Uppsatsen studerar förvärv av små företag och huruvida en liknande värdekedja kan ha en inverkan på uppkomsten av synergier. Uppsatsens frågeställning är: Hur relaterar liknande värdekedjor i två små bolag till förmågan att skapa synergier vid ett icke-konglomerat förvärv? och studien genomförs genom en fallstudie av ett företag som för fem år sedan förvärvade en konkurrent inom samma bransch. Det teoretiska ramverket utgår från synergier samt Porters värdekedja, och ämnet undersöks genom intervjuer av nyckelpersoner och indikerande beräkningar som utgår från de två företagens årsrapporter. Resultatet visar att de två företagens värdekedjor i huvudsak var lika, men att vissa väsentliga skillnader fanns. De synergier som uppstått, både upplevda och beräknade, återfanns på de platser där värdekedjan skilde sig åt. Den övergripande slutsatsen av studien var således att den liknande värdekedjan ledde till en snabb arbetsintegration vilket i sin tur möjliggjorde optimering av skillnaderna i värdekedjan, varpå synergier uppstått. Uppsatsen bidrar därmed med insikter i hur likheter och skillnader i värdekedjor kan påverka ett förvärv, vilket ger indikationer om hur små företag kan förvärva för att expandera mer effektivt.

Due to the textile industry’s polluting impact on aquatic environments the Sweden Textile Water Initiative (STWI) was established. This Sida funded collaboration between SIWI (Stockholm International Water Institute), Swedish fashion brands and their suppliers received international recognition for their success in achieving tangible environmental results after implementing sustainability measures at the suppliers. However, the financing from Sida was only for a limited period of time and the projects lost momentum when the money ran out. Moreover, claims have been made that monetary savings which suppliers made from more efficient resource use has been subject to profit theft from the brands by reducing their order prices. Furthermore, the brands genuine desire to achieve sustainability in the supply chain is questioned by modest supplier nominations. Previous research shows problems in value chain management and how both intentional and unintentional actions affect power dynamics and other factors in the value chain. This research contributes to the sustainable supply chain management (SSCM) literature by including a Swedish partnership perspective. In addition, new research is continuously needed in sustainability and textile value chains as conditions in the industry change rapidly (such as increased environmental awareness, and not least the covid-19 pandemic).  The purpose of this thesis is to answer the research question; "Is there a pattern of economic benefits for sustainability efforts in the textile supply chain being unfairly distributed between stakeholders in international partnerships?" This is achieved by conducting a case study of the Sweden Textile Water Initiative (STWI), including a supplier survey, semi-structured interviews with brands and supplier representatives, as well as a literature study.  The results showed that no coherent definition of "fair" had been established within a STWI context, and although suppliers were the only ones to receive direct financial profits, brands still indicated that this was not necessarily unfair. Furthermore, it was discovered that order quantities had decreased, but that motivations for decrease could be due to a number of reasons; restructuring in business model, changed consumer behavior/demand, and order placement with other suppliers. Regarding the order price, the majority of suppliers considered that these had decreased, while brands unanimously claimed they had increased. Contradictions in the respondents' answers does not necessarily render their experiences untrue, as they rarely have direct financial transactions due to the structure of the value chain. Another result showed that the brands modest number of nominated suppliers was largely due to hesitation from suppliers to join the partnership, as well as brands focusing on strategic placement, and being more oriented towards where the projects will have the largest impact. Finally, the results led to a number of suggestions on how improved partnerships can be achieved.  