<p>Predmet ovog istraživanja je uticaj sistema vrednosti i ličnih karakteristika<br />davaoca usluga na kvalitet usluga u zdravstvenim sistemima. Rezultati<br />istraživanja predstavljaju osnovu za planiranje aktivnosti kojima će se<br />unapređivati kvalitet rada pa i zadovoljstvo pacijenata kao glavni izlazni<br />rezultat.Cilj ovog istraživanja je da se sagleda koji je to uticaj sistema<br />vrednosti i ličnih karakteristika davaoca usluga na kvalitet usluga u<br />zdravstvenim sistemima, kao i faktori koji utiču na njihovo zadovoljstvo,<br />odnosno nezadovoljstvo. Na osnovu rezultata ovog istraživanja, sagledavajući<br />sisteme vrednosti zdravstvenih radnika i uvažavajući mišljenje korisnika,<br />mogu se jasnije definisati prioriteti za poboljšanje i unapređenje kvaliteta<br />rada.</p> / <p>The subject of this research is the influence of the system of values and personal<br />characteristics of the provider of services on the quality of services in health systems.<br />The results of the research are the basis for planning the activities that will improve the<br />quality of work and the satisfaction of patients as the main output. The aim of this<br />research is to examine what is the impact of the system of values and personal<br />characteristics of the provider of services on the quality of services in health systems,<br />as well as the factors that influence their satisfaction or dissatisfaction. Based on the<br />results of this research, looking at the systems of values of health workers and taking<br />into account the user&#39;s opinion, priorities for improving and improving the quality of<br />work can be clearly defined.</p>

Over the past thirty years, clinical research has benefited substantially from the adoption of electronic medical record systems. As deployment has increased, so too has the number of researchers seeking to improve the overall analytical environment by way of tools and models. Although much work has been done, there are still many uninvestigated areas; two of which are explored in this dissertation. The first pertains to the physical storage of the data itself. There are two generally accepted storage models: relational and entity-attribute-value (EAV). For clinical data, EAV systems are preferred due to their natural way of managing many-to-many relationships, sparse attributes, and dynamic processes along with minimal conversion effort and reduction in federation complexities. However, the relational database management systems on which they are implemented, are not intended to organize and retrieve data in this format; eroding their performance gains. To combat this effect, we present the foundation for an EAV Database Management System (EDBMS). We discuss data conversion methodologies, formulate the requisite metadata and partitioned type-sensing index structures, and provide detailed runtime and experimental analysis with five extant methods. Our results show that the prototype, EAVDB, reduces space and conversion requirements while enhancing overall query performance. The second topic concerns query performance in a federated environment. One method used to decrease query execution time, is to pre-compute and store "beneficial" queries (views). The View Selection Problem (VSP) identifies these views subject to resource constraints. A federated model, however, has yet to be developed. In this dissertation, we submit three advances in view materialization. First, a more robust optimization function, the Minimum-Maintenance View Selection Problem (MMVSP), is derived by combining existing approaches. Second, the Federated View Selection Problem (FVSP), built upon the MMVSP, and federated data cube lattice are formalized. The FVSP allows for multiple querying nodes, partial and full materialization, and data propagation constriction. The latter two are shown to greatly reduce the overall number of valid solutions within the solution space and thus a novel, multi-tiered approach is given. Lastly, EAV materialization, which is introduced in this dissertation, is incorporated into an expanded, multi-modal variant of the FVSP. As models and heuristics for both the federated and EAV VSP, to the best of our knowledge, do not exist, this research defines two new branches of data warehouse optimization. Coupled with our EDBMS design, this dissertation confronts two main challenges associated with clinical data warehousing and federation.

