Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka socialarbetares arbete samt upplevelse av arbetet med våldsutsatta kvinnor. I studien har vi undersökt detta utifrån att ta reda på hur detta arbete ser ut som utförs av socialarbetarna samt hur socialarbetarna både känslomässigt upplever och använder sig av emotioner i arbetet med våldsutsatta kvinnor. Detta besvarades genom att ta del av socialarbetarnas egna berättelser om sitt arbete genom semistrukturerade intervjuer. Socialarbetarna är anställda inom olika myndigheter som arbetar med våldsutsatta kvinnor i södra Sverige. Vårt empiriska material har analyserats tillsammans med tidigare forskning och teori, där våra teoretiska utgångspunkter är gräsrotsbyråkrati och emotionssociologi. Studien visar på att våra respondenter har god kunskap om arbetet med våldsutsatta kvinnor som de även upplever vara meningsfullt trots att det är ett känslosamt arbetsområde. Då det är ett känslosamt arbete upplever respondenterna att de ibland behöver hålla en professionell mask för att underlätta hanteringen av de känslor som uppstår i möte med den våldsutsatta. Det framkommer även att respondenterna på olika sätt använder sig av bedömningsinstrumentet FREDA där samtliga upplever att det underlättar arbetet. Hälften av respondenterna upplever samtidigt detta instrument som ett hinder då det inte passar alla typer av våld och kvinnor. Trots att vår lag tydligt beskriver hur arbetet ska se ut, upplever respondenterna att det inte alltid når upp till denna lag. Vi kan inte dra några generella slutsatser kring hur alla socialarbetare agerar i arbetet med våldsutsatta kvinnor i Sverige. / The aim of this qualitative study is to examine the work performed by social workers and their experience of conducting abused women. In this study, this is examined on the basis of finding out how the work is performed by the social workers and how the social workers both emotionally experience and use emotions in the line of work. Moreover, this was answered by studying the social workers' own stories about their work through semi-structured interviews. The social workers participating in the interview were employed by various establishments who work with women exposed to violence in southern Sweden. Furthermore, the empirical material was analyzed together with previous research and theory, where the theoretical starting points were Street–Level Bureaucracy and sociology of emotions. The study displays that our respondents have good knowledge concerning their work with abused women, also they find their jobs meaningful despite the fact that it is emotionally challenging. To manage the strains the respondents are required to keep a professional mask to facilitate the handling of emotions that arise in the accouterment with the abused women. Henceforth, they use the assessment tool FREDA in different ways, to facilitate their work. However, at the same time, half of the respondents’ experience that the instrument may be an obstacle as it does not suit all types of violence and women. Although the Swedish law has clear descriptions’ on how the work should be performed, the respondents feel that it is not always possible to acquire it. Finally, no general conclusions can be drawn about how all social workers act in their work with abused women.

Domestic violence around the world increased, especially during the ongoing Covid-19 pandemic. The Swedish Democrats' however state that the increasing violence in Sweden is a result of the migration flow and an import of mediaeval values. The Swedish Democrats' claim they have the solution to develop the prevention of violence further.  The view of the Swedish Democrats' in their agenda is analysed within this thesis. Political statements, debates, and interviews, as well as information about the political party and their ideology is extracted from books, former scientific research reports and newspapers articles. The social construction of gender and men´s violence towards women is investigated using a combination of philosophical assumptions and specifically chosen theories to women´s subordinated position in the gender order in society.  The Swedish Democrats' fear that state feminism is pushing hatred of men that threatens individual Swedish men, nuclear families, and western civilisation. They are also worried about the change of men and masculinity. However, their understanding is influenced by the ideological beliefs on how the gender order should be organised.

Bakgrunden till denna studie är för att ett av de stora folkhälsoproblemen globalt såväl nationellt är mäns våld mot kvinnor. Att utöva våld mot en annan människa kränker de mänskliga rättigheterna, samtidigt som våldet kan orsaka ekonomiska, fysiska och psykiska konsekvenser för individen och samhället. Syfte var att öka kunskapen om vilka preventiva åtgärder som behövs för att hindra män att utöva våld i nära relation, på individnivå och samhällsnivå utifrån behandlares perspektiv. Metoden var kvalitativ som analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats, genom sju semistrukturerade intervjuer av behandlare som arbetar inom frivillig sektor, inom frivården samt på anstalt med män som utövat våld i nära relation. Resultatet visade på fyra teman; kompetenser, uppmärksamma beteendemönster, uppmärksamma relationsmönster och samverkan. Alla fyra teman delades upp på individuell nivå och samhällsnivå. Resultatet visade att insatser behöver göras tidigt i livet. Att se och fånga upp signaler på att vara utsatt för våld inom skola och barnomsorg är av största vikt. Att som barn vara utsatt för våld för med sig ett destruktivt beteende över tid som är en riskfaktor. Våldsutövare behöver hjälp och stöd för att förändra det våldsamma beteendet. Slutsatsen i denna studie är att samverkan mellan myndigheter är viktigt för att uppmärksamma våldet och på så sätt förhindra våldets uppkomst. Ökad kunskap och kompetens inom alla myndigheter, för att tidigt upptäcka signaler på utsatthet är andra sätt att förhindra att våldet fortsätter. / <p>Betyg i Ladok 211205.</p>

