Mäns våld mot kvinnor är ett omfattande samhällsproblem, där internationell forskning visar att mäns våld mot kvinnor tenderar att öka under samhällskriser. Syftet med studien är att undersöka om öppenvårdens praktiska arbete med våldsutsatta kvinnor såväl påverkades som förändrades av covid-19-pandemin. Studien syftar också till att undersöka om socialarbetare inom öppenvården upplever att mäns våld mot kvinnor förändrades under pandemin och i så fall hur. Studien baseras på semistrukturerade intervjuer med fem socialarbetare inom öppenvården. För att analysera resultatet har tematisk analys tillämpats, med grund i de teoretiska begreppen handlingsutrymme, organisatorisk resiliens, makt och kontroll samt social isolering. Studien visar att våld gentemot kvinnor ökade och blev grövre under pandemin till följd av de restriktioner som infördes, samtidigt som färre kvinnor sökte hjälp för sin utsatthet under pandemin. Vidare förändrades öppenvårdens praktiska arbete på grund av pandemins restriktioner, gällande ett digitaliserat klientarbete och anpassade arbetssätt. Slutligen konstateras det att öppenvårdens praktiska arbete med våldsutsatta kvinnor återgått till hur det var innan pandemin, samtidigt som nya digitala möjligheter har uppkommit. Våldet har även ökat efter pandemin, vilket medfört att öppenvården idag har ett större fokus på våld samt bristfälliga resurser. / Men's violence against women is an extensive social problem, where international studies implies that men’s violence against women tend to increase during crises in the society.The aim of this study is to examine if the practical work in the open care with female victims of domestic violence was affected and changed due to the covid-19-pandemic. The study also aims to examine whether social workers in the open care experience that men's violence against women changed during the pandemic and if so how. The study is based on semi-structured interviews with five social workers in the open care. Thematic analysis has been applied to analyze the results, based on the theoretical concepts: capacity for action, organizational resilience, power, control and social isolation. The study indicates that the violence increased during the pandemic and was more severe due to the effects of the pandemic restrictions. Furthermore, the study found that although the violence increased, fewer victims sought aid during the pandemic. The pandemic also changed the practical work in the open care, regarding digitized client work and adapted working methods. Finally, the practical work in aid of abused women at the open care has mostly returned to pre-pandemic ways. However, digital opportunities have emerged. The domestic violence has also increased after the pandemic, resulting in a larger focus on violence and lack of resources in the open care today.

Studien utforskar hur svenska nyhetsmediers rubriksättning medverkar till mediediskursen om mäns våld mot kvinnor. Genom feministisk kritisk diskursanalys undersöks hur rubrikers struktur konstruerar ansvar och skuld genom våldtäktsmyter och språkliga funktioner. Transitivitetsanalys utgör grunden för att studera de språkliga funktionerna och kombineras med teorin om våldtäktsmyter. Studien granskar rubriker från Sveriges fyra största nyhetstidningar: Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet när de rapporterar om våldtäktsfall som begåtts i Sverige.  Resultatet visar att det i rubrikerna förekommer våldtäktsmyter som tillsammans med språkliga funktioner, som nominalisering och passiv form, bidrar till en nedtoning av förövarens ansvar samt ger en ensidig bild av våldet. Studien visar även att skuldbeläggning av både offer och förövare sker genom uppseendeväckande titlar och omständigheter samt språkliga funktioner, vilket även ses bidra till ett upprätthållande av våldtäktsmyter. Myterna ter sig dock något mer diskreta jämfört med tidigare studier varför deras existens kan ses som mer raffinerad.  Synligheten av brottet och de inblandades könstillhörighet ses som en avgörande faktor i att skildra den strukturella samhällsproblematiken som det sexuella våldet utgör. Studien visar att en förändring av rubrikernas struktur och språk kan utgöra en omgående skillnad i hur ansvar och skuld konstrueras i mediediskursen om mäns våld mot kvinnor. / The study explores how the headlines of Swedish news media contribute to the media discourse on men's violence against women. Through feminist critical discourse analysis, it examines how the structure of headlines constructs responsibility and guilt through rape myths and linguistic functions. Transitivity analysis forms the basis for studying the linguistic functions and is combined with the theory of rape myths. The study examines headlines from Sweden's four largest newspapers: Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen, and Svenska Dagbladet when reporting on rape cases that have occurred in Sweden.  The results show that the headlines contain rape myths that, together with linguistic functions such as nominalization and passive voice, contribute to downplaying the perpetrator's responsibility and provide a one-sided view of the violence. The study also reveals that blaming both the victim and the perpetrator occurs through sensational titles and circumstances, as well as linguistic functions, which are also seen to contribute to the perpetuation of rape myths. However, the myths appear somewhat more discreet compared to previous studies, which is why their existence can be seen as more refined.  The visibility of the crime and the gender identity of those involved are seen as crucial factors in depicting the structural societal problem that sexual violence represents. The study suggests that a change in the structure and language of headlines can make an immediate difference in how responsibility and guilt are constructed in the media discourse on men's violence against women.