<p>Syftet med denna uppsats är att ge en bild av den livsstil som boende i en ekoby har. Detta har gjorts genom en analys med en teoretisk modell innehållande värden, attityder och handlingar. Två informanter har intervjuats för att ge förståelse för hur värden och handlingar stämmer överens och om det finns genomförda handlingar som inte bottnar i grundläggande värden. Resultatet visar att beslutet att bo i en ekoby är väl genomtänkt och grundas på viktiga värden. Strävan efter att leva ett enkelt liv är det centrala, vilket kopplas ihop med global rättvisa. Även frihet, både i form av fysiskt utrymme och vad gäller möjlighet att bestämma över sin vardag, är viktigt. Vidare betonas den gemenskap som livet i ekobyn ger. Handlingar som grundas på materiella värden, som konsumtion, hög boendestandard och att arbeta heltid, prioriteras inte. Det är varken möjligheten att leva ett miljövänligt eller hälsosamt liv som är de främsta motiven till valet att bo i en ekoby. Informanterna har ett väl sammanvävt värdesystem. I stort sett alla handlingar motiveras av grundläggande värden.</p> / <p>The purpose of the thesis is to describe the lifestyle of people living in an eco village. A theoretical model containing values, attitudes and actions has been used for the analysis. Two informants have been interviewed to create an understanding for how values and actions are corresponding and if there are any actions that have been carried out which aren’t based upon fundamental values. The result shows that the decision to live in an eco village is well considered and is based upon important values. The ambition to live a simple life is essential and is connected to global justice. Freedom is also important, both in the sense of physical space and also the possibility to control everyday life. Further, the fellowship that the life in the eco village gives is emphasized. Actions that are based upon material values, like consumption, a high standard of living and a full-time job aren’t given priority. It’s neither the opportunity to live an environmental-friendly nor a healthy life which are the premier reasons for the decision to live in an eco village. The informants have a well-connected value system. Almost all the actions are based upon fundamental values.</p>

Den här studien utreder om en successiv marknadsanpassning har påbörjats efter reformeringen av hyressättningen på bostadshyresmarknaden 2011. Med hjälp av data från Hyresgästföreningen testas två hypoteser med hjälp av regressionsmetoden difference-in-difference. För det första om det har skett en inflationsjusterad ökning av hyrorna efter reformen som är större än i perioden före. För det andra om hyrorna har ökat mer i attraktiva kommuner än i mindre attraktiva kommuner. Slutligen undersöks om hyresmarknadens parter har ändrat sina attityder efter reformen. Resultaten visar att den årliga genomsnittliga inflationsjusterade hyresförändringen är 0,27 % högre efter reformen. Vidare går det inte att bekräfta att större höjningar har skett i attraktiva kommuner. Hyresmarknadens parter har inte ändrat sina attityder generellt sett men de privata hyresaktörerna har efter reformen tagit en mer aktiv roll i hyresförhandlingarna. / This study investigates if a gradual market adjustment has begun after the reform of the rent levels on the residential rental market 2011. Using data from the Swedish Tenants Association, Hyresgästföreningen, two hypotheses are tested with the regression method difference-in-difference. Firstly, if there has been an inflation-adjusted increase in rents after the reform in comparison to the period before. Secondly, if the rents have increased more in attractive communities than in the less attractive ones. Finally, the key players of the rental market are studied in order to examine If the parties have changed their attitudes after the reform. The results show that the average annual inflation-adjusted rent change is 0.27% higher after the reform. Furthermore, we cannot confirm that larger increases occurred in attractive communities. Rental Market parties have not changed their attitudes in general, but the private landlords have, post reform, taken a more active role in the rent negotiations.

