Men's violence against women is a major societal problem that can manifest itself in many different ways. The purpose of this study was to see how Sweden's three largest news magazines portray the problem of men's intimate partner violence against women, how different subject-positions are presented and to investigate whether the public's view of the problem is affected by media reporting. To do this, a qualitative discourse analysis has been done with 41 articles on the subject. The articles analyzed are taken from the newspapers Aftonbladet, Dagens Nyheter and Expressen. The study is based on a social constructionist perspective, where the focus is on language and how it constructs our understanding of the world and different phenomena. In addition to the social constructionist perspective, the study is based on three theoretical themes; Gender, media influence and discourse. The articles include, among other things, many women's own stories about the violence in their relationship. How they gradually broke down and how the violence, whether physical, mental, or both, has had devastating consequences for the women. A clear result is that there is a great deal of uncertainty and a lack of knowledge regarding men's intimate partner violence against women. And that it ́s not prioritized within the police and judiciary. The consequence is that few reports leads to prosecution and even fewer to actual convictions, which is problematic as the bleak picture that the media paints can affect others in a similar situation from seeking help.

Syftet med denna studie är att undersöka hur kvinnor som blivit utsatta för våld av män i nära relationer beskriver sina erfarenheter och hur det kan förklara svårigheten att lämna den våldsamma relationen. Datamaterialet består av fyra kvinnors självbiografier som analyserats utifrån tematisk analysmetod. Resultatet visar på att mäns våld i nära relationer är en komplex problematik som kan ses utifrån olika perspektiv och påverkas av olika faktorer. Det framgick att den våldsform som samtliga kvinnor blev utsatt för var psykiskt våld men det framkom även att det psykiska våldet kombinerades med någon annan form av våld och att de olika våldsformerna förstärkte varandra. Merparten av kvinnorna gav uttryck för beskrivningar som är förenlig med normaliseringsprocessen men resultatet av analysen påvisade att det inte alltid behöver vara så. Det känslomässiga bandet som skapas i relationens inledning har en betydande faktor genom hela relationen och är en förklaring till varför kvinnan stannar kvar i relationen. Utifrån kvinnornas beskrivningar av det upplevda våldet kan mäns våld mot kvinnor i nära relationer tolkas som ett uttryck för makt, kontroll och dominans över kvinnan. / The purpose of this study is to investigate how women who have been subjected to violence by men in close relationships describe their experiences and how it can explain the difficulty of leaving the violent relationships. The data material consists of four women's autobiographies that has been analyzed based on a thematic method of analysis. The result shows that men's violence in close relationships is a complex problem that can be seen from different perspectives and influenced by various factors. It emerged that the form of violence that all women were exposed to was psychological violence, but it also emerged that the psychological violence was combined with some other form of violence and that the various forms of violence reinforced each other. Most of the women expressed descriptions that are compatible with the normalization process, but the results of the analysis showed that this does not always have to be the case. The emotional bond that is created in the beginning of the relationship has a significant factor throughout the relationship and is an explanation for why the woman stays in the relationship. Based on women's descriptions of perceived violence, men's violence against women in close relationships can be interpreted as an expression of power, control and dominance over the woman.

Sweden's gender equality work has historically been a success in many ways, but honour-based violence and oppression is not debated or identified as a Swedish social problem. What is the effect of differentiating between different social problems that fall into the same category? The present thesis aims to deepen the understanding of how men's violence against women is understood at a time when Sweden is considered to be in the forefront of gender equality policy issues. The present thesis therefore examines how honour-based violence and oppression is defined in Sweden, and how Swedish authorities work to prevent and combat the violence. By examining the image of victims of honour-based violence, on which the definition and the work are based, power dynamics within the discourse are also made visible. By using critical discourse analysis as a method and by using theoretical concepts, two government reports on honour-based violence and oppression in Sweden, and a handbook aimed at professionals in the school system are analyzed. The present thesis shows that the Swedish authorities' definition makes a distinction between honour-based violence and oppression, and men's violence against women. It is mainly explained as a problem based on culture, unlike men's violence against women, which is described as a social problem. This is made visible by Swedish authorities through a focus on foreigners in the work of preventing and combating honour-based violence. The definition and the work analyzed in the present thesis contribute to making it more difficult for victims of honour-based violence to identify themselves as "Swedish". Throughout the texts there is a stereotypical image of both victims and perpetrators of violence as being foreigners: people with dark colored hair and dark colored eyes. It is important to analyze and problematize how Swedish authorities choose to express themselves but also how they choose not to. In this way, we can critically examine how authorities contribute to the construction of a social reality and also reproduce unequal power dynamics in society.

