Vikten av att som närstående uppleva stöd och hjälp av distriktssköterskan beskrevs vara mycket positivt både för den närstående och av den sjuke, vilket också krävde nya kunskaper inom området. Syfte: Syftet var att belysa närståendes upplevelser vid palliativ vård i hemmet av en familjemedlem. Metod: Studien är en litteraturstudie och utförandet har varit att följa de nio stegen enligt Polit och Becks tillvägagångssätt för genomförandet av litteraturstudie. Utifrån nyckelord identifierades sökord som kombinerades vid sökning i databaserna Academic Search Elite, PubMed och CINAHL. Materialet analyserades genom traditionell innehållsanalys. Resultat: Resultatet baseras på tolv vetenskapliga artiklar och analysen resulterade i fyra huvudkategorier: välbefinnande, relationen till den döende, en förändrad livssituation samt den palliativa vården. Resultatet visar att närståendes uppfattningar har ett brett spektrum. Social isolering uppfattas då all tid får läggas på hemmets sysslor istället för på socialt umgänge och andra fritidsaktiviteter. Då makt- och hjälplöshet upplevs leder det till att närstående och den döende grälar med varandra. Det uppfattas som betydelsefullt när personalen har tid att ägna sig åt den närstående och den döende. Slutsats: Resultatet visar att hur den närstående mår har betydelse, då en familjemedlem vårdas palliativt i hemmet. Resultatet kan användas som en kunskapskälla för distriktssköterskan i dennes kontakt och möten med närstående. / The sense of support and help from the district nurse was described as a positive impact both from the next of kin and the sick person which also demanded new knowledge about the subject area. Aim: The aim was to illuminate next of kin´s experiences at palliative care in the home of a family member. Method: The study is a literature review and the performing was to follow the nine steps according to Polit and Beck’s procedure to achieve a literature review. On the basis of the keywords, words were identified and combined for search in the databases: Academic Search Elite, PubMed and CINAHL. The material was analysed according to traditional content analysis. Result: The result bases on twelve scientific articles and the analysis results in four main categories: wellbeing, the relation to the dying person, a changed life situation and the palliative care. The result shows that the next of kin’s apprehensions have a wide spectrum. Feelings of social isolation perceive when all tasks in the home have to be taken care of instead of social interactions and other leisure activities. The power- and helplessness experiences will lead to quarrelling between next of kin’s and the dying person. It feels important when the staff has time to spend with the next of kin and the dying person. Conclusion: The result shows that the next of kin’s feelings of content have a meaning, when a family member receives palliative home care. Hence can the result be used as a source of knowledge when the district nurse encounters next of kin’s.

Att leva med svår kronisk hjärtsvikt har beskrivits som att vara i dödens väntrum och tidigare forskning har visat att personer med hjärtsvikt inte får tillgång till palliativ vård. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av behov och tillgång till palliativ vård för personer med hjärtsvikt. Metoden som användes var en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Utifrån resultatet framkom tre kategorier och 11 underkategorier. Den första kategorin var; ”Att få vara hemma i trygghet” med underkategorierna; att vara hemma, att få kontinuitet, palliativt specialistteam, att få medicinsk symtomlindring, att ha kunskap och att få tillgänglighet. Nästa var ”Att förhindra en ond cirkel” med underkategorier; att ha en god planering och att ha flexibilitet. Den sista var ”Bristande tillgänglighet till palliativ vård” med underkategorier hjärtsvikt inte en palliativ diagnos, ingen palliativ specialistvård samt att ha brist på resurser. Utifrån kategorierna förtydligades att attityden till hjärtsvikt gjorde att behovet av palliativ vård inte uppmärksammades vilket ledde till att personerna med hjärtsvikt inte försågs med de resurser som behövdes för att skapa trygghet i hemmet. Det blev därmed en ond cirkel med behov av täta akutbesök på sjukhuset. Förhoppningsvis kan studien bidra till att förändra attityden till hjärtsvikt så att det faktiskt ses som en palliativ diagnos.

