Vård i livets slut genomförs på fler platser än specialiserade palliativa vårdavdelningar. Därmed blir det aktuellt för den grundutbildade sjuksköterskan att även palliativt vårda äldre i livets slut i hemsjukvården. Syftet med denna studie är att undersöka och belysa sjuksköterskans upplevelse av palliativ vård för äldre i hemmet. För att besvara syftet har en allmän litteraturstudie med fokus på kvalitativa artiklar genomförts. Sammanlagt har åtta artiklar analyserats och i resultatet presenteras de i fyra teman: svårigheter med att vårda i hemmet; eget välmående; kompetens och professionellt förhållningssätt och samarbete. Det framkommer att det är känslomässigt påfrestande att vårda patienter i livets slut, att resan mellan patienter kan användas för återhämtning och psykosocialt stöd till patienten anses vara svårt men en viktig del av sjuksköterskans arbete.

Bakgrund: Fler äldre vårdas i hemmet, ofta med ett stort omvårdnadsbehov. För att vården ska vara säker i kommunal vård och omsorg behöver flera professioner samarbeta i team runt patienten. Syfte: Att beskriva specialistsjuksköterskan inom vård av äldres upplevelse av teamets betydelse för patientsäkerheten inom kommunal vård och omsorg. Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ metod med induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes till datainsamlingen där åtta specialistsjuksköterskor inom vård av äldre som arbetar inom hemsjukvården ingick. Kvalitativ innehållsanalys med en manifest ansats användes för att analysera det insamlade materialet. Resultat: Resultatet ledde fram till tre kategorier vilka var att samordna resurser, att fokus är på patienten och kommunikation och information når alla professioner runt patienten.  Slutsats: Det framkom att specialistsjuksköterskan inom vård av äldre anser att samordna resurser, att ha fokus på patienten och att kommunikation och information når alla professioner runt patienten. En ökad förståelse och kunskap om olika professioners samarbete betydelse för patientsäkerheten behöver omsättas i verkligheten.   Nyckelord: Kommunal vård och omsorg, patientsäkerhet, samarbete, kommunikation, specialistsjuksköterska inom vård av äldre / Background: More elderly people are cared for at home, often with a great need of care. For care to be safe in municipal care and social care, several professions need to collaborate in teams around the patient. Aim: To describe the specialist nurse in the care of the elderly's experience of the team's importance for patient safety in municipal health and social care. Method: The study was conducted as a qualitative method with an inductive approach. Semi-structured interviews were carried out for the data collection where eight specialist nurses in care of the elderly who work in home health care were included. Qualitative content analysis with a manifest approach was used to analyse the collected material. Results: The result led to three categories which were to coordinate resources, that the focus is on the patient and communication and information reaches all professions around the patient. Conclusion: It emerged that the specialist nurse in the care of elderly considers coordinating resources, focusing on the patient and that communication and information reach all the professions around the patient. An increased understanding and knowledge of the importance of the cooperation between different professions for patient safety needs to be applied in reality.  Keywords: Municipal health and care, patient safety, collaboration, communication, specialist nurse in care of the elderly

Bakgrund: Inom vården av äldre ska det finnas ett anhörigperspektiv. Anhöriga uttrycker en önskan om att få vara delaktiga i vården av sin äldre närstående men trots det så visar tidigare forskning att anhöriga många gånger inte upplever delaktighet. Syfte: Syftet var att öka kunskapen om hur anhöriga kan uppleva delaktighet i vården av den äldre personen. Metod: En systematisk litteraturöversikt där artiklar analyserades med tematisk syntes. Resultat: Tre olika teman om anhörigas upplevelser av delaktighet i vården av sina äldre närstående framkom i resultatet. Känsla av utanförskap: där anhöriga beskrev hur de önskade ett samarbete med den formella vården och där de värdesattes för sina expertkunskaper. Att känna kontroll: Anhöriga beskrev att de önskade känna att de hade insyn och möjlighet att påverka vården av sin närstående samt ha bra informationsutbyte och en god tvåvägskommunikation med vårdpersonalen. Maktlöshet vid bristande tillgänglighet hos vårdpersonal: Anhöriga lade mycket tid på att leta efter sjuksköterskan för att ställa sina frågor. Många anhöriga försökte hitta rätt tillfälle när vårdpersonalen inte var upptagna men uppgav att tillfället aldrig kom och att de kände som att de avbröt vårdpersonalen för att få information och kommunicera.Slutsats: Denna studie ökar förståelsen för de upplevelser som anhöriga känner i vården av sina äldre närstående. Anhöriga önskar bättre samarbete och kommunikation med vårdpersonalen för att minska de negativa känslor som de upplever när de inte är delaktiga. Tillgängligheten hos vårdpersonalen hindrar anhöriga att kunna påverka vården av sin närstående och minskar möjligheten till kommunikation och informationsutbyte som anhöriga upplever är en viktig del i upplevelsen av delaktighet.

