No description available.

Bakgrund: Ungefär 16,5 procent av Sveriges befolkning är idag födda i ett annat land än Sverige. Under de senaste åren har invandringen till Sverige ökat med 12 procent av vilka 55,419 är kvinnor. De flesta av dessa kvinnor är ursprungligen från Afrika, merparten från Somalia. Många av dessa kvinnor talar varken svenska eller engelska och det förekommer stora kulturella skillnader från den svenska kulturen, vilket leder till svårigheter för dessa kvinnor i mötet med hälso- sjukvården. Syfte: Syftet var att sammanställa aktuell forskning som belyser kulturella aspekters betydelse i vårdkontakter ur afrikanska kvinnors perspektiv vid migration. Metod: En litteraturstudie. Resultat: Två huvudkategorier och åtta underkategorier identifierades. Resultatet visade att tidigare erfarenheter inverkade på nuvarande vård, samt att det fanns hinder för kommunikation mellan kvinnorna och hälso- sjukvårdspersonal i form av att kvinnorna känner att de inte kan säga allt inför en tolk, speciellt inte om tolken var manlig eller inte igenkänd. Tolkning av familj och vänner kunde påverka att vissa saker inte översattes och att känsliga ämnen påverkade översättaren. Slutsats: Det framkom att det finns kulturella aspekter som har betydelse i vårdkontakten och det innebär att det finns behov av mer medvetenhet av kulturella aspekter i mötet med afrikanska kvinnor.

En person som drabbats av den inflammatoriska tarmsjukdomen Mb Crohn är under ett svårt skov ofta i behov av sjukvårdskontakt. Skovet kan innebära blodiga diarréer flera gånger per dygn, buksmärta och feber. För att minska patientens lidande är det viktigt att sjukvårdskontakten blir positiv för patienten.   Syftet med studien var att undersöka hur patienter med Mb Crohn upplevde kontakten med vårdpersonal samt vilka faktorer som påverkade kontakten. Den metod som användes var en kvalitativ innehållsanalys som gjordes av text från sex bloggar skrivna av personer med Mb Crohn. En blogg kan beskrivas som en dagbok, publicerad via internet.   Resultatet visade att kontakten med vårdpersonal gav både positiva och negativa upplevelser. Faktorer som gjorde upplevelsen positiv var när personalen fanns tillgänglig samt gav möjlighet till delaktighet. Då personalen visade sig kompetent, engagerad och empatisk upplevdes trygghet och bekräftelse. Faktorer som gjorde upplevelsen negativ var när personalen gav fel eller bristfällig information och behandling, inte gav utlovade besked i rätt tid eller inte visade intresse för patienternas åsikter. Känslor som då upplevdes var otrygghet, maktlöshet, frustration och förlorad autonomi. De negativa faktorerna övervägde.   Slutsatsen av denna studie är att vårdpersonal kan utveckla sin förmåga i kontakten med patienter med Mb Crohn. Att vårdpersonal vid utbildningstillfällen reflekterar över informanternas erfarenheter i vårdsituationer, är förslag som kan leda till en bättre vård

I ett historiskt perspektiv har transpersoner varit en icke accepterad grupp och heteronormativa antaganden har varit det synsätt som präglat det svenska samhället. I Sverige finns idag lagar som styr vården för att alla ska få vård på lika villkor. Unga transpersoner är fortfarande i dagens samhälle en utsatt grupp, inte minst inom vården där man ser att bemötande och kunskap om dessa individer är viktiga aspekter för att öka chansen till en jämlik vård. Syftet med studien är att ur ett patientperspektiv beskriva unga transpersoners upplevelse av bemötande vid vårdkontakt. Vi har valt att göra en litteraturstudie för att sammanfatta dagens kunskap kring ämnet. Det finns få vetenskapliga artiklar publicerade inom ämnet. De kvalitativa och kvantitativa artiklarna som vi valt utifrån vårt intresseområde har analyserats och tolkats. Resultatet av analysen beskrivs i tre teman: bemötande, upplevelse av utsatthet i vårdmiljö och att mötas av okunskap. Resultatet visar att vården inte är anpassad för unga transpersoner. Det finns brister i bemötandet vilket skapar frustration och transpersoner upplever att de får undervisa vårdpersonalen i transrelaterad vård. Vidare belyses att transpersoner förväntas passa in i ett heteronormativt system, att de ofta känner sig i underläge samt är beroende av vårdaren och tvingas svara på obekväma frågor för att få vård. Vår tolkning av resultatet är att det finns en kunskapsbrist bland vårdpersonal och att de normer som finns inom vården idag behöver medvetandegöras. All vårdpersonal har ett ansvar att motverka diskriminering och stigmatisering inom sjukvården.