Syfte. Att undersöka sjuksköterskans upplevelse av mötet med patienter i behov av palliativ vård och/eller patienter i behov av vård vid livets slutskede. Metod. En deskriptiv design användes till den kvalitativa studien. Semistrukturerade intervjuer utfördes med sju sjuksköterskor som valdes ut genom ett bekvämlighetsurval. Alla deltagare arbetade nära patienter i behov av palliativ vård och/eller patienter i behov av vård vid livets slutskede. Data som samlades in granskades med hjälp av manifest kvalitativ innehållsanalys. Huvudresultat. Innehållsanalysen resulterade i två kategorier; ”Vård nära patient och närstående” samt ”Bearbetandeprocessen”. Det visade sig att arbetet upplevdes tillfredsställande. De tyckte att det var positivt att få möjligheten att skapa en så bra sista tid i livet som möjligt för patienten. Det framkom dock att arbetet med dessa patienter kan vara psykiskt påfrestande. Av denna anledning ansågs det viktigt att bearbeta sina känslor, antingen med hjälp av arbetskollegor eller via professionell handledning. Slutsatser. Trots psykisk påfrestning upplevs mötet med patienter i behov av palliativ vård och/eller patienter vid livets slutskede som någonting tillfredsställande. Dock behövs bearbetning och handledning av svåra situationer. Då detta erhålls kan den psykiska påfrestningen minska.

Sammanfattning Bakgrund: Betydelsen av begreppet kultur kan variera. I det här arbetet används begreppet kultur för människor från ett gemensamt ursprung och/eller med gemensamma kulturella uppfattningar. Globaliseringen ökar i Sverige och i världen vilket leder till en stor blandning av människor från olika kulturer, detta ställer höga krav på sjuksköterskan. Att möta och vårda lidande och döende patienter med annan kulturell bakgrund än dem själva kan vara något av det svåraste en sjuksköterska kan ställas inför. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter från olika kulturer inom den palliativa vården. Metod: Detta är en litteraturstudie där åtta vårdvetenskapliga tidskriftsartiklar valts ut efter en noggrann granskning av dess innehåll. Artiklarna har hittats i databaserna Cinahl, Pubmed och Medline. Artiklarna har sedan analyserats genom innehållsanalys då innehållet i dem brutits ned till meningsbärande enheter som sedan grupperats och resulterat i nya kategorier. Resultat: Deltagarna i studierna menade att situationer kan uppstå i vården som kan beskrivas som kulturella utmaningar. Kommunikationsproblem är ett exempel på detta. De menar att fokus bör läggas på patientens egen upplevelse av sin kultur och de behov som den leder till, det vill säga individuella kulturella behov. Sjuksköterskorna tyckte det kunde vara bra att ha en medvetenhet om att kulturella behov kan förekomma. Diskussion: Generalisering ska undvikas då detta kan leda till begränsningar av vården. Det centrala i vårdandet är patienten som person och vad denne anser är vikigt. Genom att använda sig av detta synsätt kommer automatiskt frågan om betydelsen av patientens kultur att besvaras. Utbildning ska ske fortlöpande under hela grundutbildningens gång. Praktiska inslag så som uppgifter i kulturell vård i den verksamhetsförlagda utbildningen och rollspelsövningar med kulturellt fokus kan vara lämpliga moment. Nyckelord: Palliativ vård, kultur, individuell vård, sjuksköterskors upplevelser Keywords: Palliative care, culture, individual care, nurses’ experiences

Bakgrund: Att vara den som möter och vårdar patienter som är i behov av palliativ vård är en del av det dagliga arbetet för sjuksköterskan i hemsjukvården. Allt fler patienter vill tillbringa sin sista tid i hemmet. Detta har medfört att den palliativa vården till stor del flyttat från sjukhusmiljö till hemmiljö. Sjuksköterskan får då en ny okänd arbetsplats vilket innebär att hon måste anpassa sig efter de omständigheter som råder i den nya miljön. Syftet: Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa den forskning som belyser sjuksköterskans erfarenheter av att vara vårdare till patienter som är i behov av palliativ vård i hemmet. Metod: I denna litteraturstudie användes tio vetenskapliga artiklar. Vid sammanställningen analyserades data med hjälp av innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskans arbete i patientens hem är mycket komplext. Det är en balansgång att tillgodose patientens och de anhörigas önskemål samtidigt som sjuksköterskan vill vara vårdare på ett tillfredsställande sätt. Under analysen framkom fyra teman: Erfarenhet och kunskap, kommunikation och information, vardagliga sammandrabbningar samt sjusköterska - patient relation. Slutsats: Genomgående belystes bristen på stöd, resurser samt avsatt tid för reflektion. Det framkom även att det fanns ett behov av både praktisk och teoretisk utbildning.