Våld mot kvinnor är ett centralt område i arbetet med mänskliga rättigheter och global hälsa. En grupp som är underrepresenterad i hjälpapparaten för våld mot kvinnor är Rumäniens romska kvinnor, vars socio-ekonomiska förutsättningar ofta skiljer sig från majoritetsbefolkningen. Studien grundar sig på kvalitativ metod och syftar till att undersöka hjälpsökandeprocessen hos romska kvinnor i Rumänien som sökt formell hjälp till följd av våldsutsatthet. Sex semi-strukturerade intervjuer genomfördes med kvinnor som erfarit våld och sökt formell hjälp för sin våldsutsatthet. En abduktiv tematisk analys användes för att analysera intervjumaterialet. Resultatet visade att kvinnornas problemdefinition influerades av våldets ansvarsfördelning, ekonomiska och juridiska förutsättningar, social acceptans av våld mot kvinnor, normer kring kön och cykler av uppbrott. Kvinnornas beslut att söka hjälp påverkades av isolering, tidigare erfarenheter av våld, barn och oförmåga att lösa problemet själv. Kvinnornas val av hjälpkällor korresponderade med deras psykologiska och fysiska behov, kunskap och erfarenheter av informella och formella hjälpkällor. Avslutningsvis visade resultatet att hjälpsökandeprocesserna till stor del överensstämmer med evidens från andra grupper men att större hänsyn behöver tas till kvinnornas handlingsutrymme ifråga om tillgänglighet till hjälpkälla, ekonomiska förutsättningar, ålder och graden av kollektivism. / Violence against women is a key area in the work on human rights and global health. One group that is underrepresented in the help apparatus for women who experienced violence is Romania's Roma women, whose socio-economic conditions often differ from the majority population. The study is based on a qualitative method and aims to examine the help-seeking process among Roma women in Romania who have sought formal help as a result of violence. Six semi-structured interviews were conducted with women who had experienced violence and sought formal help for their exposure to violence. An abductive thematic analysis was used to analyze the interview material. The results showed that women's problem definition was influenced by their interpretations of violence, economic and legal conditions, social acceptance of violence against women, gender norms, and cycles of separations. The women's decision to seek help was influenced by isolation, previous experiences of violence, children, and inability to autonomous problem- solving. The women's choice of sources of help corresponded to their psychological and physical needs, knowledge, and experience of informal and formal sources of help. In conclusion, the results showed that the help-seeking processes of Roma women in Romania are largely in line with evidence from other groups, but that greater consideration needs to be given to the women’s access to resources, economic conditions, age, and the degree of collectivism.

Denna uppsats är en diskursanalys över Sveriges kvinno- och tjejjourers två riksförbunds (Roks och Unizon) konstruktion av mäns våld mot kvinnor som socialt problem. Syftet är att belysa hur riksförbunden bidrar till förståelsen av mäns våld mot kvinnor som socialt problem och hur riksförbunden bidrar till konstruktionen och beskrivningen av det sociala problemets orsaker och lösningar. Materialet består av pressmeddelanden från respektive förbund under perioden 2013–2015. Med socialkonstruktionismen som forskningsansats och Faircloughs kritiska diskursanalys som teori och metod har samtliga texter analyserats och sedan sammanfattats i en schemamodell skapad av Håkan Jönsson. Resultatet visar på fyra diskurser inom diskursordningen; två för förbunden gemensamma (strukturkritisk diskurs och diskursen om offentlig sektor som inkompetent samarbetspartner) samt två diskurser specifika för var sitt förbund (Roks professionaliseringskritiska diskurs och Unizons våldspreventiva lösningsorienterade diskurs). Uppsatsen avslutas med en diskussion kring vidare forskning utifrån frågorna hur sociala problem kan konstrueras och förstås med hjälp av civilsamhällets aktörers kommunikation utåt och i relation till resultatet hur civilsamhällets aktörers upplevelser kring samarbetet med offentlig sektor ser ut och kan tänkas förbättras.

