Bakgrund: År 2014 registrerade 60 524 patienter med maligna tumörer i cancerregistret i Sverige. Fördelningen av maligna tumörer var 52 procent hos män och 48 procent hos kvinnor. Anhöriga spelar en viktig roll för en person med cancersjukdom och för dessa anhöriga sker det stora förändringar i vardagen. Sjuksköterskor har en viktig roll att stärka dessa drabbade familjer och stötta alla medlemmar i familjen. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva anhörigas upplevelser av att vara anhörig till en person med cancersjukdom samt att beskriva undersökningsgrupperna i de inkluderade artiklarna. Metod: En litteraturstudie med deskriptiv design baserad på 13 kvalitativa vetenskapliga artiklar. Materialet analyserades och delades in i ämnesrubriker. Huvudresultat: Resultatet visade att anhöriga till personer med cancersjukdom lever i en förändrar vardag med förändrade roller. Anhöriga kunde uppleva ångest och oro över livssituationen samt hjälplöshet. Det var viktigt för anhöriga att hålla familjen samman för deras eget bästa och för personen med cancersjukdom. Upplevelsen av vårdpersonal varierade bland anhöriga. Slutsats: Anhöriga påverkas på många olika sätt. Att kämpa är en vardag för anhöriga och hjälp från vänner, familj samt vårdpersonal är viktigt för anhöriga. Det är relevant med information i lagom mängd och visad empati från sjuksköterskan. Det är viktigt att sjuksköterskan ser hela familjen i fokus och inte bara personen med cancersjukdom. / Background: In 2014, 60 524 patients with malignant tumours were registered in the Swedish Cancer Registry. The distribution of malignant tumours was 52 percent for men and 48 percent for women. Relatives play an important role in the life of a person with cancer, and these families are facing major changes in everyday life. Nurses have an important role to give support to these affected families. Purpose: The purpose of this study was to describe family members’ experiences of being a relative of a person with cancer and to describe research groups in the included studies. Method: A literature review with descriptive design based on 13 qualitative scientific studies. The material was analysed and divided into subject headings. Main Results: The results displayed that relatives of people with cancer are living in a family with major changes of their roles and in everyday life. Relatives could experience anxiety and concerns about life situation and helplessness. It was important for family members to keep the family together for their own sake and for the person with cancer. The experience of healthcare professionals varied among these family members. Conclusion: Relatives are affected in many ways. Facing challenges is everyday life for these relatives, and help from friends, family and health professionals are important for family members with a person with cancer. It is relevant with information in just the right amount and that the nurse is showing empathy towards relatives. Finally, it’s relevant that the nurse also sees the whole family and not just the person with cancer. / <p>mailto:hfk13gsm@student.hig.se</p>

Bakgrund: Stroke är en av Sveriges folksjukdomar och den främsta anledningen till att vuxna personer drabbas av funktionsnedsättningar. Sjukdomen innebär en stor omställning för patienten då den medför en förändrad vardag. Det är en av många faktorer som påverkar patientens livskvalitet. Rehabilitering och stöd från interdisciplinärt team och närstående är viktiga delar för snabbare återhämtning. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av vardagslivet efter stroke. Metod: Metoden var en litteraturöversikt baserad på kvalitativa artiklar som analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier; förändrad tillvaro, förändrad identitet och behov av hjälp framåt. Patienterna upplevde en förändrad vardag på grund av de omständigheter stroke gav. Hemmet och anhöriga var två viktiga faktorer för att patienterna skulle känna trygghet. Fysiska och psykiska förändringar till följd av stroke gjorde att patienterna upplevde sin kropp som främmande. De fick lära sig att tolka sin nya kropp vilket upplevdes påfrestande. De behövde verktyg för att kunna hantera sin nya vardag och den förändrade kroppen vilket de erhöll från det interdisciplinära teamet. Konklusion: Patienternas upplevda livskvalitet påverkades negativt på grund av livsomställningarna efter stroke. Vad som gav mening och sammanhang blev tydligare för patienterna och att återgå till sitt ”gamla jag” var något som patienterna prioriterade högt. Viktigt för återhämtningen var det sociala och professionella stödet. De bildade tillsammans ett säkerhetsnät för patienten och möjliggjorde en meningsfull framtid. / Background: Stroke is one of the most common diseases in Sweden and the primary reason why adults get disabilities. Stroke means a great conversion for the patient which leads to a changed everyday life. There are many factors that affects the patients’ quality of life. Rehabilitation and support from the interdisciplinary team and family are important for efficiency of the recovery. Aim: The aim of this study was to describe patients’ experiences of everyday life after stroke. Method: The method was a literature review based on qualitative studies and were analyzed with qualitative content analysis. Results: The analyses resulted in three main catagories; changed living, changed identity and needs of help forward. Patients experienced a changed living because of the circumstances their stroke gave them. Their home and closest family were two main factors for the patients to feel safe. Because of the stroke patients received a new body that meant both physical and psychological changes. The patients got to learn their new body which was experienced as demanding. Patients needed tools to be able to handle their new everyday life and changed body, which they received from the interdisciplinary team. Conclusion: Patients experienced that their quality of life was affected negativly because of the life adjusment after the stroke. What gave the patients meaning and connection became more clear after the stroke, to revert the ”old me” were highly priotitized. The social and profesional support was important for the rehabilitation. Together they created a saftey net for the patient and enabled a meaningful future.