Folkhälsan har en positiv utveckling i Sverige, det innebär att fler lever ett längre liv. Statistik visar att det finns över två miljoner personer i Sverige som är 65 år eller äldre. Med stigande ålder ökar risken för sjukdom och funktionsnedsättning, det ger en ökad belastning på vård och omsorg, såväl inom landsting, primärvård och kommun. Idag är det kommunen som ansvarar för hemsjukvården. För att hemsjukvården ska vara patientsäker krävs att teamet runt den äldre patienten samverkar, att planering av vården sker efter bedömning och behov, samt att insatser följs upp och utvärderas. Det ställer krav på sjuksköterskans ledarskap att arbeta med äldre patienter med komplexa vårdbehov. Studier visar att sjuksköterskan känner en osäkerhet i sin roll som ledare trots att det finns få forskningsresultat som beskriver sjuksköterskans ledarskap i kommunens hemsjukvård. Syftet är att beskriva sjuksköterskans ledarskap i den kommunala hemsjukvården. Metoden är en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Totalt har 13 kvalitativa och kvantitativa artiklar analyserats enligt en kvalitativ innehållsanalys. En huvudkategori formades; sjuksköterskans ansvar att leda komplex omvårdnad med fem underkategorier som presenteras under aktuell rubrik: Att ha kompetens som ledare; Att ha ansvar för omvårdnaden; Att ha förmåga att kommunicera; Att undervisa omvårdnadspersonal och Att handleda patienter och närstående. Mer forskning behövs om sjuksköterskans ledarskap i hemsjukvården för att säkerställa en god hemsjukvård i framtiden. / Public health has a positive development in Sweden, which means that more people live a longer life. Statistics show that at present there are over two million people in Sweden who are 65 years of age or older. With increasing age, the risk of disease and disability increases, it places an increased load on care, both in county councils, primary care and municipalities. Today, the municipality is responsible for the home care. In order for home care services to be patient-safe, the team around the elderly must work together and that care planning is carried out according to assessment and needs, and that measures are followed up and evaluated. It requires nursing leadership to work with the elderly with complex care needs. Studies show that the nurse feels uncertain in their role as leader despite the fact that there are few research findings describing the nurse's leadership in the municipality's home health care. The purpose is to describe the nurse's leadership in municipality's home care. The method is a literature study with qualitative approach. In total, thirteen qualitative and quantitative articles have been analyzed according to a qualitative content analysis. A main category was formed; nurse's responsibility to lead complex nursing with five sub-men, presented under the current heading: To have skills as a leader; To be responsible for nursing care; Being able to communicate; To teach nursing staff and to supervise patients and close relatives. More research is needed about the nurse's leadership in home care to ensure good home care in the future.

Bakgrund: Patientsäkerhet är ett relativt nytt begrepp, där patientsäkerhetskultur innebär de gemensamma och individuella synsätt och attityder organisationen har gentemot patientsäkerhet och risker. Vårdskador drabbar många, och boende på särskilda boenden för äldre (SÄBO) är en särskilt skör grupp med högre risk för vårdskador och allvarligare konsekvenser av dem. Specialistsjuksköterskan med sin fördjupade omvårdnadskompetens har en viktig roll för en positiv patientsäkerhetskultur vilket ger färre vårdskador och en högre vårdkvalité. Manchester patient safety framework (MaPSaF) är ett teoretiskt ramverk för diskussion kring patientsäkerhetskultur innehållandes nio olika dimensioner av kulturen. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelse av patientsäkerhetskulturen på särskilt boende för äldre. Metod: Kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats, baserad på semistrukturerade intervjuer av sjuksköterskor som arbetar på SÄBO. Resultat: Ur sjuksköterskornas berättelser framkom fem olika kategorier av upplevelser; kommunikation om patientsäkerhet, organisationskultur, lärande organisation, teamsamverkan kring patientsäkerhet samt sjuksköterskans roll i patientsäkerhetskulturen, med totalt 14 subkategorier. Slutsats: Kommunikation, teamsamverkan och lärande är viktiga faktorer för patientsäkerhetskulturen, och ingår i MaPSaF’s dimensioner, där sjuksköterskorna uppger brister i samtliga. Mer kvalitativ forskning om patientsäkerhetskulturen på SÄBO behövs, och författarna ser ett behov av fortsatta satsningar inom SÄBO i området.