Syfte med studie var att utifrån vetenskaplig litteratur beskriva distriktssköterskornas roll och upplevelse vid palliativ omvårdnad av patienter med cancer i hemmet. Design: beskrivande design. Metod: beskrivande litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar ingick i studien, materialet hämtat från databaserna Cinahl och Pub med. Artiklarna analyserades utifrån en kvalitativ och en kvantitativ granskningsmall. Resultat: Majoriteten av distriktssköterskorna tyckte att det var positivt att vårda cancerpatienter i hemmet. Kommunikation är en viktig del för att skapa trygghet och tillit i relationen. En god relation som bygger på förtroende och trygghet mellan distriktssköterskan och patient var mycket viktigt. Distriktssköterskorna upplevde svårigheter med att hantera patientens symtom samt fysiska, emotionella och psykosociala behov. Distriktssköterskorna upplevde frustration och känslan av otillräcklighet på grund av tidsbrist och hög arbetsbelastning. Slutsats: Distriktssköterskans roll att skapa en god relation till patienten var en viktigförutsättningen god palliativvård i hemmet. Den palliativa vården i hemmet upplevdes som generellt bra men att kvaliteten på vården påverkades negativt när arbetsbelastningen var hög och när bemanningen inte var tillräcklig.

Syftet med denna studie var att se om en strukturerad vårdform vid livets slut såsom Liverpool Care Pathway for the dying, LCP, har någon inverkan på omvårdnaden av de palliativa patienterna jämfört med ordinarie palliativ vård samt att beskriva vårdpersonalens upplevelser av LCP. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie där underlag inhämtades genom sökning av veteskapliga artiklar i databaser samt att artiklar söktes manuellt på Högskolan Dalarnas bibliotek. Artiklar har även sökts från referenser på andra artiklar direkt på titeln och vid sökningarna användes sökorden både enskilt och i kombination varvid 10 artiklar valdes ut till resultatet. Resultatet visade att efter införandet av LCP förbättrades dokumentationen, patienterna hade inte onödiga livsförlängande behandlingar. Symtomen i form av smärta, oro/ångest och slemproduktion var mindre, samt att kommunikationen mellan vårdpersonal, närstående och patient förbättrades. Sjuksköterskorna upplevde att tiden för dokumentation förkortades och mer tid kunde läggas på patienterna, sjuksköterskor ansåg också att den gamla rutinmässiga behandlingen och omvårdnaden förbättrades. LCP dokumenten gjorde även att anhöriga kunde följa omvårdnaden vilket gjorde dem tryggare i vad som skedde med deras närstående och vad som hände i vården runt denne.

