Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom som kännetecknas av höga nivåer av socker i blodet. Det är en livslång sjukdom som undanhåller din kropp från att använda insulin som den borde. Sjukdomen är vanligare bland medelålders eller äldre människor. Diabetes typ 2 beror främst på livsstilsfaktorer och genetik. Fysisk inaktivitet, stillasittande livsstil, fetma samt rökning är ett antal livsstilsfaktorer som är kända för att vara viktiga kring utvecklingen av typ 2 diabetes. Om diabetes typ 2 inte behandlas kan den leda till allvarliga hälsoproblem såsom ögonproblem, fot- och hudproblem, sämre blodtryck och kolesterol vilket kan leda till hjärtinfarkt, stroke och andra problem. Nerver i kroppen kan skadas och orsaka smärta, stickningar och domningar. De flesta patienter med diabetes typ 2 ställs inför en utmaning att ändra sin livsstil men livsstilsförändringar kan ofta upplevas som ansträngande och komplicerade. Examensarbetets syfte var att belysa vuxna patienters erfarenheter av att leva med diabetes typ 2. Metoden som användes var en litteraturöversikt som bygger på analys av åtta kvalitativa samt två kvantitativa artiklar. Data har analyserades med hjälp av Fribergs modell för litteraturöversikt. Studien resulterade i två huvudteman; Den förändrade levda kroppen och livsstilen och Betydelsen av kunskap om diabetes typ 2. Fem subteman skapades; Erfarenheter av livsstilsförändringar, Erfarenheter runt motivation, Svängningar mellan inre balans och kamp, Positiva aspekter och Negativa aspekter. För att patienten skall kunna anpassa sin livssituation på ett optimalt sätt krävs stöd från sjuksköterskan som genom god kommunikation och information kan underlätta patientens livsstilsförändringar.

Bakgrund: Bipolär sjukdom är en obotlig sjukdom som medför maniska och depressiva episoder vilket är förknippat med svårigheter att hantera vardagen. Sjukdomen är lika vanlig hos både män och kvinnor och debuterar oftast i en tidig ålder. Sjuksköterskan bör få mer kunskap om hur personer med sjukdomen upplever sin sjukdom för att kunna ge ett bra bemötande och en holistisk omvårdnad.  Syfte: Syftet med studien var att belysa vuxna personers upplevelser av att leva med bipolär sjukdom i vardagen. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på patografier med induktiv ansats. Patografierna analyserades med hjälp av Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys och patografierna lästes manifest.  Resultat: I patografierna beskrev författarna deras upplevelser av att leva med bipolär sjukdom. Analysen resulterade i fyra kategorier med tillhörande subkategorier. Den ena kategorin var, En inre berg- och dalbana med subkategorierna, maniska episoder, depressiva episoder, rädsla och skam och destruktiva vanor. Den andra kategorin var Längtan efter kärlek med subkategorierna svårigheter i relationer och behov av bekräftelse. Den tredje kategorin var Behov av stöd med subkategorierna socialt stöd och professionellt stöd. Den sista kategorin var Anpassning till förändrade livsomständigheter med subkategorierna acceptans och fungerande behandling.  Slutsats: Att leva med bipolär sjukdom innebär livsomständigheter och att individens vardagliga liv påverkas. Sjuksköterskan har en nära med kontakt med patienten och har därför en betydelsefull roll i omvårdnaden och bemötandet. Bipolär sjukdom kräver en livslång behandling och individen kommer att ha en regelbunden kontakt med hälso- och sjukvården, därför är det viktigt att sjuksköterskan har kunskap om sjukdomen och förståelse för hur personer upplever sin sjukdom för att kunna ge en god och personcentrerad vård.