Syfte: Syftet var att undersöka sjuksköterskors uppfattningar om att använda bedömningsinstrument i preventiv vård av äldre personer inom kommunal hälso- och sjukvård. Metod: Kvalitativ ansats användes, där individuella intervjuer med sjuksköterskor inom kommunal hälso- och sjukvård genomfördes. Insamlat material analyserades med induktiv innehållsanalys.Resultat: Utifrån genomförd innehållsanalys framkom det tre kategorier: verktyg för ökad patientsäkerhet, erfarenhet och kunskap är en förutsättning, bristande verklighetsförankring och användbarhet. Till dessa finns subkategorier, där studiens syfte belystes. Resultatet visade att bedömningsinstrument kan användas som verktyg till en säkrare och mer jämlik vård, där risker kunde identifieras, skapa en objektiv och tydlig struktur. Erfarenhet och kunskap ansågs vara förutsättningar för att kunna använda bedömningsinstrument. Det fanns också svårigheter, som att bedömnings-instrumenten kunde vara svåra att tolka, missvisande och inte alltid stämde med verkligheten, vilket gör det viktigt att välja rätt bedömningsinstrument.Slutsats: Användning av bedömningsinstrument kan leda till säkrare, mer jämlik och rättvis förebyggande vård av äldre. Det krävs utbildning och kunskap för att bedömningsinstrument ska användas och vana ökade användning och acceptans. Begränsningar som upplevdes var att det kunde vara svårt eller missvisande. Vidare forskning skulle kunna vara den äldres upplevelse av bedömningsinstrumenten i den preventiva vården samt hur bedömningsinstrument används vid bedömning av äldre med kognitiv svikt.Nyckelord: Sjuksköterskors upplevelser, bedömningsinstrument, kommunal hälso- och sjukvård, preventiv vård av äldre / Aim: The purpose was to investigate the nurses perception in using the assessment instrument in preventative care of elderly within a municipal health care setting. Method: A qualitative approach was used and were performed with individual interviews of nurses. They were working in a municipal health care setting. The collected material was assessed with an inductive content analysis. Results: From the content analysis it emerged three categories, tools for increased patient safety, experience and knowledge is vital, lacking reality abutment and usability and to these sub categories where the purpose of the study where shown. The result showed that the assessment instrument can be used as a tool for a safer and more equal care. Experience and knowledge where seen as vital in order to be able to use the assessment instrument. It also emerged that there could be difficulties to interpret the assessment instrument as well as being misleading and not in touch with reality. Conclusions: The use of assessment instruments can lead to a secure, more equal and fair prevention in the care of the elderly. It is required to get education and knowledge about the assessment instrument to make sure it is being used and by using it frequently it increased use and acceptance. The limitations that were perceived were that it could be hard to understand or misleading. Further research could be the elderly experience of the assessment tools in preventive care and how assessment tools are used in assessing the elderly with cognitive impairment.Keywords: Nursing experiences, assessment tools, municipal health care, preventive care of older people.

Bakgrund I åldrandet kan det förekomma komplexa omvårdnadsbehov och nedsatt förmåga till eget beslutstagande hos den äldre. Sjuksköterskor ska arbeta utifrån personcentrerad vård för den äldre. Personcentrerad vård grundas i en humanistisk vård med en helhetssyn på individen vilket handlar om relationskapande och delaktighet. Äldreomsorgens nationella värdegrund i socialtjänstlagen ska arbetas utefter för äldres rätt till ett värdigt liv. Syfte Syftet med litteraturöversikten var att belysa sjuksköterskans upplevelser och erfarenheter av att arbeta personcentrerat i vård av äldre. Metod Litteraturöversikten grundar sig på 13 vetenskapliga artiklar med kvalitativ samt kvantitativ design. Databaserna som användes för att erhålla artiklar var CINAHL och PubMed med publikation mellan åren 2012 – 2022. Analysen genomfördes som en innehållsanalys där likheter och skillnader jämfördes. Resultat I resultatet av litteraturöversikten identifierades fyra huvudkategorier vilka var delaktighet, att värna om den äldre, kommunikation och upplevelse av personcentrerad vård. Resultatet visade på sjuksköterskors upplevelser samt erfarenheter av personcentrerad vård till äldre. Slutsats Det framkom att sjuksköterskor arbetade personcentrerat dock fanns brister och utmaningar i tillämpandet. Sjuksköterskorna beskrev positiva känslor som uppstod i tillämpandet av personcentrerad vård för den äldre, där hjärtat skulle vara med i arbetet. / Background During aging, there may be complex nursing needs and older people may experience reduced ability to make their own decisions. Nurses must work on the basis of person-centered care for the elderly. Person centered care is based on a humanistic care with a holistic view of the individual which is about relationship and participation. The national values of the elderly in the Social Services Act must be respected and applied in caring for the elderly in order to secure their right to a dignified life. Aim The aim of this literature review was to explore nurse’s experiences of working person-centered in the care of the elderly. Method The literature review was based on 13 scientific articles with qualitative and quantitative designs. The databases used to obtain articles were CINAHL and PubMed with publication between the years 2012 – 2022. The analysis was performed as a contentanalysis where similarities and differences were compared. Results In the result of the literature review, four main categories were identified which were participation, caring for the elderly, communication and experiences of person centered care. The results showed nurses’ experiences of person centered care for the elderly. Conclusions It emerged that nurses worked person centered, however there were shortcomings and challenges in the application. The nurses described positive emotions that arose in the application of person-centered care for the elderly, where the heart would be involved in the work.