Utgångspunkten för den här uppsatsen har varit att sammanställa och kartlägga frågeställningar i studentarbeten och i forskning som på något sätt behandlat polisiär utredning av brott inom nära relation. Syftet har varit att synliggöra vilka delar och aspekter av utredningar av brott i nära relation som varit och är av intresse för studentuppsatser och forskning. Detta har undersökts i en nordisk kontext. För att besvara uppsatsens frågeställning har en litteraturöversikt utförts. Datainsamlingen har gjorts i fyra olika sökbara databaser, och efter en genomgång av titlar (n=6177) valdes fulltexter (n=99) ut för genomläsning. Efter genomläsningen valdes fulltexter (n=79) ut som uppfyllde de uppställda kriterierna för inklusion. Resultatet visar att fem övergripande kategorier kunnat identifieras, samt att en majoritet av de inkluderade forskningsfrågorna behandlar tre av de övergripande kategorierna: samverkan, upplevelse av att utreda brott, samt olika typer av utredningsmetoder. Samtliga frågeställningar som har berört utredning med koppling till särskilt sårbara brottsoffer har behandlats i studentuppsatser.

Syftet är att med hjälp av en litteraturöversikt öka kunskapen kring hur våldsutsatta kvinnors hälsa och livssituation påverkas av mäns våld. Metoden som använts till uppsatsen är en litteraturöversikt där 20 vetenskapliga artiklar valts ut efter relevans sett till uppsatsens syfte. Materialet har sedan noggrant kategoriserats med hjälp av en tematisk analys. De teman som återfinns i uppsatsen är begränsningar i kvinnors livssituation, social hälsa, psykisk hälsa, fysisk hälsa samt vårdbesök relaterat till hälsa och livssituation. Resultatet indikerar att mäns våld mot kvinnor medför förödande konsekvenser på kvinnors hälsa. Konsekvenser på den psykiska hälsan som redovisas i resultatet är bland annat, posttraumatiskt stressyndrom, ångest, depression samt ett flertal andra återkommande känslor. Vidare påverkas den sociala hälsan negativt då kvinnor som utsätts för partnervåld ofta isoleras på grund av männens kontroll, vilket leder till ett minskat socialt nätverk. Direkta skador och nedsättningar på kroppen är fysiska effekter av våld som visat sig vara vanligt förekommande. Det finns för våldsutsatta kvinnor ett stort behov av vård men det kan också vara en svår process för många att gå igenom. Normaliseringsprocessen är en teori som förklarar kvinnors förändrade verklighetsbilder. Vi har nått ökad kunskap kring kvinnors våldsutsatthet med hjälp av normaliseringsprocessen och den insamlade empirin. I analysen tydliggörs hur kvinnor går från att erhålla egen kontroll över sina liv, till att förlora den på grund av männens makt. / The aim is to use a literature review to increase knowledge about how the health and life situation of women exposed to violence are affected by men's violence. The method used for the essay is a literature review where 20 scientific articles have been selected according to relevance in terms of the purpose of the essay, the material has then been carefully categorized by using a thematic analysis. The themes found in the essay are limitations in women’s life situation, social health, mental health, physical health and care visits related to health and life situation. The results indicate that men’s violence against women has devastating consequences for women’s health. Consequences on the mental health that are shown in the results are for instance post-traumatic stress disorder, anxiety, depression and several other recurring emotions. Furthermore, social health is negatively affected as women who are exposed to partner violence are often isolated due to men’s control, which leads to a reduced social network. Direct injuries and impairments to the body are physical effects of violence that have been shown to be common. There is a great need of care for abused women, but it can also be a difficult process for many to go through. The normalization process is a theory that explains women’s changing images of reality. We have achieved increased knowledge about women’s exposure to violence with help of the normalization process and the collected empirical evidence. The analysis clarifies how women go from having their own control over their lives, to losing it due to men’s power.