Bakgrund: En stomi innebär att en del av tarmen läggs ut på utsidan av buken och sys fast under operation. En stomi kan vara permanent eller temporär. Att få en stomi kan orsakas av flera olika sjukdomar. Efter stomiuppläggningen kan komplikationer uppkomma som personen bör vara medveten om. En stomi kan innebära förändringar i vardagslivet. Litteraturöversikten utgår från Katie Erikssons teori om lidande.  Syfte: Syftet var att beskriva vuxna personers upplevelser av vardagslivet med en tarmstomi.  Metod: En litteraturöversikt genomfördes som utgår från 12 kvalitativa artiklar. Artiklarna söktes i databaserna Cinahl och Medline. Artiklarna analyserades med stöd av Fribergs metod i fyra steg utifrån en induktiv ansats.  Resultat: Tre huvudteman och sju subteman identifierades. En annorlunda livssituation beskriver hur personers vardagsliv förändras efter en stomiuppläggning och hur strategier utvecklats. Det nya jaget beskriver hur personers självbild är efter en stomiuppläggning och vilka negativa känslor som uppkommer. Påverkan på intima relationer beskriver hur personers relationer och sexliv har blivit påverkade efter stomiuppläggningen.  Slutsats: Att leva med en stomi innebär nya känslor och begränsningar i vardagslivet. Sjuksköterskans roll är att vara lyhörd och stöttande för individerna samt att vara medveten om strategier och hur strategierna kan tillämpas.

Stroke är en av de vanligaste dödsorsakerna globalt, och kan orsaka funktionsnedsättningar som påverkar patienten. Vårdtiden på sjukhus efter en stroke är idag kortvarig och innebär att närstående ofta får ta vid. Att som anhöriga vårda någon som drabbats av stroke är frivilligt, då ansvaret egentligen är en offentlig skyldighet. Det kan dock upplevas som en skyldighet av anhöriga, och omfattningen av vården de ger sina närstående är därför svårt att styra i praktiken. Syftet var att belysa anhörigas upplevelse av att leva med en person som drabbats av stroke. En litteraturöversikt baserad på 10 vetenskapliga artiklar, valda ur databaserna CINAHL Complete och PubMed.  Resultatet presenteras i fyra huvudteman och två underteman: (1) En förändrad livsvärld, med två underteman: (1a) förändrade rutiner och ökat ansvar, samt (1b) behov av egentid och social samvaro, (2) förändrade relationer och roller, (3) anpassning till ett förändrat liv och (4) ekonomisk påfrestning. Resultatet visade att många anhöriga försökte anpassa sig till ett förändrat liv, de upplevde ett ökat ansvar i vardagen, vilket också innebar att de blev sämre på att värna om sina egna intressen. Anhöriga upplevde att roller och relationer förändrades, och några anhöriga upplevde även att de stod inför en oviss ekonomisk framtid relaterat till stroken. Många anhöriga upplevde vårdandet som en belastning på sig själva, sina relationer samt den gemensamma ekonomin, efter att deras närstående drabbats av stroke. Där måste sjukvården bli bättre på att uppmärksamma anhörigas behov för att på så sätt undvika onödigt lidande. / Stroke is one of the most common causes of death globally, and can cause disabilities that affect the patient. People who have suffered a stroke are cared for during a short period in the hospital before relatives often take over. However, caring for one's relatives should be voluntary as it is a public obligation, but in practice it has proved difficult to control the extent to which one provide care to one's relatives. The aim was to shed light on relatives’ experience of living with a family member who have suffered a stroke. A literature review based on 10 scientific articles, chosen from the databases CINAHL Complete and PubMed. The articles were analyzed using Friberg's four steps. The results are presented in four main themes and two sub-themes: (1) A changed world of life with two sub-themes: changed routines and increased responsibility, as well as the need for free time and social interaction, (2) changed relationships and roles, (3) adapt to a changed life and (4) financial strain. The results showed that relatives' expressed feelings of increased responsibility where they oftentimes put themselves aside. Relatives felt a lack of time and energy for themselves, they also expressed a shift in roles and in the relationship after the stroke occurred. The stroke also meant a financial strain, where many faced an uncertain financial future. Many relatives experience an increased burden on both themselves, their relationships and finances after their relatives suffered a stroke. Here the healthcare system must become better at capturing the relatives' needs in order to reduce relatives unnecessary suffering.