The plethora of factors that affect the complex structure of the industry also leaves many opportunities to explore cause-effect relationships. Further research needs include mapping market-, upstream- and downstream- pressure on suppliers, definitions of justice and risk responsibility, driving forces leading to relocation of production countries and comparisons of environmental legislation related to textile production. / Till följd av den förorenande miljöpåverkan som textilproduktion har på vattendrag bildades partnerskapet Sweden Textile Water Initiative (STWI). Detta Sida-finansierade samarbete mellan SIWI (Stockholm International Water Institute), svenska modeföretag och deras leverantö rer erhöll internationellt erkännande för sin framgång med att nå konkreta miljöresultat efter implementering av hållbarhetsåtgärder hos leverantörerna. Finansieringen från Sida pågick dock endast under en begränsad tidsperiod och projekten förlorade momentum när pengarna tog slut. Dessutom har påståenden gjorts om att de monetära besparingar som leverantörer gjort genom effektivare resursanvändning har hamnat hos modeföretagen genom sänkta orderpriser. Vidare ifrågasätts modeföretagen genuina vilja att uppnå hållbarhet i leverantörskedjan av sparsamma leverantörsnomineringar till partnerskapet, då det indikerar vilja att vara delaktiga, utan transparens kring den egna värdekedjan. Tidigare forskning visar på problematik i värdekedjeledning samt hur både avsiktliga och oavsiktliga handlingar påverkar maktdynamik och andra faktorer i värdekedjan. Detta arbete avser att bidra till den större SSCM-litteraturen med ett partneskapsperspektiv mellan aktörerna i värdekejdan istället för topstyrt från varumärken. Dessutom behövs kontinuerligt ny intersektionell forskning inom textil värdekedjor eftersom förhållandena i branschen ändras snabbt (såsom ökad miljömedvetenhet och inte minst covid-19-pandemin).  Syftet med detta examensarbete är att besvara forskningsfrågan; “Finns det ett mönster av att ekonomiska vinster från hållbarhets-insatser i textil värdekedjan fördelas på ett orättvist sätt mellan intressenter i internationella partnerskap?”. Detta görs genom att utföra en fallstudie av Sweden Textile Water Initiative (STWI), inkluderande enkät till leverantörer, semi-strukturerade intervjuer med mode- företag och leverantörs representanter samt en litteraturstudie.  Resultaten påvisade att det saknades en gemensamt definierad tolkning av “orättvist” inom STWI och trots att leverantörer var de enda som erhöll direkt ekonomisk vinst indikerade ändå modeföretag att detta inte nödvändigtvis var orättvist. Vidare upptäcktes att orderkvantiteter hade minskat men att detta kunde bero på ett antal anledningar; omstrukturering i affärsmodell, förändrat konsumentbeteende/efterfrågan och orderplacering hos andra leverantörer, medan genomförande av STWI inte ansågs vara en betydande anledning. Gällande orderpris så ansåg majoriteten av leverantörer att dessa hade sjunkit medan modeföretag enhälligt hävdade att de hade ökat. Att det finns motsättningar i svaren betyder inte nödvändigtvis att deras erfarenheter är osanna, eftersom dessa aktörer sällan har direkta ekonomiska transaktioner till följd av värdekedjans struktur. Ett annat resultat visade att modeföretags låga antal nominerade leverantörer till stor del berodde på tveksamhet från leverantörer att medverka i partnerskapet samt att fokusering på leverantörer där åtgärder skulle ge störst nytta. Slutligen ledde resultaten till ett antal förslag på hur förbättrade partnerskap kan uppnås.  Överflödet av faktorer som påverkar den komplexa strukturen i textilindustrin lämnar många möjligheter att utforska orsakssamband. Ytterligare forskningsbehov inkluderar kartläggning av marknad-, uppströms- och nedströms tryck på leverantörer, definitioner av rättvisa och riskansvar, drivkrafter som leder till omlokalisering av produktionsländer och jämförelser av miljölagstiftning relaterad till textilproduktion.