Genom användning av diskursanalys ämnar denna studie besvara följande frågor: ”Hur framställs skillnaderna och likheterna mellan våld i nära relationer och hedersrelaterat våld, och hur betraktas de som olika fenomen?” samt ”Hur kan synen av olika kulturer påverkas genom att definiera våldet på olika sätt?”. För att besvara dessa frågor har 29 tidningsartiklar om våld i nära relationer och 61 artiklar om hedersrelaterat våld som skrivits i svenska dagstidningar mellan åren 2002 och 2021 samlats in. Dessa har sedan analyserats med hjälp av Laclaus och Mouffes diskursanalys. Analysen fokuserar på hur hedersrelaterat våld och våld i nära relationer presenteras i den mediala debatten. Utifrån analysen uppkom två diskurser: ”Det främmande våldet” samt ”Den mediala rapporteringen av distinktionen mellan olika våld”. Diskursanalysen tillhör det socialkonstruktivistiska perspektivet. Majoriteten av den tidigare forskningen berör det feministiska perspektivet. Dessa perspektiv brukas för att försöka förklara om det finns någon skillnad mellan nyhetsrapporteringen av hedersrelaterat våld och våld i nära relationer samt hur detta påverkar synen på icke-svenska kulturer. Studien klargör att det finns en skillnad på rapporteringen av hedersrelaterat våld och våld i nära relationer. Detta bidrar bland annat till att kunna särskilja olika grupper i samhället där etniska minoriteter framställs som främmande och oförmögen att kunna anpassa sig till det svenska samhället. / Through the application of discourse analysis, the purpose of this study is to answer the following questions: “How are the similarities and differences of domestic violence and honour-related violence portrayed, and in what ways are they viewed differently?” and “How can the perception of other cultures be affected by redefining the violence?”. To answer these questions, 29 news articles regarding domestic violence and 61 news articles regarding honour-related violence have been collected and then analysed with the help of Laclau’s and Mouffe’s discourse analysis. The analysis focuses on the way domestic violence and honour-related violence is portrayed in the journalistic space. Through this analysis, two discourses emerged: “The foreign violence” and “The distinction in portrayal of difference types on violence in the sphere of media”. Discourse analysis lies within the realm of social constructivism. Most prior research touches upon the feministic perspective. These perspectives are used in order to explain any difference in the reporting of honour-related violence and domestic violence in the media, and furthermore how it affects the regard of non-Swedish cultures. The study identified that there is a difference in the portrayal of honour-related violence and domestic violence in Swedish media. Ramifications include segregation, leading to the view that ethnic minorities are unable to conform to the structure of Swedish society at large.

I denna studie har nio semistrukturerade intervjuer genomförts utifrån en kvalitativ studie med yrkesverksamma på kvinnojourer runt om i Sverige. Syftet med studien var att undersöka hur yrkesverksamma på kvinnojourer har upplevt det att arbeta på en kvinnojour samt hur deras bemötande och kommunikation gentemot våldsutsatta kvinnor har påverkats under tiden för pandemin. Resultatet har analyserat med hjälp av tidigare forskning, Lipskys teorier om gräsrotsbyråkrati och handlingsutrymme samt utifrån begreppen bemötande och kommunikation. Med en tematisk analys visar resultatet på att de yrkesverksamma på kvinnojourerna har fått göra omprioriteringar i sina arbetsuppgifter i samband med de implementerade restriktioner och rekommendationer på arbetsplatsen som smittspridningen av Covid-19 har medfört.  De har även bidragit till att en del kvinnojourer har fått en hög arbetsbelastning som lett till en sliten personal. Vidare framkommer det i resultatet att opinionsbildning och föreläsningar som är en viktig del i deras arbete, inte har kunnat bedrivas såsom önskat under pandemin. Resultatet visade även på att yrkesverksamma på kvinnojourer inte har sett en ökning av stödsökande kvinnor under Covid-19, vilket de tror sig kommer att se efter pandemins slut. / In this study, nine semi-structured interviews were conducted based on a qualitative study with ten various women’s shelters representatives around Sweden. The aim of the study was to investigate how representatives in women's shelters have experienced working in a women's shelter and how their treatment and communication towards abused women has been affected during the Covid-19 pandemic. The results have been analyzed with the help of previous research, Lipsky's theories of street-level bureaucracy and discretion and the concepts of treatment and communication. Using a thematic analysis, the results show that the representatives at the women's shelters have had to re-prioritize their work tasks because of the implemented restrictions and recommendations in the workplace that the spread of Covid-19 has entailed. They have also contributed to several women's shelters having a high workload, which has led to a worn-down staff. Furthermore, the results show that opinion formation and lectures, which is an important part of their work, have not been able to be conducted as desired during the pandemic. The results also showed that the representatives at the women's shelters have not seen an increase in women seeking support during Covid-19. They do however believe that they will see it when the pandemic has come to an end.