Studiens syfte är att beskriva och förstå fem vuxna kvinnors levda erfarenheter av eftervåld och deras upplevelser av samhällets stöd. Utgångspunkten är kvinnornas berättelser, där deras erfarenheter och upplevelser, tankar och känslor står i centrum. Studiens vetenskapsteoretiska förankring är hermeneutisk och utgår från en kvalitativ metod med abduktiv ansats. Studiens empiriska material består av fem intervjuer som analyserats genom ett hermeneutiskt tolkningsförfarande. Bourdieus teori om den manliga dominansen och Ebaughs exitteori har använts som teoretiska utgångspunkter i tolkningen. Resultatet pekar på att eftervåldet kan utövas på olika sätt och innebära olika konsekvenser. Hot och trakasserier är en vanlig våldsform, liksom att gemensamma barn utnyttjas som maktmedel av våldsutövaren i syfte att fortsätta kontrollera den våldsutsatta kvinnan. Resultatet pekar vidare på att upplevelsen av samhällsstödet kan skilja sig åt samt att förståelse och kunskap om våld och eftervåld är en gemensam faktor för att samhället ska kunna stödja kvinnorna på ett adekvat sätt. Våra främsta forskningsfynd är att de våldsutsatta kvinnornas livskvalitet försämras av eftervåldet och dess konsekvenser, men även att motståndskraften hos dem hela tiden ökar trots barriärerna. / The aim of this study is to describe and understand five adult women’s lived experiences of post separation violence and their experiences of society support. The focus is the women’s own stories. The grounding is hermeneutic and emanates from a qualitative method with an abductive approach. The empirical materials consist of five interviews which has been analyzed by a hermeneutic interpretation procedure. Bourdieu’s theory masculine domination and Ebaugh’s theory the process of role exit has been used as theoretical starting points in the interpretation. The results shows that post separation violence can be exerted in different ways and implicate various consequences. Threats and harassment are a common type of violence, as well as using mutual children as a mean of power for the abuser to continue control the exposed woman. The results also shows that the experiences of society support differ and that understanding and knowledge of domestic violence and post separation violence is a common factor for society to be able to support the women in an adequate way. Our main findings are that the exposed women’s quality of life decreases because of the post separation violence and its consequences, but also that the resilience increases despite the barriers.

Syftet med studien är att undersöka hur deltagare på diskussionsforumet Flashback förstår och konstruerar mäns våld mot kvinnor i nära relationer, samt hur våldsutsatta och våldsutövare i partnerrelationer framställs. Diskussionsforum utgör en växande och dynamisk miljö som ger uttryck för en stor mångfald av röster som inte är synliga i den mediala debatten och erbjuder nya insikter i hur det komplexa könsrelaterade våldet kan förstås. Genom en dokumentstudie av 10 diskussionstrådar ämnar studien att bidra med kunskap om konstruktioner av våld i nära relation, våldsutövare och våldsutsatta, samt de ansvar dessa beskrivs ha i relationen. Den teoretiska utgångspunkten, baserad på socialkonstruktionismen och Hirdmans teori om genussystem, formar studiens förståelseram som tillämpas för att analysera materialet från den tematiska analysen. Resultaten visar att användarna på Flashback har en begränsad konstruktion av våld och sätter höga krav för att klassificera en handling som "riktigt" partnervåld. Fysiskt våld betraktas som allvarligt endast när det resulterar i allvarliga skador, psykiskt våld särskiljs från det fysiska och klassificeras många gånger inte som en konkret form av våld. Våldet förminskas genom att det framställas som förtjänt, motiverat, eller en reaktion på kvinnors beteenden. Våldsutsatta kvinnorporträtteras ofta med negativa attribut och skuldbeläggande attityder. Våldsutövare kopplas till en låg samhällsstatus och varierande maskulina eller svaga identiteter. Detta reflekterar sociala normer och förståelser av kön, våld och ansvar. I diskussioner om ansvar i våldsamma relationer placeras huvudsakligen detta ansvar på våldsutsatt kvinnor. Kvinnor kritiseras för att välja våldsamma partners och tolerera våld, medan mäns ansvar för att initiera och upprätthålla våldsamma relationer ofta förbises.