Syftet med denna uppsats är att ge en bild av den livsstil som boende i en ekoby har. Detta har gjorts genom en analys med en teoretisk modell innehållande värden, attityder och handlingar. Två informanter har intervjuats för att ge förståelse för hur värden och handlingar stämmer överens och om det finns genomförda handlingar som inte bottnar i grundläggande värden. Resultatet visar att beslutet att bo i en ekoby är väl genomtänkt och grundas på viktiga värden. Strävan efter att leva ett enkelt liv är det centrala, vilket kopplas ihop med global rättvisa. Även frihet, både i form av fysiskt utrymme och vad gäller möjlighet att bestämma över sin vardag, är viktigt. Vidare betonas den gemenskap som livet i ekobyn ger. Handlingar som grundas på materiella värden, som konsumtion, hög boendestandard och att arbeta heltid, prioriteras inte. Det är varken möjligheten att leva ett miljövänligt eller hälsosamt liv som är de främsta motiven till valet att bo i en ekoby. Informanterna har ett väl sammanvävt värdesystem. I stort sett alla handlingar motiveras av grundläggande värden. / The purpose of the thesis is to describe the lifestyle of people living in an eco village. A theoretical model containing values, attitudes and actions has been used for the analysis. Two informants have been interviewed to create an understanding for how values and actions are corresponding and if there are any actions that have been carried out which aren’t based upon fundamental values. The result shows that the decision to live in an eco village is well considered and is based upon important values. The ambition to live a simple life is essential and is connected to global justice. Freedom is also important, both in the sense of physical space and also the possibility to control everyday life. Further, the fellowship that the life in the eco village gives is emphasized. Actions that are based upon material values, like consumption, a high standard of living and a full-time job aren’t given priority. It’s neither the opportunity to live an environmental-friendly nor a healthy life which are the premier reasons for the decision to live in an eco village. The informants have a well-connected value system. Almost all the actions are based upon fundamental values.

In this essay an analysis of values will be conducted on the novel Pojkarna by Jessica Schiefauer. The analysis will be done on the basis of Anders Palm's value theory, especially with his two literary characteristics ”emotionalitet” and ”interrogativitet”. Furthermore, an examination will be made on how this novel could be used in teaching swedish in senior high school from a common value-system perspective, and a teacher's and three students' view on utilizing the novel while working with the common value-system. It appears that literature has its own inherent value, but that there are also different external values that are shown by the literary characteristics that Palm writes about in his value theory. The values it focus on in the novel Pojkarna are equality, everyone's equal value and norm criticism. These are the values that are the focus of this essay because it is what the teacher and students choose to discuss during the interviews. It appears that the novel can easily be used in teaching swedish and that it is easy to justify its use considering the school's governing documents. It is also visible during the interviews that the teacher and the students express that they all think it is a good and interesting novel to work with on common value-based issues. / I denna uppsats kommer en analys av värden att göras av romanen Pojkarna av Jessica Schiefauer. Denna analys kommer att göras med hjälp av Anders Palms värdeteori och då speciellt utifrån hans två litterära egenskaper emotionalitet och interrogativitet. Det kommer också att undersökas hur denna roman kan användas i svenskundervisningen i gymnasieskolan med ett värdegrundsperspektiv, samt hur en lärare och tre elever ser på användandet av romanen vid ett värdegrundsarbete. Det framkommer att litteratur i sig själv har ett eget inneboende värde, men att det också finns olika yttre värden som visas med hjälp av Palm litterära egenskaper. De värden som fokuseras i Pojkarna är jämlikhet, allas lika värde och normkritik. Det är dessa värden som ligger i fokus för denna uppsats på grund av att det är detta som läraren och eleverna väljer att diskutera under intervjuerna. Det framkommer att romanen på ett enkelt sätt går att använda i svenskundervisningen och att det lätt går att motivera användandet av den om man ser till skolans styrdokument. Det går också att se att läraren och eleverna uttrycker under intervjuerna att de alla tycker att det är en bra och intressant roman att arbeta med vid ett arbete med värdegrundsfrågor.