<p>Syftet med denna studie har varit att synliggöra transpersoner vardagsliv i ett samhälle som är uppdelat på kvinnliga och manliga kroppar. Materialet består av tre intervjuer med personer som gjort kroppsliga korrigeringar som, ur ett heteronormativt perspektiv, gör att de anses avvika från den manliga och kvinnliga normkroppen. Utifrån teorier om kön, genus och multipla subjektiviteter har jag undersökt hur (om) informanterna <em>gör </em>sina kroppar för att gestalta den självupplevda identiteten som varken man eller kvinna samt den tillskrivna identiteten som man eller kvinna. Analysen har visat att informanterna överskrider kroppsnormers gränser i miljöer som präglas av den dominerande (heteronormativa) könsdiskursen samtidigt som de använder sig av den dominerande könsdiskursen som strategi för att passera. Informanternas berättelser vittnar om hur deras korrigerade kroppar speglar deras självupplevda identiteter, vilket i relation till det heteronormativa samhället, påverkar deras livsutrymme både kroppsligt och identitetsmässigt. Berättelserna vittnar om hur informanterna begränsas och osynliggörs i deras vardagsliv vilket är följden av den heteronormativa könsdiskurs som dominerar i samhället. Materialet har utöver detta visat hur lagen om diskriminering för transpersoner inte överensstämmer med mina informanters upplevda diskriminering.</p><p><em> </em></p>

<p>Epilepsi är en av de vanligaste neurologiska sjukdomarna som beror på en elektrisk överstimulering av hjärnans neuron. Att leva med epilepsi påverkar många områden i livet; fysiska, psykiska, sociala, emotionella aspekter är bara några av de som berörs.</p><p>Syftet med studien var att beskriva hur livskvaliteten i det dagliga livet påverkas av att ha epilepsi. Studien utfördes som en litteratur-studie där resultatet bygger på 14 vetenskapliga artiklar. Två aspekter kom fram i resultatet, sociala och emotionella. I dessa vi-sades det bland annat att personer med epilepsi är rädda att berätta om sin sjukdom för omgivningen av rädsla att bli behandlade an-norlunda. Anfallsfrekvensen påverkar familjebildning negativt och de personer som står på medicinering med antiepileptika har löper risk att vara arbetslösa. Känslor som upplevs i samband med sjuk-domen är bland annat skuld, skam, sorg, oro. De som har epilepsi kan se på sin sjukdom på olika sätt, några av dessa är; en fysisk sjukdom, ett handikapp, ett straff, en mental sjukdom med mera. För att öka samhällets kunskap om epilepsi är information av nö-den. Sjuksköterskan kan fungera som ett stöd för patienter med epilepsi och höja livskvaliteten genom att se hela patienten, inte bara de fysiska problemen.</p> / <p>Epilepsy is one of the most common neurological disorders, and is due to an electrical overstimulation of neurons in the brain. Living with epilepsy effects many areas of life; physical, psychological, social and emotional aspects are only some of them. The purpose of this study was to describe how quality of life in everyday life is affected by the epilepsy. The study was carried out as a literature review and the result is based on 14 research articles. Two aspects came from the result, social and emotional. They show that people hide their epilepsy from others in fright of being treated different-ly. Seizure frequency is affecting family formation in a negative way and persons under medication of antiepileptic drugs are more likely to be unemployed. Emotions connected to the epilepsy are among other things guilt, shame, sorrow, worry. People with epi-lepsy can view their condition in a number of different ways, some of these are; a physical illness, a punishment, a mental disturbance etcetera. To increase society’s knowledge of epilepsy, information is of the essence. The nurse can act as a support for the patient and increase the quality of life by seeing the whole patient, not just the physical concerns.</p>