Ungefär en tredjedel av all mat som produceras runt om i världen går förlorad eller slängs, vilket resulterar i negativ påverkan på klimat och miljö, ekonomiska förluster samt bortfall av mat som annars kunnat tillgodose människor med mat. Att förebygga matsvinn har således flera positiva synergieffekter, men det behövs mer kunskap om orsaker till varför det uppstår samt ett fortsatt arbete för att företag, myndigheter och organisationer gemensamt ska kunna arbeta med svinnproblematiken. Ett aktivt samarbete mellan aktörer i livsmedelskedjan har internationellt och nationellt lyfts som viktiga förutsättningar för att kunna minska matsvinnet. I Sverige startades i fjol den frivilliga överenskommelsen Samarbete för minskat matsvinn (SAMS). Detta examensarbete ämnar att kartlägga var matsvinnet uppkommer i värdekedjor för två livsmedel, nötkött och potatis, samt identifiera orsaker till varför det uppstår. Vidare syftar rapporten till att bistå SAMS i sitt fortsatta arbete för att minska matsvinn genom att identifiera möjliga förebyggande åtgärder till de identifierade orsakerna. Tillvägagångssättet bestod av fyra huvuddelar: kartläggning av värdekedjan och dess förluster, hotspot-analys för att identifiera orsaker som SAMS kan påverka och som bidrar till stora mängder svinn, rotorsaksanalys för att identifiera rotorsaker och till sist lösningsplanering för att föreslå förebyggande åtgärder. Arbetet genomfördes via en systematisk litteraturstudie, semistrukturerade intervjuer med aktörer i livsmedelskedjan samt workshop-tillfällen med SAMS-medlemmar.  Resultaten visar att flertalet orsaker uppstår i minst två av leden i värdekedjorna och att orsaker kopplade till nötkött och potatis inom primärproduktionen och industrin skiljer sig från varandra. Samtidigt har orsaker kopplade till de senare leden av värdekedjorna från grossist och framåt mer liknande karaktär, som till exempel utgånget hållbarhetsdatum. Av de kartlagda orsakerna gjordes en bedömning kring orsaker som har stor påverkan samt orsaker som kan påverkas av ett samarbete mellan aktörer, vilket resulterade i hotspot-orsaker. För både nötkött och potatis erhölls 17 hotspot- orsaker som analyserades vidare i en rotorsaksanalys med hjälp av fiskbensdiagram. Utifrån fiskbensdiagrammen och vilka orsaker som var vanligt förekommande under arbetets gång applicerades fem-varför-metoden på orsaker kopplade till utgånget hållbarhetsdatum. Sju rotorsaker identifierades vilka berör avtal, förpackningar, riktlinjer, förvaring, kundpreferenser och beställningar. Lösningsförslagen adresserar förändrade avtal och förpackningar, underlättning av nedfrysningsmöjligheter, medvetandegörande av konsument, samt förändrad förvaring i butik och beställningsrutiner. Det visade sig att många rotorsaker grundar sig i flera hotspot-orsaker vilket indikerar att åtgärderna som föreslås har potential att förebygga fler hotspot-orsaker än utgånget hållbarhetsdatum. / Nearly one third of food produced for human consumption is lost or wasted globally, which results in negative impact on the environment and climate, economic losses and people who are undernourished. Therefore, preventing food losses and food waste has several positive synergy effects. However more knowledge is needed regarding the causes of losses and waste as well as continued work for companies, authorities and organizations to be able to work effectively with the waste problem. Active cooperation between stakeholders in the food supply chain has proven to be one of four important prerequisites for successful work to reduce food waste. In Sweden, a voluntary agreement called Samarbete för minskat matsvinn, SAMS was initiated last year. This thesis aims to map where food losses and waste arise in the value chain of two products, beef and potatoes, and to identify causes why it occurs. Furthermore, the report aims to contribute to SAMS in their continued work to reduce food losses and waste by identifying opportunities to prevent the identified causes. The aim is answered through an approach that consists of four parts: mapping the value chain and its losses, hotspot analysis to identify causes SAMS can impact and that contribute to the most wastage, root cause analysis to get down to the root causes and lastly solution generation to propose preventive measures. The study was carried out through extensive literature review and interviews, as well as workshops.  The results show that most causes occur in at least two of the links in the value chain, whereas the causes for beef and potatoes differ within the primary production and industries. Meanwhile, causes within retailers and forward towards the value chain are of similar characteristics. Of the identified causes, an assessment was made of which have a major impact and can be improved by SAMS, resulting in hotspot causes. For both beef and potatoes, 17 causes were obtained which were further analyzed in root case analysis using fishbone diagrams. Based on the fishbone diagrams and often occured causes during the work process, the five-why method was applied to causes correlated to expiration date. Seven root causes were identified which are related to contracts, packaging, guidelines, storage, customer preferences, and orders. Solution proposals presented to the root causes encompass contract changes, packaging solutions, freezing options, changing consumers’ behaviors, storage opportunities and different ordering routines. It showed that many root causes are based on several hotspot causes, which indicates that the proposed solutions have potential to prevent several causes than only passed expiration date.