Bakgrund: Många äldre vill vårdas i hemmet och anhöriga står för majoriteten av stödet och omsorgen. Anhöriga beskriver att det är viktigt att vara delaktiga i vården. Vårdpersonal har ett ansvar för att hitta möjligheter till delaktighet och sjuksköterskan har en ledande roll i att stödja anhöriga. Anhörigas stöd och hjälp till sina äldre närstående är en avlastning för vården och fyller en samhällsbärande funktion.   Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att göra anhöriga delaktiga i hemsjukvård av äldre personer samt vad som utgör möjligheter respektive hinder för delaktighetsgörandet.  Metod: För att besvara studiens syfte användes en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Datamaterialet samlades in via elva semistrukturerade intervjuer som genomfördes med två specialistsjuksköterskor och nio allmänsjuksköterskor. Materialet analyserades i en kvalitativ innehållsanalys.   Resultat: Det framkom hur sjuksköterskorna gjorde anhöriga delaktiga och det gjordes utifrån olika perspektiv till exempel information, kommunikation, utbyte av kunskap och att skapa relationer. Samtidigt beskrevs olika aspekter som ansågs underlätta eller försvåra delaktighetsgörandet. Sjuksköterskorna uttryckte att delaktighetsgörandet var ett ständigt görande beroende av många olika faktorer dels vem sjuksköterskan, den anhörige och vilken situationen var. Sjuksköterskornas kunskap om delaktighetsgörandet ökade med deras yrkesverksamma år.   Slutsats: Anhörigas delaktighet i vården ansågs vara värdefull, deras stöd till närstående var en resurs för sjuksköterskorna. Sjuksköterskorna efterfrågade mer stöd från organisationen och möjlighet till kompetensutveckling för att utveckla ytterligare kunskap om anhörigas delaktighet i vården. / Background: Many elderly people want to be cared for at home and relatives provide most of the support and care. Relatives say it is important to be involved in the care. Healthcare professionals have a responsibility to find opportunities for participation and the nurse has a leading role in supporting relatives. Relatives support and help to their elderly is a relief for care and fulfils an important function for the society.    Aim: To describe nurses experiences of involving relatives in homecare of elderly people and what makes opportunities and difficulties to participation.   Methods: To respond to the aim of the study a qualitative interview study with an inductive approach was used. The material was collected through eleven semi-structured interviews. Two specialist nurses and nine general nurses participated. The material was analyzed in a qualitative content analysis.  Results: It appears how the nurses involved the relatives, and it was done from different perspectives, such as information, communication, exchange of knowledge and relationships. At the same time nurses described various aspects that were considered to make opportunities and difficulties for involving relatives. Nurses expressed that participation was constantly doing depending on many factors, who the nurse, the relative and what situation it was. The nurse’s knowledge about participation and involving relatives had increased with their working years.  Conclusion:  Relative’s participation was considered valuable for the nurses, their support to the older person was a resource for the nurses. The nurses requested support from the organization and ability to develop more knowledge about relatives' participation in care.

