof a professionalised work and movement towards men’s violence on women.My study is based on eight semi structured interviews. Five informants represented ‘shelterorganisations’, (referred to as formal forums) and three informants who represented accountson Instagram (referred to as informal forums). The interviews were centred around howwomen’s interactions concerning experiences of violence is understood and practiced withinthese forums. This study draws the conclusion that both formal and informal forumsunderstand women’s interactions concerning experiences of violence similarly. This as all ofthe informants understand violence as a female experience where interactions women-towomen has a certain value. All of the informants also describe these interactions as stipulatingpractices of sisterhood. What on the other hand differs between formal and informal forumsare the changes within the practices of awareness-raising and practices of sisterhood in theformal forums. With the support of Jeffner (1994) and Helmersson (2017) I argue thesechanges is a result sprung from the societies will to professionalise the work with men’sviolence on women. / I föreliggande studie har kvinnors interaktioner i onlinebaserade rum studerats i syftet attförstå hur erfarenhetsdelande och medvetandehöjning med våldet som gemensam erfarenhetbidrar till systerskap(ande). Kvinnors interaktioner har analyserats utifrån de(kvinno)historiskt centrala koncepten medvetandehöjning och systerskap. Studiens primärabidrag är de teoretiska koncepten Linjära och Cirkulära systerskap(anden). Konceptenintroduceras i syftet att bredda förståelsen av systerskap(anden) och synliggör en differens ipraktiker av samtida systerskap(anden). Cirkulära systerskap åsyftar den traditionellapraktiken där ett givande och tagande med emotionell närhet står i centrum. Linjärasysterskap(anden) ämnar synliggöra en förändrad praktik av systerskap. I linjärasysterskap(anden) systerskap(ar) kvinnor i ’etapper’, dvs, A systerskap(ar) med B för att Bska kunna systerskap(a) med C. Utifrån min studie föreslår jag att denna förändring är ettresultat av en professionalisering av kvinnors organisering mot mäns våld mot kvinnor.Min studie baseras på åtta semistrukturerade intervjuer. Fem informanter representerade’jourorganisationer’ (omnämnda som formella rum) och tre informanter representeradeInstagramkonton (omnämnda som informella rum). Intervjuerna centrerades kring hurkvinnors erfarenhetsdelande om våld förstås och görs i ’deras’ rum. Slutsatser som jag istudien drar är att informanter från både formella och informella rum förstår kvinnligterfarenhetsdelande på liknande vis. Detta då dem förstår våld som en kvinnlig erfarenhet därinteraktioner kvinna till kvinna har ett värde, och beskriver detta som (olika former av)systerskap(ande). Däremot skiljer sig praktiker, eller ’görandet’, av kvinnligterfarenhetsdelande. Dessa förändrade praktiker i de formella rummen argumenterar jag, medstöd av Jeffner (1994) och Helmersson (2017), är ett resultat av ett professionaliserat arbetemot mäns våld mot kvinnor