Min vetenskapliga essä tar sin utgångspunkt i två självupplevda berättelser tagna ur mitt yrkesliv inom förskolan. Dilemmat handlar om frånvarande pedagoger och deras oförmåga att hantera den stora barngruppen i krävande situationer. Jag upplever att barnen kommer i kläm på grund av pedagogernas handlande och min känsla av att inte kunna tillgodose barnens behov skaver inom mig. Jag upplever att egna tolkningar av förskolans styrdokument och okunskapen hos pedagoger gör att barnen blir lidande och att pedagoger kan upplevas som frånvarande. Syftet med min essä är att undersöka kunskapens relevans för att handla professionellt i krävande situationer. Jag ställer mig frågande till kunskapens betydelse för att kunna hantera den stora barngruppen under svåra förhållanden, och hur påverkar pedagogernas etiska förhållningssätt handlandet? Vidare funderar jag över hur förskolläraren kan använda sitt ledarskap för att hindra osämja i arbetslaget när vissa pedagoger inte levererar. Jag har använt essä som metod för min undersökning vilket har gett mig möjlighet att reflektera över mina praktiska erfarenheter samt möjligheten att tolka problemet ur andras perspektiv. Med hjälp av teorier som berör praktisk kunskap, makt, ledarskap, och etik har jag vridit och vänt på mitt dilemma för att skapa mig nya perspektiv på problemet. Mina diskussioner med litteraturen har påvisat vissa svårigheter som kan uppstå mellan förskollärare och barnskötare på grund av skillnader i utbildning, kompetens och uppdrag. I reflektionen över mitt dilemma kommer jag också fram till att det är viktigt att ett arbetslag består av kompetenta pedagoger med praktisk erfarenhet. Jag kommer även fram till att det kan vara en fördel att det finna minst en utbildad förskollärare per avdelning för att med sin teoretiska kunskap kunna möta barnens behov i verksamheten utifrån de ålägganden som kommer från ledningen och skolverket. / My scientific essay takes its starting point in two self-perceived tales taken directly from my professional career in preschool. The dilemma is about absent teachers and their inability to handle large groups of children in demanding situations. I experience that the children are being affected negatively due to the actions of the educators, and my feelings of being unable to meet the children´s needs, torments me. I find that individual interpretations of the preschool's governing documents and the educator´s lack of knowledge, makes the children suffer, and educators are easily being perceived as absent. The purpose of my essay is to investigate the relevance of knowledge in dealing professionally with demanding situations within the preschool. I question the importance of knowledge in dealing with a big group of children in difficult circumstances, and how does the ethical approach of educators affect their action. Furthermore, I question whether it is possible for the preschool teacher to use her leadership skills to prevent conflict in the  working environment when some educators are being unable to deliver. I have adopted the method of essay writing in my research. This has given me the opportunity to reflect on my practical experience as well as the possibility to interpret the problem from other’s perspective. With the help of theories relating to practical knowledge, power, leadership, and ethics, I have viewed my dilemma from different angles in order to bring new perspectives on the problem. By engaging in discussions with the literature it has been revealed that difficulties may arise between preschool teachers and general educators due to differences in education, skills and the overall assignment. By reflecting over my dilemma, I also come to the conclusion that the working team needs competent teachers with practical experience. I also conclude that there should be at least one educated preschool teacher in order to meet the needs of the children in the department, based on the instructions from the management and the school.