Bakgrund Beröring är ett grundläggande behov hos människan genom hela livet. Det är inte ovanligt att palliativa patienter saknar närstående och kan därmed uppleva brist på beröring. Sömnproblem, oro, ångest, smärta och illamående är vanliga symtom som kan drabba den palliativa patienten och dessa kan lindras genom beröring. Palliativ vård har som syfte att lindra och främja patientens livskvalitet i livets slutskede och enligt Virginia Hendersons teori är sjuksköterskans uppgift bland annat att hjälpa individen att utföra åtgärder som leder till en fridfull död. Beröring är ett sätt att hjälpa den palliativa patienten att möta döden fridfullt. Syfte Syftet med studien var att beskriva faktorer som påverkas vid beröring hos den palliativa patienten. Metod En litteraturöversikt valdes som metod för att sammanställa tidigare forskning inom ämnet. Databaserna Cinahl, Medline och PubMed användes för sökningar vilket resulterade i 16 vetenskapliga artiklar. Resultat Studiens resultat visade att beröringen kunde påverka flera faktorer hos den palliativa patienten. Resultatet delades i följande teman: smärta, livskvalitet, välmående, ångest och sömn. Resultatet visade bland annat att patienterna kunde få ökad livskvalitet, upplevelsen av välmående och mindre ångest. Beröring visade sig även att ha en positiv påverkan på patienternas smärtupplevelse. Slutsats Utifrån resultatet i studien har författarna konstaterat att beröring kan ha gynnande effekter på den palliativa patienten. Enligt studiens resultat kan beröring användas för att lindra patientens symtom som framkallas av sjukdomen, behandlingen eller biverkningar. Studien kan ha en värdefull inverkan på omvårdnadsåtgärder inom palliativ vård.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Det dör cirka 90000-100000 människor i Sverige varje år och många av dessa<img src="https://cdncache-a.akamaihd.net/items/it/img/arrow-10x10.png" /> människor är i behov av palliativ vård. Att vara sjuksköterska i denna vårdform kan vara känslomässigt påfrestande vilket kan göra att den professionella hållningen är svår att hålla. Den palliativa vårdformen syftar till<img src="https://cdncache-a.akamaihd.net/items/it/img/arrow-10x10.png" /> att ge en så symptomfri och behaglig sista tid i livet som möjligt. Syfte:Att belysa sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede. Metod: Studien är en kvalitativ litteraturstudie med ett resultat sammanställt av resultatet i 7 kvalitativa, vetenskapliga originalartiklar. Artiklarna söktes utifrån ämnesord i databaserna Cinahl och PubMed. Artiklarna kvalitetsgranskades vilket resulterade i att artiklar med medelhög och hög kvalitet valdes ut. Sedan<img src="https://cdncache-a.akamaihd.net/items/it/img/arrow-10x10.png" /> gjordes en innehållsanalys av artiklarnas resultat för att ta fram sjuksköterskornas individuella upplevelser (Lundman &amp; Hällgren-Graneheim, 2012, s. 191-196). Resultat:Det behövs bättre riktlinjer och utbildning i den palliativa vården, både vad gäller bemötande och omvårdnad. Om det är tillåtet att visa<img src="https://cdncache-a.akamaihd.net/items/it/img/arrow-10x10.png" /> känslor eller inte i samband med att patienter avlider är något som skiljer sig åt i studierna. För att förbättra arbetsförhållanden bör det finnas möjlighet till stöd, återhämtning eller handledning för sjuksköterskorna efter att en patient har dött då de upplever att det är känslomässigt krävande. Singelrum på avdelningarna är viktiga för att kunna skapa avskildhet för patienter. Det finns fördelar med att vårda palliativt då fokus på det medicinskt botande åsidosätts och koncentrationen faller på komfort och omvårdnad. En central del i sjuksköterskornas arbete är att finnas till för familjen som ett stöd när deras anhörig är på väg att gå bort.Slutsats: Denna studie indikerar att det i flera fall saknas utbildning, fortbildning samt klara direktiv för palliativ vård vilket inger en osäkerhet hos sjuksköterskor. Sjuksköterskor utan relevant kompetens inom området bör därför erbjudas utbildning och som en påminnelse ha klara riktlinjer att följa på arbetsplatsen.

Informella vårdare står inför en förändrad livssituation. Det är därför viktigt att sjuksköterskan får kunskap om de erfarenheter som finns av att vårda en närstående palliativt i hemmet för att veta vilket stöd som behövs. Syftet med litteraturstudien var att belysa erfarenheter av att vara informell vårdare till en närstående som vårdas palliativt i hemmet. Tio vetenskapliga artiklar valdes ut och blev grunden för studien. Dessa granskades, analyserades och bearbetades. Erfarenheterna från artiklarnas resultat kategoriserades vilket skapade möjlighet att hitta samband samt skapa övergripande teman som resulterade i dessa resultatrubriker: En påfrestande men meningsfull tid, Den informella vårdarens risk för ohälsa, Betydelsen av vårdpersonalens stöd. Viktiga erfarenheter som belystes visade att informella vårdarnas grundläggande behov inte kunde tillgodoses under vårdtiden eftersom de fokuserade på att göra vårdtagarens situation så bra som möjligt. Ansvaret och påfrestningarna de informella vårdgivarna kände kunde ge upphov till ohälsa. Informella vårdares erfarenheter är relativt väl belysta inom forskningen men ytterligare studier med andra tillvägagångssätt hade kunnat genomföras för få en djupare förståelse. Deras situation skulle kunna förbättras genom utökad information och utbildning. Fler undervisningstimmar på sjuksköterskeprogrammet inom palliativ vård bör införas då det är något sjuksköterskan kommer i kontakt med på de flesta arbetsplatser.