The aim of this study is to gain a deeper understanding about the nature of psychological violence in heterosexual relationships. The study's method consists of a qualitative research approach where the data source consists of six autobiographies. A thematic, theory-driven, text analysis of the autobiographies has been made, where the gender power perspective is used as a theoretical grid. The thematic text analysis has generated four main themes with two or three sub-themes. The study contributes to an increased understanding of the factors that determine why women stay in destructive relationships and provides an insight into the vulnerability of women in a patriarchal society. The results of the study highlight that men's acts of violence is a strategy to gain a superior position over women. In addition, it is noted that psychological violence is expressed in different ways and what contributes to the violence becoming invisible to women. The study also shows that the nature of psychological violence enables a power imbalance between the parties, where women adapt their behavior and men's violence against them escalates. Finally, it is noted that there are internal and external factors that determine why women stay in violent relationships, as well as the psychosocial consequences of the violence. / Studiens syfte är att få en fördjupad förståelse för det psykiska våldets karaktär i heterosexuella parrelationer. Studiens metod utgörs av en kvalitativ forskningsansats där datakällan består av sex självbiografier. En tematisk, empiridriven, textanalys av självbiografierna har gjorts, där könsmaktsperspektivet används som ett teoretiskt raster. Den tematiska textanalysen har genererat fyra huvudteman med två till tre underteman. Studien bidrar till att öka förståelsen för vilka faktorer som är avgörande för att kvinnor stannar i destruktiva relationer och dessutom ge en inblick i kvinnors utsatthet i ett patriarkalt samhälle. Studiens resultat lyfter att männens våldshandlingar är en strategi för att få en överordnad position gentemot kvinnorna. Dessutom uppmärksammas att psykiskt våld uttrycks på olika sätt och framför de faktorer som bidrar till att våldet blir osynligt för kvinnorna. Studien visar även att det psykiska våldets karaktär möjliggör en maktobalans mellan parterna, där kvinnorna anpassar sina beteenden gentemot männen och att våldet gentemot kvinnorna eskalerar. Slutligen uppmärksammas att det finns inre och yttre faktorer som är avgörande för att kvinnor stannar i våldsamma relationer, samt vilka psykosociala konsekvenser våldet ger.

Föreliggande kvalitativa intervjustudie bygger på intervjuer med åtta kvinnor som i förfluten tid levt i en relation med förekomst av våld. Syftet med studien var att belysa heteronormativa kvinnors upplevelser av vad de anser har varit skadligt och/eller hjälpsamt i samband med och efter uppbrottet från en våldsam relation. Studien syftade även till att utröna förekomsten av kunskap, stödinsatser, behov och utmaningar som ställts under läknings- och återhämtningsprocessen. Det krävs större bildning om våld i nära relation på alla samhällsnivåer för att få en förståelse för hur hjälpinsatser och bemötande av kvinnor och barn bäst bör tillämpas. Det råder även brist på studier utifrån kvinnors egna upplevelser och insikter kring våldets mekanismer. Många kvinnor drabbas årligen av våldets konsekvenser, där förekomst och utevaro av kunskap och förmåga till stödjande hjälpinsatser i samhället kommit att påverka alla led av kvinnors uppbrotts-, läknings- och återhämtningsprocess. / The present qualitative interview studies are based on interviews with eight women who in the past have lived in a relationship with the occurrence of violence. The aim of this study was to illustrate heteronormative women's experiences of what they consider having been harmful and/or helpful in connection with and after the breakup from a violent relationship. The study also aimed to determine the prevalence of knowledge, support, needs and challenges that have been posed during the healing and recovery process. There is a need for greater education about domestic violence at all levels of society to gain an understanding of how relief efforts and the treatment of women and children should best be applied. There is also a lack of studies based on women's own experiences and insights into the mechanisms of violence. Many women are affected annually by the consequences of violence, where the presence and absence of knowledge and the ability to provide supportive assistance in society has come to affect all stages of the women's break-up, healing, and recovery process.