<p><strong>Bakgrund: </strong>Risken för att drabbas av depression någon gång i livet är 50 % för kvinnor och 20 % för män. Orsaken till varför en depression utvecklas hos en del människor kan bero på olika faktorer, så som ärftlighet och av olika påfrestningar under uppväxten. <strong>Syfte:</strong> Syftet var att belysa upplevelser hos män och kvinnor som lever med depression. <strong>Metod: </strong>En systematisk litteraturstudie genomfördes och baserades på nio vetenskapliga artiklar. <strong>Resultat: </strong>Det visade sig att depression var något individuellt. Något som var återkommande i studierna var hur upplevelser och faktorer i barndomen kunde ha lett till depression och många personer upplevde ett lidande och en smärta i samband med sin depression. Det visade sig även att personer hanterade sin depression på olika sätt. <strong>Diskussion: </strong>I diskussionen lades det vikt på tre huvudfynd; att leva upp till höga krav i barndomen, att inte bli förstådd av omgivningen och skillnaden i hur män och kvinnor uttryckte sin depression. <strong>Slutsats:</strong><strong> </strong>Efterhand som depression blir allt vanligare i vårt samhälle är det av vikt för vårdpersonal att få en ökad förståelse för området för att kunna ge en god individanpassad omvårdnad.</p> / <p><strong>Background:</strong> The risk of suffering from depression at some point in life is 50% for women and 20% for men. The reason why depression develops in some people may depend on various factors, such as heredity and the various strains while growing up. <strong>Aim: </strong>The aim was to illuminate the experiences of men and women living with depression. <strong>Method: </strong>A systematic literature review was conducted and was based on nine scientific papers. <strong>Result: </strong>It was found that depression was something individually. Something that was recurring in the studies was how the experiences and factors in childhood might have led to depression and many people experienced a suffering and pain associated with their depression. It appeared also that people manage their depression differently. <strong>Discussion:</strong> The discussion was the emphasis on three key findings, to live up to high demanding in childhood, not to be understood by the environment, and the difference in how men and women expressed their depression. <strong>Conclusion:</strong> As depression becomes more and more common in our society, it is important that the personnel in healthcare gets a better understanding of the individual to provide good quality personalized care.</p>

Hjärtinfarkt är ett av de största folkhälsoproblemen i Sverige. Nästan 37 000 personer insjuknade i akut hjärtinfarkt år 2006. Livet efter en hjärtinfarkt kan innebära stora förändringar för den drabbade. Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur patienter efter en genomgången hjärtinfarkt upplever att relationen och vardagen med partnern förändras. Litteraturstudien har en kvalitativ ansats. Vetenskapliga artiklar söktes i databaser. De artiklar som inkluderades till analysen genomlästes och genomgick en kvalitetsbedömning. Analysen baserades på 12 artiklar och resulterade i sex teman: hjärtinfarktens inverkan på relationen; undanhållande av känslor; rollbyte och ansvarsfördelning inom relationen; överbeskydd; stöd samt sexualitet och beröring. Huvudfyndet i analysen är att patienter av olika anledningar upplever överbeskydd från sina partners efter en hjärtinfarkt. Andra fynd är att patienter upplever att partnern är en viktig resurs för att få stöd och uppmuntran. Patienter uppskattar tiden med sin partner mer efter en hjärtinfarkt. Många patienter väljer att undanhålla känslor och information för sin partner. Sjuksköterskor kan använda resultatet när de informerar patienter och deras partner efter en hjärtinfarkt. Information om aktivitetsnivå och problem som kan uppstå inom den sexuella samlevnaden efter en hjärtinfarkt kan troligtvis minska patientens oro och sexuella ängslan samt partnerns överbeskydd. / Myocardial infarction (MI) is one of the largest Public health problems in Sweden. Almost 37 000 were afflicted by a MI 2006. Life after a MI can cause major changes for the patient. The aim of this literature review was to describe how patients' relationship and daily life with their partner changes after a MI experience. The literature review has a qualitative approach. The authors searched for scientific articles in databases. Included articles were read thoroughly and quality assessed. The analysis is based on 12 articles and revealed six themes: MI impact on the relationship; withholding of feelings'; changing role and responsibilities within the relationship; overprotection; support and sexuality and contact. The main finding is that patients feel overprotected by their partners related to different causes. Other findings are that the partner is seen as an important source of support by the patients. Patients appreciate the time with their partner more after a MI. Many patients choose to withhold feelings and information for their partners. Nurses can use the result when they inform patients and their partners. Information about activity level and sexual intercourse problems which can arise following a MI may reduce the patient's concerns and sexual anxiety and the overprotection by the partner.