Syftet med studien var att identifiera de faktorer i kvinnors utsatthet för våld av män i nära relationer som påverkar deras val och möjlighet att stanna i alternativt lämna en våldsam parrelation samt vilken inverkan och påverkan det sociala nätverket har på kvinnors beslut att stanna i alternativt lämna relationen. Genom kvalitativ innehållsanalys av fyra självbiografier skrivna av tidigare våldsutsatta kvinnor sammanställdes resultat, som tematiserades och analyserades med hjälp av teorierna och begreppen normaliseringsprocess, traumatisk bindning och uppbrottsprocess tillsammans med tidigare forskning. Resultatet visade att anledningar till att en våldsutsatt kvinna stannar i en våldsam parrelation är starka känslomässiga band, normalisering av våldet, beroende, psykisk nedbrytning, internalisering, rädsla samt hopp om förändring. Vad som gör att en våldsutsatt kvinna lämnar en våldsam parrelation är insikten om att det skulle vara ohållbart att stanna av olika anledningar samt rädsla för sitt eget eller annans liv. Uppbrottsprocessen kan förklaras likt en process i flera steg. Omgivningens stöd visade sig också ha stor betydelse i kvinnans val och möjlighet att kunna lämna relationen, dock är beslutet att lämna relationen tvunget att komma från kvinnan själv. Slutsatsen var därmed att kvinnor som utsätts för våld av män i nära relationer är en mycket utsatt grupp i samhället, relationen till männen är ofta komplex. För att bryta kvinnors isolering, som följd av våldsutsattheten, krävs insatser från omgivningen samt förändring på samhällelig nivå. / The purpose of the study was to identify the factors in women's exposure to violence by men in intimate relationships that affect their choice and ability to stay in or leave a violent relationship and what impact the social network has on women's decision to stay in or leave the relationship. Through qualitative content analysis of four autobiographies written by previously abused women, results were compiled, thematized and analysed using theories and concepts such as normalization process, traumatic bonding, and break-up process together with previous research. The results showed that reasons why an abused woman stays in a violent relationship are strong emotional bonds, normalization of violence, addiction, being mentally break down, internalization, fear and hope for change. What causes an abused woman to leave a violent relationship has turned out to be the realization that it would be unsustainable to stay for various reasons as well as fear for her own or someone else's life. The breaking process can be explained as a process in several steps. The social network had a great importance in the woman's choice and opportunity to be able to leave the relationship, however, the decision to leave had to come from the woman herself. The conclusion was thus that women who are exposed by men in intimate partner violence are a very vulnerable group in society, the relationship is often complex. Breaking women's isolation, as a result of domestic violence, requires efforts from the social network and change at the societal level.

Syftet med studien var att ta reda på socialsekreterares upplevelser om hur coronapandemin bidragit till våld i hemmet, samt hur de arbetade mot det under rådande omständigheter. Det var en kvalitativ studie med semistrukturerad intervju som datainsamlingsmetod. Åtta stycken socialsekreterare intervjuades och den insamlade datan analyserades genom tematisk analys. De teoretiska ramarna som applicerades vid analysering i denna studie var intersektionalitet och systemteori. Resultat visade att orosanmälningar hade ökat sedan utbrottet av coronapandemin med en tydlighet att oron hade varit våldsrelaterat. Resultat visade även att genomförandet av bedömningar och utredningar hos socialtjänsten begränsades på grund av restriktioner. Med en systemteoretisk teoriram kunde en slutsats dras att coronapandemin var en relevant bidragande faktor till familjerelaterat våld. / The aim of the study was to find out social workers' experiences of how the corona pandemic contributed to domestic violence, as well as how they worked against it under the prevailing circumstances. It was a qualitative study with a semi-structured interview as a data collection method. Eight social secretaries were interviewed, and the collected data was analyzed through a thematic analysis. The theoretical frameworks applied in the analysis in this study were intersectionality and systems theory. Results showed that reports of concern had increased since the outbreak of the corona pandemic with a clarity that the reports had been violence related. Results also showed that the implementation of assessments and investigations carried out by the social services was limited due to restrictions. With a systematic theoretical framework, it could be concluded that the corona pandemic was a highly relevant contributing factor to family-related violence.