Im Rahmen der vorliegenden Arbeit ist das aktuelle forstliche Wertesystem in Deutschland erhoben worden. Dazu sind die dafür relevanten Werte und daraus resultierenden Ziele über Experteninterviews in den Jahren 2006 und 2007 erfasst, ausgewertet und systematisiert worden. Schriftliche Antworten derselben Experten auf Fragebögen speziell zu Forsttechnik haben die Aussagen aus den Interviews ergänzt. Die befragten Experten spiegeln paritätisch die Akteursgruppen der deutschen Forst- und Holzwirtschaft wider. Durch Triangulation der daraus gewonnenen Erkenntnisse mit der Analyse ziel- und wertesystemrelevanter Entwicklungen in der Forst- und Holzwirtschaft Deutschlands aus den Jahren 2007 bis 2017 konnten die Ergebnisse aktualisiert und validiert werden. Im Ergebnis dieser Methodentriangulation ist Nachhaltigkeit das Leitbild des aktuellen forstlichen Wertesystems und oberstes Prinzip der Waldbewirtschaftung in Deutschland. Auch Forsttechnik als Mittel zur Umsetzung forstwirtschaftlicher Maßnahmen ist daher der Nachhaltigkeit verpflichtet. Nachhaltgerechtigkeit ist somit das forsttechnische Leitbild, das analog der Kausalkette Werte – Technikbewertung – Entscheidung – Steuerung Ausgangspunkt für jede Forsttechnikbewertung sowie diesbezügliche Entscheidungen und Steuerungen ist. Die Nachhaltgerechtigkeit von Forsttechnik entspricht der Bedarfsgerechtigkeit von Forsttechnik gemäß des Leitbilds der Nachhaltigkeit als erhobener gesellschaftlich-kultureller Wertsetzung. Da trotz dieses Leitbilds Fälle von nichtoptimalen Forsttechnikeinsätzen vorkommen, die von Forstfachleuten wie auch von forstlichen Laien bemängelt werden, sind konkretere Vorgaben für Forsttechnik notwendig. Die konsensuale Erstellung derartiger Regeln ist im Rahmen der Idee zu einem „Nationalen Forsttechnikprogramm“ angedacht gewesen, aber bisher nicht umgesetzt worden. Daher sind mit der vorliegenden Arbeit basierend auf den vorgenannten Ergebnissen Leitlinien für eine bedarfsgerechte Forsttechnikentwicklung einschließlich des Forsttechnikeinsatzes erstellt worden, die der Nachhaltigkeit als übergeordneter Wertsetzung Rechnung tragen. Die Berücksichtigung dieser Forsttechnischen Leitlinien im Entstehungs- und Verwendungszusammenhang von Forsttechnik führt zu Nachhaltgerechtigkeit. Die Leitlinien sollen Entscheidern bei der Konzeption, Vergabe, Durchführung und Kontrolle forsttechnischer Maßnahmen dienen. Sie können in Regelwerke für Forsttechnik einfließen oder als Diskussionsgrundlage fungieren. Nachhaltgerechtigkeit muss durch alle forsttechnischen Bewertungen, Entscheidungen und Steuerungen verwirklicht werden. Dabei haben die Verantwortlichen eine Vielzahl von natürlichen und gesellschaftlich-kulturellen Rahmenbedingungen zu beachten. Angesichts dessen bei jeder forsttechnischen Maßnahme zu begründeten Entscheidungen und optimaler Forsttechnik zu kommen, mag als Aufgabe von enormer Komplexität in vielen Fällen überfordern. Vor diesem Hintergrund können geeignete Entscheidungsunterstützungssysteme wie die vorgestellte HEEB verwendet werden. Derartige Entscheidungsfindungen eröffnen den Forstbetrieben zudem die Möglichkeit, Interessierten ihr Agieren transparent und nachvollziehbar darzustellen. Auf diese Weise kann die Akzeptanz für forsttechnische Maßnahmen und die Forstwirtschaft insgesamt erhöht sowie die Humanität von Forsttechnik erreicht werden.:1. Einleitung 2. Vorüberlegungen 2.1 Fazit der Vorüberlegungen 3. Material und Methoden 4. Inventur des forstlichen Wertesystems 2006/2007 4.1 Experteninterviews nach Akteursgruppen 4.2 Auswertung der Experteninterviews und Fragebögen 4.2.1 Akteursgruppe WB 4.2.1.1 WB – Privatwald 4.2.1.2 WB – Staatswald 4.2.1.3 WB – Kommunalwald 4.2.1.4 WB – Politische Vertretung 4.2.1.5 Zusammenfassung zur Akteursgruppe WB 4.2.2 Akteursgruppe MH 4.2.2.1 Zusammenfassung zur Akteursgruppe MH 4.2.3 Akteursgruppe FU 4.2.3.1 Zusammenfassung zur Akteursgruppe FU 4.2.4 Akteursgruppe HW 4.2.4.1 HW – Politische Vertretung 4.2.4.2 Zusammenfassung zur