Epilepsi är en av de vanligaste neurologiska sjukdomarna som beror på en elektrisk överstimulering av hjärnans neuron. Att leva med epilepsi påverkar många områden i livet; fysiska, psykiska, sociala, emotionella aspekter är bara några av de som berörs. Syftet med studien var att beskriva hur livskvaliteten i det dagliga livet påverkas av att ha epilepsi. Studien utfördes som en litteratur-studie där resultatet bygger på 14 vetenskapliga artiklar. Två aspekter kom fram i resultatet, sociala och emotionella. I dessa vi-sades det bland annat att personer med epilepsi är rädda att berätta om sin sjukdom för omgivningen av rädsla att bli behandlade an-norlunda. Anfallsfrekvensen påverkar familjebildning negativt och de personer som står på medicinering med antiepileptika har löper risk att vara arbetslösa. Känslor som upplevs i samband med sjuk-domen är bland annat skuld, skam, sorg, oro. De som har epilepsi kan se på sin sjukdom på olika sätt, några av dessa är; en fysisk sjukdom, ett handikapp, ett straff, en mental sjukdom med mera. För att öka samhällets kunskap om epilepsi är information av nö-den. Sjuksköterskan kan fungera som ett stöd för patienter med epilepsi och höja livskvaliteten genom att se hela patienten, inte bara de fysiska problemen. / Epilepsy is one of the most common neurological disorders, and is due to an electrical overstimulation of neurons in the brain. Living with epilepsy effects many areas of life; physical, psychological, social and emotional aspects are only some of them. The purpose of this study was to describe how quality of life in everyday life is affected by the epilepsy. The study was carried out as a literature review and the result is based on 14 research articles. Two aspects came from the result, social and emotional. They show that people hide their epilepsy from others in fright of being treated different-ly. Seizure frequency is affecting family formation in a negative way and persons under medication of antiepileptic drugs are more likely to be unemployed. Emotions connected to the epilepsy are among other things guilt, shame, sorrow, worry. People with epi-lepsy can view their condition in a number of different ways, some of these are; a physical illness, a punishment, a mental disturbance etcetera. To increase society’s knowledge of epilepsy, information is of the essence. The nurse can act as a support for the patient and increase the quality of life by seeing the whole patient, not just the physical concerns.

BAKGRUND: KOL är en sjukdom som drabbar allt fler personer världen över och anses bli den tredje vanligaste dödsorsaken i världen år 2020. Det finns inget botemedel mot KOL men genom omfattande omvårdnad kan patienten och anhöriga uppleva välbefinnande trots sjukdomen. Andningssvårigheterna påverkar patientens vardagliga liv och livskvalitet negativt både psykiskt och fysiskt. SYFTE: Syftet med denna studie var att belysa hur sjuksköterskor kan underlätta vid andningssvårigheter för patienter med sjukdomen KOL med utgångspunkt från både patienters önskemål och sjuksköterskors erfarenheter. METOD: Studien var en litteraturöversikt baserad på redan vetenskapligt framforskat datamaterial. Datamaterialet inom ämnet som format resultatet begränsades till nio vetenskapliga artiklar, både av kvalitativ- och kvantitativ karaktär. RESULTAT: Det framstår tre teman; kontinuerligt utbyte av kunskaper, spara på patientens krafter samt ge stöd och trygghet. Kontinuerligt utbyte av kunskaper innebär det kunskapsutbyte som sker mellan patienter och sjuksköterskor i omvårdnaden. Det andra temat beskriver hur patienters andning påverkas genom planering av vardagen och det sista temat visar på de psykiska aspekterna. DISKUSSION: Denna studie visar på vikten av en god relation mellan sjuksköterskor och patienter för att omvårdnaden ska bli av bästa kvalitet. Med en god relation skapas trygghet och tillförlitlighet vilket är det viktigaste för patienter med KOL. / BACKGROUND: COPD is a disease that increasingly affects more patients around the world; by 2020 is it is projected to be the third most common cause of death. There is no cure against COPD. Moreover, difficulty breathing affects the patient’s quality of life physically and mentally. However, with extensive care patients and their relatives can experience wellbeing in spite of the illness. PURPOSE: The aim of this study is to illustrate how nurses can ease the suffering of patients with COPD with a starting point from the patient’s wishes and the nurse’s experience. METHOD: The study was a literature review based on existing researched data material based on nine scientific articles of qualitative and quantitative nature. RESULT: Three themes emerged: the continuously exchange of knowledge; saving the patients strength; and give security and support. The continuously exchange of knowledge refers to knowledge exchange between nurse and patient during the caring process. The second theme describes how the patient’s breathing is affected by the planning of everyday life. The last theme illustrates the mental aspects. CONCLUSION: This study shows a good relationship between patient and nurse is important to create security and support which are the most important things for patients suffering from COPD.