Den hedersrelaterade problematiken i Sverige är idag långt ifrån löst och en förfrågan om ett oskuldsintyg eller en oskuldsoperation har blivit allt vanligare i samhället.  Syftet: Är att undersöka hur kvinnors sexualitet begränsas i en hedersrelaterad kontext i Sverige från ett professionsperspektiv. Studien avser att undersöka vilka konsekvenser det blir för kvinnan och samhället då utfärdandet av oskuldsintyg och genomförandet av oskuldsoperationer ännu inte är straffbart enligt svensk lag. Teori: Den teoretiska referensramen grundar sig på rollteori och kritisk teori. Metod: En empirisk studie med kvalitativa intervjuer sammanställt i en tematisk textanalys med en hermeneutisk syn och med inspiration av en induktiv ansats. Resultat: Visar hur familjehierarkin påverkar kvinnan, hur professionella inte vågar ta tag i problemet, att det behövs en bättre samverkan och tillitsskapande bemötande från de professionella. Det existerar ett stort mörkertal kring oskuldsintyg och oskuldsoperationer, samt att det är ett dilemma för professionerna. Det behövs en bredare kunskap inom och över professionsgränserna, hos kvinnan och hennes släktnätverk. Slutsats: Det är flera faktorer som bidrar till att kvinnans sexualitet begränsas och hur oskuldsintyg och oskuldsoperationer leder till ett fortsatt kvinnoförtryck. Det behövs en bättre samverkan från samhällets alla myndigheter och samhället behöver se oskuldsintyg samt oskuldsoperationer som ett socialt problem. / The honor-related problem in Sweden is today far from solved and a request for a virginity certificate or a virginity operation has become increasingly common in the society.  The purpose: To investigate how women's sexuality is being limited in an honor-related context in Sweden from a professional perspective. The study intends to investigate the consequences for women and the society as the issuance of virginity certificates and the implementation of virginity operations are not yet punishable under Swedish law.   Theory: The theoretical frame of reference is based on role theory and critical theory. Method: An empirical study with qualitative interviews compiled in a thematic text analysis with a hermeneutic view and with inspiration from an inductive approach.  Results: Shows how the family hierarchy affects the woman, how professionals do not dare to tackle the problem, that there is a need for better collaboration and trust-building treatment from the professionals. There is a large dark figure around virginity certificates and virginity operations and that it is a dilemma for professionals. A broader knowledge is needed within and across professional boarders and as well for the woman and her family network. Conclusion: There are several factors that contribute to the woman's sexuality being limited and how virginity certificates and virginity operations lead to a continued oppression of women. There is a need for better collaboration from all of society's authorities and the society need to see virginity certificates and virginity operations as a social problem.