Socialt arbete har en viktig roll i att förstå utsattheten och effekterna av mäns våld mot kvinnor. För att klara av att stötta kvinnor som har drabbats av våldet är kunskap om rättsprocessen ett viktigt verktyg. Studiens syfte har varit att undersöka kvinnojourspersonals erfarenheter av rättsprocessens påverkan på våldsutsatta kvinnor. Studien bygger på en kvalitativ ansats med tematisk analys av de intervjuer som genomförts med personalen. Det sociala arbetets perspektiv på rättsprocessen har synliggjort vad som behövs för att ge våldsutsatta kvinnor som genomgår en rättsprocess det stöd de är i behov av och har rätt till. Resultatet visar att bemötandet från professioner inom rättsväsendet kan bidra till det erkännande som krävs för att stärka kvinnans självbild, vilket i förlängningen kan hjälpa henne att frigöra sig från våldets konsekvenser och medverka till en förändring av sin situation. Samtidigt kan ett bemötande som missaktar riskera en försämring av kvinnans självbild, vilket hindrar möjligheten till trygghet och självaktning som kan få konsekvensen av att det blir svårare att ta sig ur våldet. Erkännandet eller uteblivandet av detsamma, påverkar därför kvinnans syn på sig själv både som individ och som medlem i ett samhälle. Det faktum att kvinnans mest privata blir offentligt när en rättsprocess drar igång kan leda till både erkännande och missaktning beroende på vilket bemötande som uppstår. Studien ger en fördjupad förståelse av bemötandets påverkan på våldsutsatta kvinnor som genomgår en rättsprocess.

Pornografi konsumeras dagligen av många, samtidigt ses det som en riskfaktor för milda attityder till sexuellt våld. Pornografins skadliga konsekvenser är omdiskuterat och det föreligger brister gällande kunskapen om dess samband med sexuella attityder. Den aktuella studien syftade till att undersöka attityder gällande sexuellt våld mot kvinnor relaterat till pornografikonsumtion och kön. En tvärsnittsdesign användes och datainsamling genomfördes via en webbenkät där totalt 449 respondenter deltog (130 män; 319 kvinnor). Resultatet påvisade ett signifikant positivt samband mellan attityder till sexuellt våld och pornografikonsumtion bland män men inte bland kvinnor. En signifikant skillnad i attityder påvisades mellan de med hög respektive låg pornografikonsumtion bland kvinnor men inte bland män. Män hade mildare attityder till sexuellt våld och högre pornografikonsumtion än kvinnor. Slutligen hade de som ofta konsumerade pornografi med våldsinslag mildare attityder än de som sällan gjorde det. För att motverka pornografins skadliga konsekvenser är ett förslag att reglera produktion och konsumtion av pornografi, samt satsa på normkritisk sexualundervisning i skolan. / Pornography is daily consumed by many, at the same time it is regarded as a risk factor for more positive attitudes towards sexual violence. The harmful consequences of pornography is controversial and there is a lack of knowledge regarding its relationship with sexual attitudes. The purpose of the present study was to examine attitudes toward sexual violence against women related to pornography consumption and gender. A cross-sectional study design was used and the data were collected through an online survey with a total of 449 respondents (130 men; 319 women). The results showed a significant positive relationship between attitudes toward sexual violence and pornography in men but not in women. A difference between those who had a high respectively low pornography consumption were found in women but not men. Men had more positive attitudes toward sexual violence and also reported a higher consumption compared to women. Finally, individuals who often consumed violent pornography had milder attitudes than those who rarely did so. To counteract the harmful consequences of pornography, a suggestion is to regulate the production and consumption of pornography as well as investing in norm-critical sexual education in school.

Tidigare forskning visar att nyhetsrapporteringar i media har en tendens att gestalta våld mot kvinnor som isolerade händelser och inte som ett utbrett problem, samtidigt som annan forskning menar på att det är ett socialt problem i nära relationer. Genom en kvalitativ språklig innehållsanalys har 30 nyhetsartiklar analyserats mellan 2007–2021 för att undersöka om det finns några skillnader eller likheter i nyhetsrapporteringen gällande våldsbrott mot kvinnor över tid. Resultatet av analysen tyder på att det knappt skett någon förändring i hur nyhetsartiklar gällande våldsbrott mot kvinnor gestaltas de senaste 15 åren. / Previous research shows that news reports in the media have an tendency to portray violence against women as isolated events and not as a widespread problem, while other research suggests that it is a social problem in close relationships. Through a qualitative linguistic content analysis, 30 news articles were analyzed between 2007–2021 to investigate whether there are any differences or similarities in the news reporting regarding violent crimes against women over time. The results of the analysis indicate that there has hardly been any change in how news articles regarding violent crimes against women are portrayed in the last 15 years.