Varje dag drabbas cirka 100 personer av hjärtinfarkt i Sverige, vilket visar att hjärtinfarkt är ett stort samhällsproblem. Det är viktigt att skapa en samlad bild av dessa patienters upplevelser av hälsa och välbefinnande i vardagen för att vårdpersonal ska kunna genomföra en god omvårdnad. Syftet med studien är därför att med hjälp av Katie Erikssons hälsokors belysa patienters upplevelser av hälsa och välbefinnande i vardagen efter en hjärtinfarkt. Metoden som har använts är en kvalitativ litteraturstudie som baserats på självbiografier. I resultatet togs sju kategorier fram som speglar patienternas upplevelser i vardagen. Kategorierna är Känsla av osäkerhet, En stressad livssituation, En livslång sjukdom, Längtan efter en normal vardagstillvaro, Behov av stöd och information, Livsstilsförändringar samt En andra chans. Varje kategori har kopplats till Katie Erikssons hälsokors för att få en bild av patienternas upplevelse av hälsa och välbefinnande. Resultatet visar att alla fyra hälsopositionerna i hälsokorset finns representerade i vardagstillvaron hos patienter som genomgått hjärtinfrakt. Upplevelsen av hälsa och välbefinnande är skiftande beroende på situation, omgivning, vårdpersonalens engagemang samt hjärtinfarktens svårighetsgrad. Resultatet visar att patienter har lättare att uppleva hälsa och välbefinnande ju längre tiden går efter insjuknandet. / Approximately 100 people suffer from heart attacks in Sweden every day, showing that myocardial infarction is a major problem in society. In implementing good health care it is important for health professionals to create an overall picture of these patients' experiences of health and wellbeing in their daily life. The purpose of this study is therefore to emphasize patients' experiences of health and wellbeing in daily life after a heart attack, with Katie Eriksson's health positions as theoretical base. A qualitative study based on seven autobiographies was conducted. Analysis of the data revealed seven major categories, showing the patients' experiences  the daily life after a heart attack: Feeling of insecurity, A stressful life situation, A lifelong disease, Striving for a normal daily life, The need for support and information, Lifestyle changes and A second chance. To get a picture of the experiences of health and wellbeing in these different situations, each category was added to Katie Eriksson's health positions. The findings show that all four health positions are represented in the daily life of patients' suffering from a heart attack. Patients are more likely to experience health and wellbeing as time passes after the heart attack.

I vårt arbete med palliativa patienter har vi sett en kunskapsbrist i hur patienters existentiella behov bemöts. Det saknas tid för att lyssna på patienterna och tillgodose de existentiella behoven. Det finns en risk att medikalisera de existentiella behoven istället för att bemöta dem. Uppsatsens syfte var att, baserat på självbiografier, belysa patienters existentiella behov i livets slut. En självbiografistudie genomfördes för att få belyst vilka de existentiella behoven var. En narrativ analysmetod användes. Fyra huvudkategorier framträdde; Behov av att känna tillit, behov av att ha en tro på något, behov av att få leva ett vardagsliv och behov av livet som går vidare. Familjen, de nära vännerna och att ges möjlighet att leva vardagsliv var det mest framträdande. Även tillit till personalen var viktigt. Patienter som hade en tro behöll denna till slutet, trots att inga under skedde. Vardagslivet tillsammans med familj och vänner var det som uppskattades mest och som gav störst tillfredsställelse vid livets slut. / In our work with patients in end of life we have seen a lack of knowledge in how we respond to the existential needs. Also there is a lack of time in listening to the patients when they want to express their existential needs. It is so much easier to give sedatives to comfort the patients instead of taking the time and effort to listen to the extential needs. The aim of this study was, based on autobiographies, to examine patients existential needs in end-of-life. In order to find out what needs they had we read autobiographies. The analysis was performed with a narrative method. Four main-categories were found; Need of confidence, need to have a faith in something, need to live a everyday-life and need of life that goes on. The family, close friends and the everyday-life was very important. Also the confidence for the caregivers was of significance. Patients who had a faith kept their faith to the end of life, inspite that there was no miracle. Everyday-life with family and friends at home was the most appreciated in end-of-life.