Våld i nära relation och hedersrelaterat våld och förtyck är ett samhällsproblem där det finns en kunskapslucka kring analyser av policydokument på kommunal nivå. Kunskapsluckan gäller främst analys kring hanteringen av ärenden gällande hedersrelaterat våld och förtryck inom kommunens socialtjänst. Syftet med studien är att undersöka hur hedersrelaterat våld och förtryck framställs i kommunala handlingsplaner och vilka de potentiella effekterna av detta kan bli för individ och samhälle. Resultatet i studien bygger på analysen av tre kommuners handlingsplaner gällande hedersrelaterat våld och förtryck. Metoden som använts för att analysera policydokument är Bacchi´s kritiska analysmetod (WPR). Handlingsplanerna som analyserats är från tre kommuner med olika befolkningsmängd i olika delar av SVerige eftersom det finns skillnader i kommuners uppbyggnad, resurser och deras arbete med hedersrelaterat våld och förtryck. Skillnaden gäller främst hur mycket resurser kommunen har till förfogande, befolkningsmängd samt möjlighetet till samverkan med andra myndigheter. Studien visar på att hedersrelaterat våld och förtryck framställs på liknande sätt men att det även finns viktiga skillnader i kommunernas policydokument. Resultatet visar att hedersrelaterat våld och förtryck framställs som ett patriarkalt normsystem, kvinnor och flickor beskrivs som målgrupp och gärningspersonen som man. Det framställs även att HRVF till viss del beskrivs som ett kulturellt och kollektivt problem. Det finns vissa skillnader i handlingsplanernas framställning av HRVF, tillexempel i kopplingen mellan HRVF och det kollektiva. / Violence in a close relationship and honor-related violence and oppression is a societal problem where there is a knowledge gap around analyzes of policy documents at the municipal level. The knowledge gap mainly applies to analysis of the handling of cases concerning honor-related violence and oppression within the municipality´s social services. The expectation with the study is to be able to contribute to filling part of this knowledge gap and to generate even more research on this current topic in society. The purpose of the study is thus to investigate how honor-related violence and oppression is presented in municipal action plans and to discuss what the potential effects of this can be for the individual and society. The results of the study are based on the analysis of three municipalities action plans regarding honor-related violence and opression. The method used to analyze policy documents is Bacchi´s Critical Analysis Method (WPR). The material analyzed consists of three municipalities with different populations in different parts of Sweden because there are differences in the minicipalities structure, resources and their work with honor relate violence. The different mainly concern how much resources the municipality has at its disposal, population and opportunity for collaboration with other authorities. The study shows that honor-related violence and oppression are presented in a similar way but there are also important differences in the municipalities policy documents. The results show that honor-related violence and oppression is presented as a patriarchal norm system, women and girls are described as the terget group and the prepetrator as a man. It is also stated that HRVF is to some extent described as a cultural and collective problem. There are some differences in the action plans presentation of HRVF, for example in the connection between HRVF and the collective.

Men's violence against women is a widespread problem in society and has been recognized as a violation of the human rights. To prevent and fight men's violence against women and to give them the support they need, the society and public actors have an important role to play. Sweden has a self-image of being one of the most equal and developed countries in the world. Despite this, Sweden has received criticism for its handling of men's violence against women, and the prevalence of violence is, according to the Committee on the Elimination of Discrimination against Women (CEDAW Committee), relatively high. The aim of this thesis is to investigate how chosen actors within the Swedish Public administration perceive their work regarding men’s violence against women and how it might be understood with the use of the normative theory “Good governance”. The thesis is focused on examining how the public actors experience their work through capacity, capability, transparency, as well as accountability. To examine this subject, qualitative interviews are made with representants from five different public actors, and where an idea analysis is applied to distinguish how the respondents perceive their work against men’s violence against women. The public actors, which are represented in the thesis: Länsstyrelsen, Nationell centrum för kvinnofrid (NCK), Polismyndigheten, Kriscentrum för kvinnor i Göteborgs Stad och Jämställdhetsmyndigheten. The results show that the public actors believe that there are areas of improvement in their work regarding men's violence against women. From a good governance perspective, capacity and capability must increase, and transparency, accountability and cooperation must improve for the work to live up to the requirements of good governance. / Mäns våld mot kvinnor är ett utbrett samhällsproblem och har erkänts som en kränkning av de mänskliga rättigheterna. För att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor och ge kvinnorna det stöd de behöver har samhället och de offentliga aktörerna viktiga roller. Sverige har en självbild av att vara ett av världens mest jämställda och utvecklade länder. Trots detta har Sverige fått kritik för sitt arbete med mäns våld mot kvinnor och förekomsten av våldet är enligt FN:s kvinnokommitté fortfarande relativt hög. Uppsatsens syfte är därför att undersöka hur utvalda aktörer inom den svenska offentliga förvaltningen upplever sitt arbete med mäns våld mot kvinnor och hur det kan förstås utifrån den normativa teorin good governance. Uppsatsen avgränsas till att undersöka hur aktörerna upplever sitt arbete utifrån kapacitet och kompetens, transparens samt ansvar. För att genomföra undersökningen används kvalitativa intervjuer med representanter från fem olika offentliga aktörer, där en idéanalys tillämpas för att urskilja hur respondenterna upplever sitt arbete med mäns våld mot kvinnor. De offentliga aktörer som representeras i uppsatsen är Länsstyrelsen, Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK), Polismyndigheten, Kriscentrum för kvinnor i Göteborgs Stad och Jämställdhetsmyndigheten. I uppsatsen dras slutsatsen att aktörerna upplever att det finns brister och förbättringsområden i deras arbete med mäns våld mot kvinnor. Ur ett good governance perspektiv behöver kunskap och kapacitet höjas och transparens, ansvarsfördelning och samverkan bli tydligare för att arbetet ska leva upp till kraven om vad som är en god samhällsstyrning.