Denna kvalitativa studie syftar att utifrån ett genusperspektiv undersöka hur tre kvinnor tagit sig ur nära relationer till våldsutövande män. Vidare undersöks de möjligheter och hinder som återfinns i processen samt hur uppbrottet kan förstås i relation till samhällets genusordning. Empirin består av tre våldsutsatta kvinnors självbiografier och har analyserats med hjälp av tematisk analys. Studiens teoretiska verktyg utgörs av Lundgrens (2004) teori om normaliseringsprocessen, Holmberg och Enanders (2011) teori om uppbrottsprocessen samt Hirdmans (2003) teori om genussystemet. Resultatet visar att kvinnors uppbrottsprocess präglas av ett starkt emotionellt band samt mannens växling mellan värme och våld. Dessa faktorer samt mannens makt- och kontrollstrategier bidrar till maktobalansen i relationen. För att återfå kontroll har kvinnorna olika anpassnings- och motståndsstrategier. Trots att detta i de flesta fall leder till gränsförskjutning och normalisering av våldet, påvisar det att kvinnorna inte är "passiva offer" som stereotypen av den våldsutsatta kvnnan lyder. Denna kvalitativa studie visar mäns våld mot kvinnor kopplat till genusperspektiv. Dock har vi funnit att detta perspektiv inte visar hur kvinnor inte är underordnade i alla lägen samt att dem på en individuell nivå utövar motstånd mot makt och förtryck. / This qualitative study aims to examine three women's processes of leaving relationships to violent men from a gender perspective. Furthermore, this study examines the possibilities and obstacles that may arise during the process, as well as how leaving a violent relationship can be understood in regard to society's gender system. The data consists of three autobiographies of women who are victims of domestic violence and analyzed using thematic analysis. The study's theoretical tools are provided by Lundgren's (2004) theory of the normalization process, Holmberg and Enander's (2011) theory of the leaving process and Hirdman's (2003) theory of the gender system. The results show that the leaving process features a strong emotional bond and the man's transition from love to violence. It is these factors that along with the man's power and control strategies that together contribute to the imbalance of power in the relationship. To regain control, women have different strategies of adaption and resistance. Although in most cases this leads to a shift of boundries and a normalization of the violence, it shows that women are not "passive victims" like the stereotypical abused woman. This qualitative study shows men's violence against women in relation to gender perspective. However, we have found that the theory does not provide a perspective that shows how women are not always subordinated and that on an individual level exert resistance against power and oppression.

Mäns våld mot kvinnor kan ses som ett problem som ger konsekvenser på både individ- och samhällsnivå. Det språk som används i media kan ses påverka våra uppfattningar och tolkningar av det som rapporteras. Hur mäns våld mot kvinnor diskuteras i det offentliga rummet har därmed varit relevant att studera för att få en bild av hur debatten om ämnet ser ut. Studien har därmed syftat till att undersöka hur mäns våld mot kvinnor i parrelation framställs i debattartiklar under 2023 i Sverige med hjälp av en kritisk diskursanalys. För att besvara syftet har en kvalitativ dokumentstudie av svenska debattartiklar gjorts. Studiens teoretiska ramverk har varit den ekologiska förklaringsmodellen av Heise, som vidareutvecklats av UN Women, samt Faircloughs kritiska diskursanalys. Resultatet visar två gemensamma diskurser vi benämnt Mäns våld mot kvinnor som ett samhällsproblem och Mäns våld mot kvinnor bör hanteras kollektivt. Diskurserna synliggörs på olika sätt i debattartiklarna beroende på hur skribenterna har uttryckt sig vilket vi delat in i olika teman. Fokuset i vår analys har varit på ordval och modalitet vilket är den första nivån i Faircloughs kritiska diskursanalys. Vi har genom det kunnat se att skribenterna tenderar att använda ett förstärkande språk när de skriver om mäns våld mot kvinnor i parrelation. Våldet beskrivs främst som ett strukturellt problem vilket vi relaterat till den samhälleliga nivån i den ekologiska modellen och den tredje nivån i den kritiska diskursanalysen.