Mellan rusets himmel och abstinensens helvete – En kvalitativ studie om kvinnor som injicerar heroin. Examensarbete i socialt arbete/30 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för Socialt arbete, 2016.Syftet med studien var att undersöka hur kvinnor som injicerar heroin upplever sin livssituation och sitt handlingsutrymme. Ett centralt tema berör drogens betydelse i deras liv samt vilka möjligheter kvinnorna ansåg sig ha att förändra sin droganvändning och livssituation i stort.Uppsatsen är en kvalitativ studie och empirin har inhämtats med hjälp av semi-strukturerade intervjuer med åtta kvinnor som injicerar heroin. Kvinnorna rekryterades via sprutbytesmottagningen i Malmö, där de är regelbundna besökare.Slutsatserna var att kvinnorna tillhör en mycket utsatt och marginaliserad grupp. Våld, sexuella övergrepp, hemlöshet, kriminalitet och prostitution fyller kvinnornas vardagsliv. Heroinets effekt beskrevs som avgörande när kvinnorna började använda heroin, till stor del på grund av sitt dåliga mående medan de i nuläget jagar pengar och heroin främst för att undvika abstinenssymtom. Kvinnorna har i flera omgångar varit i behandling i såväl medicinsk- som psykosocial form. Sju av åtta kvinnor är ointresserade av de vård- och behandlingsinsatser som är tillgängliga i dagsläget. Deras behov av skadebegränsande insatser är stort och sprutbytet framkommer som en mycket viktig insats för målgruppen. / Between the heaven of highs and the hell of withdrawal – A qualitative study of women who inject heroin. Degree in Social Work/30 credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Social Work, in 2016.The purpose with the study was to investigate how women who inject heroin are experiencing their life situation and their action space. A central theme involves the drug´s importences in their lives and what possibilities the women felt they had to change their use of drugs and their situation in the whole.The thesis is a qualtitative study and the empirical evidence has been collected by semi-structured intervjues of eight women who inject heroin. The women were recruited at the reception of needle and syringes exange in Malmoe, where they are regular visitors. The conclusions were that the women belong to a high risk and marginalizad group. Violence, sexual assaults, homelessness, criminality and prostitution fill the everyday-life of the women. The effect of the heroin is being described as crusial when the women started using heroin, largely because they felt bad but now they are chasing money and heroin mainly to avoid symptoms of abstinence. The women have several times been in treatment, both medical and physical. Seven out of eight women are not interested in the care actions or the treatment actions offered today. Their needs of limitations of injuries is high and the exchange of syrings are revealed as very important actions for the target group. Key words: Action space, heroin, intravenous druguse, women, living conditions, exposure, everyday life

Syftet med denna studie har varit att belysa hur föräldrar hanterar och upplever sin vardag då de har barn med diagnosen autism, samt vilket stöd och hjälp barnet och föräldrarna fått. I denna studie har fem intervjuer gjorts med föräldrar som målgrupp. Dessa föräldrar berättar om sina upplevelser av hur deras vardag och familjesituation påverkas och vilket stöd de har fått till följd av barnets funktionsnedsättning. Samtliga intervjupersoner beskriver att barn och ungdomspsykiatrin varit en viktig del vid barnets utredning och därefter har barn- och ungdomshabiliteringen och Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade tagit över stödet. Till hjälp för att analysera empirin har olika teorier och begrepp använts såsom Cullbergskristeori, coping och Goffmans begrepp om stigma. Resultatet visar att det är stressfullt att ha barn med autism då föräldrarna hela tiden styrs av struktur och planering och att de använder olika strategier för att hantera vardagen. Även okunskap och att förståelsen saknas från omgivningen vilket stressar föräldrarna ännu mera. Det framkommer även att skolan är en stressfaktor då föräldrarna oroar sig över pedagogernas bemötande och de stöd som behöver utformas för att barnet ska kunna få en bra framtid / The purpose of this study has been to highlight how parents deal with and experience their everyday lives when they have children diagnosed with autism; and what support and help the child and the parents got. In the study we have be doing five interviews with the parents as the target group. Those parents tells about their experiences how the everyday life and their family situation is impacted and what kind of support they got because of their child’s disabilities. All of the interviewed parents describes that the Child and Youth Psychiatry has been an important part of the investigation. Thereafter has the ‘Child and Youth Habilitation’ and the ‘Law about support and service to certain disabled’ continued to give support. To analyse the study help has been taken from different theories and concepts, such as the ‘Cullberg crisis theory, coping and Goffmans concepts about stigma. The result shows that it is stressful to have children with autism, because the parents are all the time controlled by structure and planning and that they use different strategies to manage their everyday lives. Ignorance and lack of understanding from the environment is an additional factor of stress for the parents. It is also shown that the school is a stress factor itself due to that the parents need to worry about the educators treatment of their children; and the support that needs to be designed to give the child a good future.