Vi har i denna uppsats undersökt hur ett småföretag kan skapa gemensamt värde kopplat till en av deras produkter, och hur skapandet av gemensamt värde kan bidra till en cirkulär värdekedja. För att undersöka frågeställningen har teorier om värdekedjor, gemensamt värdeskapande samt cirkulär ekonomi applicerats på en produkt, Clamp Tray, som säljs av det svenska småföretaget NAVET. Genom intervjuer och annat informationssamlande, har en tydlig värdekedja av Clamp Tray byggts upp, och denna har slutligen analyserats med en kombination av teorierna gällande gemensamt värde och cirkulär ekonomi. Resultaten visar att Clamp Tray redan har kommit en god bit på vägen till en cirkulär värdekedja, och att det även finns en stor potential inför framtida utveckling, genom bland annat omdefinierande av produktiviteten i värdekedjan, återupptagandet av produkter och marknader samt möjliggörandet av lokala kluster, faktorer som är centralt inom gemensamt värdeskapande.

Plastic materials are widely used in different applications by the industry. Given its different properties, there is a wide range of utilization opportunities. From an environmental perspective, some of these properties imply a challenge for the recycling of these materials. Over the years, Deposit Return Systems (DRS) have been formulated and developed aiming to increase recycling rates of these materials. This study aims to determine if the expansion of the DRS for plastic materials can tackle current technical and logistical challenges that hinder the recyclability of these materials in Sweden. Specifically, it maps the actors and processes involved in the plastic value chain, identifying current challenges that affect the recyclability of the materials but also opportunities to increase the rates of recycling. Finally, after studying and characterizing different DRS implemented around the world, recommendations are given on what types of DRS expansions could be suitable for the Swedish context.  Based on a literature review the current Swedish plastic value chain is studied and technical and logistical challenges are identified along it. Simultaneously the study investigates technological developments and innovations intended to improve the recyclability of the plastic materials. One of the main challenges identified is the fragmentation along the value chain, which is a barrier to utilizing the system to its full potential in terms of generating recyclable material as well as establishing well-functioning value regeneration of the materials. This information is useful to discussions on a future expansion of the DRS in Sweden.  Likewise, after describing the different DRS options studied, recommendations are given for its implementation. The analysis concludes that given the current context that includes the start-up of a large sorting facility, the most promising option would be to opt for a design & sorting incentivizing DRS that is relying on the conventional waste management and does not require major investments in infrastructure. Other options are not discarded, but it is recognized that these may be more costly or more technologically demanding, also requiring more research to give an assertive assessment. / Plastmaterial används ofta i olika applikationer av industrin med tanke på dess olika egenskaper. Miljömässigt innebär några av dessa egenskaper en utmaning för återvinning av dessa material. Under åren har pantsystem (Deposit Return Systems (DRS)) formulerats och utvecklats för att öka återvinningsgraden för dessa material. Denna studie syftar till att avgöra om expansionen av DRS för plastmaterial kan hantera nuvarande tekniska och logistiska utmaningar som hindrar återvinningsbarheten av dessa material i Sverige. Specifikt kartlägger uppsatsen de aktörer som är involverade i plastvärdekedjan och identifierar nuvarande utmaningar som påverkar materialens återvinningsbarhet, men också möjligheter att öka återvinningsgraden och slutligen efter att ha studerat olika DRS implementerade runt om i världen ges rekommendationer om huruvida vissa av dem är lämpliga för det svenska sammanhanget.  Baserat på en litteraturstudie studeras den nuvarande svenska plastvärdekedjan och tekniska och logistiska utmaningar identifieras längs den. Samtidigt undersöker studien teknisk utveckling och innovationer som syftar till att förbättra återvinningsbarheten hos plastmaterialen. En av de viktigaste utmaningarna som identifierats är fragmenteringen och underutvecklingen längs värdekedjan, särskilt återvinningssektorn. Denna information är användbar för att fastställa trender i branschen men är också viktig att tänka på i formuleringen av en expansion av DRS i Sverige.  På samma sätt, efter att ha beskrivit de olika DRS-alternativen, ges rekommendationer för dess genomförande. En slutsats är att med tanke på det nuvarande sammanhanget som inkluderar start av en stor sorteringsanläggning är det mer genomförbart att välja en modell för DRS som integreras i nuvarande kommunala avfallshantering och inte kräver större investeringar i infrastruktur. Systemet ska bygga på att skapa incitament för återvinningsbar design såväl som för ytterligare sortering. Andra alternativ avfärdas inte, men dessa kan vara mer kostsamma eller mer tekniskt utmanande och kräver mer forskning.