Syftet med denna uppsats var att sammanställa forskning kring våldsutsatta kvinnors erfarenheter av vilka faktorer som påverkat deras beslut i att stanna eller lämna en våldsam relation, samt vad som har ökat deras förutsättningar att lämna relationen. Detta besvarades med forskningsfrågorna: “Vilka faktorer påverkar att en kvinna stannar kvar i eller lämnar en relation där det förekommer våld?” och “Vad ökar förutsättningarna för att lämna en relation där det förekommer våld?”. De vetenskapliga artiklar som användes till resultatet baserades på kvalitativa studier som intervjuat kvinnor som har erfarenhet av att utsättas för partnervåld och som antingen har valt att stanna i eller lämna relationen. En innehållsanalys användes för att analysera resultatet. De teorier som användes var intersektionalitet och normaliseringsprocessen, för att få en ökad förståelse för hur dessa teorier förklarar processen gällande förutsättningarna för ett uppbrott. Resultatet visade att beslutet att stanna i eller lämna relationen påverkas av bland annat kvinnornas tillgång till stöd, om de har barn och vilka känslor de har inför situationen. De faktorer som resultatet visade ökade förutsättningarna för att lämna är kvinnans ekonomiska förutsättningar att försörja sig själv och landets lagar och normer. Den slutsatsen som drogs var att det är högst individuellt vad som påverkar om en kvinna väljer att stanna i eller lämna relationen, men att ökade förutsättningar att lämna inte garanterar att kvinnan väljer att genomföra uppbrottet, då andra faktorer kan spela in. / The purpose of this essay was to compile research on abused women's experiences of which factors influenced their decision to stay or leave a violent relationship, as well as what they think has increased their chances of leaving the relationship. This was answered with the research questions: "Which factors influence whether a woman stays in or leaves a relationship where there is violence?" and "What increases the conditions for leaving a relationship where there is violence?". The scientific articles used for the results were based on qualitative studies that interviewed women who have experienced partner violence and who have either chosen to stay in or leave the relationship. A literature analysis was used to analyze the results. The theories that have been used are intersectionality and the normalization process, to gain an increased understanding of how these theories affect the process to leave the abusive relationship. The results showed that the decision to stay in or leave the relationship is influenced by, among other things, access to support, their children and what feelings they have about the situation. The results showed that conditions like the woman's financial conditions and the country's laws and norms increased the chance of leaving. The conclusion drawn is that it is highly individual what affects a woman to stay or leave the relationship, but that conditions that increase her opportunity to leave does not necessarily guarantee that the woman chooses to carry out the breakup, since other factors can play a part in her decision.