Bakgrund: Att kvinnor utsätts för sexuellt våld är ett globalt problem. Kvinnor uppleva skuld och skam efter att ha utsatts för sexuellt våld vilket kan bidra till att de undviker att söka vård. Vårdpersonalen har en viktig roll i mötet med sexuellt våldsutsatta. Mötet bidrar till kvinnors uppfattning av vården och dess läkningsprocess utformas av mötet. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva sexuellt våldsutsatta kvinnors erfarenheter av mötet med vårdpersonalen inom olika vårdinstanser. Metod: Allmän litteraturöversikt som inkluderar 11 originalartiklar med kvalitativ ansats. Resultat: Redovisas i kategorier: Utmaningar i mötet och Det goda mötet. Utmaningar i mötet beskrivs i underkategorier: Att känna uppgivenhet och misstro samt Att vara till besvär. Det goda mötet beskrivs i underkategorier: Att uppleva stöd samt Att uppleva medkänsla och lyhördhet. Slutsats: Det finns förbättringsmöjligheter i vården gällande vårdpersonals möte med sexuellt våldsutsatta kvinnor. Vissa kvinnor upplever mötet som vårdande men majoriteten upplevde mötet som icke vårdande till följd av att vårdpersonal bland annat visade brist på empati. Genom att utöka kunskap och forskning av mötet med sexuellt våldsutsatta kvinnor möjliggörs förbättring av omvårdnad till denna patientgrupp. / Background: Women subjected to sexual violence is a global problem. Women can experience shame and guilt. This contributes to women not seeking healthcare. Healthcare staff has an important role in meeting with women who have suffered sexual violence. The meeting contributes to women's perception of healthcare and the healing process is shaped by the meeting. Aim: The aim of this study was to describe women's experiences of meeting with healthcare staff after being subjected to sexual violence in care agencies. Method: Literature review that included 11 original articles with a qualitative approach. Results: Presented in categories: Challenges in the meeting and The good meeting. Challenges in the meeting are described in subcategories: Feeling abandoned and distrustful and Being an inconvenience. The good meeting is described in subcategories: Feeling support and Feeling compassion and sensitivity in the meeting. Conclusion: There are improvements regarding healthcare staff encounters with women subjected to sexual violence. Some women experience the meeting as caring, the majority experience the meeting as non-caring due to healthcare staff’s lack of empathy etcetera. By expanding knowledge and research of the encounter with women who experienced sexual violence enables improvement of nursing.

Syftet med uppsatsen har varit att analysera hur representationen av män som utövar partnervåld förändrats över en trettioårig tidsperiod i riktlinjer gällande socialnämndens arbete med våld i nära relationer. Genom en kvalitativ dokumentstudie undersöktes 12 dokument rörande riktlinjer för socialnämndens arbete med våld i nära relationer från tidsnedslagen 1990-1998, 2005-2009, 2014-2016 samt 2020-2022. Tre dokument per tidsnedslag. Studien undersökte på vilket sätt våldsutövande män identifieras i riktlinjerna, vilka diskurser som kan utläsas ur riktlinjerna gällande våldsutövande män samt om representationen av våldsutövande män förändrats i riktlinjerna över tid. Uppsatsen har haft en abduktiv ansats tillsammans med en ontologisk utgångspunkt i det socialkonstruktivistiska perspektivet. Riktlinjerna analyserades utifrån Bacchis policyanalys “What’s the problem represented to be?”, som är en form av kvalitativ diskursanalys, samt utifrån tidigare forskning och valda teoretiska ramverk. Ett första resultat har visat på att våldsutövande män identifierats som “problemet” i riktlinjerna. Genom att identifieras som orsaken till våldet tilldelas männen även en maktposition där de har makten att upprätthålla våldet. Männen beskrivs utöva våldet i syfte att uttrycka en “manlig identitet”. Ett andra resultat har visat att diskurser som kunnat utläsas handlar om könsroller där männen beskrivs som “starka” och kvinnorna som “svaga”. Detta stärks genom hur insatserna är utformade och vem som anses ha rätt till stöd. Genus har därmed spelat en stor roll kring att förklara grunden till de diskurser gällande våldsutövande män, som kunnat utläsas ur riktlinjerna. Ett tredje resultat har även visat att representationen av våldsutövande män i riktlinjerna förändrats över tid. I de tidigare dokumenten används könsmaktsperspektivet som förklaringsmodell och våldsutövare beskrivs som en homogen grupp. I de senare dokumenten beskrivs våldsutövare som en heterogen grupp, där vikt läggs vid individuella orsaker snarare än kön.