Bakgrund: Vid kronisk njursvikt kan njurersättningsbehandling behövas för fortsatt överlevnad, en behandlingsform är hemodialys där blodet renas via en dialysator. Behandlingen är krävande för patienten och detta påverkar deras liv på många sätt. Sjuksköterskans har en betydelsefull roll i omvårdnad, som stöd och behandla komplikationer men de har i nuläget inte tillräckligt med kunskaper om patienternas upplevelser och erfarenheter. Syfte: Syftet med studien var att undersöka patienters upplevelser av att leva med hemodialysbehandling. Metod: En litteraturstudie med induktiv ansats, baserat på nio kvalitativa orginalartiklar. Resultat: Resultatets tre kategorier var begränsningar i vardagen med under kategorierna begränsningar relaterat till behandlingar, fysisk påverkan och social isolering. Den andra kategorin som uppkom var svårigheter beroende på restriktioner och den tredje var behov av stöd med underkategorierna anhörigas betydelse samt vårdpersonalens betydelse. Slutsats/konklusion: Deltagarna upplevde svårigheter i sin vardag relaterat till fysiska, psykiska och sociala faktorer. Problemen var relaterade till den stora tiden som spenderades på sjukhus, fysiska symtom samt kost-och vätskerestriktioner. Vardagspusslet kunde vara svårt att få ihop och flertalet deltagare upplevde sig socialt isolerade. Behovet av stöd var stort, både från anhöriga och sjuksköterskor. / Background: In case of chronic kidney failure renal replacement therapy may be needed for continued survival, one form of treatment is hemodialysis where the blood is purified by a dialyzer. The treatment is demanding for the patient which affect their lives in several ways. The nurse has an important role in nursing, as support and treat complications but currently they do not have enough knowledge about patients’ experiences. Aim: This study aimed to describe patients’ experiences of living with hemodialysis treatment. Method: A literature review with an inductive approach, based on nine qualitative original articles. Results: The three categories of the result were limitations in everyday life with the subcategories limitations related to treatments, physical impact and social isolation. The second category that emerged was difficulties due to restrictions and the third was the need for support with the subcategories the importance of relatives and the importance of care staff. Conclusion: The participants experienced difficulties in everyday life related to physical, psychological and social factors. The problem was connected to the great time spent in hospitals, physical symptoms and food and fluid restrictions. It was hard to make everyday life work and most participants felt socially isolated. The need for support was big, both from relatives and nursing staff.