Bakgrund: Demografin i Sverige är under förändring och gruppen med äldre personer växer. Det utmanar all vård och omsorg eftersom vårdbehovet hos en individ vanligtvis ökar med stigande ålder. Välfärdsteknik används alltmer och anses vara en lösning på en stigande efterfrågan på vård och omsorg. Implementering av välfärdsteknik i vården av äldre personer påverkar sjuksköterskans arbetssituation och omvårdnad. Sjuksköterskans inarbetade arbetssätt och rutiner erfordrar en anpassning till välfärdstekniken och tvärtom. För att upprätthålla en fortsatt god omvårdnad av äldre personer behöver sjuksköterskors erfarenheter av välfärdsteknik lyftas fram, detta även för att belysa sjuksköterskans förändrade arbetssituation. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av välfärdsteknik i vården av äldre personer. Metod: Kvalitativ studiedesign. En systematisk litteraturöversikt med tematisk syntes har genomförts. Resultat: Sjuksköterskors erfarenheter av välfärdsteknik i vården av äldre personer var både positiva och negativa beroende på patient, situation och förväntat mål. Diskussion: För att sjuksköterskans arbetssituation ska fungera och omvårdnaden gagnas, krävs att sjuksköterskan håller sig uppdaterad och att arbetsledningen ger utrymme för detta. Kontinuerlig reflektion, dialog och tydlighet mellan alla inblandade parter är väsentlig när vården av äldre personer i stigande grad digitaliseras. / Background: Demographics in Sweden are changing, and the group of elderly people is growing. It challenges all care since an individual’s need for care generally increases with age. Welfare technology is used more and more today and is considered a solution to a rising demand for health care. Implementation of welfare technology in the care of elderly people affects the nurse's work situation and care. The nurse's established methods and routines require an adaptation to the welfare technology and vice versa. In order to maintain continued good care of elderly people, nurses' experiences with welfare technology must be emphasised, also to highlight the nurse's changed work situation. Method: The study is a systematic literature study which uses qualitative thematic synthesis to analyze 14 articles. Results: Nurse's experiences of working with welfare technologies in the elderly care was positive and negative at the same time, depending on the patient, situation and expected goal.Discussion: In order for the nurse's work situation to function and the care to benefit, it is imperative that the nurse stays up-to-date and that the management provides room for this. Continuous reflection, dialogue and clarity amongst all parties involved is essential as the elderly care is being increasingly digitized.

Bakgrund: Urininkontinens hos äldre är ett vanligt förekommande problem. Fler människor lever längre och drabbas av urininkontinens när kroppen åldras. Kopplingar mellan urininkontinens och den äldres fysiska förmåga kan vara komplexa och omfattande. Livskvalité hos den äldre människan handlar om vad som gör livet värdefullt och kan skilja sig åt från person till person. I vårdandet är specialistsjuksköterskans ansvar att främja hälsa och arbeta för patientens välbefinnande på ett sätt som bemöter individens behov. Syfte: Belysa äldre människors upplevelse av livskvalité vid urininkontinens. Metod: Integrativ litteraturstudie enligt Whittemore och Knafl:s beskrivning med data från kvantitativa och kvalitativa artiklar. Resultat: Analys av nio artiklar ledde fram till tre teman och sex subteman. Bilden av sig själv, praktisk anpassning i livet och social anpassning som påverkas och kan förändras när den äldre människan drabbas av urininkontinens. Människor med urininkontinens beskriver att livskvalitén förändras och väcker känslor som oro och rädsla. Självbilden och självkänslan påverkas av urininkontinens samtidigt som självbilden kan stärkas av vård och omvårdnad. Besvär som läckage och täta toalettbesök orsakade av urinkontinens påverkar vardagen och leder till minskade dagliga aktiviteter och mindre umgänge. Slutsats: Minskade besvär av urininkontinens bidrar till att möjliggöra fysisk aktivitet och sammantaget ökar det livskvalitén. / Background: Urinary incontinence in the elderly is a common problem. More people live longer and suffer from urinary incontinence as the body ages. Links between urinary incontinence and the physical ability of the elderly can be complex and extensive. Quality of life for the elderly is about what makes life valuable and can differ from person to person. In care, the specialist nurse's responsibility is to promote health and work for the patient's well-being in a way that meets the individual's needs. Purpose: Elucidate older people's experience of quality of life with urinary incontinence. Method: Integrative literature study according to Whittemore and Knafl's description with data from quantitative and qualitative articles. Results: Analysis of nine articles led to three themes and six subthemes. Self-image, practical adaptation in life and social adaptation that are affected and can change when the elderly suffer from urinary incontinence. People with urinary incontinence describe that the quality of life changes and arouses feelings such as worry and fear. Self-image and self-esteem are affected by urinary incontinence, while self-image can be strengthened by care and nursing. Problems such as leakage and frequent toilet visits caused by urinary incontinence affect everyday life and lead to reduced daily activities and less socializing. Conclusion: Reduced symptoms of urinary incontinence help to enable physical activity and overall it increases the quality of life.