Introduktion: Våld i nära relation är ett folkhälsoproblem då ungefär var tredje kvinna som lever eller har levt i en parrelation utsatts för olika former av våld i nära relation. Våld mot kvinnor i nära relation riskerar att öka under rådande Covid-19-pandemi. Åtgärder för att minska smittspridningen av viruset som lock down och social distansering sätter redan utsatta kvinnor i en än mer utsatt situation som i sin tur kan bidra till att kvinnans redan utsatta situation kan förvärras ännu mer. Syfte: Att undersöka vilken påverkan Covid-19-pandemin har på våld mot kvinnor i nära relationer. Metod: En strukturerad litteraturstudie baserad på 10 originalartiklar. En tematisk analys användes. Resultat: Fyra teman och fem underteman rörande Covid-19-pandemins påverkan på våld mot kvinnor i nära relation framkom ur analysen. De teman som framkom var våld i nära relation ökar under Covid-19-pandemin, olika typer av våld i nära relation under Covid-19-pandemin, psykisk ohälsa som en konsekvens av våld i nära relation under Covid-19-pandemin, svårare att söka hjälp under Covid-19-pandemin. Slutsats: Våld i nära relation ökar under Covid-19-pandemin och samhällets åtgärder för att minska smittspridningen av viruset via lock down och social distansering är de främsta orsakerna till att våldet ökar. Redan utsatta kvinnor befaras därmed att drabbas ännu mer genom pandemins negativa konsekvenser som således gör det mycket angeläget att framhäva sambandet mellan våld mot kvinnor i nära relationer och Covid-19-pandemin i framtidas forskning.

Hedersrelaterat våld och förtryck (HRV) är ett komplext fenomen somnyligen fått utökat utrymme inom svensk debatt och politik. Tidigareforskning visar att det saknas förståelse för hedersrelaterat våld utanförramarna av kulturella perspektiv. Vidare leder detta till en otillräcklig ochsimplifierad bild av fenomenet. Forskning visar även att behandlare somhjälper och vårdar hedersvåldsutsatta kvinnor bemöter klienten utifrån sinaföreställningar. Föreställningar om individer av annan kultur är oftageneraliserande och påverkar kvalitén på given hjälp och vård. Syftet meddenna studie är att undersöka hur socialarbetare beskriver sitt arbete medhedersvåldsutsatta kvinnor. Vi ämnar även att undersöka vilka föreställningarom kvinnorna som framkommer ur socialarbetarnas beskrivning av arbetet.Genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer med socialarbetare inomfältet av HRV framkom att det idag finns fler hinder än möjligheter i detpraktiska arbetet. Resultatet av denna studie visar att den hedersvåldsutsattakvinnan generaliseras då hon sällan blir förstådd utanför kontexten av henneskultur. Därigenom blir våldet hon utsätts för förminskat med tiden. Dettabeskrivs främst ha grund i att det hjälpande och stöttande arbetet utförs undertids- och resursbrist. Därför är det av vikt att den hjälpsökandehedersvåldsutsatta kvinnan får professionella möten där vikt läggs påinkludering och individuella behov. Resultatet visar att kvinnan som kännersig förstådd stannar kvar i det professionella samarbetet och har större chansatt bryta sig från våldet inom hennes familj.

Men's violence against women and intimate partner violence (IPV) exists all over the World. This occurs regardless of culture, ethnicity, sexuality, age, religion and social affiliation. The aim of the study was to analyse and review, what influences women's decision to stay or to leave a violent intimate relationship, based on current research on men's violence against women in heterosexual relationships. This qualitative study was conducted through a method called systematic literature review. Data was collected through two databases: PsycInfo and Social Services Abstracts. The study result identified factors such as: poor self-esteem, stigma, guilt, shame, children, economy, social status, social norm, men’s power and control, together with women’s dependence completely on the partner. These factors play a key role in a woman’s decision to stay or to leave a violent intimate partner relationship. Gender and masculinity theories used to analys these factors. Furthermore, the study revealed that usually men and women have different status in most developing societies. Men have a superior and women have an inferior status. The results of the studies also showed that usually men exercise violence against women in order to maintain their superior status and women bear this because of their subordination.