Våld i nära relation och grov kvinnofridskränkning är aktuella frågor som har fått stort utrymme i media på senare år. Syftet med den här studien är att undersöka om det framkommer mönster och beskrivningar av hur målsäganden (brottsoffren) och de tilltalade (gärningspersonerna) framställs och beskrivs i förundersökningsprotokoll med tillhörande domar avseende grov kvinnofridskränkning. Tidigare forskning förklarar orsakerna till mäns våld mot kvinnor utifrån olika vetenskaper, så som socioekologiska faktorer, biologiska förklaringar och ur ett könsmaktsperspektiv. Teorierna som använts i den här studien är Nils Christies teori om det ideala brottsoffret och den ideala gärningspersonen samt teorin om genus. Förundersökningsprotokollen och domarna har textanalyserats och diskursanalys har använts för att fokusera på diskurserna och maktrelationerna inom den. Resultatet bekräftar mycket av tidigare forskning främst att majoriteten av gärningspersonerna tenderar att ha ett kontrollerande och svartsjukt beteende och att brottsoffren kunde beläggas skuld för våldet. Samtidigt som teorin om det ideala offret och gärningsperson inte uppfylldes på alla kriterium. En majoritet av brottsoffren hade nämligen det ekonomiska överläget över gärningspersonerna som i flera fall var arbetslösa. Flera av brottsoffren försökte att rädda relationen för att de älskade sina män så innerligt. Kontrollerande gärningspersoner och kärleksfulla brottsoffer.

Syftet med studien var att undersöka socialsekreterares och polisers upplevelser och erfarenheter av samverkan mellan dessa två myndigheter vid mäns våld mot kvinnor och barn i nära relation. Metoden som användes var en kvalitativ med semistrukturerade intervjuer. Tre socialsekreterare inom socialtjänsten samt två utredare inom polisen har intervjuats. Samverkan användes som teoretisk tolkningsram. Resultatet visade att samverkan uppfattas som mer omfattande och strukturerad när barn finns med i bilden, jämfört med våldsutsatta kvinnor utan barn och att olika arbetssätt, rutiner, sekretessbestämmelser, resursbrist och tidsbrist påverkar samverkan. Resultatet visade också att personliga relationer påverkar samverkan och att det finns kunskap och medvetenhet kring våld i nära relationer hos båda myndigheterna. Samverkan mellan socialtjänsten och polisen är nödvändig eftersom den bidrar till att hjälpa de våldsutsatta kvinnor och barn till att få det hjälp och stöd de behöver. / The purpose of this study was to investigate social workers and police investigators perceptions and experiences of cooperation between the two authorities in cases of violence against women and children by men in a close relationship. The method used was qualitative with semi-structured interviews. Three social workers in the social services and two police investigators were interviewed. Cooperation was used as a theoretical frame. The result showed that cooperation is perceived as more extensive and structured when children are involved, compared to when women without children are abused. Collaboration is affected by different work methods, procedures, rules of confidentiality, lack of resources and time. Results showed further that personal relationships affect cooperation and there is knowledge and awareness of violence in close relationships in both authorities. Cooperation between social services and the police is necessary and contributes to help abused women and children to get the support they need.

The purpose of this essay is to analyze the portrayal of gender and sexuality within fashion photography through a representational study of men and women in select Gucci fashion campaigns, Fall/Winter 1996 and Spring/Summer 2003. In doing so we also find specifics as to how artistic expression can manifest itself in the form of sexist advertising, this being through the sexualisation of fashion photography. The study commences with an introduction, explanation of its purpose, and a descriptive background of the Gucci fashion house and it’s then creative director Tom Ford, the material used and the public criticism it has received as sexist portrayal of women. The frame of the study takes form  through the theoretical approaches of gender theory and postfeminism focusing on the structural order of gender, gender roles and the use of feminine pleasure within advertising. Moreover we base our study on the concept of previous research on male pleasure alongside its female counterpart as well as the male concept of power. The analysis is performed through the methodical approach of Roland Barthes semiotic analysis including the use of denotation, connotation and myth as well as a multimodal analysis with a chosen set of semiotic resources; these are primarily focused on terms such as gaze, actions, positioning and camera angles. The material in question is divided into three pictures from each fashion house, totaling a set of six pictures each analyzed individually and ultimately discussed as a whole. Our findings result in a significantly more diverse interpretation than the single result expressed by public, governmental and editorial outcry; implying that the campaigns analysed can, through the use of semiotic and multimodal analysis carry significantly different meaning depending on what pictures are being analyzed as well how it is analyzed and interpreted. As such our results imply significantly less sexist and more conceptually diverse campaigns than what they, and Gucci under Tom Ford, have been known for. Moreover we found that the portrayal of fashion photography can be used as a tool for masking sexual violations through the pretext of artistic expression.