Akteursgruppe HW 4.2.5 Akteursgruppe GG 4.2.5.1 Zusammenfassung zur Akteursgruppe GG 4.2.6 Überblicksmatrix zu den Aussagen aller Akteursgruppen 4.2.7 Überblicksmatrix zur Auswertung der Fragebögen 4.3 Zusammenfassung der Ergebnisse aus den Experteninterviews und Fragebögen 5. Ziel- und wertesystemrelevante Entwicklungen, Strategien und Kampagnen mit Bezug zur Forst- und Holzwirtschaft Deutschlands in den Jahren 2007 bis 2017 5.1 Forstverwaltungsreformen in Deutschland 5.2 Kartellverfahren zur Zulässigkeit der Vermarktung von Rundholz für Körperschafts- und Privatwälder durch das Land Baden-Württemberg 5.3 Sektorstrategien des Bundes mit Waldbezug 5.3.1 Nationale Strategie zur biologischen Vielfalt 5.3.2 Waldstrategie 2020 5.3.3 Charta für Holz 2.0 5.4 Holzbilanz für Deutschland 5.5 Internationales Jahr der Wälder 2011 5.6 Kampagne „300 Jahre Nachhaltigkeit“ 2013/2014 5.7 Forstaktionsplan der EU 6. Das forstliche Wertesystem im Ergebnis dieser Arbeit 7. Werte und forsttechnische Entscheidungen 7.1 Werte als Eingangsgrößen in Entscheidungsunterstützungssystemen am Beispiel der HEEB 7.2 Auswirkungen von Wertsetzungen auf forsttechnische Entscheidungen 8. Forsttechnische Leitlinien 9. Diskussion 9.1 Diskussion der Methode 9.2 Diskussion der Ergebnisse und Nachüberlegungen 10. Schlusswort 11. Zusammenfassung I. Abkürzungsverzeichnis II. Literaturverzeichnis III. Abbildungs- und Tabellenverzeichnis IV. Anhang

No description available.

State of Objectives: This paper addresses the question of how the presumption-rent system has developed during ten years of its introduction to the rental market, with a particular emphasis on the investors’ perspective. The study has three focus areas, firstly an emphasis on how the real estate investors within the private and public sectors reacted to the introduction of the presumption-rents. Secondly, it examines whether the trends have changed during the course of these ten years. Finally, it observes how the presumption-rent system, as a rent-setting method for new residential rental constructions, is perceived and evaluated by the investors. Methodology: The empirical study focuses on the rent market in Stockholm, and it is articulated through a holistic multiple case-study of six public-and private real estate companies with rental dwellings in Stockholm. In order to examine the developments of the presumption-rent structures in these companies, a numerical analysis of the rent structures through a quasi-experimental design is as well conducted. Empirical Findings: The results in general prove that the rent-setting within the presumption rent system is unpredictable and subjective, because it is influenced by conflicting interests and different perceptions. The implication of this for the application of the presumption-rents is that it is depended on a complex, ambiguous and vague negotiation structure, rather than being based on a systematized rent-setting procedure. Furthermore, it is noted that the collective bargaining system, which sets the standards for the rent negotiations, is undergoing a slow process of change, as the law amendment in 2011 has caused paradigm-shits within the rental market. One dimension of this is that the rent-negotiations noticeably do not influence the investment decisions anymore, but the rent negotiations certainly have an impact on the rent-setting method. The implication for the application of the presumption-rentsystem, including its negotiation framework, is that it is applied when it meets the criteria for the investment decision, otherwise it is ignored. Finally, it is showed that nor the public neither the private companies perceive the presumption-system as a long-term and sustainable solution to the prevailing challenges with the Swedish rent-setting system. What is clear is that the system is mainly considered as a temporality solution to a course of disorders that have emerged from prolonged institutional negligence and error that have impaired the rental markets.