Bakgrund: Det finns ett stort intresse för hemdialys. Sjuksköterskan ska jobba personcentrerat och främja personers självbestämmande redan vid val av dialysmetod och vid undervisningen av hemdialys. Användningen av hemsjukvård ökar och därav behovet av kunniga sjuksköterskor inom hemdialys. Sjuksköterskan ska stötta personer i sin egenvård. Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelser av hur vardagslivet påverkas vid dialysbehandling i hemmet. Metod: Studiens design var en allmän litteraturstudie med induktiv ansats, utförd med strukturerad sökmetod och innehållsanalys. Resultat: Personerna upplevde ett påverkat vardagsliv med fysiska begränsningar, medikalisering av hemmet och ett försämrat psykiskt mående. Det var svårt att koordinera dialysschemat mot arbete, fritidsintressen och familjeliv. Livet med hemdialys upplevdes också som ett normaliserat liv i jämförelse med hemodialys på mottagning. Resultatet delades in i tre huvudkategorier: Fysisk påverkan, Praktisk påverkan och Psykisk påverkan. Konklusion: Personer upplevde vardagslivet som förändrat, men uppskattade att möjligheten till hemsjukvård fanns. Genom en grundlig och individanpassad utbildning kunde sjuksköterskan ge en god och trygg start på behandlingsmetoden som gav personen verktyg till att hantera sin egenvård så bra som möjligt. / Background: There’s a big interest in home dialysis. The nurse’s task is to use person-centred care and to promote people’s autonomy. This should be applied when helping people choose dialysis modalities and during the training programs. The utilisation of home care is increasing and therefore the need of nurses with home dialysis knowledge. The nurse should support people in their self-care. Aim: The aim was to describe the experiences of people’s everyday life when using home dialysis. Method: A general literature review with inductive approach. A structured search method and a content analysis were used. Results: People experienced a changed everyday life in terms of physical limitations, medicalisation of the home and a deteriorated psychological well-being. The people found difficulties coordinating the dialysis schedule with work life, family life and hobbies. Life with home dialysis were also seen as normal compared to in-centre dialysis. The result generated into three main categories: Physical impact, Practical impact and Psychological impact. Conclusions: People experienced everyday life as changed but appreciated the possibility to dialyse at home. With a thorough and individualized training, the nurse can give people a good and safe start to the treatment as well as tools to manage selfcare

Målet med studien är att undersöka hur svenska pensionärer beskriver sin tillgång till användning av digital teknik och digitala hälsotjänster i vardagslivet, samt påvisa skillnader i deras relation till de ovannämnda. Syftet med studien är att bidra med ökad kunskap kring svenska pensionärers möjlighet till användning av digital teknik och digitala hälsotjänster i vardagen, samt öka förståelsen för skillnaderna mellan deltagarnas tillgång till de ovanstående. Studien består av tre forskningsfrågor och de teoretiska utgångspunkterna för denna studie är domectiseringsteorin, digital klyfta, begreppen kapital och habitus. Studien är baserad på kvalitativa intervjuer med tio respondenter. Resultatet visar att digital teknik ingår i merparten av respondenternas vardagsliv, samtliga av intervjupersonerna har fysisk tillgång till dem. Resultatet visar att digitala hälsotjänster inte ingår i någon av respondenternas vardagsliv. De ser antingen inte behovet, har inte kompetensen eller motivationen att använda dem. En slutsats är att föreningslivet och yrkeslivet är en betydelsefull skillnad mellan deltagarna för tillgången till digital teknik i vardagslivet. Dessutom har deras politiska bakgrund varit betydande för de skillnader som identifierats i tillgången till digitala hälsotjänster i vardagen.

Frivilliga och ofrivilliga insatser från anhöriga blir en del av lösningen på utmaningarna i vården för personer som har kognitiv sjukdom. För att förbättra anhörigvården krävs större förståelse och mer kunskap om hur anhörigas vardag ser ut, samt om arbetsterapeutisk kompetens kan underlätta vardagen. Syftet med studien var att utifrån tidigare forskning beskriva anhörigas erfarenheter av att leva i en vardag med en person som har kognitiv sjukdom. För att besvara studiens syfte genomfördes en litteraturstudie med systematik där tio kvalitativa artiklar analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom det att anhöriga upplevde svårigheter i vardagslivet, vilket berodde på det stora vårdansvaret som åläggs dem. Anhöriga hanterade vårdarbördan genom att använda olika strategier, men de upplevde sig hjälplösa eftersom stödet från samhället var otillräckligt och saknade personcentrering utifrån deras unika vardagssituationer. Anhörigas egentid begränsas när de blir vårdare, vilket skapar aktivitetsobalans i deras liv när minskad tid går till återhämtning och fritid. Utifrån resultatet kan det antas finnas brister i hälso- och sjukvården när anhöriga inte hänvisas till arbetsterapeuter, som med sin kompetens skulle kunna bidra med en betydelsefull roll och underlätta deras vardag.