- To be trapped in a roller-coaster That ́s how some of the patients are describing the situa- tion of living with heart failure. To be stuck in their home not knowing if they will have to seek care today and not knowing if they will have the energy to attend that birth- day party later this week.Each year 2-3% of the Swedish population are diagnosed with heart failure, which results in 30,000 new individu- als with the disorder. Cardiovascular disease is rapidly in- creasing in the world and before 2030, people with heart failure will increased by 100%. Our improved living condi- tions and better health have allowed us to grow older and made us more dependent on other types of care, care at home. Today the patients are only looking for changes in weight and if they have excessive water in their body. What if we could see changes in values before they develop in to symptoms? We could then use a smaller dosage of medicine and minimize the risk of damaging other organs.During my work I have met with patients, husbands, wives and care givers to gain a better insight and understanding of the different stakeholders problems. The common factor is the insufficient methods for monitoring that are being used today, which aren’t optimal for patients, relatives or care givers.That led me to look at non-invasive testing methods (PPG), which would make it possible to see a trend of a patients health. Photoplethysmography (PPG) is a simple and low-cost optical technique that can be used to detect blood volume changes in the microvascular bed of tissue. PPG is most often employed non-invasively and operates at a red or a near infrared wavelength due to its properties to permeate tissue. By sending out different wavelengths and recorde how much is transmit- ted, scattered and absorb, the sensor can measure levels in the blood. When the station is done with the test it will send the result automatically to “Mina vårdkontakter” which will be accessible for both care givers and the patient. The profile will provide the patients with test results and a first contact holding advice for immediate and awaiting care. This will educate the patients and lead to them gaining a better understanding of their current health situation.

Syftet med denna C-uppsats var att belysa hur anhöriga upplever sin roll i kontakten med psykiatrin till en närstående med diagnosen schizofreni eller schizoaffektivt syndrom. Det undersöks vilka erfarenheter anhöriga har angående att delta i processen kring vårdinsatser för en närstående. Vi hoppas att studien kan bidra till ytterligare sociologisk kunskap inom ämnesområdet för att lyfta anhörigas situation och känsla av utanförskap i relation till vården. Uppsatsen bygger på en kvalitativ intervjustudie där åtta personer har intervjuats över telefon och över Zoom. Genom fem artiklar och en historisk tillbakablick över hur psykiatrin i Sverige har utvecklats så får läsaren en djupare förståelse för hur anhörigas roll relaterat till psykiatrin har utvecklats och ser ut idag. Resultatet redovisas genom att presentera tre teman: Anhörigas kontakt med vårdpersonal, Nutid och Framtid samt Förbättringar gällande anhörigas delaktighet. Vid varje tema sammanfattas intervjusvaren där skillnader och likheter framställs och jämförs med varandra. Det teoretiska ramverket grundar sig på Melvin Seemans alienationsteori samt Birgitta Andersheds teori om delaktighet och används i analysen för att besvara frågeställningarna. Resultatet av den sociologiska analysen visar att anhörigas delaktighet i den närståendes vård förebygger anhörigas upplevelser av maktlöshet, meningslöshet och social isolering i sin vardag och i sin relation till vården. Delaktigheten bidrar även till att anhöriga mår bättre psykiskt och att närstående kan få vård i ett tidigare skede. / The purpose of this bachelor’s thesis was to shed light on how relatives experience their role in contact with psychiatry to a relative with a diagnosis of schizophrenia or schizoaffective syndrome. It also examines what experiences relatives have regarding being included in the process around care interventions. We hope that with this study we can contribute to further sociological knowledge in this subject area to raise the situation of relatives. The thesis is based on a qualitative interview study where eight people were interviewed over the phone and over Zoom. Through a number of articles and a historical review of how psychiatric healthcare in Sweden has developed, the reader gets a deeper understanding of how the role of relatives related to psychiatry has developed and how it looks today. The result is presented by three themes: Relatives' contact with care staff, Present and Future and Improvements regarding relatives' participation. For each theme, the interview results are summarized where differences and similarities are presented and compared with each other. The theoretical framework is based on Melvin Seeman's theory of alienation and Birgitta Andershed’s theory on participation and is used in the analysis to answer the questions. The results of the sociological analysis show that the relatives’ participation in the care of the close relative prevents the relatives' experiences of powerlessness, meaninglessness and social isolation in their everyday life and in their relationship to the care. Participation also contributes to relatives feeling better mentally and that relatives can receive care at an earlier stage.