Introduktion: Mäns våld mot kvinnor är ett globalt folkhälsoproblem och ett brott mot mänskliga rättigheter. Under 2020-2021, påverkas hela världen av covid-19-pandemin, med restriktioner som hemkarantän och arbeta hemifrån har detta även resulterat i en social isolering, minskat socialt stödsystem samt ökat våld mot kvinnor. Vilket i sin tur innebär att situationen för våldsutsatta kvinnor riskerar att förvärras. Av de kvinnor som utsätts för våldsbrott, inträffar tre av fyra incidenter i kvinnans egen bostad. Detta innebär att för en kvinna är det hennes egna hem som i statistiken är den farligaste platsen för henne att befinna sig. Syfte: Studiens syfte är att belysa covid-19-pandemins konsekvenser av mäns våld mot kvinnor i nära relationer. Metod: En systematisk litteraturstudie med en tematisk analys baserad på tio vetenskapliga originalartiklar. Resultat: Samtliga artiklar rapporterade psykiskt våld som den formen av våldshandling som både ökat och nyttjades mest av män i våld mot kvinnor, men mycket tyder på att mörkertalet för mäns våld mot kvinnor i nära relationer i samband med covid-19 är globalt mycket större än vad som framkommit i dessa studier. Slutsats: Den aktuella studiens resultat fann ett begränsat stöd för sambandet mellan hypoteser i förhållandet mellan olika samhällsåtgärder under covid-19-pandemin och vissa socioekonomiska faktorer, på mäns våld mot kvinnor. När de socioekonomiska faktorerna påverkades av en pandemi samtidigt som den ekonomiska stressen uppkom, ökade mäns våld mot kvinnor. Psykiskt våld var den formen som rapporterades både ökat och användes mest av män i utövandet av våld mot kvinnor under covid-19-pandemin. / Introduction: Men's violence against women is a global public health problem and a violation of human rights. In 2020-2021, the entire world is affected by the covid-19-pandemic. Restrictions such as home quarantine and working from home have resulted in social isolation, reduced social support, and increased violence against women. This indicates that the situation for abused women is in danger of deteriorating. Of women who are victims of violence, three of four incidents occur in the woman's own home. This means that for a woman, her own home is the most dangerous place for her to be. Aim: This analysis aims to clarify the covid-19-pandemic's consequences of men's violence against women in intimate relationships. Methods: A systematic review with a thematic analysis based on ten scientific original articles. Results: All articles reported psychological violence as the form of violence that increased and was used the most by men in violence against women. Data indicate that the magnitude of men's violence against women in connection with covid-19 is globally large. Conclusion: The results of the current study found limited support for the hypotheses in the relationship between different society restrictions in connections with the covid-19-pandemic and socio-economic factors on men's violence against women. When the socio-economic factors were affected by the pandemic and at the same time experienced economic stress, men's violence against women increased. Psychological violence was the form of violence that was, reported to be used the most by men in their violence against women during the covid-19-pandemic

Economic abuse does not always appear in the context of domestic abuse,there are other forms of abuse that are more mentioned in politics and inmedia, for example physical and psychological abuse. Previous researchshows that economic violence is often linked to psychological and physicalviolence and that it is mainly women who are overrepresented in terms ofvulnerability to violence. The consequences of economic violence have provento be many and big, in some terms even life-long for the women who havebeen exposed to the violence.The purpose of the study is to gain an increased understanding of socialworkers' experiences in working with women who have been exposed toeconomic violence by men they have a relationship with, as well as the socialand economic consequences the exposed women are left with. The theoriesused in the study are Yvonne Hirdman's theory of gender, as well as Goffman'stheory of stigmatization and social exclusion.Eight interviews of social workers have been conducted to get a picture ofwhat consequences women who are exposed to economic violence have andwhat obstacles and opportunities the social workers see in their work withwomen exposed to violence. The results show that men's economic violenceagainst women has major consequences for women's lives. The results alsoshow that social workers see both obstacles and opportunities in their work tohelp women exposed to economic violence.

No description available.